Nedstämdhet och depression i klimakteriet

Hormonella svängningar kan orsaka nedstämdhet och depression. I vissa fall kan antidepressiv behandling vara effektiv, men studier visar att även hormonbehandling kan vara ett alternativ vid ångest och nedstämdhet hos perimenopausala kvinnor. Läs vår artikel om hormonbehandling i klimakteriet. Det är viktigt att du söker hjälp om du känner att din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar. 

Klimakteriets påverkan på psykisk hälsa

Sömn är A och O för vår mentala hälsa och täta uppvaknanden pga vallningar och svettningar nattetid har ett samband med trötthet, humörpåverkan samt ökad risk för depression. Om man tidigare i livet haft återkommande depressioner, problem med ångest eller annan psykisk ohälsa, ökar risken att återinsjukna i perimenopaus. Det är viktigt att poängtera att hormonbehandling inte är en antidepressiv behandling, men nyligen publicerade studier talar för att MHT kan motverka symtom på depression hos kvinnor i klimakteriet.

Vanliga psykiska symtom

Kvinnor kan uppleva både fysiska och psykiska symtom under klimakteriet och dessa är de mest framträdande vad gäller den psykiska aspekten. 

• Nedstämdhet – man känner sig mer sårbar än vanligt. 

• Ångest – helt plötsligt får man ångestattacker från ingenstans. 

• Oro – oron kring saker som man tidigare aldrig känt oro för innan ökar. 

• Depression – vanligt är att känna milda depressiva tendenser.

• Sömnlöshet – att sömnen påverkas är mer regel än undantag. 

• Panikattacker – hos vissa kvinnor leder svängningarna till panikattacker.

• Utmattning – symtomen för utmattning och klimakteriet är överlappande. 

• Humörsvängningar och humörförändringar – det går inte längre att reglera sitt humör. 

• Koncentrationssvårigheter 

• Känslan att allt är övermäktigt – energin och motivationen minskar till att göra även de enklaste saker.

• Ökad stresskänslighet – de allt lägre hormonnivåerna kan förändra vår stressreglering, vilket gör att vi inte kan hantera stress som tidigare. 

Hormonerna påverkar hjärnan

Ett fåtal kvinnor utvecklar psykiska sjukdomar under klimakteriet och efter menopausen, men det är fortfarande ovanligt. En studie påvisar till exempel att kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under klimakteriet utan att ha haft problem med psykisk ohälsa tidigare.

Viktigt att betona är att dessa symtom är mest framträdande under perimenopaus, det vill säga tiden innan menopaus. För många kvinnor lugnar dessa symtom ner sig när de väl är i postmenopaus. En meta-analys om depression från 2024 bekräftar detta och visar att risken för depression är som störst under perimenopaus.

Hormonella förändringar under klimakteriet

När könshormonernas nivåer minskar påverkar det även signalsubstanserna i hjärnan, vilket påverkar hur nervcellerna kommunicerar med varandra. Speciellt våra må-bra-signalsubstanser, det vill säga serotonin och dopamin.

Ett annat hormon som påverkas är vårt sömnhormon melatonin vilket leder till att vi sover sämre.

Här kan du läsa mer om trötthet i klimakteriet. 

Ångest och oro i klimakteriet

Ångest och oro i klimakteriet är väldigt vanligt. Ångestattackerna kan ibland utvecklas till rena panikattacker. Det är också vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar. 

Det du kan göra själv för att minska din ångest är att försöka få ordning på din sömn då sömnen är A och O för den psykiska hälsan. Försök att andas lugnt när ångesten kommer och håll fast vid att det är övergående. Känner du extrem ångest och oro och inte kan hantera den så ska du naturligtvis söka hjälp. Boka en tid hos din vårdcentral för första bedömning. 

Tips för egenvård

• Sömnen är viktig. Se till att ha det mörkt i rummet, följ en tydlig rutin och undvik mobilskärm innan du ska sova.

• Träning sänker stresshormoner i kroppen, ökar endorfiner och kan förbättra sömn. 

• Alkoholintag kan öka ångestnivåerna hos kvinnor i klimakteriet. Fundera på hur du kan minska ditt alkoholintag.

• Ät hälsosamt och regelbundet. Kost är viktigt och kan påverka hur du mår.

När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet?

Du bör söka hjälp om:

• Din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar

• Du upplever ångest och oro som du inte kan hantera

• Dina symtom påverkar din vardag och livskvalitet betydligt

• Du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand

Det är viktigt att söka hjälp om du känner att du inte kan hantera detta själv. Det finns hjälp att få och du ska inte gå omkring och må dåligt i onödan. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här.

Boka gärna en tid för första bedömning hos våra barnmorskor här. 

Vanliga frågor om psykisk ohälsa i klimakteriet

Är det vanligt att bli nedstämd i klimakteriet?

Ja, nedstämdhet är ett av de vanligaste psykiska symtomen under klimakteriet. Hela 70% av alla kvinnor i klimakteriet anser att de psykiska symtomen är de mest framträdande.

Vilka psykiska symtom är vanliga i klimakteriet?

Vanliga psykiska symtom inkluderar nedstämdhet, ångest, oro, milda depressiva tendenser, sömnlöshet, panikattacker, utmattning, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, känslan att allt är övermäktigt och ökad stresskänslighet.

Varför påverkas mitt psykiska mående i klimakteriet?

När könshormonernas nivåer minskar påverkas signalsubstanserna i hjärnan, särskilt serotonin och dopamin.

När är risken störst för depression under klimakteriet?

Enligt en meta-analys från 2024 är risken för depression störst under perimenopausen, alltså tiden innan menopaus. För många lugnar symtomen ner sig när de väl kommit in i postmenopaus.

Kan jag utveckla psykisk sjukdom under klimakteriet?

Ett fåtal kvinnor kan utveckla psykiska sjukdomar under perimenopaus utan tidigare historik. Studier visar att vissa kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under denna period.

Hjälper antidepressiva mediciner mot klimakterieångest?

Det kan absolut hjälpa, men inte alltid. Studier visar att hormonell behandling kan ha mycket god effekt på ångest.

Vad kan jag göra själv för att minska ångest i klimakteriet?

Du kan förbättra din sömn (mörkt rum, tydlig rutin, undvika skärmar), motionera regelbundet (även promenader hjälper), minska alkoholintaget som kan öka ångestnivåerna, och äta hälsosamt och regelbundet.

Varför får jag panikattacker nattetid i klimakteriet?

Det är vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar i klimakteriet. Detta beror på hormonella svängningar som påverkar sömnhormonet melatonin, regleringen av stresshormonet kortisol och andra signalsubstanser i hjärnan.

Är det normalt att känna sig överväldigad av småsaker?

Ja, ökad stresskänslighet är vanlig när hormonnivåerna sjunker. De lägre hormonnivåerna kan förändra din stressreglering med stigande kortisol, vilket gör att man inte kan hantera stress som tidigare.

Finns det samband mellan sömnproblem och psykisk ohälsa i klimakteriet?

Ja, för lite djupsömn är vanligt i klimakteriet och påverkar psykisk hälsa i längden. God sömn är a och o när det gäller psykiskt mående.

Vad är skillnaden mellan utmattning och klimakteriesymtom?

Symtomen för utmattning och klimakteriet är överlappande och kan vara svåra att skilja åt. Koncentrationssvårigheter, trötthet och ökad stresskänslighet är vanliga i båda tillstånden.

När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet?

Du bör söka hjälp om din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar, om du upplever ångest och oro som du inte kan hantera, om symtomen påverkar din vardag och livskvalitet betydligt, eller om du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand. Du kan alltid prata med en barnmorska eller gynekolog digitalt för en första bedömning och vidarehjälp. Läs mer om digital klimakterievård här.

Är min förändrade koncentrationsförmåga relaterad till klimakteriet?

Ja, koncentrationssvårigheter är ett vanligt symtom i klimakteriet och beror på hormonella förändringar som påverkar hjärnans funktion.

Är de psykiska förändringarna permanenta?

Nej, för många kvinnor avtar de psykiska symtomen när de kommer in i postmenopaus. De är oftast mest påtagliga under perimenopaus.