Det är vanligt att sömnen blir sämre i klimakteriet . Vissa får svårt att somna medan andra vaknar oftare under natten. Ofta beror uppvaknandet på vallningar under nätterna men även utan vallningar upplever många kvinnor i klimakteriet att deras sömn är påverkad. Ibland känns det som att man sover mycket lättare än tidigare. Vissa kvinnor vittnar om att det känns som att de aldrig går ner i djupsömn.  Varför är sömn viktigt? Sömnen är bland annat viktig för hjärnans plasticitet. När vi sover bearbetar hjärnan den informationen vi tar in och gallrar bort sådant som går att gallra bort. Den har alltså en renande effekt på hjärnan och om du inte sover så fungerar inte hjärnan som den ska. Om du sover för lite så påverkas många funktioner, som till exempel koncentrationsförmåga, tålamod, inlärning och humör. Varför upplever du trötthet under klimakteriet?  Sjunkande östrogen påverkar ofta sömnen men självklart kan sömnlösheten bero på hur man har det allmänt i livet. Ofta sammanfaller klimakteriet med en period i livet då det händer många saker i ditt liv. Dina barn kanske är tonåringar, dina föräldrar kanske går bort, du kanske ligger mitt i en skilsmässa. Det kan helt enkelt vara en jobbig och stressig period i livet som kan göra dig tröttare och orsaka sömnbesvär.  Hur yttrar sig dålig sömn i klimakteriet?  Det är individuellt från kvinna till kvinna. Men oftast så handlar det om detta:  Du kan inte somna överhuvudtaget.  Du vaknar flera gånger under natten. Du vaknar tidigt och kan inte somna om.  Klimakteriet medför många olika symtom. Här kan du läsa om andra vanliga symtom i klimakteriet . Dålig sömn av andra anledningar? Trötthet vid sjukdom kallas ibland för fatigue. Trötthet är vanligt vid många fysiska och psykiska sjukdomar. Ibland kan den vara orsakad av de läkemedel du behöver ta för din sjukdom. Den tröttheten man upplever vid sjukdom känns lite annorlunda än den du upplever på grund av att du har sovit dåligt. Oftast pratar man om en trötthet som inte går att vila sig ifrån när den utlöses av sjukdomar. Man kan också känna en kraftlöshet i kroppen.  Orolig sömn och extrem trötthet Många beskriver en extrem trötthet i samband med klimakteriet. Framförallt under åren mellan 40 och 50, innan mensen upphör. Ibland kan man också känna yrsel när man är trött och inte har sovit ordentligt på flera nätter. Men det är oftast inget att oroa sig för.  Bara för att man sover dåligt betyder det inte att man är allvarligt sjuk. Om man däremot känner en förlamande trötthet som man inte riktigt känner igen, och som inte går över om man vilar, så kan det vara bra att gå till sin läkare.  10 tips för att sova bättre under förklimakteriet och klimakteriet Träning är en mirakelmedicin inte bara under den här fasen. Utöva den träningen du vill och är bekväm med. Det handlar inte om att träna inför ett maraton, snarare tvärtom. Lugna träningsformer såsom yoga och pilates kan hjälpa din stressade kropp att komma till ro under klimakteriet. Om du gör någon fysisk aktivitet varje dag så kommer sömnen så småningom att förbättras. I artikeln gå ner i vikt under klimakteriet tipsar vi om bra träningsformer under klimakteriet. Minska aktiviteterna under kvällstid. Det gäller även träningen. Träna inte för sent på kvällen. Försök att varva ner minst en timme innan du somnar. Lägg gärna bort mobilen. Undvik kaffe och alkohol. Viktigt att det är mörkt i sovrummet – speciellt under sommartiden.  Ät inte för sent då det kan påverka din sömn.  Avslappningsövningar kan ha en fin effekt på sömnen.  Försök att ha regelbundna rutiner. Sov inte på dagen om du har svårt med nattsömnen.  Forskningen är idag enig om att hormonersättning har stor effekt på sömnen. Det kan man idag tydligt se på de kvinnor som besväras av vallningar  på natten. Här berättar vi mer om fördelar och nackdelar med hormonbehandling i klimakteriet. Har du svårt att sova och funderar på om din sömnlöshet är hormonrelaterad? Må bra genom klimakteriet. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här.

Klimakteriet kan komma med väldigt många diffusa symtom. Ett av dessa är led- och muskelvärk, något som också har visat sig vara förknippat med en östrogenbrist. Det visar sig oftast i en allmän smärta som man har i kroppen när man vaknar. Man kan också uppleva en ökad stelhet. Eller så drabbas man av smärta och mer kontinuerlig värk i någon specifik led.  Östrogenbrist kan ge ledvärk  Fler och fler studier kommer som tyder på att det finns en koppling mellan klimakteriet och ökad värk i leder  och muskler. Det handlar helt enkelt om att östrogenet bidrar till att hålla vävnaderna hälsosamma och när östrogenet minskar så påverkas de vävnaderna på ett negativt sätt. Östrogenet har visat sig ha en antiinflammatorisk effekt och när det minskar så tenderar inflammationen i kroppen att öka.    Misstänker du östrogenbrist eller behöver du hjälp med andra klimakteriebesvär? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Var i kroppen gör det ont?  Värken kan uppstå i hela kroppen men det är vanligt med smärta i knä, höfter, händer, fingrar, nacke och rygg. Det är svårt att specificera själva smärtan, många tycker att den är molande och är värst när man vaknar. Man kan också vakna med smärta som minskar under dagen medan andra har en konstant smärta lokaliserad till exempelvis axlarna. Smärtupplevelsen är som alltid individuell och dyker ofta upp redan i perimenopaus   Ont i axeln? Det kan vara frozen shoulder Ytterligare ett exempel som visar att led- och muskelvärk har något med östrogenbrist att göra är fenomenet “frozen shoulder”. 75 % av de som drabbas är kvinnor i klimakteriet.  Det är ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i axeln på grund av inflammation och stelhet och sjunkande östrogennivåer i klimakteriet kan bidra till tillståendet. Muskelmassa påverkar värken i leder Det är också vanligt med värk som förflyttar sig. Först har man problem med axeln och sen får man plötsligt problem med knäna. I dagens forskning har man samlat led- och muskelproblematiken i ett samlingsnamn -  muskoskeletalt syndrom . I det syndromet ingår just ledsmärta men också förlusten av muskelmassa , bentäthet och risken för benskörhet. En väsentlig andel av kvinnor i klimakteriet riskerar något eller några av dessa symtom. Livsstilsförändringar kan lindra vid led-  och muskelvärk. Här är tre saker du kan göra själv: Att gå ner i vikt  om man är överviktig är något som kan påverka smärtproblematiken på ett positivt sätt.  Styrketräning för att bibehålla muskelmassa och rörlighetsträning för att bevara rörligt är en grundsten i en hälsosam livsstil i klimakteriet. Vila är annars något som man lätt tar till när smärtan tar överhanden men ofta är detta kontraproduktivt. Motion är bättre än vila. Det ökar bland annat rörligheten i leder och muskler.  Risk för reumatism vid östrogenbrist Oftast bryter reumatiska sjukdomar ut under menopausen och även fibromyalgi och det diskuteras mycket inom forskningen  om dessa sjukdomar har ett samband med en östrogenbrist. Majoriteten av de som får reumatism och fibromyalgi är kvinnor och de dyker ofta upp i samband med klimakteriet, vilket gör att östrogenbrist och diverse reumatiska sjukdomar nu tas på allvar inom forskning. Upplever du svår smärta eller stelhet bör du ta dina symtom på allvar och söka hjälp.  Östrogen kan hjälpa mot ledbesvär Led- och muskelvärk under klimakteriet kan bli bättre av hormonbehandling . Vi vet redan idag att hormonbehandling till och med hjälper vid svårare smärtbilder såsom vid reumatism.   Vissa studier visar att hormonbehandling även kan hjälpa vid fibromyalgi och att fibromyalgi skulle kunna anses vara ett klimakteriesymtom.  Studier att hormonbehandling skulle kunna hjälpa mot att “allmän” led- och muskelvärk kom redan för flera år sedan. Idag är det till exempel en vedertagen behandling utomlands, bland annat i Storbritannien.  Det är också viktigt att vara medveten om att led- och muskelvärk kan leda till andra symtom såsom sömnlöshet , minskad sexlust och nedstämdhet så innan det blir en ond cirkel så är det viktigt att söka hjälp.  Sök vård för ledvärk i klimakteriet hos Femcare Ledvärk som påverkar din vardag är något du kan få hjälp med – och det finns behandlingar som kan göra stor skillnad för hur du mår. Hos Femcare möter du gynekologer och vårdpersonal med kunskap om hur hormonförändringar påverkar kroppen – även leder och muskler. Vi erbjuder behandling som är anpassad efter just dina behov, oavsett om det handlar om hormonell behandling eller andra alternativ. Här kan du boka ett första besök för klimakteriebesvär. Vanliga frågor och svar om ledvärk i klimakteriet Varför får man ont i leder under klimakteriet? Under klimakteriet minskar kroppens produktion av östrogen, vilket påverkar vävnadernas hälsa negativt. Det kan leda till ökad inflammation och tillsammans med minskad muskelmassa pga åldrande, kan det i sin tur orsaka smärta och stelhet i lederna. Vilka leder gör oftast ont under klimakteriet? Ledvärk under klimakteriet är vanligast i knän, höfter, händer, fingrar, nacke och rygg. Smärtan kan kännas som en molande värk och är ofta värst på morgonen när kroppen är stel efter vila. Vad är frozen shoulder och hur hänger det ihop med klimakteriet? Frozen shoulder är ett tillstånd där axeln blir stel och smärtsam till följd av inflammation i ledkapseln. Det är vanligare hos kvinnor i klimakteriet och kan förvärras av de hormonella förändringarna som sker när östrogennivåerna sjunker. Hur känns ledvärk vid klimakteriet? Ledvärk i klimakteriet kan upplevas som en konstant eller återkommande molande smärta. Den är ofta mest påtaglig på morgonen eller efter stillasittande, då lederna kan kännas stela och svåra att röra. Kan livsstilsförändringar hjälpa mot ledvärk i klimakteriet? Ja, livsstilsförändringar som regelbunden fysisk aktivitet och viktminskning kan minska belastningen på lederna och lindra smärtan. Styrketräning kan dessutom bidra till att bevara muskelmassa och förbättra ledfunktionen. Hjälper hormonbehandling mot ledvärk i klimakteriet? Hormonbehandling med östrogen har visat sig kunna lindra led- och muskelvärk hos kvinnor i klimakteriet. Behandlingen kan även ge effekt vid mer komplexa smärttillstånd som reumatism, enligt studier. Finns det koppling mellan klimakteriet och reumatiska sjukdomar? Ja, flera reumatiska sjukdomar, inklusive fibromyalgi, debuterar ofta i samband med klimakteriet. Det kan bero på att sjunkande östrogennivåer.

Diskussionerna om testosteronets vara och icke-vara vad gäller kvinnor i klimakteriet bubblar nu runt omkring i världen. Kanske vet du inte ens om att du som kvinna har testosteron i kroppen. Vi tenderar att främst associera testosteron med män men det börjar talas mer och mer om att det är ett viktigt hormon även för kvinnor. Testosteron och kvinnor Även kvinnor har testosteron i kroppen och det är ett viktigt hormon utifrån flera aspekter.  Testosteron produceras i äggstockarna och i binjurarna och spelar en viktig roll för sexlust och förmågan att känna upphetsning. Men det spelar också en roll för kognitiv förmåga, allmänt välbefinnande och energinivå hos kvinnor.  Behöver kvinnor testosteron i klimakteriet?   Testosteronet sjunker inte i samma omfattning som östrogen, men effekterna av ett sjunkande testosteron kan medföra: minskad sexlust – här kan du läsa mer om hur du får tillbaka din sexlust i klimakteriet. svagare muskler trötthet – läs våra 10 tips för bättre sömn under klimakteriet allmän håglöshet humörförändringar försämrad koncentrationsförmåga nedstämdhet – läs mer om nedstämdhet i klimakteriet. Vissa studier talar för att benmassa och psykologiskt välbefinnade kan förbättras med testosterontillägg hos kvinnor som står på hormonbehandling i klimakteriet. För höga nivåer av testosteron är ovanligt hos kvinnor men ses ofta i samband med sjukdomen PCOS.  Kan man mäta testosteron?  Ja, testosteron kan mätas i blod och vi rekommenderar att man alltid kontrollerar nivåerna av testosteron innan eventuell behandling. Efter insatt behandling kontrolleras testosteronnivåerna efter 6-8 veckor så att de ligger inom normal nivå. Efter menopaus fortsätter binjurarna att producera testosteron men trots det kan nivåerna bli så låga att de orsakar symtom.  Testosteronbehandling för kvinnor i klimakteriet I Sverige och globalt skrivs testosteron ut vid låg sexlust . Det pågår dock en livlig debatt om testosterontillskott kan påverka mer än bara sexlusten. Det finns dock inga randomiserade studier i dagsläget som har påvisat att testosteronbehandling påverkar humör, energi, muskuloskeletal hälsa eller kognition. Vi på FemCare följer debatten och forskningsresultaten noga. Än så länge finns inget specifikt testosteron för kvinnor utan det som skrivs ut är ursprungligen för män men i betydligt lägre doser. Idag behandlas kvinnor oftast med testosteron som man tar via huden i geléform.  Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor och svar om testosteron i klimakteriet  Måste man ta testosteron i klimakteriet? Det finns inga rekommendationer att kvinnor bör ta testosteronbehandling i klimakteriet i preventivt syfte. Däremot bör kvinnor med låg sexlust trots hormonbehandling med östrogen/progesteron ta upp det till diskussion med sin gynekolog.  Nyfiken på hormonbehandling?  Här berättar vi om fördelar och nackdelar med hormonbehandling under klimakteriet. Hur höjer man testosteron naturligt? Det är svårt att höja sitt testosteron naturligt även om livsstilsförändringar kan göra att symtomen på lågt testosteron minskar.  Kan testosteronbehandling ge cancer? Inom de första två åren av användning finns ingen ökad risk för vare sig bröst- eller livmoderkroppscancer. Det är okänt om längre tids användning påverkar risken för dessa eller andra cancertyper. Är det säkert att ta testosteron?  Ja, vid behandling under noggrann monitorering, dosering och uppföljning, är behandlingen säker. Hur ska man applicera testosteron? Krämen appliceras på ren, torr och oskadad hud, antingen på buken, låren eller insidan av armarna. Tänk på att tvätta händerna efteråt och täcka över området med t-shirt eller byxor för att det inte ska överföras till andra.  Hur går det till när jag vill börja med testosteronbehandling? På Femcare börjar vi med att du fyller i ett självskattningsformulär. Därefter genomför vi samtal med våra gynekologer och använder formuläret Menopause Rating Scale som grund. Vid behov gör vi även tester av dina testosteronvärden. Tillsammans bildar detta underlaget för att bedöma om en behandling kan vara aktuell. Boka ett besök här.

Många tror att klimakteriet börjar runt 50-årsåldern när mensen upphör. I verkligheten är klimakteriet en naturlig process som kan starta redan i 35-årsåldern  och fortsätta i flera år efter den sista menstruationen. Låt oss titta närmare på de olika åldrarna och faserna i klimakteriet. De fyra faserna i klimakteriet Klimakteriet är inte en enstaka händelse utan en långvarig process som sträcker sig över flera år. För de flesta kvinnor börjar de första hormonella förändringarna redan i 35-årsåldern, långt innan mensen upphör helt. Klimakteriet delas in i fyra distinkta faser, var och en med sina egna kännetecken och tidpunkter: 1. Premenopaus (från cirka 35 års ålder) Under premenopausen börjar kroppens produktion av könshormoner förändras, även om det inte märks utåt. Mensen fortsätter som vanligt medan östrogennivåerna börjar gradvis sjunka. Tecken på att du befinner dig i denna period kan vara kortare menscykel eller spottings i mitten av menscykeln. Denna fas kan starta redan vid 35 års ålder, men många kvinnor märker inte av den eftersom symtomen vanligtvis inte är tydliga ännu. 2. Perimenopaus (från cirka 45 års ålder) Perimenopausen är den fas många associerar med begreppet "klimakteriet". Under denna period blir mensen oregelbunden – den kan komma tätare eller med längre intervall än tidigare. Hormonerna svänger kraftigt, vilket orsakar de typiska klimakteriesymtomen. Vanliga symtom under perimenopausen: Sömnproblem och nattsvettningar Värmevallningar och plötsliga hettor Humörsvängningar och irritabilitet Koncentrationssvårigheter Denna period är ofta den mest utmanande i klimakteriet, med märkbara fysiska och psykiska symtom. De psykiska symtomen kan vara mest besvärande och ibland förväxlas med utbrändhet, adhd eller depression . Läs mer i vår artikel om vanliga symtom i klimakteriet.   3. Menopaus (genomsnittsålder 51-52 år) Menopaus markerar slutet på den reproduktiva perioden i en kvinnas liv. Det definieras som tidpunkten då du inte har haft mens på 12 månader i sträck. Vid denna tidpunkt har äggstockarnas östrogenproduktion minskat markant. Genomsnittsåldern för menopaus i Sverige är 51-52 år, men det varierar mellan kvinnor. Menopaus är inte en fas utan en specifik tidpunkt som bara kan fastställas i efterhand, när det har gått ett år sedan den sista menstruationen. Den markerar slutet på perimenopausen och början på postmenopausen. 4. Postmenopaus (från menopaus och framåt) Postmenopausen är den sista fasen i klimakteriet och börjar efter menopaus. Den fortsätter resten av livet. Under denna fas stabiliseras hormonerna på en ny, lägre nivå. För de flesta kvinnor avtar symtomen gradvis, men de kan kvarstå i flera år. För vissa kvinnor kan värmevallningar fortsätta upp till 70-årsåldern . Även om många symtom avtar, medför de lägre östrogennivåerna långsiktiga hälsoeffekter som behöver uppmärksammas, som exempelvis ökad risk för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. För tidig menopaus – klimakteriet i tidig ålder Att hamna i menopaus före 40 års ålder kallas för POI (prematur ovariell insufficiens). Detta är inte en naturlig variation utan ett medicinskt tillstånd som kräver behandling. POI drabbar cirka 1% av alla kvinnor . Tillståndet ökar risken för benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem . Hormonbehandling rekommenderas oftast fram till normal menopausålder för att minska dessa risker. Viktigt:  Om du är under 40 år och inte har haft mens på 12 månader eller har oregelbunden mens med klimakteriesymtom, bör du söka vård så snart som möjligt. Det finns god hjälp att få. Klimakteriet och ärftlighet – följer du din mammas mönster? Forskning visar att  tidpunkten för menopaus och symtomens svårighetsgrad delvis är ärftlig. Ålder vid menopaus tenderar att likna din mammas eller mormors. Även typen och intensiteten av symtom kan följa ett liknande mönster inom familjen. Livsstilsfaktorer kan dock påverka både tidpunkt och symtom. Rökning tenderar exempelvis att tidigarelägga menopaus med upp till två år, medan en hälsosam livsstil kan hjälpa till att mildra symtomen. Om din mamma fortfarande är i livet, fråga henne om hennes erfarenheter av klimakteriet. Det kan ge värdefulla ledtrådar om vad du kan förvänta dig när det gäller både ålder och symtom. När bör du söka vård för klimakteriebesvär? Du bör överväga att kontakta vården i följande situationer: Om du får klimakteriesymtom före 40 års ålder Om mensen upphör helt före 40 års ålder Om du har besvärande symtom som påverkar din livskvalitet oavsett ålder Om du har symtom som liknar utbrändhet och är över 40 Om du är osäker på var i klimakterieprocessen du befinner dig Hos Femcare tar vi kvinnors hälsa på allvar genom hela livet. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och individuellt anpassad behandling. Läs mer om hur du kan  få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om klimakteriets ålder och faser När börjar klimakteriet? Klimakteriet kan börja redan i 35-årsåldern med premenopausen, då hormonförändringarna startar. Dock märker många kvinnor inte av några symtom förrän de kommer in i perimenopausen runt 45-årsåldern. Vad är skillnaden mellan klimakteriet och menopaus? Klimakteriet är hela övergångsperioden som kan pågå under flera år, medan menopaus är en specifik tidpunkt som definieras som när du inte har haft mens på 12 månader i sträck. Menopaus inträffar i genomsnitt vid 51-52 års ålder. Hur vet jag att jag har kommit in i klimakteriet? Tecken som oregelbunden mens, värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar, särskilt om du är över 40 år, kan tyda på att du är i perimenopausen. Vid osäkerhet kan du föra dagbok över dina symtom eller prata med en läkare. Kan jag fortfarande bli gravid under klimakteriet? Ja, så länge du har menstruation, även om den är oregelbunden, kan du fortfarande bli gravid. Preventivmedel rekommenderas därför fram till menopaus om graviditet inte är önskad. Kan jag påverka när jag kommer in i klimakteriet? Åldern för menopaus är till stor del genetiskt bestämd. Tidpunkten och symtomen kan likna din mammas eller mormors upplevelser. Livsstilsfaktorer som rökning kan dock tidigarelägga menopaus. Vad är för tidig menopaus? För tidig menopaus, eller POI, innebär att mensen upphör före 40 års ålder. Detta räknas som ett medicinskt tillstånd som ökar risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar, och behandlas vanligtvis med hormonterapi.

Hormonella svängningar kan orsaka nedstämdhet och depression. Många kvinnor får idag antidepressiva och i vissa fall får man ingen effekt av dessa när det handlar om en “hormonell” depression.  Idag pekar forskningen mot att hormonbehandling kan vara ett alternativ, när det gäller depressioner hos perimenopausala kvinnor. Läs vår artikel om hormonbehandling i klimakteriet . Det är viktigt att du söker hjälp om du känner att din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar.  Klimakteriets påverkan på psykisk hälsa Dr Lisa Mosconi , en framstående neuroforskare specialiserad på kvinnors hjärnhälsa beskriver klimakteriet som en neuroendokrin transition  och inte en reproduktiv transition.  Hormonernas svängningar påverkar hjärnan helt enkelt. En undersökning av Cardiff University visar dessutom att 70% av alla kvinnor i klimakteriet anser att de psykiska symtomen är de mest framträdande. Vanliga psykiska symtom Kvinnor kan uppleva både fysiska och psykiska symtom under klimakteriet  och dessa är de mest framträdande vad gäller den psykiska aspekten.  Nedstämdhet – man känner sig mer sårbar än vanligt.  Ångest – helt plötsligt får man ångestattacker från ingenstans.  Oro – oron kring saker som man tidigare aldrig känt oro för innan ökar.  Depression – vanligt är att känna milda depressiva tendenser. Sömnlöshet – att sömnen påverkas är mer regel än undantag.  Panikattacker – hos vissa kvinnor leder svängningarna till panikattacker. Utmattning – symtomen för utmattning och klimakteriet är överlappande.   Humörsvängningar och humörförändringar – det går inte längre att reglera sitt humör.  Koncentrationssvårigheter  Känslan att allt är övermäktigt – energin och motivationen minskar till att göra även de enklaste saker. Ökad stresskänslighet – de allt lägre hormonnivåerna kan förändra vår stressreglering, vilket gör att vi inte kan hantera stress som tidigare.  Hormonerna påverkar hjärnan Ett fåtal kvinnor utvecklar psykiska sjukdomar under klimakteriet och efter menopausen, men det är fortfarande ovanligt. En studie påvisar till exempel att kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under klimakteriet utan att ha haft problem med psykisk ohälsa tidigare. Viktigt att betona är att dessa symtom är mest framträdande under perimenopaus, det vill säga tiden innan menopaus. För många kvinnor lugnar dessa symtom ner sig när de väl är i postmenopaus. En meta-analys om depression från 2024 bekräftar detta och visar att risken för depression är som störst under perimenopaus. Hormonella förändringar under klimakteriet När könshormonernas nivåer minskar påverkar det även signalsubstanserna i hjärnan, vilket påverkar hur nervcellerna kommunicerar med varandra. Speciellt våra må-bra-signalsubstanser, det vill säga serotonin och dopamin. Ett annat hormon som påverkas är vårt sömnhormon melatonin vilket leder till att vi sover sämre. Här kan du läsa mer om trötthet i klimakteriet.   Ångest och oro i klimakteriet Ångest och oro i klimakteriet är väldigt vanligt. Ångestattackerna kan ibland utvecklas till rena panikattacker. Det är också vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar.  Det du kan göra själv för att minska din ångest är att försöka få ordning på din sömn då sömnen är A och O för den psykiska hälsan. Försök att andas lugnt när ångesten kommer och håll fast vid att det är övergående. Känner du extrem ångest och oro och inte kan hantera den så ska du naturligtvis söka hjälp. Boka en tid hos din vårdcentral för första bedömning.  Tips för egenvård Sömnen är viktig. Se till att ha det mörkt i rummet, följ en tydlig rutin och undvik mobilskärm innan du ska sova. Träning sänker stresshormoner i kroppen, ökar endorfiner och kan förbättra sömn.  Alkoholintag kan öka ångestnivåerna  hos kvinnor i klimakteriet. Fundera på hur du kan minska ditt alkoholintag. Ät hälsosamt och regelbundet. Kost är viktigt och kan påverka hur du mår. När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet? Du bör söka hjälp om: Din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar Du upplever ångest och oro som du inte kan hantera Dina symtom påverkar din vardag och livskvalitet betydligt Du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand   Det är viktigt att söka hjälp om du känner att du inte kan hantera detta själv. Det finns hjälp att få och du ska inte gå omkring och må dåligt i onödan.  Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Boka gärna en tid för första bedömning hos våra barnmorskor här.   Vanliga frågor om psykisk ohälsa i klimakteriet Är det vanligt att bli nedstämd i klimakteriet? Ja, nedstämdhet är ett av de vanligaste psykiska symtomen under klimakteriet. Hela 70% av alla kvinnor i klimakteriet anser att de psykiska symtomen är de mest framträdande. Vilka psykiska symtom är vanliga i klimakteriet? Vanliga psykiska symtom inkluderar nedstämdhet, ångest, oro, milda depressiva tendenser, sömnlöshet, panikattacker, utmattning, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, känslan att allt är övermäktigt och ökad stresskänslighet. Varför påverkas mitt psykiska mående i klimakteriet? När könshormonernas nivåer minskar påverkas signalsubstanserna i hjärnan, särskilt serotonin och dopamin. När är risken störst för depression under klimakteriet? Enligt en meta-analys från 2024 är risken för depression störst under perimenopausen, alltså tiden innan menopaus. För många lugnar symtomen ner sig när de väl kommit in i postmenopaus. Kan jag utveckla psykisk sjukdom under klimakteriet? Ett fåtal kvinnor kan utveckla psykiska sjukdomar under perimenopaus utan tidigare historik. Studier visar att vissa kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under denna period. Hjälper antidepressiva mediciner mot klimakterieångest? Inte alltid. Många kvinnor får idag antidepressiva, men dessa har inte alltid effekt när det handlar om en "hormonell" depression. Forskning pekar mot att hormonbehandling kan vara ett alternativ eller tillägg vid psykisk ohälsa hos perimenopausala kvinnor. Vad kan jag göra själv för att minska ångest i klimakteriet? Du kan förbättra din sömn (mörkt rum, tydlig rutin, undvika skärmar), motionera regelbundet (även promenader hjälper), minska alkoholintaget som kan öka ångestnivåerna, och äta hälsosamt och regelbundet. Varför får jag panikattacker nattetid i klimakteriet? Det är vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar i klimakteriet. Detta beror på hormonella svängningar som påverkar sömnhormonet melatonin och andra signalsubstanser i hjärnan. Är det normalt att känna sig överväldigad av småsaker? Ja, ökad stresskänslighet är vanlig när hormonnivåerna sjunker. De lägre hormonnivåerna kan förändra din stressreglering, vilket gör att du inte kan hantera stress som tidigare. Finns det samband mellan sömnproblem och psykisk ohälsa i klimakteriet? Ja, för lite djupsömn är vanligt i klimakteriet och påverkar psykisk hälsa i längden. God sömn är a och o när det gäller psykiskt mående. Vad är skillnaden mellan utmattning och klimakteriesymtom? Symtomen för utmattning och klimakteriet är överlappande och kan vara svåra att skilja åt. Koncentrationssvårigheter, trötthet och ökad stresskänslighet är vanliga i båda tillstånden. När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet? Du bör söka hjälp om din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar, om du upplever ångest och oro som du inte kan hantera, om symtomen påverkar din vardag och livskvalitet betydligt, eller om du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand. Är min förändrade koncentrationsförmåga relaterad till klimakteriet? Ja, koncentrationssvårigheter är ett vanligt symtom i klimakteriet och beror på hormonella förändringar som påverkar hjärnans funktion. Är de psykiska förändringarna permanenta? Nej, för många kvinnor avtar de psykiska symtomen när de kommer in i postmenopaus. De är oftast mest påtagliga under perimenopaus.

Många kvinnor upplever att de får minskad sexlust i klimakteriet och efter menopaus. Den minskade lusten påverkas allmänt av vad livet bjuder på men även av hormonerna. Det är viktigt att be om hjälp om man upplever minskad sexlust för det finns hjälp att få.   Minskad sexlust i klimakteriet, vad beror det på? Utöver alla vanliga klimakterie-symtom  upplever många kvinnor att de får problem med minskad sexlust både i klimakteriet och efter menopaus. Orsakerna är många.  Förutom att man känner sig allmänt påverkad under klimakteriet så kan livet även bjuda på påfrestningar vilket gör att sex inte är det första man tänker på. Många känner sig tröttare och mer stressade.  För en del kan det gå så långt att man tappar sexlusten helt och hållet. Torrhet i slemhinnorna är vanligt och kan påverka både lusten och förmågan till omslutande samlag. Vulvasmärta vid och efter samlag är också vanligt och allt detta leder till att många slutar tänka på sex. Men utöver “livets” påverkan och de fysiska förändringarna så handlar det också om nivåerna på våra hormoner.  Klimakteriet och sexlust Det finns flera hormoner som är påverkade vid minskad sexlust i klimakteriet. Här är några som kan påverka:  Testosteron – låga nivåer av testosteron hos både män och kvinnor kan leda till minskad sexlust.  Östrogen/progesteron  – låga nivåer av östrogen kan minska vaginans fuktighet och även påverka sexuell respons. Kortisol - långvarig stress påverkar kortisolnivåerna som i sin tur påverkar sexlusten.  Sex i klimakteriet: Ska man sluta ligga? Flera studier har visat att ett regelbundet sexliv har många fördelar. 2024 kom en stor studie där man kan se att det verkar finnas ett samband mellan sex, hjärt- och kärlsjukdomar  och livslängd. Studien visar att ju färre gånger man har sex per år ju större är risken att drabbas för diverse hjärtproblematik. Sex verkar alltså inte bara vara viktigt för relationens skull utan även för den allmänna hälsans skull.  Sex är inte bara viktigt för relationen utan också för den allmänna hälsan. Vikten av sexlust i klimakteriet Många hormoner är involverade i sexuell aktivitet, bland annat oxytocin, även kallat kärleks- och tillitshormonet. De utsöndras även vid amning och hjälper till att skapa känslor av anknytning. Oxytocin har dock visat sig vara viktigare än vi trott och idag pågår en mängd olika studier kring oxytocin.  En studie tittar till exempel på oxytocin som en framtida ingrediens i läkemedel  till patienter med neuropsykiatriska funktionshinder  för att förhindra stress. Sex kan alltså till och med fungera som en stressbromsare. Något som hjälper dig att koppla av och bli avslappnad. En gratis “medicin” mot stress helt enkelt. Det finns alltså flera orsaker till varför det kan vara viktigt att få tillbaka sexlusten i klimakteriet. Det är inte bara för relationens skull.  Hur får man tillbaka sexlusten efter klimakteriet?  Något av det viktigaste man kan göra för att få tillbaka sin sexlust är att börja prata med någon man har en nära relation till. Om det finns en partner i bilden kan det vara hjälpsamt att försöka jobba sig igenom dessa svårigheter tillsammans. Sex ska vara lustfyllt och inte ett måste därför måste man tänka på det som något lustfyllt. Att ge sig själv utrymme till att ens tänka på sex är bra för att få igång lusten igen. Det finns även andra tips som kan vara en del i att få tillbaka sexlivet.  Minska torrheten med glidmedel. De flesta kvinnor upplever torrhet i slemhinnorna men många tycker att det fungerar bra med glidmedel.  Titta över din sömn – här ger vi 10 tips om bättre sömn i klimakteriet . Studier visar att dålig sömn har med minskad sexlust att göra . Studien visar även det motsatta - att bra sömnkvalitet är kopplat till högre sexaktivitet. Orgasmer är inte bara avkopplande, en orgasm utsöndrar hormoner som bidrar till bättre sömn, vilket visar att sömn och sex är intimt sammankopplade.  Minska ångest kring minskad lust. När sexlusten minskar ökar ångesten. Man är van vid att sex är en naturlig ingrediens i en relation och när det inte fungerar längre ökar ångesttankarna kring det. Försök att ha en neutral och nyfiken inställning och se det som ett problem att lösa.  Ät nyttigt. Det är alltid bra att tänka på kosten. Det är ingen specifik kost som förbättrar lusten, även om bra mat gör dig piggare, vilket kan påverka din sexlust.  Träning är en mirakelmedicin i de flesta fall och det gäller även här. Vissa studier menar att övervikt har en koppling till låg sexlust  och låg fertilitet vilket gör att både träning och kost kan ha inverkan på att den minskar. Dessa studier är dock än så länge gjorda på män. Vill du gå ner i vikt så kan du läsa mer här . Behandling vid låg sexlust Ett första steg är östrogen behandling , vilket kan förbättra slemhinnor, sömn, psykisk hälsa och på så sätt leda till mer njutning vid sex. Även lokalt östrogen hjälper till att stärka slemhinnor och återställa bakteriefloran i vagina. Om man inte får tillbaka sin sexlust trots denna behandling kan man överväga tillägg med testosteron. I Sverige behandlar man obefintlig sexlust med testosteron i tillägg till menopausal hormonterapi (MHT) för kvinnor i som passerat sista mensen. Behöver du hjälp med minskad sexlust? Läs mer om hur Femcare kan hjälpa dig att få tillbaka sexlusten. Må bra genom klimakteriet – också sexuellt. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling för att återfå din sexlust och livskvalitet. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om sexlust i klimakteriet Försvinner sexlusten i klimakteriet? Många, men inte alla, kvinnor upplever minskad sexlust i klimakteriet. Det kan bero på hormonförändringar, torrare slemhinnor och livssituationen generellt. Vilka hormoner påverkar sexlusten? Främst testosteron, östrogen och progesteron. Även stresshormoner som kortisol och välbefinnandehormonet oxytocin spelar roll. Är torrhet i underlivet vanligt i klimakteriet? Ja, torrhet i slemhinnorna är mycket vanligt och påverkar ofta både sexlusten och möjligheten till smärtfritt samlag. Hjälper glidmedel mot torrhet i klimakteriet? Ja, många kvinnor upplever att glidmedel fungerar bra för att minska problem med torrhet och kan göra samlag mer bekvämt. Är det dåligt för hälsan att inte ha sex i klimakteriet? Studier visar att regelbundet sex kan vara positivt för hälsan. En studie från 2024 visar ett samband mellan sexuell aktivitet och minskad risk för hjärt- och kärlsjukdomar. Vad ska jag göra om jag helt tappat sexlusten? Börja med att prata med någon du har en nära relation till, till exempel din partner. Se problemet med nyfikenhet och utan ångest. Sök medicinsk hjälp om det behövs. Kan stress påverka sexlusten i klimakteriet? Ja, stress höjer kortisolnivåerna vilket kan minska sexlusten. Paradoxalt nog kan sex fungera som en "stressbromsare" genom att frigöra oxytocin. Påverkar sömnproblem sexlusten? Ja, studier visar att dålig sömn har samband med minskad sexlust medan bra sömnkvalitet är kopplad till högre sexuell aktivitet. Finns det mediciner mot låg sexlust i klimakteriet? Ja, i Sverige behandlas obefintlig sexlust med testosteron, även för kvinnor. För vissa hjälper även östrogen, särskilt lokalt i underlivet för att minska torrhet. Kan träning hjälpa mot låg sexlust i klimakteriet? Ja, regelbunden träning kan öka energinivåerna och förbättra humöret, vilket indirekt kan påverka sexlusten positivt. Kan svårigheter med sex leda till ångest? Ja, många upplever ökad ångest när sexlusten minskar, särskilt om sex tidigare varit en naturlig del av relationen. Är minskad sexlust permanent efter klimakteriet? Nej, med rätt behandling och åtgärder kan många kvinnor få tillbaka sexlusten efter klimakteriet. Kan kost påverka sexlusten? Hälsosam kost kan göra dig piggare generellt, vilket indirekt kan påverka sexlusten positivt. Kan klimakteriebesvär behandlas för att förbättra sexlusten? Ja, behandling av klimakteriebesvär som sömnproblem, värmevallningar och nedstämdhet kan indirekt förbättra förutsättningarna för bättre sexlust. Läs mer artiklar om sex och sexlust här Visste du det här om klitoris 5 tips för skönare sex under graviditet Hur tidigt är det normalt att ha sex efter förlossning

Det finns nog inget som är så omdebatterat inom kvinnovården som hormonbehandling. Allt detta på grund av WHI-studien som kom 2002 och som påvisade risker med behandlingen men som i uppföljande studier  visade sig inte riktigt stämde.  Idag vet vi bättre och kan därför skräddarsy en individanpassad behandling där nyttan överstiger eventuella risker. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling effektivt lindrar symtom som vallningar, sömnbesvär och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet.  Lider du av sömnbesvär? Läs våra tips för bättre sömn under klimakteriet. Hormonbehandling även vid psykisk ohälsa Den senaste forskningen visar dessutom hur vårt sinande östrogen påverkar vår kognitiva förmåga  och även har en ökad risk för mental påverkan i form av psykisk ohälsa.  Studier visar till och med att perimenopaus, tiden då hormonerna svänger mycket, kan utlösa svår depression eller manier  hos kvinnor som tidigare inte har haft psykiska besvär. En del kvinnor i klimakterieåldern får antidepressiv medicin för psykisk ohälsa, och medan detta kan vara avgörande för den mentala hälsan för vissa, kan andra inte uppleva någon större skillnad. Hormonbehandling i klimakteriet (MTHT) kan vara till stor hjälp, antingen som komplement till antidepressiv behandling eller i utbyte mot sådan. Läs mer om psykisk ohälsa i klimakteriet. Bioidentiska hormoner Idag finns det något som heter bioidentiska hormoner. Det vill säga att de molekylärt sett är såsom våra egna kroppars hormoner. Med det sagt så tenderar de inte att ge samma biverkningar som de syntetiska hormonerna kan ge hos en del kvinnor, men några kan uppleva humörpåverkan eller trötthet.  Biverkningar och risker med dagens hormonbehandling är små. Innan insättning gör läkaren alltid en risk/nytta-bedömning utifrån varje patients individuella hälsa, men mycket pekar på att nyttan är större än risken för de flesta.  Mimmi är en av våra patienter som kände att livet kom tillbaka med hjälp av hormonbehandling. Hon säger: – Det var som att livet blev en färgfilm igen. Det tog inte lång tid för mig innan det började verka och jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte hade träffat just den där läkaren. Läs mer om hur homonbehandling hjälpte Mimmi . Vad ingår i en hormonbehandling?  Du behöver alltid ta en kombinationsbehandling om du har en livmoder kvar, det vill säga östrogen plus gulkroppshormon och detta är för att skydda livmoderslemhinnan. De preparat som finns tillgängliga i Sverige innehåller alla bioidentiskt östrogen, östradiol. Östrogen finns bland annat i dessa former: östradiol östriol Det är vanligast att börja med östradiol som har en mer systemisk (heltäckande) påverkan på kroppen. Östriol används bara lokalt i slidan. Ofta är det bra med både en systemisk och lokal behandling.  Östradiol finns alltså i tabletter, plåster, gelé och spray. Gulkroppshormonet finns i en bioidentisk form och benämns då som bioidentiskt progesteron, samt syntetiska gulkroppshormonet kallat gestagen eller syntetiskt progesteron. Idag används både tabletter, hormonspiral och vaginal behandling som tillägg i en kombinationsbehandling. Det bioidentiska progesteronet finns både som oral och vaginal behandling.  Tar man behandlingen varje dag?  Det vanligaste är att börja med östrogen varje dag och lägga till progesteron 12–14 dagar per månad. Syntetiskt eller bioidentiskt anpassas efter kvinnans sjukhistoria, preferenser och risk för biverkningar. Hormonspiral och östrogentillägg är en annan vanlig kombination. Vilken hormonbehandling som passar anpassas individuellt efter om kvinnan fortfarande menstruerar (regelbundet eller oregelbundet) eller passerat menopaus (mensen har slutat sedan ett år tillbaka). Vi på Femcare är öppna för att skriva ut bioidentiska hormoner då evidensen visar att biverkningar kan vara mindre med dessa.  Ska man ta testosteron som tillägg?  Testosteron kan läggas till i din behandling om du passerat sista mensen och lider av låg libido (sexlust), då det kan förbättra just detta. Här berättar vi mer om testosteron för kvinnor i klimakteriet. När ska man påbörja en hormonbehandling?  Beroende på hur symtomen påverkar din livskvalitet är det du och din läkare som tillsammans kommer överens om när det är rimligt att påbörja en behandling. På Femcare använder vi oss av en validerad självskattningsskala (Menopause Rating Scale) och den tillsammans med en symtom- och riskgenomgång är grunden till ett beslut.  Oftast påbörjar du en behandling kring 45-55 års ålder men det finns ibland indikationer för att börja tidigare. Om du når menopaus innan 45 års ålder är det en tydlig indikation för att du bör starta en hormonbehandling. Idag finns det ett starkt vetenskapligt stöd för att tidpunkten för när du börjar är viktigare än man tidigare har trott. Fördelen med att börja vid rätt tidpunkt kan minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdom  och benskörhet . Om behandlingen påbörjas innan man har fyllt 60 år och i nära anslutning till när mensen upphör verkar det vara mest fördelaktigt.  Läs mer om ålder och olika faser i klimakteriet. Fördelar med hormonbehandling Det finns redan idag starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling gör att risken för hjärt- och kärlsjukdomar halveras. Än så länge kan man inte se ett direkt orsakssamband mellan att ge hormonbehandling och en minskning för demenssjukdomar. Men det vi vet idag är att 2 av 3 som får Alzheimers är kvinnor. Det har har påbörjats ett antal intressanta studier runt om i världen och även i Sverige om hur östrogenhöjande aktivitet  kan vara en målbild för framtidens medicin mot Alzheimers och demens. Vi vet också idag att hormonbehandling minskar sömnbesvär och psykiska besvär.  Det görs till och med idag forskning på hur hormonbehandling framförallt med östrogen kan hjälpa kvinnor vid schizofreni. I Finland rekommenderas redan att man förskriver hormonbehandling  som förstahandsbehandling vid sömnproblem  för kvinnor i klimakterieålder.  Gå ner i vikt av hormonbehandling Det finns inte mycket vetenskap bakom att en behandling med östrogen ökar din vikt. Snarare är det så att hormonbehandlingen gör att du bibehåller din vikt. Att komma i klimakteriet innebär ofta att du går upp i vikt och har svårt att få effekt av träning. Vissa studier visar att hormonbehandling kan få dig att gå ner i vikt lättare.   Här berättar vår dietist om hur du går ner i vikt under klimakteriet. Biverkningar med hormonbehandling Det är svårt att kortfattat översätta all den forskning som idag görs på hormonbehandling och risker. Det man har kunnat fastställa är: Minimal ökad risk för bröstcancer med en kombinationsbehandling.  Risken för bröstcancer minskar om man bara tar östrogen. Östrogenet verkar alltså inte vara den stora boven utan det finns studier som pekar mot att det syntetiska progesteronet kan vara orsak till den minimalt ökade risken.  Risken att få bröstcancer är högre av till exempel alkohol. Livstilsmarkörer som alkohol, rökning, kraftig övervikt är mer betydande ur ett risksammanhang.  Det finns ett fåtal studier än så länge som ger bioidentiskt progesteron aningen lägre risk för bröstcancer än det syntetiska men det har också visat sig att det bioidentiska ökar risken något för livmoderkroppscancer.  Hormonbehandling efter bröstcancer Kvinnor med tidigare bröstcancer rekommenderas att inte påbörja hormonbehandling. Idag finns det olika alternativ för dessa kvinnor som kan fungera som ett lämpligt substitut.  En form av antidepressiv medicinering kan även påverka vallningarna och nyligen har ett nytt läkemedel lanserats mot vallningar. Vissa typer av läkemedel utan hormoner har viss effekt mot vallningar. Behandlingen görs bäst när din onkolog och din gynekolog samarbetar. Vaginalt östrogen används idag även hos bröstcancerpatienter när ickehormonella medel inte är tillräckliga för att skydda slemhinnorna. Vanliga frågor och svar om hormonbehandling i klimakteriet  Vilken hormonbehandling är bäst som klimakteriebehandling? Det finns flera alternativ att välja bland men studier pekar mot att en kombinationsbehandling med bioidentiskt transdermalt östrogen och bioidentiskt progesteron är den behandling som troligtvis innebär lägre risk för bröstcancer. När kan man få hormonbehandling? När symtomen påverkar ens dagliga liv bör man diskutera med sin gynekolog om behandling är lämplig. Ofta sker det efter 45 års ålder men kan i vissa fall vara innan. Det är ett beslut som tas i samråd med en gynekolog.  Måste man ta östrogen i klimakteriet? Det finns inga rekommendationer ännu att kvinnor bör ta hormonbehandling i klimakteriet i preventivt syfte. Däremot bör kvinnor med POI (sista mensen innan 40 års ålder) och tidig menopaus (före 45 års ålder) informeras och erbjudas hormonbehandling då de har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.  Kan man ta hormonbehandling när man fortfarande har mens? Ja, man kan ta östrogen och gulkroppshormon trots att man fortfarande har blödningar.  Hur höjer man östrogen naturligt? Det är svårt att höja sitt östrogen naturligt även om livsstilsförändringar kan göra att symtomen minskar. Kan progesteron ge cancer? Studier visar att progesteron, framförallt det syntetiska, det vill säga gestagener, ger en något förhöjd risk för bröstcancer. Hur går det till när jag vill börja med hormonbehandling? När du kommer till oss på Femcare så får du först och främst fylla i en hälsodeklaration och skatta dina symtom i klimakteriet enligt "Menopause Rating Scale". Efter samtal med en av våra gynekologer görs sedan en bedömning om eventuell behandling, och valet av sådan görs i samråd med dig.  Boka gärna ett  samtal med en av våra barnmorskor som gör en första utvärdering och  bedömer om det är dags för samtal digitalt eller fysiskt med en av våra gynekologer.  Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här och boka tid.

Att äta rätt under graviditeten kan kännas överväldigande med alla olika råd som florerar. Sanningen är att du inte behöver äta för två, men du behöver äta smartare.  Under graviditeten ökar behovet av flera näringsämnen medan energibehovet inte ökar i samma utsträckning. Näring (vitaminer och mineraler) är inte samma sak som energi (det kroppen använder som bränsle för att leva). I början av graviditeten behöver du inte äta mer än vanligt, men det är extra viktigt att maten är näringsrik. I mitten av graviditeten kan du lägga till ett extra mellanmål om dagen, och i slutet kan två extra mellanmål varje dag vara aktuellt. Rätt kolhydrater för dig som gravid Kolhydrater bidrar med mycket näring i kosten som järn, magnesium, folat (folsyra), kalium, vitamin E samt fenoler. Du behöver minst 130 gram kolhydrater per dag för att täcka hjärnans behov av glukos. Som gravid vill du undvika att hamna i ketos, vilket kan hända om du äter för lite kolhydrater. Bästa kolhydratkällorna för gravida Välj gärna fullkornsvarianter av:  Bröd, pasta och bulgur  Havreris och grynsorter som havregryn, matvete och korngryn Fullkornsvarianter har mer näring än de ljusare sorterna och bidrar med längre mättnadskänsla. De minskar också risken att utveckla diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom längre fram i livet. Begränsa snabba kolhydrater Begränsa intaget av snabba kolhydrater som finns i vitt bröd, bakverk och godis. Dessa tillför inte mycket näring och ger endast kortvarig mättnad. Rimliga mängder per vecka: Maximalt 100 gram lösgodis, choklad eller chips  Välj lightvariant istället för vanlig läsk eller saft om du vill dricka sådant Protein: Hur mycket behöver du som gravid? Protein mättar bra och gör att du håller dig mätt längre. Proteinbehovet ökar gradvis genom hela graviditeten, och under sista trimestern bör dina mellanmål inte enbart bestå av frukter. Bästa proteinkällorna under graviditeten Magra alternativ att prioritera: Kyckling i olika former: färs, kycklingbacon, filéer och kycklingben Fisk som odlad lax, sill, konserverad makrill, konserverad tonfisk, torsk, sej och alaska pollock  Bönor, linser och vegetariska eller veganska köttalternativ Begränsa rött kött: Försök att begränsa mängden rött kött till maximalt 350 gram per vecka. Tips: Variera proteinkällorna för att öka intaget av näringsämnen. Smarta proteinrika mellanmål Exempel på näringsrika mellanmål:  Ett mjukt fullkornsbröd med smör, 2 skivor skinka, lite grönsaker ovanpå och ett kokt ägg  En skål naturell yoghurt, sockerfri yoghurt, kvarg eller mager grekisk yoghurt med 1,5 deciliter havrekuddar och ett litet äpple Fett: Kvalitet före kvantitet Kosten måste innehålla fett för att vi ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Vilken typ av fett och mängden fett har stor betydelse för din hälsa. Undvik för mycket mättat fett Ett stort intag av mättat fett ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Begränsa intaget av mättat fett som finns i:  Feta mejeriprodukter  Charkprodukter Tips: Välj mejeriprodukter med lägre fetthalt och leta efter nyckelhålet på förpackningarna. Prioritera nyttiga fetter Ät mer av enkel- och fleromättat fett som finns i:  Rapsolja och olivolja   Avokado och nötter  Fet fisk Extra viktigt: Fet fisk, rapsolja och valnötter innehåller även omega 3 som är extra viktigt under graviditeten. Gravida rekommenderas äta minst 200 gram fet fisk per vecka (lax, sill, konserverad makrill), annars rekommenderas omega 3-tillskott motsvarande minst 200 milligram DHA (dokosahexaensyra, en typ av omega-3 som är viktig för barnets hjärn- och ögonutveckling). Håll koll på mängden Fett är mycket energirikt. En matsked olja, flytande margarin eller smör innehåller 130 kalorier, vilket motsvarar ett litet mellanmål. Se över hur mycket du använder i matlagningen och på grönsakerna. Frukt och grönsaker: Målet är minst 500 gram per dag Rekommenderad daglig mängd Gravida rekommenderas äta minst 500 gram frukt, bär och grönsaker dagligen, men gärna upp emot 800 gram per dag. Två frukter och två portioner (nävar) grönsaker motsvarar cirka 500 gram. Kom ihåg:  Grönsaker i maten som lök och krossade tomater räknas också med! Smart tallriksplanering En bra tumregel är att fylla tallriken med hälften grönsaker och alltid börja ta grönsaker innan du fyller på med det andra. Grova grönsaker som mättar länge: Vitkål, morötter och broccoli Blomkål, brytbönor och ärtor Dessa är rika på fibrer och ger en långvarig mättnadskänsla. Tips:  Prova att köpa en ny sorts grönsak eller frukt varje gång du handlar och engagera gärna din partner eller dina barn om du har några sedan tidigare. Mejeriprodukter: Din viktigaste kalciumkälla Mejeriprodukter är den största källan till kalcium i kosten och är rik på vitamin D, B12, fosfor och riboflavin. Välj gärna sorter med låg fetthalt. Rekommenderad daglig mängd Gravida rekommenderas äta 5 deciliter magra mejeriprodukter per dag. Det kan till exempel vara:  Olika yoghurtsorter, fil och mjölk  Kvarg och keso  Hårdost (1 skiva hårdost = 1 deciliter)  Mjukost (drygt 1 matsked) Viktigt: Om du regelbundet får i dig mindre än 3 deciliter och vet att du inte kommer att få i dig mer via kosten är alternativet att ta ett separat kalciumtillskott under graviditeten. Ät regelbundet för bästa välmående De allra flesta av oss mår bra av att äta regelbundet. Det bidrar till en jämnare mättnad- och hungerkänsla under dagen och eventuellt sug minskar. Det underlättar också för att minska intaget av sockerrika livsmedel som godis, fikabröd och söt dryck. Rekommenderad måltidsfördelning: Tre huvudmål per dag  Två till tre mellanmål per dag Kom ihåg:  Mellanmål är mellan huvudmålen och behöver därför inte vara så stora. Praktiska verktyg för en bra kost Nyckelhålet – din guide till nyttigare val Nyckelhålet är en symbol som olika livsmedelstillverkare har med på sina förpackningar för att visa att de innehåller:  Mindre salt och socker  Mer fibrer och fullkorn  Mindre eller bättre fetter Dessa är till exempel vanliga på bröd-, fling- och mejeriförpackningar. Försök att välja nyckelhålsmärkta livsmedel när det är möjligt. Tallriksmodellen – för perfekt balans För att ha en bra balans av de olika delarna på tallriken är tallriksmodellen ett utmärkt verktyg. Den hjälper dig att få rätt proportioner av grönsaker, protein och kolhydrater. Tips för att använda tallriksmodellen:    Om du motionerar mycket kan du ta mer av kolhydrat- och proteinportionerna Oftast räcker en portion – vänta några minuter innan du tar mer eftersom det tar tid innan mättnadskänslan kommer Om du fortfarande är hungrig, ät mer grönsaker eller ta en frukt till efterrätt Drick gärna vatten till alla måltider Få personlig kostrådgivning under graviditeten Känner du dig osäker på din kost under graviditeten eller har specifika frågor om näring?  Det är helt naturligt att vilja göra allt rätt för ditt barn. På Femcare förstår vår erfarna dietist att graviditet kan väcka många frågor om kost och näring.  Vi erbjuder personlig rådgivning som är anpassad efter just dina behov, preferenser och livsstil. Läs mer och boka tid för digitalt möte med dietist här.  Vanliga frågor om kost under graviditeten Behöver jag verkligen äta för två under graviditeten?  Nej, det är en myt! Ditt energibehov ökar endast måttligt under graviditeten, men näringsbehovet ökar mer. Fokusera på kvalitet före kvantitet. Kan jag fortsätta med min vegetariska eller veganska kost under graviditeten?  Ja, men var extra noga med att få i dig tillräckligt med protein, järn, vitamin B12, kalcium och omega-3. Överväg kosttillskott efter rådgivning. Vilka livsmedel ska jag undvika helt när jag är gravid?  Undvik vissa fisksorter, charkuterier, naturläkemedlel, opastöriserade mejeriprodukter, alkohol och begränsa koffeinintaget.  Hur vet jag om jag äter tillräckligt under graviditeten?  Din barnmorska följer din viktökning och kan ge dig råd. Lyssna på din kropp och ät när du är hungrig, men fokusera på näringsrik mat. Lär mer om kost under och efter graviditeten. 18 tips för att lindra illamående under graviditeten Mat under amning: Vad ska du äta och vad bör du undvika? Vegetarisk och vegansk mat under graviditeten: Så får du i dig all näring Mat vid graviditetsdiabetes: Så äter du för stabilt blodsocker

Har du försökt bli gravid men undrar varför det tar tid? Eller vill du bara förstå mer om fertilitet inför kommande försök? I den här artikeln kan du lära dig om orsaker till fertilitetsutmaningar, vad du kan göra själv och vilken hjälp som finns att få från vården.  Läs mer om: Ålderns avgörande betydelse De vanligaste orsakerna till fertilitetsutmaningar Förstå din kropp och vad du kan göra själv När ska du söka professionell hjälp? Behandlingsalternativ efter en fertilitetsutredning Vänta inte med att söka vård Vanliga frågor om fertilitet Chansen att bli gravid minskar med åldern Ålder påverkar fertiliteten mer än många tror. Som kvinna är du mest fertil mellan 16 och 21 års ålder, men detta är en tid när de flesta inte är redo att bilda familj. Anledningen är att kvinnor föds med alla sina ägg, ungefär 1-2 miljoner. Dessa minskar hela tiden i antal, och eftersom de lagras i kroppen i många år blir de äldre och får kromosomförändringar, vilket kan försvåra chanserna att bli gravid. Många blir gravida senare i livet. Men det är viktigt att förstå hur åldern påverkar dina möjligheter så att du kan planera utifrån det.  Forskning visar tydligt hur fertiliteten minskar med åldern: I 20-årsåldern  har du störst chans att bli gravid snabbt Efter 30 år  börjar fertiliteten minska märkbart Efter 35 år  sjunker fertiliteten kraftigt Vid 40 år  är det betydligt svårare att bli gravid De vanligaste orsakerna till fertilitetsutmaningar Förutom ålder finns det flera andra orsaker till fertilitetsutmaningar. Dessa kan enligt grov skattning  delas in i kategorier med följande fördelning: Oförklarad infertilitet (40%) - oftast relaterat till äggkvalitet Spermieproblem (30%) Anovulation - ingen ägglossning (15%) Tubarfaktor - problem med äggledarna (10%) Problem i livmodern (5%) Oförklarad infertilitet Oförklarad infertilitet innebär att man inte hittar någon tydlig medicinsk orsak trots grundlig utredning. En vanlig hypotes är att försämrad äggkvalitet förklarar många av dessa fall. Forskning pågår även kring andra möjliga orsaker, såsom livmodermiljö , spermiekvalitet  och kroppens immunförsvar. Spermieproblem Spermieproblem står för nästan en tredjedel av alla fertilitetsutmaningar. Det kan handla om för få spermier, spermier som simmar dåligt, eller i sällsynta fall att spermier helt saknas. Spermier påverkas framförallt av rökning och alkohol.  Eftersom män får nya spermier var 72:a dag kan livsstilsförändringar få relativt snabb effekt.  Andra orsaker kan vara testikelretention som barn, vilket innebär att testikeln inte kommit ner i pungen. Då behöver barnet opereras, vilket i vissa fall kan orsaka infertilitet.  Anovulation – ingen ägglossning  Anovulation betyder att kvinnan inte har någon ägglossning alls, eller att ägglossningen är mycket oregelbunden. En vanlig orsak är PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) som drabbar cirka 10% av befolkningen . En annan vanlig orsak kallas hypothalamisk amenorré. Det innebär att hjärnan stänger av ägglossningen när kroppen är stressad, till exempel vid för hård träning med för lite mat, snabb viktnedgång eller långvarig stress. Andra orsaker kan vara sköldkörtelproblem eller förhöjt prolaktin (ett hormon som påverkar menstruationen). Tubarfaktor  Tubarfaktor innebär att det inte finns passage för ägget att ta sig från äggstocken till livmodern. Endometrios kan orsaka detta genom att vävnad växer ihop och blockerar äggledarna. Andra orsaker kan vara tidigare infektioner (som klamydia), operationer i buken, eller medfödda missbildningar där äggledarna inte utvecklats normalt. Mindre vanliga orsaker Det finns även mindre vanliga orsaker till fertilitetsutmaningar: Överfunktion av sköldkörteln  Förhöjt prolaktin (kan ge mjölkproduktion utan amning) Påverkan från tidigare cancerbehandling Genetiska faktorer Vissa läkemedel Förstå din kropp och vad du kan göra själv Det finns mycket du kan göra själv för att förstå din kropp bättre och öka dina chanser att bli gravid. Ha sex vid rätt tidpunkt En vanlig missuppfattning är att man ska ha sex när ägglossningen sker, men i själva verket behöver samlaget ske före.   Detta beror på hur menscykeln fungerar.  Din cykel har två faser:  follikelfasen när äggblåsorna växer, och lutealfasen efter ägglossningen. Ägget lever endast i cirka 12-24 timmar efter ägglossning, medan spermier kan överleva 5-6 dagar. Detta betyder att spermierna måste ligga och vänta i äggledaren innan ägget släpps. Behöver du hjälp att förstå din menscykel kan du boka en kostnadsfri digital rådgivning  med en barnmorska på Femcare. Vi hjälper dig med timing för samlag, förklarar hur din kropp fungerar och bedömer om det är dags att söka vidare utredning. Använd LH-stickor LH-stickor kan hjälpa dig att ha sex vid rätt tidpunkt. Dessa mäter luteiniserande hormon som stiger 36 timmar innan ägglossningen. När stickan visar positivt är det dags att ha samlag. Livsstilsförbättringar  Det finns saker i vardagen som kan påverka fertiliteten positivt.  Begränsa alkoholintag. För män kan alkohol påverka spermiekvaliteten, och för kvinnor kan hög konsumtion rubba menstruationscykeln . Undvik nikotin (snus och cigaretter) som påverkar fertiliteten negativt för både män och kvinnor.  En hälsosam vikt gynnar fertiliteten. Både över- och undervikt kan påverka ägglossningen. En dietist kan hjälpa dig  hitta en hållbar väg framåt. Regelbunden motion är bra, men undvik överträning kombinerat med för lite näring då det kan störa hormonbalansen. Här kan du läsa om Kajsa som blev gravid med hjälp av dietist. Fertilitetsutredning efter 12 månader  Grundregeln är att söka hjälp efter 12 månader av försök att bli gravid utan att lyckas. Vid endometrios kan du söka hjälp redan efter 6 månader, eftersom symtomen kan förvärras när du slutar med preventivmedel. Självklart ska du söka hjälp tidigare om du har andra bekymmer eller symtom som oroar dig. Här på trevliga Oxbackskliniken kan du göra en fertilitetsutredning. Vad ingår i en fertilitetsutredning: Utförligt samtal om din hälsa och gynekologisk undersökning Ultraljud för att räkna äggblåsor och bedöma äggstockarnas funktion Blodprover för hormoner (sköldkörtel, AMH för äggreserv) Äggledarspolning med kontrast för att kontrollera passage Spermieprov för mannen Virus- och infektionsprover för båda parter Fertilitetsutredning finns tillgänglig på flera kliniker runt om i landet. På Femcare kan du genomföra en fullständig fertilitetsutredning på Oxbackskliniken  och Tudorkliniken .  Redan innan 12-månaders gränsen kan du boka digital rådgivning med barnmorska  för hjälp med timing av samlag och förståelse för din kropp. Du kan också boka en grundläggande gynekologisk undersökning för att kontrollera om det finns några uppenbara orsaker som kan påverka fertiliteten. Här hittar du alla våra mottagningar. Behandlingsalternativ efter en fertilitetsutredning Sverige har mycket god tillgång till fertilitetsvård, där utredning ofta är kostnadsfri och IVF-behandling subventioneras  i många regioner för första barnet. För andra barnet får man betala själv, men behandlingen finns tillgänglig. När orsaken till att du inte kan bli gravid är klarlagd finns flera behandlingsalternativ tillgängliga. Vilken behandling som passar dig bäst får du hjälp att bedöma när fertilitetsutredningen är klar, men det kan vara bra att känna till vad som finns. IVF – in vitro-befruktning IVF  är ofta den mest effektiva behandlingen. Istället för att förlita sig på endast ett ägg per månad stimuleras äggstockarna för att använda alla ägg som är med i den cykeln.  Äggen hämtas ut och befruktas, antingen genom att spermier får simma runt själva eller genom att man stoppar in dem i ägget. Dessa embryon får sedan växa i fem dagar medan en embryolog (en specialist som arbetar med ägg, spermier och embryon) bedömer kvaliteten enligt vissa kriterier. Det bästa embryot sätts sedan tillbaka i livmodern. ICSI vid spermieproblem ICSI används vid spermieproblem, framför allt när spermierna simmar dåligt (motilitetsproblem), och innebär att man tar en spermie och för in den direkt i ägget. Detta hjälper spermier som inte kan ta sig dit själva. Andra behandlingsalternativ Ovulationsstimulering kan hjälpa kvinnor som inte har regelbunden ägglossning. Donation av ägg eller spermier finns tillgängligt i Sverige för dem som behöver det, och kirurgiska ingrepp kan ibland lösa specifika problem. Vänta inte med att söka vård  Alldeles för många par går runt och oroar sig för sin fertilitet utan att söka hjälp. Kanske har du fått höra att det är "normalt" att det tar tid, eller att du "bara" behöver slappna av. Men fertilitetsutmaningar kan ha konkreta orsaker som kräver behandling.  Du bör söka hjälp om du: Försökt bli gravid i 12 månader utan att lyckas (6 månader vid endometrios eller om du är över 35 år) Har oregelbunden mens eller andra hormonella symtom Oroar dig för din fertilitet eller har frågor om din kropp Vill få professionell vägledning tidigt i processen På Femcare finns barnmorskor och gynekologer med erfarenhet av fertilitet som kan hjälpa dig med utredning, behandling och stöd.  För fullständig fertilitetsutredning kan du vända dig till   Oxbackskliniken  eller   Tudorkliniken . Har du frågor om fertilitet eller behöver stöd? Boka tid med en av våra barnmorskor här. Vanliga frågor om fertilitet Hur länge ska man försöka bli gravid innan man söker hjälp? Grundregeln är 12 månader av aktiva försök om du är under 35 år. Är du över 35 år bör du söka hjälp efter 6 månader eftersom fertiliteten minskar snabbare. Vid misstänkt endometrios gäller endast 6 månader oavsett ålder, då symtomen kan förvärras under tiden du är utan preventivmedel.  Vilken ålder påverkar fertiliteten mest? Fertiliteten minskar gradvis från omkring 30 års ålder  och tydligt efter 35. Studier visar att kvinnor i 25-årsåldern har goda chanser att bli gravid inom ett år, medan kvinnor i 40-årsåldern har betydligt lägre sannolikhet att bli gravida, beroende på hälsa och livsstil. Vad är den vanligaste orsaken till att man inte blir gravid? Oförklarad infertilitet står för 40% av fallen - många av dessa är troligen åldersrelaterade även om det inte alltid går att påvisa. Spermieproblem utgör 30%, ingen ägglossning 15%, problem med äggledarna 10% och problem i livmodern 5%. Påverkar livsstil fertiliteten? Ja, alkohol och nikotin (snus och cigaretter)  påverkar spermiekvaliteten direkt. Eftersom spermier förnyas var 72:a dag kan män se förbättring relativt snabbt om de avstår från alkohol och tobak. För kvinnor kan övervikt påverka ägglossningen.   Läs mer om livsstilsfaktorer och fertilitet . När på månaden ska man ha sex för att bli gravid? En vanlig missuppfattning är att man ska ha sex precis när ägglossningen sker, men rätt timing är faktiskt några dagar tidigare. Ägget lever endast 12 timmar efter ägglossning, medan spermier kan överleva 5-6 dagar. Ha därför samlag regelbundet under den fertila veckan. Då ökar du chanserna att spermier finns på plats när ägget släpps. Vad händer under en fertilitetsutredning? Utredningen kan oftast genomföras under 2-3 besök och inkluderar utförligt samtal om din hälsa och reproduktiva historia, gynekologisk undersökning, ultraljud, blodprover för hormoner, spermieprov och äggledarspolning för att kontrollera att äggledarna är öppna. Vad kostar fertilitetsbehandling i Sverige? Fertilitetsutredning erbjuds kostnadsfritt efter 12 månaders försök. Regionsfinansierad IVF finns tillgänglig upp till 40 års ålder för första barnet. För andra barn får man betala själv, men behandlingen finns tillgänglig. Hur stor chans har man att lyckas med IVF? Efter tre IVF-behandlingar har totalt 60-70% fått barn , beroende på kvinnans ålder. Det är viktigt att veta att inte alla IVF-graviditeter går hela vägen, vilket din läkare kommer att diskutera mer detaljerat med dig. Vad kan Femcare hjälpa mig med? Femcare erbjuder digital rådgivning om menscykel och fertilitet, grundläggande gynekologiska undersökningar och fullständig fertilitetsutredning på våra specialistkliniker   Oxbackskliniken  och   Tudorkliniken . Kan man göra något själv för att öka chanserna att bli gravid?  Ja, det finns flera saker du kan göra. Använd LH-stickor för att hitta rätt timing, undvik alkohol och rökning, och var uppmärksam på symtom som kan tyda på underliggande tillstånd som PCOS eller endometrios.  En hälsosam vikt kan också påverka fertiliteten positivt. Om du behöver stöd med kost och viktnedgång kan en dietist hjälpa dig hitta en hållbar väg framåt.

Ida är 41 år och bor i Stockholm med sin man och deras två barn på åtta respektive fem år. Hon arbetar som barnmorska och ägnar fritiden åt familjen, tennis och träning. Hon tillhör också de 75% av Sveriges kvinnor som har PMS-besvär varje månad. Det var dock när hon fick sitt andra barn som symtomen blev så påtagliga att hon inte längre kunde ignorera dem. Här berättar Ida om hur det är att leva med PMS, om att inte bli tagen på allvar i möten med vården och vad som till slut hjälpte henne till ett bättre mående. Symtomen var lättare att hantera innan barnen Jag har haft besvär med PMS så länge jag kan minnas. För mig har det alltid varit de psykiska symtomen som varit problemet, inte de fysiska. Jag blir ledsen, nedstämd, irriterad, har noll tålamod och blir helt ur balans veckan innan mens. Tidigare kunde jag hantera det tack vare min otroligt förstående man som jag varit tillsammans med i 22 år. Han håller koll på min menscykel och kan skriva i sin kalender saker som "köp blommor och choklad till Ida" när det är dags. Med hans stöd har det gått att leva med symtomen även om de varit jobbiga. Men när mitt andra barn kom förändrades allt. Förut hade jag alltid lyckats hålla tillbaka mitt dåliga humör utan att låta det påverka andra, och kunde dra mig undan när jag kände att humöret började svikta.  Med två barn fanns det inte längre någon tid till vila – det var bara att köra på. Vardagen blev alldeles för svår att hantera under de dagar jag mådde som sämst. Så började måendet gå ut över barnen Även om jag alltid hade mått dåligt veckan innan mens var det ändå svårt att göra kopplingen till PMS när vardagen blev kaotisk. Det rullade på och det var så mycket enklare att skylla måendet på annat som var närmare till hands, som stress på jobbet och livet som småbarnsförälder. Jag klandrade mig själv för min korta stubin och hade ständigt dåligt samvete för att jag tappade humöret framför barnen. Jag kände mig som en dålig mamma. Det var då jag kom till en punkt där jag kände att det inte gick längre. Mitt humör påverkade familjen och det gjorde ont att inte kunna vara den person jag ville vara. Jag ville inte fortsätta må så dåligt. Därför tog jag beslutet att söka hjälp hos en gynekolog. Blev inte tagen på allvar hos vården Men att söka hjälp visade sig inte vara så enkelt som jag trott. När jag träffade den första gynekologen möttes jag av oförståelse. Han verkade inte tro att det var PMS, och kommenterade något om att livet är tufft när man har barn. Jag fick en spiral eftersom jag bad om det, men lämnade mötet med en dålig känsla i kroppen. Månader gick och spiralen hjälpte inte. Jag fortsatte må dåligt och kände mig nedstämd varje månad, precis som innan. När jag nämnde det för några kollegor rekommenderade flera av dem Linnea på Femcare – och då bestämde jag mig för att boka en tid hos henne. Äntligen – ny behandling och en bra plan framåt Skillnaden var som natt och dag. Direkt när jag träffade Linnea förstod jag att jag skulle få hjälp på riktigt. Till skillnad från mitt tidigare möte var det helt självklart för henne att jag inte skulle behöva må så dåligt som jag gjorde. Hon lyssnade, tog det jag sa på allvar och förminskade inte mina symtom. Hon sa precis de orden jag behövde höra just då: “Vi kommer hitta en lösning för dig. Självklart ska du inte må dåligt – detta kommer att bli bra.” Linnea började med att ta ut min spiral som inte gav någon effekt. Sen förklarade hon hur olika preventivmedel kan påverka PMS och presenterade ett förslag med kombinerade p-piller som jag skulle testa. Hon la också upp en plan framåt, med uppföljning både via telefon och digitalt. Hon berättade att när jag fyller 45 år behöver vi göra en ny plan eftersom risken för blodpropp och bröstcancer ökar med åldern. Det kändes tryggt och hållbart. Man fick aldrig känslan av att någon bara gjorde sitt jobb. Linnea brydde sig om mig på riktigt. I den här artikeln kan du läsa mer om symtom och behandling för PMS. Så känns det idag – psykiskt stabil genom hela månaden De kombinerade p-piller som jag fick utskrivet av Linnea blev verkligen vändningen i mitt mående. Jag vet att det inte är så för alla – vissa behöver testa flera olika preventivmedel innan de hittar rätt. Men för mig blev det bra på andra försöket, och jag är så tacksam och glad över att jag äntligen fick den hjälp jag behövde. Idag känner jag mig mycket mer psykiskt stabil över hela månaden. Skillnaden är enorm jämfört med hur det var innan. Självklart kan jag fortfarande tappa tålamodet, bli ledsen eller arg – det kan alla föräldrar. Men inte alls på samma sätt som innan. Dessutom känner jag mig mer lugn och kan ta till mig mina känslor utan att de tar över.  Framför allt kan jag nu vara den mamma och människa jag vill vara, utan att behöva kämpa mot mina hormoner varje månad. Till dig som har PMS: Det finns hjälp att få Ida arbetar som barnmorska Jag önskar verkligen att jag hade gått till Femcare tidigare. Det gjorde så stor skillnad på mitt mående. Det var inte bara behandlingen som hjälpte. Det var bemötandet. Att någon sa: “Jag tror dig – vi löser det här.” För första gången fick jag känna att mina problem var verkliga och värda att tas på allvar. Om du precis som jag kämpar med PMS så är mitt råd till dig: Sök hjälp direkt! Stå inte ut. Du förtjänar att må bra hela månaden.  Om du får oturen att prata med någon från vården som inte förstår – byt vårdgivare direkt. För det finns kunniga gynekologer som har koll på hur hormoner påverkar ditt mående. Och för mig blev skillnaden enorm när jag äntligen fick rätt hjälp. Läs mer om behandling för PMS och boka tid hos våra barnmorskor här.

Kajsa är 32 år och bor i Skövde tillsammans med sin sambo och deras lilla dotter Ella. Hon är mammaledig och spenderar dagarna med att ta hand om dottern som nu är tre månader.  Men att bli mamma var inte något Kajsa tog för givet. Bakom den nya familjelyckan ligger en tid av utmaningar och oro. På grund av PCOS – polycystiskt ovariesyndrom, en hormonell sjukdom som påverkar fertiliteten – visste hon att vägen till graviditet skulle bli allt annat än enkel.  Här berättar hon om sin 16 månader långa resa till att bli gravid, om hur hon med professionellt stöd från dietist och läkemedelsbehandling till slut fick se det efterlängtade pluset på stickan – och om vikten av att söka hjälp från rätt experter när drömmen om barn känns avlägsen. Läs mer om vad PCOS är och hur det påverkar kroppen här. Fick PCOS-diagnos vid uppehåll av p-piller Jag började ta p-piller när jag var 16 år. Som tonåring hade jag mycket akne – något jag nu förstår kan ha varit ett tidigt tecken på min PCOS. P-piller behandlar många PCOS-symtom utan att man vet om det. Så det var först när jag gjorde uppehåll med tabletterna, elva år senare, som jag fick min diagnos. Efter två månader utan mens sökte jag vård. Hos gynekologen upptäckte de äggblåsor på mina äggstockar och blodprover visade förhöjda testosteronnivåer – två tydliga tecken på PCOS.  Två år senare, när jag träffat min nuvarande sambo, började vi planera för barn. Och med min PCOS-diagnos i åtanke visste vi att vägen till graviditet kunde bli lång och kräva medicinsk hjälp. Medicinsk behandling för att stimulera ägglossning Efter samråd med min gynekolog bestämde vi oss för att först försöka bli gravida naturligt i tre månader. Men eftersom jag inte hade någon ägglossning insåg vi snabbt att det inte skulle fungera utan medicinsk hjälp. Jag fick då ägglossningsstimulerande läkemedel utskrivet för att hjälpa min kropp att släppa ägg. Jag gjorde verkligen allt jag kunde komma på för att förbättra mina chanser. Jag bytte ut mina stekpannor mot gjutjärn för att undvika PFAS, ersatte allt mitt smink och hudvård med naturliga produkter, och avstod helt från både koffein och alkohol under hela perioden.  Men efter nio månader av misslyckade försök insåg jag att jag behövde ytterligare hjälp. Då vände jag mig till Sara, dietist på Femcare, för att få stöd med viktminskning.  Vid den tidpunkten hade jag ett BMI på över 30, vilket klassas som obesitas och kan ha en negativ inverkan på fertiliteten. Från BMI 30+ till 27 med dietisthjälp – sen kom äntligen pluset på stickan Jag skulle inte säga att jag har haft en ohälsosam livsstil. Jag vet ungefär hur man ska äta för att gå ner i vikt och jag har sedan ett antal år tillbaka tränat regelbundet.  Men PCOS gör det svårare att hålla en hälsosam vikt. Ett missförstånd som ibland sprids är att man inte kan gå ner i vikt alls när man har PCOS, men det stämmer inte. Det är absolut möjligt, även om det ofta kräver mer arbete och tålamod än för personer utan PCOS. Läs även om Idas erfarenheter med PCOS och vikthantering här. Även om jag har rätt bra koll på kost, gjorde det stor skillnad för mig att få Saras expertkunskap. Under första mötet fick jag hjälp att komma igång med en app där jag skulle logga allt jag äter. Jag har haft liknande appar innan, men den här var annorlunda.  Förutom att den hjälper till att räkna kalorier kan man se vilka näringsämnen man saknar i sin kost. Det var något som var helt nytt för mig och väldigt hjälpsamt. Trots att jag äter kött regelbundet kunde jag med hjälp av appen och samtal med Sara se att jag får i mig för lite järn.  Jag fick också tips och råd på hur jag kunde förenkla vardagen med praktiska knep för matlagning – små vardagslösningar som verkligen underlättade. Till en början hade vi digitala samtal med någon veckas mellanrum och sedan med någon månad emellan. Alla är olika och man väljer själv hur ofta man vill prata. Men jag tyckte det var skönt att ha Saras stöd och någon som höll koll på mina framsteg. Efter några månader med behandling och viktnedgång – från BMI på 30+ till BMI på 27 – kunde jag skymta ett ljust, ljust streck på stickan.  Jag var efter 16 månader med försök äntligen gravid. Fortsatte att ta hjälp av dietist under graviditeten Självklart var jag otroligt glad över att äntligen vara gravid. Men lyckan följdes av extrem oro. Jag hade försökt och drömt om detta så länge, och var livrädd för missfall och sen intrauterin fosterdöd. Jag gjorde ett tidigt ultraljud under vecka sju. Från första stunden jag såg den lilla bönan på skärmen älskade jag henne. Men det blev också enormt tufft med alla tankar kring vad som kunde hända.  När man har PCOS finns dessutom en hög risk för graviditetsdiabetes – något som ökade min oro ytterligare. På grund av det, och för att jag inte ville att vikten skulle skena, fortsatte jag ha kontakt med Sara under hela graviditeten.  Det finns många som har åsikter om att räkna kalorier under graviditeten. Men för mig var det aldrig något konstigt. Jag ville inte släppa tyglarna helt bara för att jag var gravid.  Jag ville fortsätta göra hälsosamma val, och med hjälp av Sara gick jag inte upp mer än nödvändigt under de nio månaderna. Jag fick också hjälp att anpassa näringsämnen efter mina behov – vilket var bra både för mitt mående och för min dotter.  Nu när Ella är född har jag fortfarande kontakt med Sara, även om det kan gå längre tid mellan mötena. Jag är inte klar med min viktresa än. Målet är att nå ett BMI på 24-25, som ligger inom det hälsosamma spannet. Och jag planerar att behålla stödet från Sara tills jag når dit. Till dig som kämpar: Ta hjälp av riktiga experter De 16 månaderna det tog för mig att bli gravid var de värsta i mitt liv. Även om det gick fortare för mig än för många andra med fertilitetsproblem, levde jag hela tiden med de jobbiga tankarna: Tänk om det aldrig kommer att gå? Tänk om jag aldrig kommer att kunna bli mamma?  Medan andra vänner, bekanta och kollegor fick både ett och två barn under samma period, fick jag fortsätta kämpa. Det var verkligen tufft och jag kände mig ibland skamsen och trasig, som att min kropp inte fungerade som den skulle.  Om du som läser detta precis som jag har det svårare att bli gravid, på grund av PCOS eller något annat, vill jag ge dig ett viktigt råd: lyssna inte på vad självutnämnda experter säger i diverse grupper och forum.  Under min resa har jag varit med i flera grupper på sociala medier som handlar om PCOS. Och något som verkligen slår mig är hur tvärsäkra råd man kan få om dieter och annat som rör fertiliteten – råd som helt saknar vetenskaplig grund. Det finns så mycket kvacksalveri och människor som försöker tjäna pengar på den desperation och sorg man känner.  Ta istället hjälp av riktiga experter. Utbildade personer som arbetar inom sjukvården. Personer som inte grundar sina råd på vad de tror, utan på vad forskningen faktiskt säger.  För mig var professionell hjälp från en dietist en viktig del av min gravidresa. Sara hjälpte mig att se vad jag faktiskt behövde äta för att må bra och hålla en hälsosam vikt. Istället för tillfälliga dieter fick jag verktyg för långsiktiga förändringar – kunskap jag kommer ha nytta av i framtiden, oavsett om jag väljer att försöka få fler barn eller inte. Misstänker du att du har PCOS eller behöver hjälp med viktnedgång i samband med fertilitetsproblem? Boka ett möte med vår dietist Sara eller någon av våra barnmorskor här.

Du har precis genomgått nio månader av graviditet följt av en förlossning, och nu håller du äntligen ditt lilla barn i famnen. Men medan fokus ofta ligger på själva graviditeten och förlossningen, talar färre om den viktiga perioden som kommer efter – postpartum. I den här artikeln går vi igenom: Vad postpartum-perioden innebär De kroppsliga förändringarna under postpartum Vanliga fysiska besvär och hur du hanterar dem Psykisk hälsa efter förlossningen Vilken vård du har rätt till Praktiska tips för att förbereda dig Vanliga frågor och svar om postpartum Vissa upplever denna period som intensiv men hanterbar, medan andra möter större utmaningar. Oavsett din upplevelse vill vi hjälpa dig förstå vad som händer och hur du kan få stöd. Vad är postpartum-perioden? Postpartum är den medicinska termen för tiden direkt efter förlossningen och sträcker sig vanligtvis över 6-8 veckor efter att barnet fötts. Ibland talar man även om "den fjärde trimestern", som är tre månader - lika lång som övriga trimestrar under graviditeten. Oavsett om man kallar det postpartum eller den fjärde trimestern handlar det om en period då kroppen återhämtar sig från graviditeten och förlossningen, samtidigt som du anpassar dig till din nya roll som förälder. Denna tid innebär en enorm fysiologisk och hormonell omställning. När moderkakan lämnar kroppen sjunker hormonnivåerna drastiskt, vilket påverkar allt från din fysiska återhämtning till ditt humör och känsloliv. Det är viktigt att komma ihåg att postpartum är en naturlig fas där upplevelsen varierar från person till person. De flesta förändringar du går igenom under denna period är helt normala, även om de ibland kan kännas överväldigande. Vad händer i kroppen under postpartum? De fysiska förändringarna under postpartum är stora och påverkar nästan alla kroppens system. Livmoderns återgång Efter förlossningen börjar livmodern, som har växt och väger ungefär ett kilo, att dra ihop sig till sin normala storlek. Denna process kallas involution och tar ungefär sex veckor. Du kan känna eftervärkar när detta sker. Dessa eftervärkar blir ofta mer påtagliga vid amning eftersom amningen frigör ett hormon som hjälper livmodern att dra ihop sig. Hormonella förändringar När moderkakan lämnar kroppen försvinner den främsta källan till graviditetshormoner: Progesteron och östrogen sjunker kraftigt, vilket påverkar humör och känslor. Oxytocin (ofta kallat "må bra-hormonet") frisätts vid amning och hjälper dig knyta an till barnet. Prolaktin ökar för att sätta igång mjölkproduktionen i brösten. Dessa hormonella förändringar kan orsaka 'baby blues' – en period då du lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Detta inträffar ofta kring dag 3-5 efter förlossningen. Kroppens återhämtning Även andra delar av kroppen genomgår stora förändringar: Din blodvolym, som ökade under graviditeten, återgår nu till det normala. Bäckenbottenmusklerna börjar läka efter att ha sträckts ut. Separerade magmuskler börjar långsamt dra ihop sig igen. Brösten förbereder sig för mjölkproduktion, vilket kan medföra svullnad och ömhet. 7 vanliga fysiska besvär under postpartum Alla kvinnor upplever postpartum-perioden på sitt eget sätt. Du kanske får några av följande besvär, alla, eller kanske helt andra. Hur du födde ditt barn (vaginalt eller med kejsarsnitt) och om du ammar eller inte kan påverka vilka besvär du får och hur mycket de märks. Kom ihåg att de flesta besvär är tillfälliga och en normal del av kroppens läkningsprocess. Här beskriver vi några av de vanligaste fysiska förändringarna och när du bör söka vård. 1. Smärta från bristningar eller kejsarsnitt  Om du fött vaginalt och fått en bristning är det normalt att känna smärta. Bäckenbottenområdet har många blodkärl, vilket gör att området kan bli svullet och ömt medan det läker. När är det normalt?  Om det gör mer ont när du rör dig och mindre när du vilar är det vanligtvis en del av normal läkning. När bör du söka vård?  Om smärtan blir värre istället för bättre med tiden, gör ont även när du vilar, eller om du märker gul flytning eller får feber. Här ger vi 8 tips vid underlivssmärta efter förlossning. 2. Eftervärkar Eftervärkar hjälper livmodern att minska i storlek. De förstärks vid amning och är ofta mer kännbara för omföderskor. En värmedyna, smärtlindrande läkemedel enligt barnmorskans rekommendation, eller att ligga på mage med en kudde under kan lindra obehaget. 3. Avslag (blödningar) Det är normalt att ha blödningar i upp till sex veckor efter förlossningen. De första dagarna är blödningen ofta kraftig men minskar sedan successivt. Sök vård om blödningen ökar istället för att minska, har stark lukt, om du har feber, eller får stora blodklumpar (större än ett plommon). 4. Urinläckage och svag bäckenbotten Många upplever läckage när de hostar, skrattar eller anstränger sig under de första veckorna. Detta brukar förbättras med tiden och du kan hjälpa till genom att göra bäckenbottenövningar.  För att träna bäckenbotten kan du göra enkla knipövningar: Spänn musklerna i bäckenbotten genom att dra dem uppåt och inåt. Det ska kännas som när du behöver hålla dig. Håll i 3-5 sekunder och slappna sedan av. Upprepa 10 gånger, flera gånger om dagen. Försök också att undvika tunga lyft i början. Om läckagen fortsätter efter några månader kan det vara bra att prata med en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten. Här berättar vi mer om urinläckage efter förlossning.   5. Utmaningar med amning  När mjölken rinner till, ofta kring dag 3-5, kan brösten bli spända, ömma och hårda. Detta är normalt när amningen kommer igång. För att hantera bröstspänningar kan du amma ofta för att tömma brösten, ta en varm dusch eller använda varma kompresser före amning för att stimulera mjölkflödet, och massera brösten försiktigt före amning om de känns hårda. Om du har svårt med amningen, kontakta din barnmorska eller BVC. De kan hjälpa dig eller hänvisa dig till en amningsspecialist. 6. Trötthet och sömnbrist De första dagarna kan du känna dig oväntat pigg tack vare höga hormonnivåer. Men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Prioritera din vila. Försök att sova när barnet sover, även dagtid. Om du har en partner, kan ni turas om med nattpass – det är viktigt att båda får vila. Ta också emot hjälp från familj och vänner med hushållssysslor så att du kan fokusera på återhämtning och att lära känna ditt barn. Om du upplever extrem trötthet som inte förbättras med vila, eller om den påverkar din förmåga att ta hand om dig själv eller ditt barn, kan det vara ett tecken på något annat än normal sömnbrist. Prata med din barnmorska eller BVC-sköterska om detta. 7. Hormonella förändringar i hud och hår Många upplever förändrad svettning, håravfall och hudförändringar efter förlossningen på grund av hormonella förändringar. Under graviditeten tappar du mindre hår än vanligt tack vare högre östrogennivåer, vilket gör håret tjockare. När östrogennivåerna sjunker efter förlossningen börjar kroppen återgå till sin normala hårcykel, vilket kan leda till att du tappar mer hår än vanligt under en period. Detta håravfall börjar ofta 3-4 månader efter förlossningen, men är nästan alltid tillfälligt. Du kan uppleva mer svettningar, framför allt på natten, när kroppen gör sig av med överflödig vätska. Under amningsperioden kan huden också kännas torrare än vanligt eftersom hormonnivåerna påverkar hudens fuktbalans. Psykisk hälsa efter förlossningen Den psykiska hälsan efter en förlossning är lika viktig som den fysiska, men får ofta mindre uppmärksamhet. Hormonella förändringar, sömnbrist och den stora livsomställningen kan påverka ditt psykiska mående på olika sätt. Baby blues vs. förlossningsdepression Baby blues är en kortvarig period av ökad känslighet där man lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Det drabbar mer än hälften av alla nyblivna mammor och startar vanligen kring dag 3-5 efter förlossningen. Det varar i några dagar upp till två veckor. Förlossningsdepression  är ett mer allvarligt tillstånd som drabbar cirka 6–13% av nyblivna mammor. Till skillnad från baby blues varar förlossningsdepression längre och gör det svårt att orka med vardagen.  För att en depression ska diagnostiseras behöver du ha upplevt minst ett av dessa huvudsymtom i minst två veckor: Ihållande nedstämdhet Oförmåga att känna glädje eller intresse Plus minst fyra av följande: Sömnstörningar (utöver den normala sömnbristen) Aptitförändringar Koncentrationssvårigheter Skuldkänslor eller känslor av värdelöshet Oro eller ångest Energilöshet som inte bara beror på sömnbrist Förlossningstrauma Omkring 10-20% av kvinnor upplever förlossningen som traumatisk . Ett förlossningstrauma handlar om din upplevelse, oavsett hur förlossningen objektivt sett förlöpte. Tecken på förlossningstrauma kan vara återkommande påträngande minnen från förlossningen, mardrömmar, undvikande av platser eller situationer som påminner om förlossningen, och stark ångest vid tanken på en ny graviditet. När ska jag söka hjälp för psykisk ohälsa efter förlossning? Om du känner dig nedstämd i mer än två veckor, har svårt att ta hand om dig själv eller ditt barn, känner överväldigande ångest, eller plågas av minnen från förlossningen, är det viktigt att du får hjälp att hantera dina känslor. Kom ihåg att den första tiden med ditt barn är värdefull och du förtjänar att må bra under den. Det är inte meningen att du ska gå runt och känna dig ledsen eller orolig. Att söka hjälp är ett tecken på omtanke – om både dig själv och ditt nyfödda barn. Du kan vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen (upp till 16 veckor efter förlossning), BVC, vårdcentralen, eller akutmottagning vid akuta tillstånd. Du kan också boka tid hos oss på Femcare för ett första samtal och bedömning. Boka din tid här. Vilken vård har du rätt till under postpartum? Vården efter förlossning varierar mellan olika regioner, men grundläggande eftervård bör omfatta åtminstone ett eftervårdsbesök hos barnmorska, vanligtvis 6–12 veckor efter förlossningen. Vid eftervårdsbesöket ska du få möjlighet att gå igenom din förlossningsupplevelse, få din fysiska återhämtning bedömd, få eventuella bristningar undersökta och ditt psykiska mående uppmärksammat. Du bör också få amningsstöd vid behov och preventivmedelsrådgivning. Enligt Graviditetsregistrets årsrapport 2023  hade 81% av kvinnor i Sverige ett eftervårdsbesök inom 16 veckor efter förlossningen. Det skiljer sig dock mycket mellan regioner – i Västra Götaland är andelen endast 75%, vilket är lägst i landet, medan Gotland ligger högst med 97%. Du kan behöva ytterligare specialistvård om du har komplicerade bristningar, inkontinensproblem, ihållande smärta, psykisk ohälsa, amningsproblem eller behöver prata mer om din förlossning med en läkare. 6 tips för att ta hand om dig under postpartum Tiden efter förlossningen är en period av både glädje och utmaningar. Här är några råd som kan underlätta den första tiden med ditt barn: 1. Bearbeta din förlossningsupplevelse  Ta dig tid att prata igenom din förlossning – med din partner, en vän, din barnmorska eller en förlossningsläkare. Många kvinnor bär med sig frågor eller tankar om sin förlossning som kan vara bra att få ventilera. Det behöver inte ha varit en dramatisk förlossning för att du ska ha behov av att prata om den. Att förstå vad som hände och sätta ord på upplevelsen kan hjälpa dig att bearbeta händelsen och gå vidare. 2. Var snäll mot dig själv  Många blir överraskade av hur intensiv postpartum-perioden kan vara. Förbered dig mentalt på att detta är en stor omställning i livet. Det finns ofta mycket fokus på förlossningen medan tiden efteråt får mindre uppmärksamhet. Ge dig själv utrymme att känna, lära och anpassa dig till din nya vardag med barn. 3. Ha realistiska förväntningar  Jämför dig inte med andra - varken på sociala medier eller i verkliga livet. Det är lätt att känna press att "komma tillbaka" snabbt, men alla kroppar och situationer är olika. Första veckorna handlar om att lära känna ditt barn och dig själv i din nya roll, inte om att prestera. 4. Lyssna på din kropp Kroppen genomgår en enorm omställning efter förlossningen och behöver tid för läkning. Fokusera på näringsrik mat som ger energi och hjälper dig orka genom dagar med sömnbrist. Hård träning kan vänta – din kropp har genomgått stora förändringar och bäckenbotten behöver tid för återhämtning innan den belastas för hårt. 5. Ta sömnbristen på allvar  De första dagarna efter förlossningen kan du känna dig oväntat pigg och alert, men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Försök att vila när barnet sover, även om det känns ovant att sova mitt på dagen. Trötthet påverkar både det fysiska och psykiska måendet. 6. Sök hjälp om du inte mår bra Både din fysiska och psykiska hälsa är viktig efter en förlossning. 'Baby blues' i några dagar är normalt, men en längre nedstämdhet kan vara förlossningsdepression. På samma sätt är viss smärta under läkningen normal, men ihållande besvär kan kräva vård. Tveka inte att kontakta din barnmorska eller vårdcentralen om något känns fel – vare sig det handlar om humöret eller kroppen. Det finns hjälp att få, och du förtjänar att må bra under den första tiden med ditt barn. Träffa alla specialister du behöver på samma ställe Vi tycker det är viktigt att förbättra vården för kvinnor efter förlossning. Därför har vi på Femcare skapat en postpartum-grupp med specialister som kan hjälpa dig som nybliven förälder att få den hjälp du har rätt till och förtjänar. Ditt besök börjar alltid med ett samtal med barnmorska som genom att prata med dig om dina psykiska och fysiska upplevelser, bedömer om du behöver ytterligare specialisthjälp. Dessa specialister kan vi hjälpa dig med hos oss, eller remittera vidare: Barnmorska  hjälper med grundläggande eftervård och kan identifiera om du behöver ytterligare stöd. Obstetriker  (förlossningsläkare) kan gå igenom din förlossning och svara på dina frågor om vad som hände. Dietist  ger råd om näringsbehov under postpartum och amning. Fysioterapeut  kan göra bäckenbottenbedömning och ge träningsråd. Psykolog  hjälper till att bearbeta förlossningsupplevelsen om det behövs. För att stärkas i föräldrarollen kan vi även hänvisa dig till Malinamottagningarna ,  som erbjuder psykologkontakt för blivande och nyblivna föräldrar. Gynekolog  kan bedöma eventuella komplikationer. Vårt mål är att hjälpa dig med: Bättre stöd för amning Minskad risk för postpartum-depression Mindre risk för förlossningsrädsla inför framtida graviditeter Förbättrad bäckenbottenfunktion Tidig upptäckt och behandling av bäckenbottenskador Boka tid för ett första barnmorskesamtal här. Vanliga frågor om tiden efter förlossning När känns kroppen normal igen efter förlossning? Det finns ingen exakt tidpunkt när kroppen känns "normal" igen – det är en gradvis process som ser olika ut för alla. De första 6-8 veckorna är den mest intensiva fysiska återhämtningsperioden då livmodern minskar tillbaka och de största hormonella förändringarna sker. För många tar det omkring 6-12 månader innan kroppen börjar kännas mer bekant igen. Under amningsperioden kan vissa förändringar kvarstå längre på grund av hormonpåverkan. Att känna sig "normal" handlar också om mer än bara fysisk återhämtning - det handlar även om att anpassa sig till sin nya identitet som förälder. Var uppmärksam på dina egna behov under denna tid. Vad som är "normalt" varierar från person till person, och det viktigaste är att du mår bra – inte hur lång tid återhämtningen tar. När kan man ha sex igen efter förlossning? En vanlig rekommendation är att vänta tills avslaget (blödningen) har upphört, vilket vanligen tar 4-6 veckor. Det viktiga är att du känner dig redo, både fysiskt och psykiskt. Det är helt normalt att sexlusten är förändrad efter en förlossning.  Här berättar vi mer om sex efter förlossning.   Hur länge brukar blödningar pågå? Avslaget varar vanligtvis 4-6 veckor, men kan variera mycket från person till person. Blödningen är oftast kraftigare i början och minskar sedan successivt. När ska man söka vård under postpartum? Sök vård om du har feber över 38 grader, tilltagande smärta, ökande blödning, stark obehaglig lukt från blödningen, svårigheter att kissa, om du känner dig ledsen eller orolig hela tiden, eller om du känner smärta vid amning som inte förbättras. Hur påverkar amning återhämtningen? Amning har flera effekter på din kropps återhämtning. När du ammar frisätts hormonet oxytocin, vilket hjälper livmodern att dra ihop sig snabbare och minska risken för blödningar. Detta är positivt för din fysiska läkning. Amning kan dock också förlänga perioden med låga östrogennivåer, vilket påverkar kroppen på olika sätt. Det kan göra slemhinnor torrare och känsligare, särskilt i underlivet, vilket kan göra samlag obekvämt för vissa. Låga östrogennivåer kan också påverka humöret, bentätheten och leda till mer trötthet hos vissa kvinnor. Många upplever att amning ger en djup anknytning till barnet och kan vara lugnande. Kom ihåg att de flesta effekter av amning på kroppen är tillfälliga och försvinner när amningen avslutas. Vilken är den svåraste tiden under postpartum? Många upplever att vecka 1-2 är de mest utmanande veckorna. Den första tidens naturliga "lyckorus" har då börjat lägga sig, kroppen är mitt i läkningsprocessen, amningen håller på att etableras, och sömnbristen börjar göra sig påmind. Men det är väldigt individuellt. För vissa kan den svåraste tiden komma senare, om man utvecklar en förlossningsdepression som ofta visar sig efter några veckor. Andra kan uppleva att utmaningarna kommer i perioder eller att de största utmaningarna dyker upp när man återgår till vardagslivet utanför 'bebisbubblan'. Vad är postpartum-psykos och hur vanligt är det? Postpartum psykos  är ett mycket ovanligt tillstånd. Det kännetecknas av förändrad verklighetsuppfattning där man kan få svårt att skilja på vad som är verkligt och inte. Vanliga symtom är förvirring, vanföreställningar och i vissa fall ovanliga tankar kring barnet.  Tillståndet utvecklas oftast inom de första veckorna efter förlossningen och kräver omedelbar sjukvård. Psykos är vanligare hos kvinnor som tidigare haft bipolär sjukdom.  Viktigt att veta är att detta är extremt ovanligt, men allvarligt – därför är det viktigt att söka vård omedelbart om sådana symptom uppstår. Kommer jag någonsin få tillbaka min kropp helt efter förlossningen? Kroppen har en bra förmåga att läka efter en förlossning, men alla återhämtar sig olika. Många upplever att magmuskler kan återfå sin styrka med träning, medan huden kan förbli något mer uttänjd. Bäckenbottenfunktionen förbättras för de flesta med rätt övningar. Viktigt att veta är att du inte behöver acceptera bestående besvär som urinläckage, smärta eller andra problem som påverkar din livskvalitet. Det finns hjälp att få, så tveka inte att prata med vården om du har kroppsliga förändringar som besvärar dig. Här kan du läsa fler artiklar om tiden efter förlossningen 6 tips efter en kejsarfödsel 8 tips vid förstoppning under och efter graviditet. Allt du behöver veta om magmuskeldelning Ärrmassage efter kejsarsnitt Ångest vid amning Kvarstående bäckensmärta efter graviditet.