Idag finns det två diagnoser som ökar i vårt samhälle för kvinnor 40 plus och det är utmattningssyndrom och vuxen-ADHD. Samtidigt börjar kunskapen kring klimakteriet spridas till allt fler kvinnor.
Vi ger dig rådgivning och behandling utifrån ett hormonellt perspektiv - hur hormoner kan påverka din hjärna och känslor, oavsett om du är utmattad eller kanske nyligen har fått en ADHD-diagnos eller är i förklimakteriet. Eller kanske har fått alla tre “diagnoser” samtidigt.
Klimakteriets faser – från förklimakteriet till tiden efter menopaus
Klimakteriet är ett begrepp som beskriver själva övergången dvs transitionen till tidpunkten då du inte är fertil längre. Den består av olika faser. Många tror att klimakteriet är en tidpunkt - att det är något som händer när man är 50 år och mensen upphör. Men riktigt så är det inte utan klimakteriet är en lång process.
1. Förklimakteriet
Man kan säga att förklimakteriet består av två delar. Premenopausen inträffar tidigt, när äggstockarnas hormonproduktion börjar minska. Detta sker redan ungefär från 35 års ålder. Vidare har vi perimenopausen. Denna fas sägs vara den mest turbulenta. Inträffar oftast 40 plus men med tydliga symtom 45 plus hos många kvinnor.
2. Menopaus
Menopausen inträffar vid cirka 51 års ålder. Det innebär en tidpunkt då du inte har haft mens på 12 månader.
3. Postmenopaus
Tiden efter menopaus som varar resten av ditt liv.
Förklimakteriet – från 35 års ålder
Förklimakteriet kan alltså starta så tidigt som 35 plus men många får inte symtom förrän 40 plus. Majoriteten har tydliga symtom efter 45 år.
De första symtomen kan vara oregelbundna blödningar eller en känsla av att du har en PMS som aldrig tar slut. Under förklimakteriet börjar könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron bete sig irrationellt. De dansar helt enkelt inte tillsammans längre.
Andra symptom i förklimakteriet kan exempelvis vara:
Svettningar/vallningar
Urinvägsinfektioner som återkommer
Ledbesvär
Huvudvärk
Torra slemhinnor
Svårt att få effekt av träning
Minskad sexlust
Viktuppgång
Ångest
Panikattacker
Sömnproblem – få 10 tips på bättre sömn här
Nedstämdhet
I den här artikeln berättar vi mer om vanliga symtom vid klimakteriet.
Kan ett test visa om du är i förklimakteriet?
Det är inte helt lätt att ta ett test som visar om du är i förklimakteriet eftersom dina hormoner svänger från dag till dag. Enligt Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi ( SFOG) som är en yrkesförening för gynekologer och presenterar riktlinjer för vården, så behöver man inte mäta efter 45 års ålder. Istället kan man gå på dina symtom.
Här på Femcare använder vi oss en vetenskapligt validerad skattningsskala, (The Menopause Rating Scale), dvs att du får svara på frågor i ett formulär och utifrån det kan våra läkare se om dina symtom kan vara relaterade till klimakteriet och vilken hjälp du behöver.
Psykiska besvär vid förklimakteriet
Många kvinnor tror att vallningar är det vanligaste symtomet i förklimakteriet. Men det har visat olika undersökningar att kvinnor tycker att de psykiska besvären är mest besvärliga att hantera. Det man kan se idag i forskningen är att ett sinande östrogen och det här med att hormonerna svänger så mycket under förklimakteriet faktiskt påverkar våra hjärnor på riktigt.
Många pratar om hjärndimma som ett av de tydligaste symtomen. Dr Lisa Mosconi, en av världens ledande forskare inom neurovetenskap, menar att “klimakteriet inte bör ses som en reproduktiv transition utan en neuroendokrin transition”. Med det menar hon att klimakteriet inte bara händer i våra äggstockar utan även i vår hjärna. Studier har bland annat visat att det påverkar exempelvis din kognitiva förmåga.
Förklimakteriet kan utlösa ADHD-liknande symtom och utmattning.
Idag är det många som får en utmattningsdiagnos eller som kanske till och med får rådet att göra en ADHD-utredning.
Ett problem är att alla tre “diagnoser” har liknande symptom. Du kan känna dig ofokuserad, ha svårt att koncentrera dig. Det kan kännas som att det inte går att få stopp på din hjärna. Tankarna bara går runt, runt.
Så hur ska man veta vad som är vad?
Utmattningssyndrom är idag en diagnos som börjar ifrågasättas lite i samhället. Det har visat sig att det egentligen inte finns så mycket forskning kring diagnosen. Inte heller kring interventionernas effekt , dvs de metoder som man har använt för att få folk tillbaka i arbete.
Det kom en avhandling 2015 som redan då beskrev att orsaken till utmattningssyndrom skulle kunna vara länkat till personlighet och välmående, till kognitiv förmåga och på något sätt till neuroendokrin dysfunktion. En neuroendokrin dysfunktion skulle kunna vara det vi skrev ovan. Något med hjärnan och hormonerna. Så på ett sätt skulle ett sinande östrogen kunna ha något med utmattning att göra.
Sverige är dessutom det enda landet som har utmattningssyndrom i sina diagnosmanualer. Elin Lindsäter, psykolog och forskare på Karolinska Institutet, förklarar det ganska bra i en artikel.
”Att vi i Sverige valde att ta fram specifika diagnostiska kriterier för utmattning som antas bero på identifierbara stressorer kan ha att göra med vår tradition att vara en välfärdsstat och med hur vår sjukförsäkring är utformad.”
Kunskap om klimakteriet minskar sjukskrivningar
Så kan det i själva verket vara så att du ”bara” är i förklimakteriet när du är på väg in i eller går in i väggen? Det är svårt att svara på den frågan men det vi vet idag är att kunskap om klimakteriet och en klimakteriesatsning ute på arbetsplatserna minskar utmattnings- och sjukskrivningssiffror.
Kanske är det så att det går att förhindra att man går in i väggen om man lär sig mer om vad som händer i våra hjärnor.
Vad gäller klimakteriet och vuxen-ADHD är det på ett sätt samma sak. Inte ens experterna är helt överens om diagnosen. En del säger att kvinnor har kunnat “dölja” sin ADHD genom livet på olika sätt. Andra experter menar att har man kunnat dölja den genom livet så har man inte de kriterierna som krävs enligt diagnosmanualerna.
Dessutom visar studier att ADHD-symtom kan förvärras i perioder när hormonerna svänger men det pågår också diskussioner om att förklimakteriet kan framkalla ADHD-liknande symtom hos kvinnor utan ADHD.
Svårt att sätta diagnos och behandla
Idag behandlas många med utmattningssyndrom med antidepressiva och ADHD-patienter med centralstimulerande. Det det är oklart än så länge om och hur många som har fått en bedömning gällande klimakteriets effekt på hjärnan. Det är svårt att veta vad som är rätt behandling, då vetenskapligt underlag saknas.
De studier som är gjorda idag är på ADHD-behandling till kvinnor i menopaus utan ADHD. Läkare utomlands har börjat diskutera om det är så att man borde behandla kvinnor olika beroende på när man fått sin diagnos. Kanske är det så att de som fått sin diagnos 40 plus skulle må bättre av hormoner som första steg och därefter ta ställning till behandling med centralstimularande om bristande effekt av hormonbehandling.
Det är också fortfarande svårt att säga vad som är vad då det idag inte finns några markörer att mäta, inga egentliga kriterier som skiljer dessa ”tre” diagnoser åt.
Alla tre “diagnoser” har gemensamt att de verkar påverka vår hjärna. Idag finns det MR-bilder på vad som händer i en kvinnas hjärna i förklimakteriet. Och som tidigare nämnts finns endast ett fåtal MR-bilder på en hjärna vid utmattning.
Det finns även hjärnavbildningsstudier på ADHD-patienter men den internationella ADHD-federationen skriver att skillnaderna mellan en ”vanlig” hjärna och en ADHD-hjärna är för små för att utifrån dessa bilder kunna ställa diagnosen.
Har du frågor om dina symtom kan vara hormonrelaterade, så hör gärna av dig till oss.