
Alla kvinnor i hela världen kommer någon gång att komma i klimakteriet. Det är en naturlig fas i våra liv och några av oss seglar igenom den här fasen medan några av oss drabbas av både fysiska och psykiska symtom. Ofta är det en förvirrad tid, och du kan uppleva att du inte känner inte igen dig själv. Även om de fysiska symtomen kan vara besvärliga upplever många kvinnor att de psykiska besvären är de värsta.
När börjar klimakteriet?
Klimakteriet är en lång process i ditt liv som egentligen börjar redan när hormonerna börjar förändras, det vill säga efter 35 års ålder – en fas som är kallad för premenopausen. Men för de flesta kvinnor uppträder inte symtomen förrän i perimenopausen, det vill säga efter 40, och i många fall är symtomen väldigt tydliga efter 45 års ålder.
Premenopausen och perimenopausen tillsammans är på svenska kallat förklimakteriet. Det innebär alltså fasen innan mensen försvinner. Det är viktigt att påminna sig om att det är förklimakteriet som är den mest turbulenta fasen. Alltså inte när du är 50 plus och får din sista mens. Ofta blir det bättre när du väl har passerat menopaus, men för vissa kvinnor kan symtomen finnas kvar länge.
Hur vet jag om jag är i klimakteriet?
Många kvinnor vittnar om att de inte känner igen sig själva. Att det är något som händer i kroppen som de inte kan förklara. De känner sig sjuka men kan inte förklara på vilket sätt. Många är rädda för att de håller på att bli psykiskt sjuka då de helt plötsligt drabbas av oförklarlig ångest eller sömnproblem. Andra att de har drabbats av svåra sjukdomar då även de fysiska symtomen kan vara tuffa.
Fysiska symtom
Det finns en mängd olika symtom, men de som märks tydligast är följande:
Oregelbundna blödningar
Ett tecken på att du är i förklimakteriet är att du får oregelbundna blödningar. Det handlar om att hormonerna inte längre är överens som de har varit tidigare i en regelbunden menscykel. Man kan se det som att de inte vill dansa tillsammans längre.
Vallningar
Vallningar är en mycket märklig upplevelse säger många kvinnor. En del kallsvettas, en del blir högröda och svetten rinner lite varstans. Man kan förenklat säga att det är vår termostat som reglerar vår kroppstemperatur som har slutat fungera. Vissa kvinnor drabbas av svåra vallningar när de sover, andra under dagarna. Ibland kan det även medföra en ångestkänsla och hjärtklappningar utöver själva värmepåslaget.
Urinvägsinfektioner
Det är mycket vanligt att drabbas av återkommande urinvägsinfektioner i förklimakteriet. Det handlar om att det sinande östrogenet gör att man får torrare, skörare och mer lättirriterade slemhinnor vilket gör att urinvägsinfektioner mycket lättare kan uppstå.
Huvudvärk
Många vittnar om att de får huvudvärk oftare under klimakteriet men även att deras migrän förvärras. Det finns till och med ett begrepp som kallas hormonell migrän som uppstår just när hormonerna svänger.
Led och muskelvärk
Det har visat sig att 70 % av alla kvinnor i förklimakteriet kommer att få något sorts ledbesvär. Östrogenet fungerar som en inflammationshämmare och ett sinande östrogen kan leda till olika ledbesvär såsom artrit och minskad bentäthet, vilket i sin tur kan leda till benskörhet.

Torra slemhinnor
Tidigare har man mest sagt att torra slemhinnor drabbar kvinnor efter menopaus men nu visar forskningen att det även kan komma i förklimakteriet.
Minskad sexlust
Många kvinnor vittnar om att deras sexlust går ner under förklimakteriet. Det har inte bara med det sinande östrogenet att göra, utan även med det sinande testosteronet som också är viktigt för oss kvinnor. Läs vår artikel om testosteron i klimakteriet.
Viktuppgång
Ett sinande östrogen minskar din ämnesomsättning vilket påverkar din vikt. Det man också idag vet är att det viscerala fettet tendererar att öka under förklimakteriet. Det viscerala fettet skiljer sig från “vanligt” fett för det lägger sig liksom på eller runt organen och är orsaken till vad vi idag kallar för “östrogen-mage”. Det viscerala fettet är svårare att träna bort vilket gör att man kan uppleva att man har svårt att gå ner i vikt under klimakteriet. En del forskning visar att hormonersättning skulle kunna vara svaret på viktnedgång. Här berättar vår dietist om viktnedgång under klimakteriet.
Så påverkas hjärnan i klimakteriet
Du kanske har märkt att du har oförklarliga humörsvängningar eller en känsla av att din PMS fortsätter efter mensen har kommit. Psykiska symtom är mycket vanliga under klimakteriet och man börjar mer och mer diskutera internationellt att det kan vara så att det organ som är mest påverkat under klimakteriet är hjärnan. Bland symtomen kan humörsvängningar, ångest, nedstämdhet, panikattacker och sömnlöshet nämnas.
Varför det här uppstår är för att våra hormoner påverkar våra signalsubstanser. Man kan se hormonerna och signalsubstanserna som en orkester där östrogenet är dirigenten. Om dirigenten inte fungerar som den ska fungerar inte heller orkestern. De psykiska besvären handlar helt enkelt om att det sinande östrogenet påverkar våra signalsubstanser, såsom till exempel serotonin, dopamin, noradrenalin, GABA och glutamat.
Här kan du läsa mer om hormoner och hormonbehandling i klimakteriet.
Varför påverkas sömnen?
Sömn är A och O för hälsan. Med åldern sjunker vårt sömnhormon melatonin automatiskt men för kvinnor ser det lite annorlunda ut. Ett sjunkande östrogen påverkar nämligen melatoninet indirekt och leder till att du kan få tydliga problem med sömnen.
Här berättar vi mer om dålig sömn i klimakteriet.
Kan man testa om man är i klimakteriet?
Både ja och nej. De tester som finns idag påvisar om man är i menopaus, det vill säga när mensen har upphört. Att mäta i förklimakteriet är svårt då det svänger från dag till dag. Det kan vara en av anledningarna till att det hittills har varit svårt att få hjälp om man som 40 plus-åring tar ett test men fortfarande menstruerar. Då får man ofta svaret "nej, du är inte i klimakteriet", men vad man egentligen menar är att du inte är i menopaus. Om man är över 45 år behöver man inte testa enligt Svenska Föreningen för Gynekologi och Obstetrik. Om det finns misstanke om för tidig menopaus bör man utredas genom provtagning.
Osäker på om du är i klimakteriet?
På Femcare lyssnar vi på dig. Vi viftar inte bort dina förklimakteriebesvär. Det finns fler symtom än de vi har nämnt ovan, även om dessa är de vanligaste.
Om du är osäker på om du är i klimakteriet så använder vi en evidensbaserad skattningsskala (Menopause Rating Scale). Denna skala tillsammans med de uppgifter du delar i ett samtal med oss ger oss en bra indikation på om du befinner dig i någon av faserna i klimakteriet. Hör av dig till oss så hjälper vi dig.