Hormonbehandling i klimakteriet – fördelar och biverkningar

Det finns nog inget som är så omdebatterat inom kvinnovården som hormonbehandling. Allt detta på grund av WHI-studien som kom 2002 och som påvisade risker med behandlingen men som i uppföljande studier visade sig inte riktigt stämde. 

Idag vet vi bättre och kan därför skräddarsy en individanpassad behandling där nyttan överstiger eventuella risker.

Det finns starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling effektivt lindrar symtom som vallningar, sömnbesvär och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet. 

Lider du av sömnbesvär? Läs våra tips för bättre sömn under klimakteriet.

Hormonbehandling även vid psykisk ohälsa

Den senaste forskningen visar dessutom hur vårt sinande östrogen påverkar vår kognitiva förmåga och även har en ökad risk för mental påverkan i form av psykisk ohälsa. 

Studier visar till och med att perimenopaus, tiden då hormonerna svänger mycket, kan utlösa svår depression eller manier hos kvinnor som tidigare inte har haft psykiska besvär. En del kvinnor i klimakterieåldern får antidepressiv medicin för psykisk ohälsa, och medan detta kan vara avgörande för den mentala hälsan för vissa, kan andra inte uppleva någon större skillnad. Hormonbehandling i klimakteriet (MTHT) kan vara till stor hjälp, antingen som komplement till antidepressiv behandling eller i utbyte mot sådan.

Läs mer om psykisk ohälsa i klimakteriet.

Bioidentiska hormoner

Idag finns det något som heter bioidentiska hormoner. Det vill säga att de molekylärt sett är såsom våra egna kroppars hormoner. Med det sagt så tenderar de inte att ge samma biverkningar som de syntetiska hormonerna kan ge hos en del kvinnor, men några kan uppleva humörpåverkan eller trötthet. 

Biverkningar och risker med dagens hormonbehandling är små. Innan insättning gör läkaren alltid en risk/nytta-bedömning utifrån varje patients individuella hälsa, men mycket pekar på att nyttan är större än risken för de flesta. 

Mimmi är en av våra patienter som kände att livet kom tillbaka med hjälp av hormonbehandling. Hon säger:

– Det var som att livet blev en färgfilm igen. Det tog inte lång tid för mig innan det började verka och jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte hade träffat just den där läkaren.

Läs mer om hur homonbehandling hjälpte Mimmi.

Vad ingår i en hormonbehandling? 

Du behöver alltid ta en kombinationsbehandling om du har en livmoder kvar, det vill säga östrogen plus gulkroppshormon och detta är för att skydda livmoderslemhinnan. De preparat som finns tillgängliga i Sverige innehåller alla bioidentiskt östrogen, östradiol. Östrogen finns bland annat i dessa former:

• östradiol

• östriol

Det är vanligast att börja med östradiol som har en mer systemisk (heltäckande) påverkan på kroppen. Östriol används bara lokalt i slidan. Ofta är det bra med både en systemisk och lokal behandling. 

Östradiol finns alltså i tabletter, plåster, gelé och spray.

Gulkroppshormonet finns i en bioidentisk form och benämns då som bioidentiskt progesteron, samt syntetiska gulkroppshormonet kallat gestagen eller syntetiskt progesteron.

Idag används både tabletter, hormonspiral och vaginal behandling som tillägg i en kombinationsbehandling. Det bioidentiska progesteronet finns både som oral och vaginal behandling. 

Tar man behandlingen varje dag? 

Det vanligaste är att börja med östrogen varje dag och lägga till progesteron 12–14 dagar per månad. Syntetiskt eller bioidentiskt anpassas efter kvinnans sjukhistoria, preferenser och risk för biverkningar. Hormonspiral och östrogentillägg är en annan vanlig kombination.

Vilken hormonbehandling som passar anpassas individuellt efter om kvinnan fortfarande menstruerar (regelbundet eller oregelbundet) eller passerat menopaus (mensen har slutat sedan ett år tillbaka). Vi på Femcare är öppna för att skriva ut bioidentiska hormoner då evidensen visar att biverkningar kan vara mindre med dessa. 

Ska man ta testosteron som tillägg? 

Testosteron kan läggas till i din behandling om du passerat sista mensen och lider av låg libido (sexlust), då det kan förbättra just detta.

Här berättar vi mer om testosteron för kvinnor i klimakteriet.

När ska man påbörja en hormonbehandling? 

Beroende på hur symtomen påverkar din livskvalitet är det du och din läkare som tillsammans kommer överens om när det är rimligt att påbörja en behandling. På Femcare använder vi oss av en validerad självskattningsskala (Menopause Rating Scale) och den tillsammans med en symtom- och riskgenomgång är grunden till ett beslut. 

Oftast påbörjar du en behandling kring 45-55 års ålder men det finns ibland indikationer för att börja tidigare. Om du når menopaus innan 45 års ålder är det en tydlig indikation för att du bör starta en hormonbehandling. Idag finns det ett starkt vetenskapligt stöd för att tidpunkten för när du börjar är viktigare än man tidigare har trott.

Fördelen med att börja vid rätt tidpunkt kan minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdom och benskörhet. Om behandlingen påbörjas innan man har fyllt 60 år och i nära anslutning till när mensen upphör verkar det vara mest fördelaktigt. 

Läs mer om ålder och olika faser i klimakteriet.

Fördelar med hormonbehandling

Det finns redan idag starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling gör att risken för hjärt- och kärlsjukdomar halveras.

Än så länge kan man inte se ett direkt orsakssamband mellan att ge hormonbehandling och en minskning för demenssjukdomar. Men det vi vet idag är att 2 av 3 som får Alzheimers är kvinnor. Det har har påbörjats ett antal intressanta studier runt om i världen och även i Sverige om hur östrogenhöjande aktivitet kan vara en målbild för framtidens medicin mot Alzheimers och demens. Vi vet också idag att hormonbehandling minskar sömnbesvär och psykiska besvär. 

Det görs till och med idag forskning på hur hormonbehandling framförallt med östrogen kan hjälpa kvinnor vid schizofreni. I Finland rekommenderas redan att man förskriver hormonbehandling som förstahandsbehandling vid sömnproblem för kvinnor i klimakterieålder. 

Gå ner i vikt av hormonbehandling

Det finns inte mycket vetenskap bakom att en behandling med östrogen ökar din vikt. Snarare är det så att hormonbehandlingen gör att du bibehåller din vikt. Att komma i klimakteriet innebär ofta att du går upp i vikt och har svårt att få effekt av träning. Vissa studier visar att hormonbehandling kan få dig att gå ner i vikt lättare.  

Här berättar vår dietist om hur du går ner i vikt under klimakteriet.

Biverkningar med hormonbehandling

Det är svårt att kortfattat översätta all den forskning som idag görs på hormonbehandling och risker. Det man har kunnat fastställa är:

• Minimal ökad risk för bröstcancer med en kombinationsbehandling. 

• Risken för bröstcancer minskar om man bara tar östrogen. Östrogenet verkar alltså inte vara den stora boven utan det finns studier som pekar mot att det syntetiska progesteronet kan vara orsak till den minimalt ökade risken. 

• Risken att få bröstcancer är högre av till exempel alkohol. Livstilsmarkörer som alkohol, rökning, kraftig övervikt är mer betydande ur ett risksammanhang. 

• Det finns ett fåtal studier än så länge som ger bioidentiskt progesteron aningen lägre risk för bröstcancer än det syntetiska men det har också visat sig att det bioidentiska ökar risken något för livmoderkroppscancer. 

Hormonbehandling efter bröstcancer

Kvinnor med tidigare bröstcancer rekommenderas att inte påbörja hormonbehandling. Idag finns det olika alternativ för dessa kvinnor som kan fungera som ett lämpligt substitut. 

En form av antidepressiv medicinering kan även påverka vallningarna och nyligen har ett nytt läkemedel lanserats mot vallningar. Vissa typer av läkemedel utan hormoner har viss effekt mot vallningar. Behandlingen görs bäst när din onkolog och din gynekolog samarbetar.

Vaginalt östrogen används idag även hos bröstcancerpatienter när ickehormonella medel inte är tillräckliga för att skydda slemhinnorna.

Vanliga frågor och svar om hormonbehandling i klimakteriet 

Vilken hormonbehandling är bäst som klimakteriebehandling?

Det finns flera alternativ att välja bland men studier pekar mot att en kombinationsbehandling med bioidentiskt transdermalt östrogen och bioidentiskt progesteron är den behandling som troligtvis innebär lägre risk för bröstcancer.

När kan man få hormonbehandling?

När symtomen påverkar ens dagliga liv bör man diskutera med sin gynekolog om behandling är lämplig. Ofta sker det efter 45 års ålder men kan i vissa fall vara innan. Det är ett beslut som tas i samråd med en gynekolog. 

Måste man ta östrogen i klimakteriet?

Det finns inga rekommendationer ännu att kvinnor bör ta hormonbehandling i klimakteriet i preventivt syfte. Däremot bör kvinnor med POI (sista mensen innan 40 års ålder) och tidig menopaus (före 45 års ålder) informeras och erbjudas hormonbehandling då de har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom. 

Kan man ta hormonbehandling när man fortfarande har mens?

Ja, man kan ta östrogen och gulkroppshormon trots att man fortfarande har blödningar. 

Hur höjer man östrogen naturligt?

Det är svårt att höja sitt östrogen naturligt även om livsstilsförändringar kan göra att symtomen minskar.

Kan progesteron ge cancer?

Studier visar att progesteron, framförallt det syntetiska, det vill säga gestagener, ger en något förhöjd risk för bröstcancer.

Hur går det till när jag vill börja med hormonbehandling?

När du kommer till oss på Femcare så får du först och främst fylla i en hälsodeklaration och skatta dina symtom i klimakteriet enligt "Menopause Rating Scale". Efter samtal med en av våra gynekologer görs sedan en bedömning om eventuell behandling, och valet av sådan görs i samråd med dig. 

Boka gärna ett  samtal med en av våra barnmorskor som gör en första utvärdering och  bedömer om det är dags för samtal digitalt eller fysiskt med en av våra gynekologer. 

Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här och boka tid.