Har du besvär dagarna innan mens som påverkar ditt mående och din vardag? Du är inte ensam – premenstruellt syndrom (PMS) drabbar många kvinnor, och det finns effektiv hjälp att få.  För vissa kan symtomen vara så kraftiga att det klassas som premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). I den här artikeln går vi igenom: Vad PMS och PMDS tros bero på Hur vanligt PMS och PMDS är Hur diagnosen ställs 5 medicinska behandlingar vid PMS och PMDS Vad som händer i kroppen När du bör söka vård Vanliga frågor och svar om behandling Vad beror PMS och PMDS på? Orsaken till PMS och PMDS är inte helt känd, men vi vet att symtomen bara uppstår när en ägglossning har skett. Efter ägglossningen bildas en så kallad gulkropp (corpus luteum) i äggstocken. Gulkroppen producerar progesteron, även kallat gulkroppshormon. Detta hormon och dess nedbrytningsprodukter, främst allopregnanolon, påverkar hjärnan genom att binda till GABA-receptorer. Svängningar i nivåerna av dessa ämnen verkar vara orsaken till besvären, och vissa personer är mer känsliga för dessa förändringar än andra. Ny forskning visar att GABA-receptorn fungerar annorlunda hos kvinnor med PMDS . Detta är något som sker på biologisk nivå och inget man kan styra över själv. Även östrogen spelar en roll för PMS-symtom, eftersom det påverkar hur gulkroppshormonet fungerar i hjärnan. När östrogennivån stiger snabbt innan ägglossning, förändras också effekten av gulkroppshormonet - och det är just dessa hormonella svängningar som tros orsaka problemen vid PMS och PMDS. Hur vanligt är PMS och PMDS? PMS är ett av de vanligaste hormonella tillstånden som drabbar kvinnor i fertil ålder. Det förekommer i olika svårighetsgrader, från lätta symtom som knappt märks till svårare besvär som påverkar vardagen betydligt. Studier visar att:  Milda besvär  förekommer hos upp till 75% av alla kvinnor Måttliga besvär  drabbar omkring 30% PMDS , den svårare formen, drabbar 3-5% av kvinnor Läs mer om förekomsten av PMS och PMDS här.   PMDS är en allvarligare form av PMS, med symtom som kan påverka hela vardagen – från relationer till arbetsliv. Det är ett behandlingsbart tillstånd, och du har rätt att få hjälp. Hur ställs diagnosen PMS eller PMDS? PMS och PMDS kan ibland vara svåra att särskilja från andra tillstånd som depression eller ångest, men det finns tydliga kriterier som läkare utgår ifrån. En tydlig egenskap hos PMS är att symtomen kommer före eller i samband med mens. Om du har PMS kan du vara helt symtomfri emellanåt. För att ställa diagnos behöver du under minst två menscykler föra daglig anteckning över dina symtom – ofta med hjälp av en symtomdagbok eller skattningsskala. Detta kännetecknar de olika diagnoserna: PMS : Minst två symtom som återkommer varje månad, varav ett påverkar humöret (till exempel nedstämdhet, irritabilitet, svullnadskänsla, ömma bröst eller sötsug) PMDS : Minst fem symtom , varav minst ett påverkar känsloläget (till exempel ångest, ilska, nedstämdhet, brist på energi eller koncentrationssvårigheter) och som påverkar vardagen tydligt Syftet med daglig skattning är att se mönster över tid och utesluta andra orsaker till symtomen. Misstänker du PMS eller PMDS? Boka ett besök hos oss på Femcare  så kan vi hjälpa dig att komma igång med din symtomdagbok. Att förstå och hantera PMS – första steget i behandlingen Innan vi går in på medicinska behandlingsalternativ är det viktigt att lyfta fram att det första och ofta viktigaste steget i behandlingen av PMS och PMDS är att förstå vad som händer i din kropp. För många kvinnor kan insikten om att det är reaktioner på hormonsvängningar – och inte din personlighet – som orsakar symtomen göra det lättare att hantera och acceptera situationen. Så kan du hantera dina PMS-besvär i vardagen: Föra dagbok över dina symtom för att identifiera mönster Hitta stresshanteringsmetoder som fungerar för dig, till exempel lugn träning, yoga eller meditation Andningsövningar för att minska ångest när den uppkommer Anpassa aktiviteter och krav under de dagar då symtomen är som värst Informera närstående om ditt tillstånd så att de förstår och kan stötta dig Många kvinnor upplever att medvetenheten om att det handlar om en faktisk fysiologisk reaktion i sig gör symtomen mer hanterbara. När du vet att det är tillfälligt och att det kommer gå över, kan det bli lättare att ta dig igenom de svåra dagarna. För vissa med mildare symtom kan dessa strategier vara tillräckliga, medan andra behöver komplettera med någon av de medicinska behandlingar vi går igenom nedan. Fem medicinska behandlingar vid PMS – hitta den som fungerar för dig  PMS och den svårare formen PMDS kan behandlas på flera olika sätt. Vilken behandling som passar dig bäst beror på vilka symtom du har och hur kraftiga de är.  Här går vi igenom de fem vanligaste behandlingsalternativen och vad som passar för olika typer av besvär.  Behandling vid främst psykiska besvär: SSRI-läkemedel Om dina PMS-besvär mest handlar om humöret – som när du känner dig nedstämd, orolig eller lättirriterad – kan en typ av medicin som kallas SSRI  vara till stor hjälp.  SSRI står för "selektiva serotoninåterupptagshämmare". Dessa läkemedel hjälper hjärnan att hålla kvar mer av ett ämne som gör att du känner dig lugnare och gladare. Form och exempel på läkemedel: SSRI-läkemedel finns huvudsakligen som tabletter eller kapslar som tas via munnen. Vanliga preparat är Premalex, Cipralex (Escitalopram) och Cipramil (Citalopram). Premalex är det enda läkemedlet som är godkänt för PMDS i Sverige. Bra att veta: Du behöver oftast bara en låg dos för att lindra PMS-symtomen – ofta lägre än vid behandling av depression. Behandlingen kan tas dagligen eller cykliskt. Cykliskt innebär att du tar medicinen under en viss period under din cykel – vanligtvis från ägglossning till och med mensens första till tredje dag, beroende på när dina symtom brukar försvinna. Din läkare hjälper dig att hitta det upplägg som passar dig bäst. Om du tar SSRI-medicinen dagligen (kontinuerlig behandling) och vill avsluta behandlingen bör nedtrappning ske gradvis, i samråd med läkare, för att undvika utsättningsbesvär som yrsel, humörsvängningar eller stickningar i kroppen. För cyklisk behandling, som är vanligast vid PMS/PMDS där du bara tar medicinen under en del av menscykeln, behövs ingen nedtrappning – eftersom du redan gör ett naturligt uppehåll varje månad. Vissa upplever minskad sexlust eller svårare att få orgasm under behandlingen. Om du påverkas, prata med din läkare – det finns ofta sätt att justera dosen eller ändra behandlingsformen. En studie från Göteborgs universitet visade att SSRI gav snabb och tydlig lindring av irritabilitet och ilska vid svåra premenstruella besvär . Hormonell behandling PMS-besvär hänger alltid ihop med ägglossningen – det är just detta som skiljer PMS från vanlig depression eller ångest.  Symtomen uppstår på grund av den gulkropp som bildas i äggstocken efter ägglossning. Hormonella preventivmedel som hämmar ägglossningen kan därför minska både fysiska och psykiska symtom – men effekten varierar från person till person. Det är inte alltid självklart vad som passar just dig, och det är vanligt att behöva prova sig fram tillsammans med en läkare. Exempel på hormonella alternativ: P-piller med både östrogen och gestagen. Vissa kombinerade p-piller kan hjälpa mot PMS. De som innehåller hormonet drospirenon – till exempel Yaz – har visat särskilt god effekt i studier. Gestagena p-piller (minipiller). Om du har haft biverkningar av östrogen tidigare, eller inte bör använda det av medicinska skäl, finns det flera gestagena alternativ. Bra att veta: Kvinnor med PMDS kan vara extra känsliga för syntetiska hormoner. För vissa kan symtomen till och med bli värre. Det är vanligt att det tar 2–3 månader innan man märker om behandlingen har effekt. Om du är över 40 år behöver läkaren ta hänsyn till en något ökad risk för blodpropp vid användning av vissa p-piller. Spironolakton – hjälper mot både svullnad och psykiska besvär Om du brukar känna dig svullen dagarna före mens, få ömma bröst eller samlar på dig vätska i kroppen, kan Spironolakton vara ett alternativ att diskutera med din läkare. Detta läkemedel hjälper kroppen att göra sig av med överskottsvätska – och kan även lindra vissa psykiska symtom, genom att påverka hur kroppen reagerar på hormonförändringar. Form och dosering: Spironolakton finns som tabletter som tas via munnen. Den vanliga dosen är 100 mg till natten, under de dagar då du har mest besvär. Många upplever att det fungerar bäst när det tas på kvällen, eftersom det kan orsaka yrsel på grund av lågt blodtryck. Bra att veta: Spironolakton påverkar inte ägglossningen och påverkar inte din fertilitet. Det kan vara ett bra alternativ om du inte vill eller kan använda SSRI eller p-piller. Din läkare hjälper dig att hitta rätt dos och upplägg för just dina behov. Bioidentiska hormoner Detta är ett alternativ som din läkare kan rekommendera när andra behandlingar inte passar eller ger tillräcklig effekt.  Form och dosering: Finns som krämer, gel eller tabletter som tas via munnen. Ges vanligtvis under lutealfasen, alltså tiden mellan ägglossning och mens.  Bra att veta: Bioidentiska hormoner liknar kroppens egna hormoner och kan hjälpa till att jämna ut hormonsvängningar som orsakar dina symtom.  Denna behandling skyddar inte mot graviditet så om du vill undvika graviditet behöver du använda preventivmedel. Det saknas långtidsstudier på hur behandlingen påverkar risken för vissa cancerformer vid långvarig användning i ung ålder. Många upplever förvärrade besvär med PMS/PMDS efter 35, och denna behandling kan då vara ett lämpligt alternativ.  Vid svårare fall – när inget annat hjälper För vissa kvinnor ger inte de vanligaste behandlingarna som SSRI, p-piller eller Spironolakton tillräcklig lindring. Det kan bero på att den hormonella balansen är mer komplex eller att symtomen är så svåra att de påverkar livet kraftigt, trots behandling. I sådana fall kan läkaren rekommendera mer specialiserade behandlingsalternativ som är utformade för just svårare former av PMDS. GnRH-agonister Dessa läkemedel sänker hormonnivåerna kraftigt och försätter kroppen i ett klimakterieliknande tillstånd, vilket ofta ger god effekt vid svår PMDS. Eftersom de sänker kroppens egna nivåer av östrogen, kombineras behandlingen alltid med hormontillskott för att minska biverkningar. Finns som nässpray (Synarela) som används dagligen. Finns som injektioner (Enanthon) som ges med några veckors mellanrum. Tas tillsammans med hormontillskott för att förhindra biverkningar. Provera Provera innehåller gestagen – ett konstgjort hormon som liknar kroppens eget progesteron. I högre doser kan det dämpa svåra PMDS-symtom genom att påverka hormoncykeln. Behandlingen anpassas individuellt och kräver tät uppföljning av läkare, eftersom höga doser kan ge biverkningar och inte passar alla. Finns som tabletter som tas via munnen. Dosering anpassas individuellt av läkare. Det är helt naturligt att känna sig tveksam inför starkare behandling, men du får professionellt stöd och noggrann uppföljning hela vägen. Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   PMS är en verklig fysisk reaktion - så här fungerar det i din kropp PMS och PMDS är medicinska tillstånd, inte något du "bara ska stå ut med" eller något som bara sitter i huvudet.  Nyare forskning visar att det handlar om hur din hjärna reagerar på hormoner, och denna kunskap hjälper oss att förstå varför vissa behandlingar fungerar. Forskning visar att: Symtomen uppstår endast i cykler med ägglossning. En nedbrytningsprodukt från progesteron som kallas allopregnanolon påverkar hjärnans signalsystem. Kvinnor med PMDS har en annorlunda reglering av GABA-receptorer i hjärnan. Dessa receptorer hjälper normalt till att dämpa signaler i hjärnan – när ämnen binder till dem blir man vanligtvis lugn och ångestfri. Vid PMDS fungerar inte denna dämpande mekanism som den ska, vilket kan förklara känslor av ökad stress och ångest. De svängande östrogennivåerna under tiden mellan ägglossning och mens påverkar också hur hjärnan hanterar känslor. Östrogenet påverkar även progesteronreceptorerna, vilket kan skapa ytterligare hormonella svängningar. Enligt en svensk studie kan PMDS kopplas till förändrad nervaktivitet i hjärnans känslocentra , särskilt under perioden mellan ägglossning och mens.  Det är därför många med PMDS kan känna att de "blir en annan person" innan mens. Det är biokemiska förändringar som ligger bakom, inte något du kan kontrollera genom att "ta dig samman". Forskare vid Karolinska Institutet har visat att PMDS har en tydlig biologisk förklaring kopplad till hjärnans hormonkänslighet. Läs om en ny studie från Karolinska institutet om biologisk förklaring till PMDS. När ska du söka hjälp för PMS? Du behöver inte leva med PMS som påverkar din vardag negativt. Det är viktigt att söka hjälp, och du har rätt till behandling som gör att du kan må bra hela månaden. Du bör söka vård om: Dina PMS-symtom påverkar ditt arbete, dina relationer eller din livskvalitet. Du känner att du "inte är dig själv" under perioden före mens. Du upplever stark nedstämdhet, ångest eller irritabilitet som påverkar din vardag. Du har färre än 8 menstruationer per år (detta kan tyda på andra hormonella obalanser). Du har provat egenvård men fortfarande har besvärande symtom. Hos Femcare tar vi dina PMS-besvär på allvar. Våra gynekologer har erfarenhet av att utreda och behandla både PMS och PMDS, och kan hjälpa dig att hitta en behandling som fungerar för just dig.  Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   Vanliga frågor om behandling av PMS och PMDS Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS?  PMDS är en svårare form av PMS där de psykiska symtomen är mer intensiva och har en påtaglig negativ inverkan på arbete, relationer och livskvalitet. Hur länge behöver jag ta SSRI-mediciner?  Vid PMS/PMDS kan du ofta ta SSRI bara under de dagar du har symtom, oftast 7-10 dagar innan mens. Detta skiljer sig från behandling av depression där medicinen tas kontinuerligt. Kan jag bli hjälpt av livsstilsförändringar?  Regelbunden motion som promenader, yoga, bra sömn, mindre socker, alkohol och koffein före mens – allt detta kan hjälpa till att minska PMS-besvären. Många mår också bättre av att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom att ta pauser i vardagen, träna lugnt eller prova avslappningsövningar. För vissa med lindrig PMS kan det räcka med sådana förändringar medan andra kan behöva medicinsk behandling också. Hur snabbt kan jag förvänta mig effekt av behandlingen?  SSRI-läkemedel verkar ofta redan inom några dagar vid PMS/PMDS, till skillnad från vid depression. Hormonella behandlingar kan ta 2-3 menscykler innan full effekt uppnås. Spironolakton har ofta effekt inom 1-2 dagar mot svullnad. Påverkar behandlingarna mot PMS möjligheten att bli gravid?  Det beror på vilken behandling du får. P-piller och GnRH-agonister förhindrar graviditet medan du tar dem, men påverkar inte din framtida fertilitet. SSRI och Spironolakton påverkar inte din fertilitet men bör diskuteras med läkare om du planerar graviditet. Kan jag ta flera olika behandlingar samtidigt?  Ja, ibland kan en kombination av behandlingar ge bäst effekt. Till exempel kan SSRI kombineras med Spironolakton för att lindra både psykiska symtom och svullnad. Din läkare kommer att hjälpa dig hitta rätt kombination. Kan p-piller göra min PMS värre?  Ja, för vissa kvinnor kan p-piller förvärra symtomen eftersom du tillför hormoner. Särskilt de med PMDS kan vara känsliga för syntetiska hormoner. Det är viktigt att du provar dig fram tillsammans med läkare – ibland kan det behövas flera försök innan du hittar ett preventivmedel som fungerar för dig. Blir PMS värre med åldern?  Ja, PMS-besvär kan förvärras från 40-årsåldern och framåt – en tid då östrogennivåerna ofta börjar svänga mer. Kvinnor i den här åldersgruppen är extra känsliga för hormonella förändringar och kan behöva anpassad behandling, till exempel med bioidentiska hormoner.  Är PMDS en riktig diagnos?  Ja, PMDS är en erkänd diagnos som sedan 2019 är införd i ICD-11 (den internationella sjukdomsklassifikationen). Det är ett allvarligt tillstånd som kan påverka livet lika mycket som andra psykiatriska sjukdomar. Vad händer om ingen behandling hjälper?  Det finns flera alternativ att prova och behandlingen kan anpassas individuellt. Om GnRH-behandling (som helt stoppar ägglossningen) inte hjälper, kan det tyda på att symtomen har en annan orsak än PMDS. I sådana fall kan din läkare remittera dig till en psykiater för utredning och behandling av andra eventuella orsaker till dina besvär. Hur länge kommer jag behöva behandling?  Behovet av behandling varierar. Vissa behöver behandling under en begränsad period medan andra kan behöva längre behandling. Många kvinnor upplever att symtomen förändras över tid och behandlingen kan justeras därefter. Vill du läsa mer om PMS och PMDS så beskriver 1177 det bra här.

Du har precis genomgått nio månader av graviditet följt av en förlossning, och nu håller du äntligen ditt lilla barn i famnen. Men medan fokus ofta ligger på själva graviditeten och förlossningen, talar färre om den viktiga perioden som kommer efter – postpartum. I den här artikeln går vi igenom: Vad postpartum-perioden innebär De kroppsliga förändringarna under postpartum Vanliga fysiska besvär och hur du hanterar dem Psykisk hälsa efter förlossningen Vilken vård du har rätt till Praktiska tips för att förbereda dig Vanliga frågor och svar om postpartum Vissa upplever denna period som intensiv men hanterbar, medan andra möter större utmaningar. Oavsett din upplevelse vill vi hjälpa dig förstå vad som händer och hur du kan få stöd. Vad är postpartum-perioden? Postpartum är den medicinska termen för tiden direkt efter förlossningen och sträcker sig vanligtvis över 6-8 veckor efter att barnet fötts. Ibland talar man även om "den fjärde trimestern", som är tre månader - lika lång som övriga trimestrar under graviditeten. Oavsett om man kallar det postpartum eller den fjärde trimestern handlar det om en period då kroppen återhämtar sig från graviditeten och förlossningen, samtidigt som du anpassar dig till din nya roll som förälder. Denna tid innebär en enorm fysiologisk och hormonell omställning. När moderkakan lämnar kroppen sjunker hormonnivåerna drastiskt, vilket påverkar allt från din fysiska återhämtning till ditt humör och känsloliv. Det är viktigt att komma ihåg att postpartum är en naturlig fas där upplevelsen varierar från person till person. De flesta förändringar du går igenom under denna period är helt normala, även om de ibland kan kännas överväldigande. Vad händer i kroppen under postpartum? De fysiska förändringarna under postpartum är stora och påverkar nästan alla kroppens system. Livmoderns återgång Efter förlossningen börjar livmodern, som har växt och väger ungefär ett kilo, att dra ihop sig till sin normala storlek. Denna process kallas involution och tar ungefär sex veckor. Du kan känna eftervärkar när detta sker. Dessa eftervärkar blir ofta mer påtagliga vid amning eftersom amningen frigör ett hormon som hjälper livmodern att dra ihop sig. Hormonella förändringar När moderkakan lämnar kroppen försvinner den främsta källan till graviditetshormoner: Progesteron och östrogen sjunker kraftigt, vilket påverkar humör och känslor. Oxytocin (ofta kallat "må bra-hormonet") frisätts vid amning och hjälper dig knyta an till barnet. Prolaktin ökar för att sätta igång mjölkproduktionen i brösten. Dessa hormonella förändringar kan orsaka 'baby blues' – en period då du lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Detta inträffar ofta kring dag 3-5 efter förlossningen. Kroppens återhämtning Även andra delar av kroppen genomgår stora förändringar: Din blodvolym, som ökade under graviditeten, återgår nu till det normala. Bäckenbottenmusklerna börjar läka efter att ha sträckts ut. Separerade magmuskler börjar långsamt dra ihop sig igen. Brösten förbereder sig för mjölkproduktion, vilket kan medföra svullnad och ömhet. 7 vanliga fysiska besvär under postpartum Alla kvinnor upplever postpartum-perioden på sitt eget sätt. Du kanske får några av följande besvär, alla, eller kanske helt andra. Hur du födde ditt barn (vaginalt eller med kejsarsnitt) och om du ammar eller inte kan påverka vilka besvär du får och hur mycket de märks. Kom ihåg att de flesta besvär är tillfälliga och en normal del av kroppens läkningsprocess. Här beskriver vi några av de vanligaste fysiska förändringarna och när du bör söka vård. 1. Smärta från bristningar eller kejsarsnitt  Om du fött vaginalt och fått en bristning är det normalt att känna smärta. Bäckenbottenområdet har många blodkärl, vilket gör att området kan bli svullet och ömt medan det läker. När är det normalt?  Om det gör mer ont när du rör dig och mindre när du vilar är det vanligtvis en del av normal läkning. När bör du söka vård?  Om smärtan blir värre istället för bättre med tiden, gör ont även när du vilar, eller om du märker gul flytning eller får feber. Här ger vi 8 tips vid underlivssmärta efter förlossning. 2. Eftervärkar Eftervärkar hjälper livmodern att minska i storlek. De förstärks vid amning och är ofta mer kännbara för omföderskor. En värmedyna, smärtlindrande läkemedel enligt barnmorskans rekommendation, eller att ligga på mage med en kudde under kan lindra obehaget. 3. Avslag (blödningar) Det är normalt att ha blödningar i upp till sex veckor efter förlossningen. De första dagarna är blödningen ofta kraftig men minskar sedan successivt. Sök vård om blödningen ökar istället för att minska, har stark lukt, om du har feber, eller får stora blodklumpar (större än ett plommon). 4. Urinläckage och svag bäckenbotten Många upplever läckage när de hostar, skrattar eller anstränger sig under de första veckorna. Detta brukar förbättras med tiden och du kan hjälpa till genom att göra bäckenbottenövningar.  För att träna bäckenbotten kan du göra enkla knipövningar: Spänn musklerna i bäckenbotten genom att dra dem uppåt och inåt. Det ska kännas som när du behöver hålla dig. Håll i 3-5 sekunder och slappna sedan av. Upprepa 10 gånger, flera gånger om dagen. Försök också att undvika tunga lyft i början. Om läckagen fortsätter efter några månader kan det vara bra att prata med en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten. Här berättar vi mer om urinläckage efter förlossning.   5. Utmaningar med amning  När mjölken rinner till, ofta kring dag 3-5, kan brösten bli spända, ömma och hårda. Detta är normalt när amningen kommer igång. För att hantera bröstspänningar kan du amma ofta för att tömma brösten, ta en varm dusch eller använda varma kompresser före amning för att stimulera mjölkflödet, och massera brösten försiktigt före amning om de känns hårda. Om du har svårt med amningen, kontakta din barnmorska eller BVC. De kan hjälpa dig eller hänvisa dig till en amningsspecialist. 6. Trötthet och sömnbrist De första dagarna kan du känna dig oväntat pigg tack vare höga hormonnivåer. Men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Prioritera din vila. Försök att sova när barnet sover, även dagtid. Om du har en partner, kan ni turas om med nattpass – det är viktigt att båda får vila. Ta också emot hjälp från familj och vänner med hushållssysslor så att du kan fokusera på återhämtning och att lära känna ditt barn. Om du upplever extrem trötthet som inte förbättras med vila, eller om den påverkar din förmåga att ta hand om dig själv eller ditt barn, kan det vara ett tecken på något annat än normal sömnbrist. Prata med din barnmorska eller BVC-sköterska om detta. 7. Hormonella förändringar i hud och hår Många upplever förändrad svettning, håravfall och hudförändringar efter förlossningen på grund av hormonella förändringar. Under graviditeten tappar du mindre hår än vanligt tack vare högre östrogennivåer, vilket gör håret tjockare. När östrogennivåerna sjunker efter förlossningen börjar kroppen återgå till sin normala hårcykel, vilket kan leda till att du tappar mer hår än vanligt under en period. Detta håravfall börjar ofta 3-4 månader efter förlossningen, men är nästan alltid tillfälligt. Du kan uppleva mer svettningar, framför allt på natten, när kroppen gör sig av med överflödig vätska. Under amningsperioden kan huden också kännas torrare än vanligt eftersom hormonnivåerna påverkar hudens fuktbalans.. Psykisk hälsa efter förlossningen Den psykiska hälsan efter en förlossning är lika viktig som den fysiska, men får ofta mindre uppmärksamhet. Hormonella förändringar, sömnbrist och den stora livsomställningen kan påverka ditt psykiska mående på olika sätt. Baby blues vs. förlossningsdepression Baby blues är en kortvarig period av ökad känslighet där man lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Det drabbar mer än hälften av alla nyblivna mammor och startar vanligen kring dag 3-5 efter förlossningen. Det varar i några dagar upp till två veckor. Förlossningsdepression  är ett mer allvarligt tillstånd som drabbar cirka 6–13% av nyblivna mammor. Till skillnad från baby blues varar förlossningsdepression längre och gör det svårt att orka med vardagen.  För att en depression ska diagnostiseras behöver du ha upplevt minst ett av dessa huvudsymtom i minst två veckor: Ihållande nedstämdhet Oförmåga att känna glädje eller intresse Plus minst fyra av följande: Sömnstörningar (utöver den normala sömnbristen) Aptitförändringar Koncentrationssvårigheter Skuldkänslor eller känslor av värdelöshet Oro eller ångest Energilöshet som inte bara beror på sömnbrist Förlossningstrauma Omkring 10-20% av kvinnor upplever förlossningen som traumatisk . Ett förlossningstrauma handlar om din upplevelse, oavsett hur förlossningen objektivt sett förlöpte. Tecken på förlossningstrauma kan vara återkommande påträngande minnen från förlossningen, mardrömmar, undvikande av platser eller situationer som påminner om förlossningen, och stark ångest vid tanken på en ny graviditet. När ska jag söka hjälp för psykisk ohälsa efter förlossning? Om du känner dig nedstämd i mer än två veckor, har svårt att ta hand om dig själv eller ditt barn, känner överväldigande ångest, eller plågas av minnen från förlossningen, är det viktigt att du får hjälp att hantera dina känslor. Kom ihåg att den första tiden med ditt barn är värdefull och du förtjänar att må bra under den. Det är inte meningen att du ska gå runt och känna dig ledsen eller orolig. Att söka hjälp är ett tecken på omtanke – om både dig själv och ditt nyfödda barn. Du kan vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen (upp till 16 veckor efter förlossning), BVC, vårdcentralen, eller akutmottagning vid akuta tillstånd. Du kan också boka tid hos oss på Femcare för ett första samtal och bedömning. Boka din tid här. Vilken vård har du rätt till under postpartum? Vården efter förlossning varierar mellan olika regioner, men grundläggande eftervård bör omfatta åtminstone ett eftervårdsbesök hos barnmorska, vanligtvis 6–12 veckor efter förlossningen. Vid eftervårdsbesöket ska du få möjlighet att gå igenom din förlossningsupplevelse, få din fysiska återhämtning bedömd, få eventuella bristningar undersökta och ditt psykiska mående uppmärksammat. Du bör också få amningsstöd vid behov och preventivmedelsrådgivning. Enligt Graviditetsregistrets årsrapport 2023  hade 81% av kvinnor i Sverige ett eftervårdsbesök inom 16 veckor efter förlossningen. Det skiljer sig dock mycket mellan regioner – i Västra Götaland är andelen endast 75%, vilket är lägst i landet, medan Gotland ligger högst med 97%. Du kan behöva ytterligare specialistvård om du har komplicerade bristningar, inkontinensproblem, ihållande smärta, psykisk ohälsa, amningsproblem eller behöver prata mer om din förlossning med en läkare. 6 tips för att ta hand om dig under postpartum Tiden efter förlossningen är en period av både glädje och utmaningar. Här är några råd som kan underlätta den första tiden med ditt barn: 1. Bearbeta din förlossningsupplevelse  Ta dig tid att prata igenom din förlossning – med din partner, en vän, din barnmorska eller en förlossningsläkare. Många kvinnor bär med sig frågor eller tankar om sin förlossning som kan vara bra att få ventilera. Det behöver inte ha varit en dramatisk förlossning för att du ska ha behov av att prata om den. Att förstå vad som hände och sätta ord på upplevelsen kan hjälpa dig att bearbeta händelsen och gå vidare. 2. Var snäll mot dig själv  Många blir överraskade av hur intensiv postpartum-perioden kan vara. Förbered dig mentalt på att detta är en stor omställning i livet. Det finns ofta mycket fokus på förlossningen medan tiden efteråt får mindre uppmärksamhet. Ge dig själv utrymme att känna, lära och anpassa dig till din nya vardag med barn. 3. Ha realistiska förväntningar  Jämför dig inte med andra - varken på sociala medier eller i verkliga livet. Det är lätt att känna press att "komma tillbaka" snabbt, men alla kroppar och situationer är olika. Första veckorna handlar om att lära känna ditt barn och dig själv i din nya roll, inte om att prestera. 4. Lyssna på din kropp Kroppen genomgår en enorm omställning efter förlossningen och behöver tid för läkning. Fokusera på näringsrik mat som ger energi och hjälper dig orka genom dagar med sömnbrist. Hård träning kan vänta – din kropp har genomgått stora förändringar och bäckenbotten behöver tid för återhämtning innan den belastas för hårt. 5. Ta sömnbristen på allvar  De första dagarna efter förlossningen kan du känna dig oväntat pigg och alert, men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Försök att vila när barnet sover, även om det känns ovant att sova mitt på dagen. Trötthet påverkar både det fysiska och psykiska måendet. 6. Sök hjälp om du inte mår bra Både din fysiska och psykiska hälsa är viktig efter en förlossning. 'Baby blues' i några dagar är normalt, men en längre nedstämdhet kan vara förlossningsdepression. På samma sätt är viss smärta under läkningen normal, men ihållande besvär kan kräva vård. Tveka inte att kontakta din barnmorska eller vårdcentralen om något känns fel – vare sig det handlar om humöret eller kroppen. Det finns hjälp att få, och du förtjänar att må bra under den första tiden med ditt barn. Träffa alla specialister du behöver på samma ställe Vi tycker det är viktigt att förbättra vården för kvinnor efter förlossning. Därför har vi på Femcare skapat en postpartum-grupp med specialister som kan hjälpa dig som nybliven förälder att få den hjälp du har rätt till och förtjänar. Ditt besök börjar alltid med ett samtal med barnmorska som genom att prata med dig om dina psykiska och fysiska upplevelser, bedömer om du behöver ytterligare specialisthjälp. Dessa specialister kan vi hjälpa dig med hos oss, eller remittera vidare: Barnmorska  hjälper med grundläggande eftervård och kan identifiera om du behöver ytterligare stöd. Obstetriker  (förlossningsläkare) kan gå igenom din förlossning och svara på dina frågor om vad som hände. Dietist  ger råd om näringsbehov under postpartum och amning. Fysioterapeut  kan göra bäckenbottenbedömning och ge träningsråd. Psykolog  hjälper till att bearbeta förlossningsupplevelsen om det behövs. För att stärkas i föräldrarollen kan vi även hänvisa dig till Malinamottagningarna ,  som erbjuder psykologkontakt för blivande och nyblivna föräldrar. Gynekolog  kan bedöma eventuella komplikationer. Vårt mål är att hjälpa dig med: Bättre stöd för amning Minskad risk för postpartum-depression Mindre risk för förlossningsrädsla inför framtida graviditeter Förbättrad bäckenbottenfunktion Tidig upptäckt och behandling av bäckenbottenskador Boka tid för ett första barnmorskesamtal här. Vanliga frågor om tiden efter förlossning När känns kroppen normal igen efter förlossning? Det finns ingen exakt tidpunkt när kroppen känns "normal" igen – det är en gradvis process som ser olika ut för alla. De första 6-8 veckorna är den mest intensiva fysiska återhämtningsperioden då livmodern minskar tillbaka och de största hormonella förändringarna sker. För många tar det omkring 6-12 månader innan kroppen börjar kännas mer bekant igen. Under amningsperioden kan vissa förändringar kvarstå längre på grund av hormonpåverkan. Att känna sig "normal" handlar också om mer än bara fysisk återhämtning - det handlar även om att anpassa sig till sin nya identitet som förälder. Var uppmärksam på dina egna behov under denna tid. Vad som är "normalt" varierar från person till person, och det viktigaste är att du mår bra – inte hur lång tid återhämtningen tar. När kan man ha sex igen efter förlossning? En vanlig rekommendation är att vänta tills avslaget (blödningen) har upphört, vilket vanligen tar 4-6 veckor. Det viktiga är att du känner dig redo, både fysiskt och psykiskt. Det är helt normalt att sexlusten är förändrad efter en förlossning.  Här berättar vi mer om sex efter förlossning.   Hur länge brukar blödningar pågå? Avslaget varar vanligtvis 4-6 veckor, men kan variera mycket från person till person. Blödningen är oftast kraftigare i början och minskar sedan successivt. När ska man söka vård under postpartum? Sök vård om du har feber över 38 grader, tilltagande smärta, ökande blödning, stark obehaglig lukt från blödningen, svårigheter att kissa, om du känner dig ledsen eller orolig hela tiden, eller om du känner smärta vid amning som inte förbättras. Hur påverkar amning återhämtningen? Amning har flera effekter på din kropps återhämtning. När du ammar frisätts hormonet oxytocin, vilket hjälper livmodern att dra ihop sig snabbare och minska risken för blödningar. Detta är positivt för din fysiska läkning. Amning kan dock också förlänga perioden med låga östrogennivåer, vilket påverkar kroppen på olika sätt. Det kan göra slemhinnor torrare och känsligare, särskilt i underlivet, vilket kan göra samlag obekvämt för vissa. Låga östrogennivåer kan också påverka humöret, bentätheten och leda till mer trötthet hos vissa kvinnor. Många upplever att amning ger en djup anknytning till barnet och kan vara lugnande. Kom ihåg att de flesta effekter av amning på kroppen är tillfälliga och försvinner när amningen avslutas. Vilken är den svåraste tiden under postpartum? Många upplever att vecka 1-2 är de mest utmanande veckorna. Den första tidens naturliga "lyckorus" har då börjat lägga sig, kroppen är mitt i läkningsprocessen, amningen håller på att etableras, och sömnbristen börjar göra sig påmind. Men det är väldigt individuellt. För vissa kan den svåraste tiden komma senare, om man utvecklar en förlossningsdepression som ofta visar sig efter några veckor. Andra kan uppleva att utmaningarna kommer i perioder eller att de största utmaningarna dyker upp när man återgår till vardagslivet utanför 'bebisbubblan'. Vad är postpartum-psykos och hur vanligt är det? Postpartum psykos  är ett mycket ovanligt tillstånd. Det kännetecknas av förändrad verklighetsuppfattning där man kan få svårt att skilja på vad som är verkligt och inte. Vanliga symtom är förvirring, vanföreställningar och i vissa fall ovanliga tankar kring barnet.  Tillståndet utvecklas oftast inom de första veckorna efter förlossningen och kräver omedelbar sjukvård. Psykos är vanligare hos kvinnor som tidigare haft bipolär sjukdom.  Viktigt att veta är att detta är extremt ovanligt, men allvarligt – därför är det viktigt att söka vård omedelbart om sådana symptom uppstår. Kommer jag någonsin få tillbaka min kropp helt efter förlossningen? Kroppen har en bra förmåga att läka efter en förlossning, men alla återhämtar sig olika. Många upplever att magmuskler kan återfå sin styrka med träning, medan huden kan förbli något mer uttänjd. Bäckenbottenfunktionen förbättras för de flesta med rätt övningar. Viktigt att veta är att du inte behöver acceptera bestående besvär som urinläckage, smärta eller andra problem som påverkar din livskvalitet. Det finns hjälp att få, så tveka inte att prata med vården om du har kroppsliga förändringar som besvärar dig. Här kan du läsa fler artiklar om tiden efter förlossningen 6 tips efter en kejsarfödsel 8 tips vid förstoppning under och efter graviditet. Allt du behöver veta om magmuskeldelning Ärrmassage efter kejsarsnitt Ångest vid amning Kvarstående bäckensmärta efter graviditet.

Klimakteriet kan komma med väldigt många diffusa symtom. Ett av dessa är led- och muskelvärk, något som också har visat sig vara förknippat med en östrogenbrist. Det visar sig oftast i en allmän smärta som man har i kroppen när man vaknar. Man kan också uppleva en ökad stelhet. Eller så drabbas man av smärta och mer kontinuerlig värk i någon specifik led.  Östrogenbrist kan ge ledvärk  Fler och fler studier kommer som tyder på att det finns en koppling mellan klimakteriet och ökad värk i leder  och muskler. Det handlar helt enkelt om att östrogenet bidrar till att hålla vävnaderna hälsosamma och när östrogenet minskar så påverkas de vävnaderna på ett negativt sätt. Det har också visat sig att det sinande östrogenet gör att muskelmassan minskar. Denna minskning av muskelmassa plus en ökad benägenhet för inflammation skapar olika smärttillstånd i leder och muskler. Östrogenet har visat sig ha en antiinflammatorisk effekt och när det minskar så tenderar inflammationen i kroppen att öka.    Misstänker du östrogenbrist eller behöver du hjälp med andra klimakteriebesvär? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Var i kroppen gör det ont?  Värken kan uppstå i hela kroppen men det är vanligt med smärta i knä, höfter, händer, fingrar, nacke och rygg. Det är svårt att specificera själva smärtan, många tycker att den är molande och är värst när man vaknar. Man kan också vakna med smärta som minskar under dagen medan andra har en konstant smärta lokaliserad till exempelvis axlarna. Smärtupplevelsen är som alltid individuell och dyker ofta upp redan i förklimakteriet.  Ont i axeln? Det kan vara frozen shoulder Ytterligare ett exempel som visar att led- och muskelvärk har något med östrogenbrist att göra är fenomenet “frozen shoulder”. 75 % av de som drabbas är kvinnor i klimakteriet.  Det är ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i axeln på grund av inflammation och stelhet och nu har man i studier kunnat se att det är ett tillstånd som kan ha med östrogenbrist att göra.  Muskelmassa påverkar värken i leder Det är också vanligt med värk som förflyttar sig. Först har man problem med axeln och sen får man plötsligt problem med knäna. I dagens forskning har man samlat led- och muskelproblematiken i ett samlingsnamn -  muskoskeletalt syndrom . I det syndromet ingår just ledsmärta men också förlusten av muskelmassa , bentäthet och risken för benskörhet. Det sägs att så många som 70 procent av alla kvinnor i klimakteriet riskerar något eller några av dessa symtom. Livsstilsförändringar kan lindra vid led-  och muskelvärk. Här är tre saker du kan göra själv: Att gå ner i vikt  om man är överviktig är något som kan påverka smärtproblematiken på ett positivt sätt.  Vila är annars något som man lätt tar till när smärtan tar överhanden men ofta är detta kontraproduktivt. Lättare motion är bättre än vila. Det ökar som bekant bland annat rörligheten i leder och muskler.  Styrketräning för att bibehålla muskelmassa och rörlighetsträning för att bevara rörligt är alltid ett bra alternativ.  Risk för reumatism vid östrogenbrist Oftast bryter reumatiska sjukdomar ut under menopausen och även fibromyalgi och det diskuteras mycket inom forskningen  om dessa sjukdomar har ett samband med en östrogenbrist. Majoriteten av de som får reumatism och fibromyalgi är kvinnor och de dyker ofta upp i samband med förklimakteriet, vilket gör att östrogenbrist och diverse reumatiska sjukdomar nu tas på allvar inom forskning. Upplever du svår smärta eller stelhet bör du ta dina symtom på allvar och söka hjälp.  Östrogen kan hjälpa mot ledbesvär Led- och muskelvärk under klimakteriet kan bli bättre av hormonbehandling . Vi vet redan idag att hormonbehandling till och med hjälper vid svårare smärtbilder såsom vid reumatism.   Vissa studier visar att hormonbehandling även kan hjälpa vid fibromyalgi och att fibromyalgi skulle kunna anses vara ett klimakteriesymtom.  Studier att hormonbehandling skulle kunna hjälpa mot att “allmän” led- och muskelvärk kom redan för flera år sedan. Idag är det till exempel en vedertagen behandling utomlands, bland annat i Storbritannien.  Det är också viktigt att vara medveten om att led- och muskelvärk kan leda till andra symtom såsom sömnlöshet , minskad sexlust och nedstämdhet så innan det blir en ond cirkel så är det viktigt att söka hjälp.  Sök vård för ledvärk i klimakteriet hos Femcare Ledvärk som påverkar din vardag är något du kan få hjälp med – och det finns behandlingar som kan göra stor skillnad för hur du mår. Hos Femcare möter du gynekologer och vårdpersonal med kunskap om hur hormonförändringar påverkar kroppen – även leder och muskler. Vi erbjuder behandling som är anpassad efter just dina behov, oavsett om det handlar om hormonell behandling eller andra alternativ. Här kan du boka ett första besök för klimakteriebesvär. Vanliga frågor och svar om ledvärk i klimakteriet Varför får man ont i leder under klimakteriet? Under klimakteriet minskar kroppens produktion av östrogen, vilket påverkar vävnadernas hälsa negativt. Det kan leda till ökad inflammation och minskad muskelmassa, vilket i sin tur orsakar smärta och stelhet i lederna. Vilka leder gör oftast ont under klimakteriet? Ledvärk under klimakteriet är vanligast i knän, höfter, händer, fingrar, nacke och rygg. Smärtan kan kännas som en molande värk och är ofta värst på morgonen när kroppen är stel efter vila. Vad är frozen shoulder och hur hänger det ihop med klimakteriet? Frozen shoulder är ett tillstånd där axeln blir stel och smärtsam till följd av inflammation i ledkapseln. Det är vanligare hos kvinnor i klimakteriet och tros ha en koppling till de hormonella förändringarna som sker när östrogennivåerna sjunker. Hur känns ledvärk vid klimakteriet? Ledvärk i klimakteriet kan upplevas som en konstant eller återkommande molande smärta. Den är ofta mest påtaglig på morgonen eller efter stillasittande, då lederna kan kännas stela och svåra att röra. Kan livsstilsförändringar hjälpa mot ledvärk i klimakteriet? Ja, livsstilsförändringar som regelbunden fysisk aktivitet och viktminskning kan minska belastningen på lederna och lindra smärtan. Styrketräning kan dessutom bidra till att bevara muskelmassa och förbättra ledfunktionen. Hjälper hormonbehandling mot ledvärk i klimakteriet? Hormonbehandling med östrogen har visat sig kunna lindra led- och muskelvärk hos kvinnor i klimakteriet. Behandlingen kan även ge effekt vid mer komplexa smärttillstånd som reumatism, enligt studier. Finns det koppling mellan klimakteriet och reumatiska sjukdomar? Ja, flera reumatiska sjukdomar, inklusive fibromyalgi, debuterar ofta i samband med klimakteriet. Det kan bero på att sjunkande östrogennivåer påverkar kroppens immunförsvar och inflammationsnivåer.

Klimakteriet orsakar en rad förändringar i din kropp vilket gör att även din vikt påverkas och fördelningen av fettvävnad förändras. När vikten går upp under klimakteriet sker den största fettinlagringen i bukområdet istället för omkring höfterna och låren. Det kan göra dig mer uppmärksam på att kroppen börjar förändras jämfört med tidigare.  Det fett som sitter runt buken kallas för visceralt fett och lägger sig omkring organen. Mycket visceralt fett eller “bukfett” ökar risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Det går att minska på mängden bukfett och gå ner i vikt under klimakteriet, men det kan vara utmanande.  Här kan du läsa mer om vanliga symtom vid klimakteriet. Varför har jag plötsligt gått upp i vikt? Det är normalt att gå upp i vikt med åldern och framförallt känner många igen sig i att det är svårare att hålla vikten. Det är flera olika faktorer som påverkar ämnesomsättningen. Bland annat visar en studie  från Karolinska Institutet att en minskad omsättning av lipider (fettämnen) gör att vi lättare går upp i vikt även om vi inte äter mer eller rör på oss mindre än tidigare. Detta blir extra tydligt under klimakteriet. Leptinet som reglerar mättnaden minskar dessutom och ni vån av ghrelin ökar i kroppen som stimulerar aptiten.   Även muskelmassan har en tendens att gå ner på grund av att östrogenet minskar , visar forskning.  Vid 25 års ålder börjar även muskelmassan att minska för alla om man inte utför regelbunden styrketräning. Perioden mellan 25-50 årsåldern upptas ofta av ett familjeliv och ett karriärsliv med mindre tid för fysisk aktivitet och styrketräning. Det är därmed vanligt att muskelmassan är mindre under klimakteriet jämfört med när man var yngre, som i sig gör att ämnesomsättningen är lägre. Det kan bidra till känslan av att den mat som du åt som ung gör att du går upp i vikt.  Klimakteriet kan också medföra en högre kortisolnivå på grund av ett ökat stresspåslag vilket påverkar sömnen som i sin tur påverkar aptiten, så allt har ett samband. Allt detta väcker oro och det känns som att det är något fel på kroppen – men det finns saker som du kan göra för att ändå må bra, bromsa viktuppgången eller uppnå ditt mål om viktminskning.   Är du i klimakteriet och har symtom som du vill ha hjälp med? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. 5 saker du kan göra för att gå ner i vikt under klimakteriet Styrketräna och vardagsmotionera Träning är bra för hälsan på flera sätt, dels kan träning bidra med att sänka stressnivån i kroppen som ofta är hög under klimakteriet. Här berättar vi mer om utmattning och stress under förklimakteriet . Träning kan även göra oss mer tåliga mot stress. Dock kan högintensiv träning bidra med mer stress i kroppen, så tuffa HIIT-pass och påfrestande lopp är bra att avvakta med när klimakteriebesvären är stora. Du kan även arbeta med att kombinera konditionsträning med moment av yoga.  Vad gäller vikten är det viktigt att bibehålla sin muskelmassa och gärna bygga lite mer för att öka ämnesomsättningen. Det är möjligt att bygga muskler under klimakteriet och efter menopaus, det är även en träningsform som kan minska dina vallningar enligt svensk forskning. Styrketräna gärna 2-3 gånger i veckan för att stimulera muskeltillväxt. Vardaglig rörelse, minst 30 minuter om dagen, bidrar även till att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång.  Ät viktiga näringsämnen som hjälper dig hålla vikten På grund av sämre sömn, mer stress, sämre psykiskt mående och förändringar i hormoner som reglerar hunger och mättnad, så är det svårare att styra sina matvanor. Småätande och oregelbundna måltider är ofta två stora utmaningar som leder till viktuppgång för många under klimakteriet.  Genom att arbeta med strategier runt kosten och fokusera på att äta livsmedel som fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter/veganska motsvarigheter, så kommer du få i dig viktiga näringsämnen och enklare hålla vikten eller gå ner i vikt.  Här berättar vi mer om bra mat i klimakteriet. Försök sova ordentligt Sömn är A och O för att må bra. Försök att undvika skärmar i god tid innan du lägger dig, läs gärna en bok och ändra gärna ljuset i mobilen till nattläge. Se till att inte göra saker som stressar dig innan du lägger dig,   sakta ner och förbered dig för att du ska sova inom kort. Här kan även en liten kvällspromenad hjälpa till att slappna av innan du ska sova. Försök också att få dagsljus på dig under dagen, det hjälper hormonet Melatonin som reglerar sömn och vakenhet i kroppen. Här har vi skrivit en artikel med 10 tips för bättre sömn i klimakteriet Minska stress med djupandning, meditation och reflektion Det är allmänt känt att kroppen påverkas mycket av stress och stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång. Det är viktigt att aktivt arbeta med stressen för att förbättra måendet och även gynna vikten.  Prova avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga. Att hitta tid för dig själv och aktiviteter som du njuter av kan också vara stressreducerande. Försök att sänka kraven på dig själv och reflektera över vilka delar i ditt liv som stressar dig. Påminn dig själv om vilka saker som tidigare har varit rogivande och återhämtande för dig.  Hormonbehandling kan hjälpa dig hålla vikten Många tror att man går upp i vikt av hormoner men det stämmer inte.  Istället förbättrar det dina chanser att bibehålla din vikt och även gå ner i vikt. Se den medicinska vården som något som hjälper och inte stjälper! Här kan du läsa mer om hormonbehandling i klimakteriet Vill du veta mer om evidensbaserade metoder och får vägledning i att gå ner i vikt under klimakteriet? Femcares dietist ger dig individanpassad kostrådgivning och livsstilsråd och du kan boka en tid här Vanliga frågor om viktnedgång i klimakteriet Varför går jag upp i vikt i klimakteriet? Viktuppgång i klimakteriet beror på flera faktorer: minskad omsättning av fettämnen, ändrad hormonbalans där leptin (mättnadshormon) minskar och ghrelin (aptithormon) ökar, minskning av muskelmassa när östrogenet sjunker, och högre kortisolnivåer på grund av ökat stresspåslag. Varför samlas fettet främst runt magen i klimakteriet? I klimakteriet sker den största fettinlagringen runt bukområdet (visceralt fett) istället för kring höfter och lår som tidigare. Detta viscerala fett lägger sig runt organen och kan öka risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Kan jag bygga muskler under klimakteriet? Ja, det är absolut möjligt att bygga muskler även under och efter klimakteriet. Styrketräning 2-3 gånger i veckan kan stimulera muskeltillväxt, öka ämnesomsättningen och enligt svensk forskning även minska vallningar. Vilken träning är bäst för viktnedgång i klimakteriet? En kombination av styrketräning för att bevara och bygga muskelmassa samt vardagsmotion (minst 30 minuter dagligen) är mest effektivt. Under perioder med kraftiga klimakteriebesvär bör du undvika högintensiv träning som HIIT-pass, då det kan öka stresspåslaget i kroppen. Vilka livsmedel bör jag fokusera på för att gå ner i vikt i klimakteriet? Fokusera på fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter eller veganska alternativ. Dessa livsmedel ger viktiga näringsämnen och hjälper dig hålla vikten eller gå ner i vikt. Hjälper hormonbehandling mot viktuppgång? Tvärt emot vad många tror leder inte hormonbehandling till viktuppgång. Det kan istället förbättra dina chanser att bibehålla din vikt eller gå ner i vikt under klimakteriet genom att balansera hormonnivåerna. Påverkar stress min vikt i klimakteriet? Ja, stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång, särskilt runt buken. Att aktivt hantera stress genom avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga kan därför gynna både ditt allmänna välmående och din vikt. Spelar sömnen roll för min vikt i klimakteriet? Ja, sömn är avgörande för viktkontroll. Sömnbrist påverkar hormonerna som reglerar hunger och mättnad, vilket kan leda till ökad aptit och småätande. Att förbättra din sömnkvalitet kan hjälpa dig att kontrollera vikten bättre. Varför är det svårare att hålla vikten med åldern? Från 25 års ålder börjar muskelmassan naturligt minska om man inte styrketränar regelbundet. Mellan 25-50 år har många fokus på familj och karriär med mindre tid för fysisk aktivitet. Detta, i kombination med hormonella förändringar, gör att ämnesomsättningen sjunker med åldern. Är det normalt att gå upp i vikt i klimakteriet? Ja, det är normalt att gå upp något i vikt med åldern och särskilt under klimakteriet på grund av hormonella förändringar. Det betyder dock inte att du inte kan påverka din vikt genom livsstilsförändringar. Vilka vardagsvanor kan hjälpa mig att gå ner i vikt i klimakteriet? Regelbundna måltider istället för småätande, daglig rörelse, tillräcklig sömn, stresshantering och fokus på näringsrik mat är viktiga vardagsvanor som kan hjälpa dig hantera vikten under klimakteriet. Hur mycket vardagsmotion behöver jag för viktkontroll? Minst 30 minuter vardaglig rörelse dagligen rekommenderas för att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång under klimakteriet. Detta behöver inte vara intensiv träning utan kan vara promenader, trädgårdsarbete eller andra vardagsaktiviteter. Hjälper det att äta mindre portioner för viktnedgång i klimakteriet? Portionsstorlek kan vara viktigt, men ännu viktigare är regelbundna måltider med näringsrik mat. Eftersom hormoner som reglerar hunger och mättnad förändras under klimakteriet, är det bra att fokusera på mat som ger mättnad och stabiliserar blodsockret. Kan jag gå ner i vikt efter klimakteriet? Ja, det är fullt möjligt att gå ner i vikt även efter klimakteriet, även om det kan vara mer utmanande. Med rätt kost, träning, stresshantering och eventuellt medicinsk hjälp kan du nå dina viktmål även efter menopaus.

Hormonella svängningar kan orsaka nedstämdhet och depression. Många kvinnor får idag antidepressiva och i vissa fall får man ingen effekt av dessa när det handlar om en “hormonell” depression.  Idag pekar forskningen mot att hormonbehandling kan vara ett bättre alternativ, när det gäller depressioner hos perimenopausala kvinnor. Läs vår artikel om hormonbehandling i klimakteriet . Det är viktigt att du söker hjälp om du känner att din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar.  Klimakteriets påverkan på psykisk hälsa Dr Lisa Mosconi , en framstående neuroforskare specialiserad på kvinnors hjärnhälsa beskriver klimakteriet som en neuroendokrin transition  och inte en reproduktiv transition.  Hormonernas svängningar påverkar hjärnan helt enkelt. En undersökning av Cardiff University visar dessutom att 70% av alla kvinnor i klimakteriet anser att de psykiska symtomen är de mest framträdande. Vanliga psykiska symtom Kvinnor kan uppleva både fysiska och psykiska symtom under klimakteriet  och dessa är de mest framträdande vad gäller den psykiska aspekten.  Nedstämdhet – man känner sig mer sårbar än vanligt.  Ångest – helt plötsligt får man ångestattacker från ingenstans.  Oro – oron kring saker som man tidigare aldrig känt oro för innan ökar.  Depression – vanligt är att känna milda depressiva tendenser. Sömnlöshet – att sömnen påverkas är mer regel än undantag.  Panikattacker – hos vissa kvinnor leder svängningarna till panikattacker. Utmattning – symtomen för utmattning och förklimakteriet är överlappande.   Humörsvängningar och humörförändringar – det går inte längre att reglera sitt humör.  Koncentrationssvårigheter  Känslan att allt är övermäktigt – energin och motivationen minskar till att göra även de enklaste saker. Ökad stresskänslighet – de allt lägre hormonnivåerna kan förändra vår stressreglering, vilket gör att vi inte kan hantera stress som tidigare.  Hormonerna påverkar hjärnan Ett fåtal kvinnor utvecklar psykiska sjukdomar under förklimakteriet och efter menopausen, men det är fortfarande ovanligt. En studie påvisar till exempel att kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under förklimakteriet utan att ha haft problem med psykisk ohälsa tidigare. Att hormonerna påverkar hjärnan och vår psykiska hälsa är något vi inte längre kan blunda för. Viktigt att betona är att dessa symtom är mest framträdande under förklimakteriet, det vill säga tiden innan menopaus. För många kvinnor lugnar dessa symtom ner sig när de väl är i postmenopaus. En meta-analys om depression från 2024 bekräftar detta och visar att risken för depression är som störst under förklimakteriet. Hormonella förändringar under klimakteriet När könshormonernas nivåer minskar påverkar det även signalsubstanserna i hjärnan, vilket påverkar hur nervcellerna kommunicerar med varandra. Speciellt våra må-bra-signalsubstanser, det vill säga serotonin och dopamin. Ett annat hormon som påverkas är vårt sömnhormon melatonin vilket leder till att vi sover sämre. Man kan säga att könshormonet östrogen är den ledande dirigenten i vår hjärna och när dirigenten inte gör sitt jobb så påverkas det psykiska måendet. Här kan du läsa mer om trötthet i klimakteriet.   Ångest och oro i klimakteriet Ångest och oro i klimakteriet är väldigt vanligt. Ångestattackerna kan ibland utvecklas till rena panikattacker. Det är också vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar.  Det du kan göra själv för att minska din ångest är att försöka få ordning på din sömn då sömnen är A och O för den psykiska hälsan. Försök att andas lugnt när ångesten kommer och håll fast vid att det är övergående. Känner du extrem ångest och oro och inte kan hantera den så ska du naturligtvis söka hjälp. Boka en tid hos din vårdcentral för första bedömning.  Tips för egenvård Sömnen är viktig. Se till att ha det mörkt i rummet, följ en tydlig rutin och undvik mobilskärm innan du ska sova. Träning. Du behöver inte springa ett maraton utan promenader räcker långt.  Alkoholintag kan öka ångestnivåerna  hos kvinnor i förklimakteriet. Fundera på hur du kan minska ditt alkoholintag. Ät hälsosamt och regelbundet. Kost är viktigt och kan påverka hur du mår. När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet? Du bör söka hjälp om: Din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar Du upplever ångest och oro som du inte kan hantera Dina symtom påverkar din vardag och livskvalitet betydligt Du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand   Det är viktigt att söka hjälp om du känner att du inte kan hantera detta själv. Det finns hjälp att få och du ska inte gå omkring och må dåligt i onödan.  Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Boka gärna en tid för första bedömning hos våra barnmorskor här.   Vanliga frågor om psykisk ohälsa i klimakteriet Är det vanligt att bli nedstämd i klimakteriet? Ja, nedstämdhet är ett av de vanligaste psykiska symtomen under klimakteriet. Hela 70% av alla kvinnor i klimakteriet anser att de psykiska symtomen är de mest framträdande. Vilka psykiska symtom är vanliga i klimakteriet? Vanliga psykiska symtom inkluderar nedstämdhet, ångest, oro, milda depressiva tendenser, sömnlöshet, panikattacker, utmattning, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, känslan att allt är övermäktigt och ökad stresskänslighet. Varför påverkas mitt psykiska mående i klimakteriet? När könshormonernas nivåer minskar påverkas signalsubstanserna i hjärnan, särskilt serotonin och dopamin. Östrogen fungerar som en "dirigent" i hjärnan, och när nivåerna sjunker påverkas det psykiska måendet. När är risken störst för depression under klimakteriet? Enligt en meta-analys från 2024 är risken för depression störst under förklimakteriet (perimenopausen), alltså tiden innan menopaus. För många lugnar symtomen ner sig när de väl kommit in i postmenopaus. Kan jag utveckla psykisk sjukdom under klimakteriet? Ett fåtal kvinnor kan utveckla psykiska sjukdomar under förklimakteriet utan tidigare historik. Studier visar att vissa kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under denna period. Hjälper antidepressiva mediciner mot klimakterieångest? Inte alltid. Många kvinnor får idag antidepressiva, men dessa har inte alltid effekt när det handlar om en "hormonell" depression. Forskning pekar mot att hormonbehandling kan vara ett bättre alternativ för perimenopausala kvinnor. Vad kan jag göra själv för att minska ångest i klimakteriet? Du kan förbättra din sömn (mörkt rum, tydlig rutin, undvika skärmar), motionera regelbundet (även promenader hjälper), minska alkoholintaget som kan öka ångestnivåerna, och äta hälsosamt och regelbundet. Varför får jag panikattacker nattetid i klimakteriet? Det är vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar i klimakteriet. Detta beror på hormonella svängningar som påverkar sömnhormonet melatonin och andra signalsubstanser i hjärnan. Är det normalt att känna sig överväldigad av småsaker? Ja, ökad stresskänslighet är vanlig när hormonnivåerna sjunker. De lägre hormonnivåerna kan förändra din stressreglering, vilket gör att du inte kan hantera stress som tidigare. Finns det samband mellan sömnproblem och psykisk ohälsa i klimakteriet? Ja, sömnlöshet är vanligt och påverkar direkt ditt psykiska mående. Sömnhormonet melatonin påverkas av hormonförändringarna, vilket gör det svårare att sova bra. Vad är skillnaden mellan utmattning och klimakteriesymtom? Symtomen för utmattning och förklimakteriet är överlappande och kan vara svåra att skilja åt. Koncentrationssvårigheter, trötthet och ökad stresskänslighet är vanliga i båda tillstånden. När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet? Du bör söka hjälp om din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar, om du upplever ångest och oro som du inte kan hantera, om symtomen påverkar din vardag och livskvalitet betydligt, eller om du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand. Är min förändrade koncentrationsförmåga relaterad till klimakteriet? Ja, koncentrationssvårigheter är ett vanligt symtom i klimakteriet och beror på hormonella förändringar som påverkar hjärnans funktion. Kan klimakteriebehandling hjälpa mot nedstämdhet? Forskning tyder på att hormonbehandling kan vara ett bättre alternativ än antidepressiva för kvinnor i förklimakteriet som lider av depression, eftersom depressionen har hormonella orsaker. Är de psykiska förändringarna permanenta? Nej, för många kvinnor avtar de psykiska symtomen när de kommer in i postmenopaus. De är oftast mest påtagliga under förklimakteriet.

Många kvinnor upplever att de får minskad sexlust i klimakteriet och efter menopaus. Den minskade lusten påverkas allmänt av vad livet bjuder på men även av hormonerna. Det är viktigt att be om hjälp om man upplever minskad sexlust för det finns hjälp att få.   Minskad sexlust i klimakteriet, vad beror det på? Utöver alla vanliga klimakterie-symtom  upplever många kvinnor att de får problem med minskad sexlust både i klimakteriet och efter menopaus. Orsakerna är många.  Förutom att man känner sig allmänt påverkad under klimakteriet så kan livet även bjuda på påfrestningar vilket gör att sex inte är det första man tänker på. Många känner sig tröttare och mer stressade.  För en del kan det gå så långt att man tappar sexlusten helt och hållet. Torrhet i slemhinnorna är vanligt och kan påverka både lusten och förmågan till omslutande samlag. Vulvasmärta vid och efter samlag är också vanligt och allt detta leder till att många slutar tänka på sex. Men utöver “livets” påverkan och de fysiska förändringarna så handlar det också om nivåerna på våra hormoner.  Klimakteriet och sexlust Det finns flera hormoner som är påverkade vid minskad sexlust i klimakteriet. Här är några som kan påverka:  Testosteron – låga nivåer av testosteron hos både män och kvinnor kan leda till minskad sexlust.  Östrogen/progesteron  – låga nivåer av östrogen kan minska vaginans fuktighet och även påverka sexuell respons. Kortisol - långvarig stress påverkar kortisolnivåerna som i sin tur påverkar sexlusten.  Sex i klimakteriet: Ska man sluta ligga? Flera studier har visat att ett regelbundet sexliv har många fördelar. 2024 kom en stor studie där man kan se att det verkar finnas ett samband mellan sex, hjärt- och kärlsjukdomar  och livslängd. Studien visar att ju färre gånger man har sex per år ju större är risken att drabbas för diverse hjärtproblematik. Sex verkar alltså inte bara vara viktigt för relationens skull utan även för den allmänna hälsans skull.  Sex är inte bara viktigt för relationen utan också för den allmänna hälsan. Vikten av sexlust i klimakteriet Många hormoner är involverade i sexuell aktivitet, bland annat oxytocin, även kallat kärleks- och tillitshormonet. De utsöndras även vid amning och hjälper till att skapa känslor av anknytning. Oxytocin har dock visat sig vara viktigare än vi trott och idag pågår en mängd olika studier kring oxytocin.  En studie tittar till exempel på oxytocin som en framtida ingrediens i läkemedel  till patienter med neuropsykiatriska funktionshinder  för att förhindra stress. Sex kan alltså till och med fungera som en stressbromsare. Något som hjälper dig att koppla av och bli avslappnad. En gratis “medicin” mot stress helt enkelt. Det finns alltså flera orsaker till varför det kan vara viktigt att få tillbaka sexlusten i klimakteriet. Det är inte bara för relationens skull.  Hur får man tillbaka sexlusten efter klimakteriet?  Något av det viktigaste man kan göra för att få tillbaka sin sexlust är att börja prata med någon man har en nära relation till. Om det finns en partner i bilden kan det vara hjälpsamt att försöka jobba sig igenom dessa svårigheter tillsammans. Sex ska vara lustfyllt och inte ett måste därför måste man tänka på det som något lustfyllt. Att ge sig själv utrymme till att ens tänka på sex är bra för att få igång lusten igen. Det finns även andra tips som kan vara en del i att få tillbaka sexlivet.  Minska torrheten med glidmedel. De flesta kvinnor upplever torrhet i slemhinnorna men många tycker att det fungerar bra med glidmedel.  Titta över din sömn – här ger vi 10 tips om bättre sömn i klimakteriet . Studier visar att dålig sömn har med minskad sexlust att göra . Studien visar även det motsatta - att bra sömnkvalitet är kopplat till högre sexaktivitet. Orgasmer är inte bara avkopplande, En orgasm utsöndrar hormoner som bidrar till bättre sömn, vilket visar att sömn och sex är intimt sammankopplade.  Minska ångest kring minskad lust. När sexlusten minskar ökar ångesten. Man är van vid att sex är en naturlig ingrediens i en relation och när det inte fungerar längre ökar ångesttankarna kring det. Försök att ha en neutral och nyfiken inställning och se det som ett problem att lösa.  Ät nyttigt. Det är alltid bra att tänka på kosten. Det är ingen sexspecifikt tips även om bra mat gör dig piggare, vilket kan påverka din sexlust.  Träning är en mirakelmedicin i de flesta fall och det gäller även här. Vissa studier menar att övervikt har en koppling till låg sexlust  och låg fertilitet vilket gör att både träning och kost kan ha inverkan på att den minskar. Dessa studier är dock än så länge gjorda på män. Vill du gå ner i vikt så kan du läsa mer här . Behandling vid låg sexlust I Sverige behandlar man låg sexlust med testosteron.  Det gäller även kvinnor i klimakteriet. Redan 2003 kom en studie som påvisade att behandling med testosteron vid låga nivåer förbättrade kvinnors humör och sexlust .  Viktigt att poängtera är att för vissa kvinnor så hjälper även östrogen till med den minskade sexlusten , medan andra kvinnor inte får tillbaka sin sexlust förrän man har gjort ett tillägg med testosteron. Vaginalt östrogen är fördelaktigt dessutom, då det minskar slemhinnornas torrhet.  Behöver du hjälp med minskad sexlust? Läs mer om hur Femcare kan hjälpa dig att få tillbaka sexlusten. Må bra genom klimakteriet – också sexuellt. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling för att återfå din sexlust och livskvalitet. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om sexlust i klimakteriet Försvinner sexlusten i klimakteriet? Många, men inte alla, kvinnor upplever minskad sexlust i klimakteriet. Det kan bero på hormonförändringar, torrare slemhinnor och livssituationen generellt. Vilka hormoner påverkar sexlusten? Främst testosteron, östrogen och progesteron. Även stresshormoner som kortisol och välbefinnandehormonet oxytocin spelar roll. Är torrhet i underlivet vanligt i klimakteriet? Ja, torrhet i slemhinnorna är mycket vanligt och påverkar ofta både sexlusten och möjligheten till smärtfritt samlag. Hjälper glidmedel mot torrhet i klimakteriet? Ja, många kvinnor upplever att glidmedel fungerar bra för att minska problem med torrhet och kan göra samlag mer bekvämt. Är det dåligt för hälsan att inte ha sex i klimakteriet? Studier visar att regelbundet sex kan vara positivt för hälsan. En studie från 2024 visar ett samband mellan sexuell aktivitet och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Vad ska jag göra om jag helt tappat sexlusten? Börja med att prata med någon du har en nära relation till, till exempel din partner. Se problemet med nyfikenhet och utan ångest. Sök medicinsk hjälp om det behövs. Kan stress påverka sexlusten i klimakteriet? Ja, stress höjer kortisolnivåerna vilket kan minska sexlusten. Paradoxalt nog kan sex fungera som en "stressbromsare" genom att frigöra oxytocin. Påverkar sömnproblem sexlusten? Ja, studier visar att dålig sömn har samband med minskad sexlust medan bra sömnkvalitet är kopplad till högre sexuell aktivitet. Finns det mediciner mot låg sexlust i klimakteriet? Ja, i Sverige behandlas låg sexlust med testosteron, även för kvinnor. För vissa hjälper även östrogen, särskilt lokalt i underlivet för att minska torrhet. Kan träning hjälpa mot låg sexlust i klimakteriet? Ja, regelbunden träning kan öka energinivåerna och förbättra humöret, vilket indirekt kan påverka sexlusten positivt. Kan svårigheter med sex leda till ångest? Ja, många upplever ökad ångest när sexlusten minskar, särskilt om sex tidigare varit en naturlig del av relationen. Är minskad sexlust permanent efter klimakteriet? Nej, med rätt behandling och åtgärder kan många kvinnor få tillbaka sexlusten efter klimakteriet. Kan kost påverka sexlusten? Hälsosam kost kan göra dig piggare generellt, vilket indirekt kan påverka sexlusten positivt. Kan klimakteriebesvär behandlas för att förbättra sexlusten? Ja, behandling av klimakteriebesvär som sömnproblem, värmevallningar och nedstämdhet kan indirekt förbättra förutsättningarna för bättre sexlust. Läs mer artiklar om sex och sexlust här Visste du det här om klitoris 5 tips för skönare sex under graviditet Hur tidigt är det normalt att ha sex efter förlossning

Det är väldigt vanligt med ett förändrat blödningsmönster i klimakteriet. Från att mensen har varit tämligen likadan och kommit som en klocka börjar det nu hända saker och detta sker redan i förklimakteriet, det vill säga 40 plus.  Blödningar på grund av hormonella förändringar Det är vanligt med blödningsbesvär under klimakteriet. Vissa får ökade blödningar i klimakteriet, andra får täta blödningar, eller att det är mer klumpar i blödningen.  Det är väldigt individuellt vad som händer med blödningsmönstret och oftast beror det på hormonella förändringar men det kan också finnas andra anledningar. Förändringar är helt normala när hormonerna börjar förändras i klimakteriet men om blödningarna påverkar ens vardag eller om man upplever smärta eller får en blödning efter menopaus så bör man kontakta en vårdgivare.  Här kan du läsa om de vanligaste symptomen under klimakteriet.  Blödningar under klimakteriet I förklimakteriet uppträder ofta förändrade blödningsmönster. Kanske har du kortare menstruationscykler eller oregelbundna blödningar. En del kvinnor drabbas även av rikliga och långa blödningar. Perioder med oregelbundna blödningar uppträder hos cirka 90 % av alla kvinnor och pågår i genomsnitt ett par år. Vissa kvinnor kan dock blöda mindre än vanligt och få små blödningar med långa mellanrum mellan varje. Medan andra vittnar om täta blödningar.  När man inte har haft sin mens på 12 månader har man nått menopause. Allt därefter är postmenopaus. Läs mer om de olika faserna här.  Myom under klimakteriet De flesta kvinnor får myom någon gång i sitt liv men alla får inte besvär. Myom är muskelknutor inuti eller utanpå livmodern som ofta uppstår efter 40, det vill säga i förklimakteriet. Ett av tecknen vid myom är just rikliga blödningar. Upplever du rikliga blödningar kan det påverka dina järn- och blodvärden. Om du tycker att blödningarna påverkar din livskvalitet och är orolig för dina värden kontakta en vårdgivare för det finns hjälp att få.  Ofarliga blödningar efter klimakteriet När du inte har haft mens på ett år så har du passerat menopaus. På svenska kallar vi det för klimakteriet. Ett ord som på många sätt är förvirrande. Klimakteriet är inte samma sak som menopaus. Klimakteriet är en process och menopaus är en tidpunkt. Blödningar efter menopaus ska man vara lite extra uppmärksam på. I början av din hormonbehandling kan du få stänkblödningar. Det vill säga att du får en blödning mellan själva mensen och kan vara upp till 3-6 månader efter insatt menopausal hormonbehandling. Har du blödningar som kvarstår eller är nytillkomna efter 3-6 månaders behandling, ska du alltid kontakta vården för läkartid. Här berättar vi mer om fördelar och biverkningar vid hormonbehandling. Men får du en riklig blödning efter menopaus och du inte tar hormoner, det vill säga när du inte har haft sin mens på ett år så ska du  kontakta en vårdgivare för att undersöka orsakerna till blödningen. Det kan bero på något helt ofarligt men i sällsynta fall kan det bero på cellförändringar eller avvikande slemhinna i livmoderkroppen.   När ska jag söka vård för blödningar i klimakteriet? Du bör söka vård för blödningar i klimakteriet om: Blödningarna påverkar din vardag eller livskvalitet negativt Du upplever smärta i samband med blödningarna Du får en blödning efter menopaus (när du inte haft mens på ett år) Du har rikliga blödningar som kan påverka dina blodvärden Du får kvarstående eller nytillkomna blödningar efter 3-6 månaders hormonbehandling Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om blödningar i klimakteriet Är oregelbundna blödningar normalt i klimakteriet? Ja, oregelbundna blödningar är helt normalt i klimakteriet. Enligt statistik upplever cirka 90% av alla kvinnor perioder med oregelbundna blödningar under klimakteriet. Dessa förändrade blödningsmönster pågår i genomsnitt ett par år och börjar redan i förklimakteriet, från 40-årsåldern. Varför får jag kraftigare mensblödningar i klimakteriet? Kraftigare blödningar i klimakteriet beror oftast på hormonella förändringar. I förklimakteriet börjar hormonbalansen förändras, vilket kan leda till rikligare blödningar. Det kan också bero på myom (muskelknutor i livmodern) som ofta uppstår efter 40 års ålder och kan orsaka ökade blödningar. Hur förändras mensen i övergångsåldern? I övergångsåldern (förklimakteriet) kan menstruationen förändras på olika sätt. Du kan få kortare menstruationscykler, oregelbundna blödningar, eller rikliga och långa blödningar. Vissa kvinnor upplever istället mindre blödningar med längre intervall, medan andra får tätare blödningar. Det är mycket individuellt hur blödningsmönstret förändras. Är det farligt med blödningar efter klimakteriet? Blödningar efter att mensen har upphört helt (mer än 12 månader utan mens) bör alltid undersökas av läkare. Om du får en blödning när du befinner dig i postmenopaus och inte tar hormoner ska du kontakta vården. Det kan bero på något helt ofarligt, men i sällsynta fall kan det tyda på cellförändringar eller avvikande slemhinna i livmoderkroppen. Är täta blödningar ett tecken på klimakteriet? Ja, täta blödningar kan vara ett tecken på att du befinner dig i förklimakteriet (40+). Förändrade blödningsmönster, där mensen kommer med kortare intervall än tidigare, är ett vanligt tecken på att kroppen börjar gå in i klimakteriet. Detta beror på att hormonerna börjar förändras. Vad är myom och hur påverkar det blödningar i klimakteriet? Myom är muskelknutor inuti eller utanpå livmodern som ofta uppstår efter 40 års ålder. Ett av de vanligaste symtomen på myom är rikliga mensblödningar. Om du upplever kraftiga blödningar på grund av myom kan det påverka dina järn- och blodvärden, vilket kan leda till trötthet och andra symtom.

Många tror att klimakteriet börjar runt 50-årsåldern när mensen upphör. I verkligheten är klimakteriet en naturlig process som kan starta redan i 35-årsåldern  och fortsätta i flera år efter den sista menstruationen. Låt oss titta närmare på de olika åldrarna och faserna i klimakteriet. De fyra faserna i klimakteriet Klimakteriet är inte en enstaka händelse utan en långvarig process som sträcker sig över flera år. För de flesta kvinnor börjar de första hormonella förändringarna redan i 35-årsåldern, långt innan mensen upphör helt. Klimakteriet delas in i fyra distinkta faser, var och en med sina egna kännetecken och tidpunkter: 1. Premenopaus (från cirka 35 års ålder) Under premenopausen börjar kroppens produktion av könshormoner förändras, även om det inte märks utåt. Mensen fortsätter som vanligt medan östrogennivåerna börjar gradvis sjunka. Det finns inga uppenbara symtom under denna fas, men hormonbalansen förändras redan, vilket lägger grunden för kommande förändringar. Denna fas kan starta redan vid 35 års ålder, men många kvinnor märker inte av den eftersom symtomen vanligtvis inte är tydliga ännu. 2. Perimenopaus (förklimakteriet, från cirka 45 års ålder) Perimenopausen, eller förklimakteriet, är den fas många associerar med begreppet "klimakteriet". Under denna period blir mensen oregelbunden – den kan komma tätare eller med längre intervall än tidigare. Hormonerna svänger kraftigt, vilket orsakar de typiska klimakteriesymtomen. Vanliga symtom under perimenopausen: Humörsvängningar och irritabilitet Sömnproblem och nattsvettningar Värmevallningar och plötsliga hettor Koncentrationssvårigheter Denna period är ofta den mest utmanande i klimakteriet, med märkbara fysiska och psykiska symtom. De psykiska symtomen kan vara särskilt framträdande och ibland förväxlas med utbrändhet, adhd eller depression . Perimenopausen varar vanligtvis i cirka 4-6 år före menopaus. Läs mer i vår artikel om vanliga symtom i klimakteriet.   3. Menopaus (genomsnittsålder 51-52 år) Menopaus markerar slutet på den reproduktiva perioden i en kvinnas liv. Det definieras som tidpunkten då du inte har haft mens på 12 månader i sträck. Vid denna tidpunkt har äggstockarnas östrogenproduktion minskat markant. Genomsnittsåldern för menopaus i Sverige är 51-52 år, men det varierar mellan kvinnor. Menopaus är inte en fas utan en specifik tidpunkt som bara kan fastställas i efterhand, när det har gått ett år sedan den sista menstruationen. Den markerar slutet på perimenopausen och början på postmenopausen. 4. Postmenopaus (från menopaus och framåt) Postmenopausen är den sista fasen i klimakteriet och börjar efter menopaus. Den fortsätter resten av livet. Under denna fas stabiliseras hormonerna på en ny, lägre nivå. För de flesta kvinnor avtar symtomen gradvis, men de kan kvarstå i flera år. För vissa kvinnor kan värmevallningar fortsätta upp till 70-årsåldern . Även om många symtom avtar, medför de lägre östrogennivåerna långsiktiga hälsoeffekter som behöver uppmärksammas, som exempelvis ökad risk för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. För tidig menopaus – klimakteriet i tidig ålder Att hamna i menopaus före 40 års ålder kallas för POI (premature ovarian insufficiency) eller för tidig menopaus. Detta är inte en naturlig variation utan ett medicinskt tillstånd som kräver behandling. För tidig menopaus definieras som menopaus före 40 års ålder och drabbar cirka 1% av alla kvinnor . Tillståndet ökar risken för benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem . Hormonbehandling rekommenderas oftast fram till normal menopausålder för att minska dessa risker. Viktigt:  Om du är under 40 år och inte har haft mens på 12 månader eller har oregelbunden mens med klimakteriesymtom, bör du söka vård så snart som möjligt. Det finns god hjälp att få. Klimakteriet och ärftlighet – följer du din mammas mönster? Forskning visar att  tidpunkten för menopaus och symtomens svårighetsgrad delvis är ärftlig. Ålder vid menopaus tenderar att likna din mammas eller mormors. Även typen och intensiteten av symtom kan följa ett liknande mönster inom familjen. Livsstilsfaktorer kan dock påverka både tidpunkt och symtom. Rökning tenderar exempelvis att tidigarelägga menopaus med upp till två år, medan en hälsosam livsstil kan hjälpa till att mildra symtomen. Om din mamma fortfarande är i livet, fråga henne om hennes erfarenheter av klimakteriet. Det kan ge värdefulla ledtrådar om vad du kan förvänta dig när det gäller både ålder och symtom. När bör du söka vård för klimakteriebesvär? Du bör överväga att kontakta vården i följande situationer: Om du får klimakteriesymtom före 40 års ålder Om mensen upphör helt före 40 års ålder Om du har besvärande symtom som påverkar din livskvalitet oavsett ålder Om du har symtom som liknar utbrändhet och är över 40 Om du är osäker på var i klimakterieprocessen du befinner dig Hos Femcare tar vi kvinnors hälsa på allvar genom hela livet. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och individuellt anpassad behandling. Läs mer om hur du kan  få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om klimakteriets ålder och faser När börjar klimakteriet? Klimakteriet kan börja redan i 35-årsåldern med premenopausen, då hormonförändringarna startar. Dock märker många kvinnor inte av några symtom förrän de kommer in i perimenopausen runt 45-årsåldern. Vad är skillnaden mellan klimakteriet och menopaus? Klimakteriet är hela övergångsperioden som kan pågå under flera år, medan menopaus är en specifik tidpunkt som definieras som när du inte har haft mens på 12 månader i sträck. Menopaus inträffar i genomsnitt vid 51-52 års ålder. Hur vet jag att jag har kommit in i klimakteriet? Tecken som oregelbunden mens, värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar, särskilt om du är över 40 år, kan tyda på att du är i perimenopausen. Vid osäkerhet kan du föra dagbok över dina symtom eller prata med en läkare. Kan jag fortfarande bli gravid under klimakteriet? Ja, så länge du har menstruation, även om den är oregelbunden, kan du fortfarande bli gravid. Preventivmedel rekommenderas därför fram till menopaus om graviditet inte är önskad. Kan jag påverka när jag kommer in i klimakteriet? Åldern för menopaus är till stor del genetiskt bestämd. Tidpunkten och symtomen kan likna din mammas eller mormors upplevelser. Livsstilsfaktorer som rökning kan dock tidigarelägga menopaus. Vad är för tidig menopaus? För tidig menopaus, eller POI, innebär att mensen upphör före 40 års ålder. Detta räknas som ett medicinskt tillstånd som ökar risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar, och behandlas vanligtvis med hormonterapi.

Klitoris är ett organ med ett enda syfte: sexuell njutning! Trots detta är det många som inte vet hur klitoris ser ut och hur organet fungerar. I den här artikeln pratar vi mer om vad klitoris faktiskt är för något. Klitoris anatomi De flesta kanske känner till klitoris ollon som ligger ovan urinröret där de inre blygdläpparna möts. Men organet är faktiskt större än så och består även av skänklar och klyftor. Hela klitoris är alltså flera centimeter lång och följer underlivet i sin anatomi och kan därmed stimuleras på flera ställen. Skänklarna går från blygdbenet ner mot sittbenen och klyftorna, som ligger på samma nivå som muskeln m. bulbocavernosus, går ner mot mellangården och anus. Klitoris ligger alltså i flera plan, där ollonet är det enda som syns. Ollonet har en huva och hur rörlig denna huva är kan variera, ollonet övergår sedan i ett skaft och vid erektion kan ollonets position ändras lite och då flyttas fram. Ollonet har högst koncentration av nervändar, hela 8000, av kroppens alla strukturer, vilket är dubbelt så många som mannens ollon! Vad är egentligen en orgasm? En orgsam är en fysiologisk och en psykologisk upplevelse. För de flesta är orgasmen en skön och lustfylld känsla som kan ge en avslappning, men hos vissa kan orgsamen också vara kopplat till smärta. Det är också viktigt att förstå att lust är komplext och påverkas av flera faktorer, både fysiska och psykiska. Rent fysiologiskt är själva orgasmen rytmiska muskelkontraktioner. Sex efter förlossningen Lusten och samlivet kan kännas annorlunda efter en förlossning, och som sagt kan detta bero på flera olika saker både fysiskt och psykiskt. Lust är komplext och flera parametrar spelar in. Sömn, hormonnivåer, omställningarna i relationen, en ny familjemedlem, trötthet och smärta – allt spelar in. 90 % uppger sexuella besvär första året efter förlossning och ca 40 % upplever kvarstående besvär efter ett år. Det är alltså jättevanligt och vi måste våga prata om sex! Varför sex gör ont, känns obehagligt eller annorlunda efter en förlossning kan bero på olika saker. I vissa fall kan lättare knep med positioner vid omslutande samlag hjälpa till att få sexet skönt igen och i andra fall kanske det är slemhinnorna som behöver lite omsorg genom att smörjas. Spända muskler kan också ge upphov till smärtsamma samlag, vilket en fysioterapeut kan hjälpa dig med. ‍ Läs mer artiklar om sex och sexlust här Få tillbaka din sexlust i klimakteriet 5 tips för skönare sex under graviditet Hur tidigt är det normalt att ha sex efter förlossning Källor Banaei M, Azizi M, Moridi A, Dashti S, Yabandeh AP, Roozbeh N. Sexual dysfunction and related factors in pregnancy and postpartum: a systematic review and meta-analysis protocol (2019). Syst Rev. 8(1):161. Acele EÖ, Karaçam Z. Sexual problems in women during the first postpartum year and related conditions. (2012) J Clin Nurs. 21(7-8):929–7. Fodstad K, Staff AC, Laine K. Sexual activity and dyspareunia the first year postpartum in relation to degree of perineal trauma. (2016) Int Urogynecol J. 27(10):1513-1523.

När kan man ha sex igen efter graviditeten? Vad är viktigt att tänka på? Och hur tidigt är det normalt att ha samlag igen efter en förlossning? Femcare guidar dig! Det är vanligt att uppleva olika besvär kopplat till sex efter en förlossning och det kan finnas flera olika förklaringar till varför. Sexualitet är ett mycket stort begrepp som kan beskrivas som bio-psyko-socialt. Det är alltså mycket som vävs in i begreppet sexualitet. ‍En graviditet och förlossning påverkar bäckenbotten‍ Under en vaginal förlossning kommer bäckenbottenmuskulaturen att tänjas över 300 %. Det är för att födseln av barnet ska kunna ske via förlossningskanalen. En kejsarfödsel kommer också att bidra till att bäckenbottenmuskulaturen påverkas, men det är snarare graviditeten som står för påverkan genom den ökade tyngden på vävnaderna. Att känna sig öm, svullen och skör i underlivet efter en förlossning är därmed inte så konstigt. Inga riktlinjer för sex efter förlossning När det kommer till att ha sex efter förlossning finns det inga specifika riktlinjer. När du är redo är helt upp till dig, men en bra grundregel är att avstå om det gör ont. Kondom rekommenderas att användas vid omslutande samlag så länge du har avslag för att minska risken för infektion. Detta gäller oavsett om du genomgått en vaginal förlossning eller kejsarsnitt. Sex är komplext Det är viktigt att du själv avgör och känner efter om det känns bra att börja ha sex, och eftersom sexualitet är komplext finns det flera anledningar som kan vara bidragande till att det möjligtvis inte känns som förut. Studier visar att den genomsnittliga tiden för att ha samlag efter en förlossning är mellan sex veckor och sex månader postpartum. För att minska på krav och prestation kan det vara bra att tänka över vad sex betyder för en själv och som övning kan man diskutera just begreppet “sex” med sin partner. Om det som innan förlossningen kändes lustfyllt inte längre gör det, kanske det finns andra sätt och moment som kan vara härliga och lustfyllda. Läs mer artiklar om sex och sexlust här Få tillbaka din sexlust i klimakteriet Visste du det här om klitoris 5 tips för skönare sex under graviditet Källor Ashton-Miller JA, Delancey JO. (2009). On the biomechanics of vaginal birth and common sequelae. Annu Rev Biomed Eng. 11:163-76. Grussu P, Vicini B, Quatraro RM. Sexuality in the perinatal period: A systematic review of reviews and recommendations for practice. (2021). Sex Reprod Healthc. 30:100668. doi: 10.1016/j.srhc.2021.100668.

Ingen sexposition är farlig eller fel under graviditeten så länge den känns bra för dig, men ibland kan man behöva göra lite anpassningar för att det ska kännas ännu bättre. Här kommer förslag på positioner, variationer och tips för skönare sex under graviditeten. — Under graviditet kan lusten både öka och minska, och det finns många faktorer som spelar in när det kommer till lust. Kanske kan bäckensmärta kännas som en stoppkloss, eller är det magen som är i vägen för att ha samlag som ni brukar? Det finns ingen position som är farlig eller fel, utan det handlar givetvis om att hitta de positioner som fungerar bäst för dig och din partner, säger Nina Tornberg, barnmorska och verksamhetsutvecklare på Femcare. Förslag på sexpositioner när du är gravid Här får du förslag på positioner vid omslutande samlag och olika tips att prova, som kan fungera särskilt bra när lusten knackar på under graviditeten. On top En position som för många kanske är känd mer som “ridande” position, där du sitter över din partner och ni kan se varandra. Här kan man laborera med hur man har benen för att hamna i en mer bekväm position för höfter och bäcken. Kanske känns det bättre om du kan låsa dina ben under din partner? Kanske känns det bättre om du vänder på dig och din partner kan hålla i dina ben? Dessa positioner låter magen vara fri och du kan styra hur djup penetrationen blir, men den kräver en del rörlighet i höfter och bäcken. Har du bäckensmärta kan dessa positioner dock kräva mycket av dig! På sidan Här finns det givetvis också en uppsjö med varianter, men sidliggande likt att skeda, kan också vara bekvämt för magen. Känns det fortfarande obekvämt kan ni försöka lägga lite kuddar under magen för att den ska få bra stöd! Att laborera med benposition kan också vara bra här, då det kan underlätta att du har det övre benet upp, och kanske får stöd att hålla det uppe? Denna position är snällare mot bäckenet, och kan fungera bättre för dig som har bäckensmärta. Överlutande “Doggy” är en position som vissa älskar och andra aldrig har testat. Positionen innebär att din partner kommer bakifrån. Fördelen med denna position är att den kan modifieras och känns det jobbigt att stå på alla fyra, kanske på grund av smärta i ländryggen, kan det kanske bli bättre om du står överlutad mot sängen, mot köksbordet eller kanske får stöd mot en pilatesboll? Här kan även du anpassa hur brett du har dina benen, vilket kan vara bra om du har bäckensmärta. Nackdelen med denna position är att du inte kan styra djupet på samma sätt – men med bra kommunikation mellan dig och din partner kan det vara en topposition! Klitorisstimulering De flesta individer med vagina når orgasm via klitorisstimulering. Oavsett om du känner dig otymplig med en växande mage, eller kanske har smärta i bäcken och ländrygg, är det bara fantasin som sätter gränser. Det finns flera olika knep för att det ska kännas extra skönt för dig. Kanske kan du prova att sitta i sängen med bra stöd för ryggen och fötterna höftbrett isär, och antingen stimulera klitoris själv eller med hjälp av din partner? Eller att ligga på sidan med bra stöd för magen och kudde mellan knäna, för att låta bäckenet hamna i viloposition. Intimitet utan krav – alltid! Sist men (verkligen) inte minst är det viktigt att poängtera att alla inte vill ha samlag under graviditeten, och då ska man givetvis inte ha det. Närhet och intimitet kan fås på så många sätt. Till exempel genom att krama din partner, att bara beröra varandra på armar, rygg, nacke och stanna kvar i hur beröringen känns för dig, att prata om drömmar, ta ett bad eller bara vara. Allt som fungerar för er är det bästa. Läs mer artiklar om sex och sexlust här Få tillbaka din sexlust i klimakteriet Visste du det här om klitori s Hur tidigt är det normalt att ha sex efter förlossning

Urinläckage efter att man fött barn är mycket vanligt. Här berättar vi varför man läcker efter en förlossning, vad du själv kan göra åt det och vad du kan göra om du behöver mer hjälp. Därför läcker man ofta urin efter förlossningen‍ Redan under graviditeten är det vanligt att läcka urin när man hostar, skrattar eller gör något ansträngande för kroppen – som till exempel att hoppa, träna eller kräkas. En graviditet innebär en enorm påfrestning på kroppen och framförallt bäckenbotten. Bäckenbotten är de muskler och ligament som bland annat har som funktion att hålla uppe viktiga organ inuti bäckenet. Man kan föreställa sig bäckenbotten ungefär som en hängmatta som sträcker sig från blygdben till svanskota och från sittben till sittben. Under graviditeten utsätts bäckenbotten och urinblåsan för en stor viktbelastning. Föds barnet vaginalt så stretchas både muskler och ligament dessutom enormt för att möjliggöra att bebisen föds. Även detta påverkar bäckenbotten i form av att den är svag och uttänjd den första tiden efter förlossningen. Kroppens återhämtning efter förlossningen‍ Det tar minst ett år för kroppen att återhämta sig efter en förlossning. De tre till fyra första månaderna efter förlossningen kallas ibland för den fjärde trimestern, och under denna tiden sker väldigt mycket återhämtning. Även under dessa månader är det vanligt att läcka urin. Vanligtvis försvinner detta efter hand, när muskler och ligament i bäckenbotten återhämtat sig och återfått spänst och styrka. Redan under graviditeten kan du knipträna. Vi vet att det ökar musklernas funktion i bäckenbotten samt kan både behandla och förebygga urinläckage. Även snart efter förlossningen (så snart det kan göras smärtfritt) kan du göra knipövningar för att främja återhämtningen, återfå styrka och optimera funktionen. Men kom ihåg att avslappning mellan knipen är lika viktigt som själva knipet! Övervikt är också en faktor som kan bidra till urinläckage. Har du en stor övervikt kan läckagen förbättras i takt med att du går ner i vikt. Detta kan du göra om läckaget inte ger med sig‍ Upplever du att läckaget inte ger med sig och du inte upplever förbättring av ditt urinläckage 3-6 månader efter förlossningen? Kontakta en fysioterapeut utbildad inom bäckenbottenhälsa, din barnmorska eller gynekolog på Femcare, så att du kan få hjälp. Det kan vara svårt att veta om man kniper rätt eller så kan det ha skett en skada under förlossningen som försvårar knipträningen och gör att den inte hjälper. Vi rekommenderar dig som har besvär att söka vård, så att du får rätt vård och anpassad hjälp efter dina behov. Här berättar vi mer om hur du kan få hjälp med urinläckage under graviditeten. Källor 1177 Vårdguiden. Urininkontinens. [Internet]. Stockholm: 1177 Vårdguiden; 2022 [citerad 2024-05-13]. Hämtad från: https://www.1177.se/sjukdomar--besvar/njurar-och-urinvagar/urininkontinens/ Babyhjälp. Inkontinens gravid. [Internet]. Stockholm: Babyhjälp; 2022 [citerad 2024-05-13]. Hämtad från: https://www.babyhjalp.se/inkontinens-gravid/ Bäckenbottenutbildning. Patientinformation. [Internet]. Bäckenbottenutbildning; 2022 [citerad 2024-05-13]. Hämtad från: https://backenbottenutbildning.se/index.php/metodik/patientinformation/ Netdoktor. Urinläckage under graviditeten. [Internet]. Stockholm: Netdoktor; 2022 [citerad 2024-05-13]. Hämtad från: https://www.netdoktor.se/graviditet/under-graviditeten/sjukdomar/urinlackage-under-graviditeten/ RFSU. Inkontinens – varför ska man träna bäckenbotten? [Internet]. Stockholm: RFSU; 2022 [citerad 2024-05-13]. Hämtad från: https://www.rfsu.com/sv/inspiration/intimtraning/inkontinens-varfor-ska-man-trana-backenbotten/ RFSU. Mammaroll & snippkontroll. [Internet]. Stockholm: RFSU; 2022 [citerad 2024-05-13]. Hämtad från: https://www.rfsu.se/sex-och-relationer/for-dig-som-undrar/graviditet-och-abort/mammaroll--snippkontroll/