Har du oregelbunden mens, svårt att hålla vikten eller problem med oönskad hårväxt? Då kan du ha PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom) – ett hormonellt tillstånd som drabbar ungefär var tionde kvinna.  Även om PCOS kan vara utmanande och påverka vardagen på många sätt finns det bra hjälp att få. I den här artikeln går vi igenom: Vad PCOS är Fyra olika typer av PCOS 4 vanliga symtom och behandling Oregelbunden mens Svårt att bli gravid Manlig hårväxt och akne Svårt att hålla en hälsosam vikt Psykisk hälsa och PCOS Hur PCOS fungerar i kroppen När du ska söka vård Vanliga frågor och svar om PCOS Du är inte ensam  PCOS-diagnosen väcker ofta många frågor och känslor. Men om du har den är du inte ensam – cirka 10% av alla kvinnor lever med PCOS .  Här är några saker som kan vara skönt att veta:  Du kan ha fler "guldägg" – alltså kvalitetsägg – än andra kvinnor och kan ofta bli gravid även senare i livet Din kropp kan vara naturligt bra på att bygga muskler , vilket kan ge dig extra styrka För alla symtom finns effektiv hjälp Kvinnor med PCOS får lika många barn som andra kvinnor, även om vägen dit ibland tar lite längre tid Vad är PCOS? PCOS påverkar både äggstockarna och kroppens hormonbalans. För att få diagnosen behöver du ha två av dessa tre kriterier: Oregelbunden eller utebliven mens , vilket kan påverka din menscykel och fertilitet. Förhöjda nivåer av testosteron  (manligt könshormon). Detta kan visa sig genom ökad hårväxt på kropp och ansikte, akne och andra hormonella förändringar.  Många äggblåsor på äggstockarna , vilket upptäcks genom ultraljudsundersökning. De fyra olika typerna av PCOS För att kunna ge rätt hjälp har vården börjat dela in PCOS i fyra olika typer . Det är viktigt att förstå skillnaden eftersom behandlingen kan vara olika beroende på vilken typ du har. Typ A – den omfattande formen  Detta är den form där du har alla tre kriterierna. Du har både oregelbunden mens, högt testosteron och många äggblåsor på äggstockarna. Ofta är symtomen mer uttalade och det finns en större risk för komplikationer som insulinresistens. Denna typ kan behöva mer omfattande behandling. Typ B – hormonell och menspåverkan  Vid denna typ har du högt testosteron och oregelbunden mens, men inte många äggblåsor. Du kan ha problem med viktökning och behandlingen fokuserar ofta på att få bättre hormonbalans och mer regelbunden mens. Typ C – hormonell med normal mens  Här har du högt testosteron och många äggblåsor, men normal mens. Det är vanligt med problem som hårväxt och akne. Behandlingen inriktas främst på att minska testosteronets effekter. Typ D – den mildaste formen  Detta är ofta den mildaste formen där du har många äggblåsor och oregelbunden mens, men normala testosteronnivåer. Du har oftast färre problem med vikt och hårväxt, och prognosen är generellt bättre. Det kan verka förvirrande att man kan få diagnosen PCOS utan att ha polycystiska äggstockar. Namnet kommer från hur tillståndet först upptäcktes, men idag vet vi att PCOS är mer komplext än så. 4 vanliga symtom och behandling vid PCOS Symtomen kan skilja sig mellan olika kvinnor. Vilken behandling som passar bäst beror på dina specifika symtom och vilken typ av PCOS du har. Det viktigaste är att du söker vård och inte lider av dina besvär i onödan. För alla symtom finns effektiv hjälp, och med rätt stöd kan du hantera tillståndet och förbättra din livskvalitet. Här är de fyra vanligaste symtomen och behandlingar som kan hjälpa dig. 1. Oregelbunden mens PCOS är något du föds med, men symtomen blir först märkbara efter din första menstruation. Det första året efter mensdebut är oregelbunden mens helt normalt, och läkare väntar vanligtvis med att ställa en PCOS-diagnos tills mensen varit igång några år. Vad räknas som oregelbunden mens?  För tjejer som haft mens i 1-3 år: Mindre än 21 dagar mellan menstruationerna Mer än 45 dagar mellan menstruationerna Över 90 dagar mellan två menstruationer För kvinnor som haft mens längre än 3 år: Färre än 8 menstruationer per år Kortare tid än 21 dagar mellan menstruationerna Längre tid än 35 dagar mellan menstruationerna Enstaka försenade menstruationer eller mellanblödningar räknas inte som oregelbunden mens i detta sammanhang. Behandling för oregelbunden mens En oregelbunden menscykel kan vara både frustrerande och skapa oro, speciellt om du vill bli gravid. Det finns flera sätt att få mensen mer regelbunden. P-piller är en vanlig behandling som både kan ge regelbundna blödningar och minska andra symtom som akne och oönskad hårväxt. Om du vill bli gravid finns det andra läkemedel som kan hjälpa till att få igång ägglossningen.  Läs mer på 1177 Vårdguiden om   polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS  och   stimulerad ägglossning . 2. Svårt att bli gravid Många oroar sig för att PCOS ska påverka möjligheten att få barn. Men här finns det mycket hopp! Kvinnor med PCOS får lika många barn som andra, även om det ibland kan ta längre tid att bli gravid. En fördel med PCOS är att du har fler ägg totalt, vilket betyder att du också har fler ägg med normal kromosomuppsättning kvar senare i livet - dina så kallade "guldägg". Detta kan göra det möjligt att bli gravid även när du är äldre. Det viktiga är att det finns bra hjälp att få, och många med PCOS lyckas få barn med rätt stöd. När du planerar för graviditet kan din läkare rekommendera olika vägar framåt. För vissa kan det innebära att se över livsstilsfaktorer eller få medicinsk behandling för att få igång ägglossningen.  Den största utmaningen är ofta att förstå när du har ägglossning. Även om din menscykel kan vara oregelbunden, finns det ändå ett personligt mönster att lära känna. Varje kvinna med PCOS har sina egna kroppssignaler som kan hjälpa till att ge en ungefärlig uppfattning om när ägglossning kan ske. För en anteckningsbok över din mens och notera längden Använd en menscykel-app för att spåra förändringar Var uppmärksam på kroppens signaler som förändringar i flytningar Använd ägglossningstest för att identifiera fertila dagar Spermier kan överleva upp till sex dagar i kroppen, medan ägget bara lever i 12–24 timmar. Därför kan det vara bra att ha sex regelbundet under den period du tror du kan ha ägglossning. Om du behöver extra stöd att bli gravid finns flera behandlingsmöjligheter: Mediciner som hjälper till att få igång ägglossningen Hjälp att reglera hormonnivåerna IVF-behandling, där kvinnor med PCOS ofta har mycket goda resultat Graviditet med PCOS När du är gravid kan PCOS innebära att du behöver extra kontroller. Det finns en något ökad risk för graviditetsdiabetes, högt blodtryck och större viktuppgång. Med rätt uppföljning och eventuell behandling kan dessa risker minskas. Känns det svårt att förstå din menscykel eller vill du veta mer om graviditet med PCOS? Boka ett digitalt besök hos oss på Femcare  så hjälper vi dig.  3. Manlig hårväxt och akne Ett vanligt symtom vid PCOS är ökad hårväxt i ansiktet eller på kroppen, ofta tillsammans med akne. Hur mycket hårväxt som uppstår varierar mellan olika personer, och nordiska kvinnor får ofta mindre uttalade symtom jämfört med kvinnor från andra delar av världen. Trots detta kan även mindre förändringar upplevas som besvärande. För många kan detta vara en känslig och påfrestande upplevelse. Det är normalt att känna sig nedstämd eller osäker när kroppen beter sig på ett sätt som känns främmande och som strider mot samhällets skönhetsideal. Om du har dessa känslor är du inte ensam – och som tur är finns det hjälp att få. Akne och hårväxt beror på förhöjda nivåer av manliga könshormoner (testosteron). Många väljer att behandla hårväxten med laser, köper dyra hudvårdsprodukter och behandlingar mot akne, vilket kan fungera bra för symtomen men tyvärr inte påverkar grundorsaken.  Det många inte vet är att en gynekolog kan hjälpa dig med dessa symtom. Det finns effektiv medicinsk behandling som kan hjälpa mot både hårväxt och akne: Kombinerade p-piller Minipiller Spironolakton (en medicin som motverkar testosteron) De kombinerade pillerna kan vara extra bra eftersom de får levern att producera ett ämne (SHBG) som binder testosteron. Genom att minska mängden fritt testosteron i kroppen kan detta hjälpa till att minska symtom som ökad hårväxt och akne. Här kan du läsa mer om hur du hittar rätt preventivmedel.   4. Svårt att hålla en hälsosam vikt Ett av de mest frustrerande symtomen vid PCOS kan vara svårigheterna att hålla en normal vikt. Detta beror på att det höga testosteronet kan leda till insulinresistens,  vilket gör det extra svårt för kroppen att hantera socker och fett. Många kvinnor med PCOS kämpar med vikten och får ofta höra att de "bara" behöver gå ner i vikt. Men vid PCOS är det extra svårt att göra det på grund av hur hormonerna påverkar ämnesomsättningen. Traditionella viktminskningsråd räcker ofta inte till, eftersom din kropp hanterar energi på ett annorlunda sätt. Kom ihåg:  Svårigheter att gå ner i vikt handlar inte om bristande viljestyrka, utan om hur PCOS påverkar din kropp. Skuldbelägg inte dig själv för något du inte kan kontrollera.  Det finns sätt att stötta din kropp och din hälsa som tar hänsyn till hur PCOS fungerar. Istället för att fokusera enbart på vikten kan du hitta rutiner och vanor som får dig att må bra och som fungerar just för dig. Livsstilstips vid PCOS Till skillnad från vanliga viktråd handlar dessa tips om att ta hänsyn till hur din kropp fungerar med PCOS. Fokus ligger på att hjälpa din kropp må bra, inte bara på siffror på vågen.  Det finns ingen specifik "PCOS-diet", men vissa kostval kan göra stor skillnad för hur du mår. Ät regelbundet med fokus på långsamma kolhydrater och fiberrik mat. En balanserad diet med mindre socker och raffinerade kolhydrater kan hjälpa kroppen att reglera blodsockernivån och minska insulinpåverkan. Inkludera grönsaker, fullkornsprodukter och frukt i din dagliga kost. Vissa studier tyder på att en högre proteinhalt i kosten kan bidra till att sänka androgena nivåer  hos kvinnor med PCOS. Regelbunden motion, speciellt intensiv träning, har en positiv effekt på kroppsmasseindex (BMI), kondition och insulinresistens hos kvinnor med PCOS . Fysisk aktivitet kan också bidra till att minska stress och förbättra hormonbalansen, vilket har en positiv effekt på humöret och energinivån. Det viktigaste är att hitta en livsstil som känns bra just för dig. Medicinsk behandling för viktminskning Det finns medicinsk behandling att få om du behöver hjälp att gå ner i vikt. Nya behandlingar med viktminskningssprutor  (GLP-1-agonister) har visat bra resultat vid PCOS. Dessa kan hjälpa både med viktminskning och att få mensen mer regelbunden. För kvinnor med PCOS som har BMI över 25 rekommenderas ofta Metformin, en medicin som stabiliserar blodsockret. Metformin kan hjälpa kroppen att hantera insulin bättre, vilket både kan underlätta viktminskning och bidra till mer regelbunden ägglossning. Psykisk hälsa och PCOS PCOS påverkar inte bara kroppen utan även den psykiska hälsan. Detta är en del av sjukdomsbilden, och även här finns det bra hjälp att få. Forskning visar att: Kvinnor med PCOS har ökad risk för depression (mer än 3 gånger ökad risk) och ångest (mer än 2 gånger ökad risk) Det finns nästan fördubblad risk för autismspektrumtillstånd Ökad förekomst av personlighetsstörning, social fobi, tvångssyndrom, ADHD och ätstörningar förekommer också Kvinnor som kämpar med övervikt kan uppleva flera psykiska symtom. Så många som 38% rapporterar tillstånd som: Depression och ångest Låg självkänsla Social isolering Upplevd stress I vissa fall missbruk eller ohälsosamt förhållande till mat Kom ihåg att du har rätt till hjälp även för de psykiska aspekterna av PCOS. Berätta för din vårdgivare om du upplever psykiska symtom så att du kan få rätt stöd. Så fungerar PCOS i kroppen För att förstå PCOS kan det vara bra att veta hur en normal menscykel fungerar och vad som händer vid PCOS. Tänk på det som ett avancerat samspel mellan hjärnan och äggstockarna – ett samspel som störs vid PCOS. En normal menscykel En vanlig menscykel är cirka 28 dagar lång och består av två faser: Follikelfasen:  Från mensens första dag till ägglossningen Lutealfasen:  Från ägglossningen till nästa mens (normalt 14 dagar) Det som händer i kroppen är att: Östrogennivån är låg i början av cykeln Hjärnan, via hypofysen, skickar ut ett hormon som kallas FSH (follikelstimulerande hormon) FSH säger åt äggstockarna att börja mogna äggblåsor När äggblåsorna växer producerar de östrogen När östrogennivån blir tillräckligt hög skickar hjärnan ut ett annat hormon, LH (luteiniserande hormon) LH utlöser ägglossningen Detta händer vid PCOS Vid PCOS fungerar inte detta samspel som det ska. Det kan bero på flera saker: Det finns för många omogna äggblåsor Utmognaden av äggblåsorna sker inte som den ska, vilket gör att follikelfasen (första delen av menscykeln) blir förlängd Kvinnor med PCOS har ofta lågt eller normalt östrogen men högt testosteron, vilket stör regleringen av ägglossningen PCOS innebär också ofta en obalans med förhöjt LH i relation till FSH, vilket ytterligare stör hormonbalansen Kommunikationen mellan hjärnan och äggstockarna är störd PCOS innebär ofta högre nivåer av manliga könshormoner, som testosteron, vilket kan leda till symtom som ökad hårväxt och akne. Östrogennivåerna varierar – vissa har normala eller till och med högre nivåer, särskilt om det finns många omogna äggblåsor som producerar östrogen. Hormonbalansen ser olika ut från person till person, och diagnosen bygger på en helhetsbedömning av symtom och blodprover. Allt detta leder till att: Mensen blir oregelbunden Det kan vara svårt att bli gravid Hormonnivåerna kommer i obalans Sök hjälp – du behöver inte kämpa ensam Alldeles för många kvinnor går runt och mår dåligt av sina PCOS-symtom utan att söka hjälp. Kanske har du fått höra att det är "normalt" med oregelbunden mens eller att du "bara" behöver gå ner i vikt. Men PCOS är ett komplext tillstånd som kräver rätt vård och förståelse. Du bör söka vård om du har: Färre än 8 menstruationer per år Besvär med hårväxt eller akne Försökt bli gravid i ett år utan att lyckas Andra symtom som oroar dig På Femcare finns barnmorskor och gynekologer med erfarenhet av PCOS som kan hjälpa dig med utredning, behandling och stöd. Boka en tid här. Vanliga frågor om PCOS Här svarar Linnea Hassbring, gynekolog på Femcare, på vanliga frågor hon får från sina patienter.  Vad är skillnaden på PCO, PCOM och PCOS?  PCO eller PCOM (Polycystic Ovarian Morphology) betyder att du har många äggblåsor på äggstockarna. Namnet kan vara missvisande eftersom det låter som att man har cystor, men det handlar om äggblåsor. PCOM syftar alltså bara på hur äggstockarna ser ut på ultraljud. PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom) är däremot ett bredare tillstånd där du har minst två av tre kriterier: oregelbunden mens, högt testosteron eller många äggblåsor. Du kan alltså ha PCOS utan att ha PCO/PCOM, även om namnet antyder något annat. Försvinner PCOS när man blir äldre?  PCOS försvinner inte helt, men symtomen blir ofta mildare med åldern. När antalet ägg naturligt minskar blir mensen ofta mer regelbunden vilket bland annat gör det lättare att bli gravid. Detta förklarar också varför vissa kvinnor med PCOS kan bli gravida i 40-årsåldern efter att ha försökt länge. Kan jag bli gravid om jag har PCOS?  Ja, kvinnor med PCOS kan bli gravida, även om det för vissa kan ta längre tid att bli gravid. En möjlig fördel är att kvinnor med PCOS ofta har fler ägg totalt, vilket betyder att de också har fler ägg med normal kromosomuppsättning kvar senare i livet. Om du behöver stöd finns det bra hjälp att få. Är PCOS ärftligt?  Ja, risken är cirka fem gånger högre om din mamma har PCOS. Pojkar till kvinnor med PCOS har ökad risk för Metabolt syndrom, diabetes typ 2 och högt blodtryck. Kan laser hjälpa mot ökad hårväxt vid PCOS?  Ja, laser kan minska hårväxten, men behandlar bara symtomet och inte grundorsaken. Det finns medicinska behandlingar som kan hjälpa mot både hårväxt och andra hormonella symtom. Kan p-piller påverka min PCOS? Ja, p-piller kan påverka PCOS genom att lindra symtom som oregelbunden mens, akne och oönskad hårväxt. Däremot kan de också dölja symtomen, vilket gör att vissa upptäcker att de har PCOS först när de slutar med p-piller. Hur vet jag vilken typ av PCOS jag har?  Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt behandling. En läkare behöver undersöka dina symtom och ta prover för att avgöra vilken typ av PCOS du har. Det finns fyra olika typer (A, B, C och D) som alla kräver olika behandlingsstrategier. Finns det någon särskild kost jag ska äta?  Det finns ingen specifik "PCOS-diet", men eftersom PCOS kan påverka hur kroppen hanterar socker kan det vara bra att äta regelbundet och välja långsamma kolhydrater och fiberrik mat. Det viktigaste är att hitta matvanor som fungerar för dig. Påverkar PCOS humöret?  Hormonerna kan påverka humöret, och högt testosteron kan vara kopplat till mer ilska  och aggressivitet. Däremot har du kanske färre PMS-perioder eftersom du har färre ägglossningar.

Kajsa är 32 år och bor i Skövde tillsammans med sin sambo och deras lilla dotter Ella. Hon är mammaledig och spenderar dagarna med att ta hand om dottern som nu är tre månader.  Men att bli mamma var inte något Kajsa tog för givet. Bakom den nya familjelyckan ligger en tid av utmaningar och oro. På grund av PCOS – polycystiskt ovariesyndrom, en hormonell sjukdom som påverkar fertiliteten – visste hon att vägen till graviditet skulle bli allt annat än enkel.  Här berättar hon om sin 16 månader långa resa till att bli gravid, om hur hon med professionellt stöd från dietist och läkemedelsbehandling till slut fick se det efterlängtade pluset på stickan – och om vikten av att söka hjälp från rätt experter när drömmen om barn känns avlägsen. Läs mer om vad PCOS är och hur det påverkar kroppen här. Fick PCOS-diagnos vid uppehåll av p-piller Jag började ta p-piller när jag var 16 år. Som tonåring hade jag mycket akne – något jag nu förstår kan ha varit ett tidigt tecken på min PCOS. P-piller behandlar många PCOS-symtom utan att man vet om det. Så det var först när jag gjorde uppehåll med tabletterna, elva år senare, som jag fick min diagnos. Efter två månader utan mens sökte jag vård. Hos gynekologen upptäckte de äggblåsor på mina äggstockar och blodprover visade förhöjda testosteronnivåer – två tydliga tecken på PCOS.  Två år senare, när jag träffat min nuvarande sambo, började vi planera för barn. Och med min PCOS-diagnos i åtanke visste vi att vägen till graviditet kunde bli lång och kräva medicinsk hjälp. Medicinsk behandling för att stimulera ägglossning Efter samråd med min gynekolog bestämde vi oss för att först försöka bli gravida naturligt i tre månader. Men eftersom jag inte hade någon ägglossning insåg vi snabbt att det inte skulle fungera utan medicinsk hjälp. Jag fick då ägglossningsstimulerande läkemedel utskrivet för att hjälpa min kropp att släppa ägg. Jag gjorde verkligen allt jag kunde komma på för att förbättra mina chanser. Jag bytte ut mina stekpannor mot gjutjärn för att undvika PFAS, ersatte allt mitt smink och hudvård med naturliga produkter, och avstod helt från både koffein och alkohol under hela perioden.  Men efter nio månader av misslyckade försök insåg jag att jag behövde ytterligare hjälp. Då vände jag mig till Sara, dietist på Femcare, för att få stöd med viktminskning.  Vid den tidpunkten hade jag ett BMI på över 30, vilket klassas som obesitas och kan ha en negativ inverkan på fertiliteten. Från BMI 30+ till 27 med dietisthjälp – sen kom äntligen pluset på stickan Jag skulle inte säga att jag har haft en ohälsosam livsstil. Jag vet ungefär hur man ska äta för att gå ner i vikt och jag har sedan ett antal år tillbaka tränat regelbundet.  Men PCOS gör det svårare att hålla en hälsosam vikt. Ett missförstånd som ibland sprids är att man inte kan gå ner i vikt alls när man har PCOS, men det stämmer inte. Det är absolut möjligt, även om det ofta kräver mer arbete och tålamod än för personer utan PCOS. Läs även om Idas erfarenheter med PCOS och vikthantering här. Även om jag har rätt bra koll på kost, gjorde det stor skillnad för mig att få Saras expertkunskap. Under första mötet fick jag hjälp att komma igång med en app där jag skulle logga allt jag äter. Jag har haft liknande appar innan, men den här var annorlunda.  Förutom att den hjälper till att räkna kalorier kan man se vilka näringsämnen man saknar i sin kost. Det var något som var helt nytt för mig och väldigt hjälpsamt. Trots att jag äter kött regelbundet kunde jag med hjälp av appen och samtal med Sara se att jag får i mig för lite järn.  Jag fick också tips och råd på hur jag kunde förenkla vardagen med praktiska knep för matlagning – små vardagslösningar som verkligen underlättade. Till en början hade vi digitala samtal med någon veckas mellanrum och sedan med någon månad emellan. Alla är olika och man väljer själv hur ofta man vill prata. Men jag tyckte det var skönt att ha Saras stöd och någon som höll koll på mina framsteg. Efter några månader med behandling och viktnedgång – från BMI på 30+ till BMI på 27 – kunde jag skymta ett ljust, ljust streck på stickan.  Jag var efter 16 månader med försök äntligen gravid. Fortsatte att ta hjälp av dietist under graviditeten Självklart var jag otroligt glad över att äntligen vara gravid. Men lyckan följdes av extrem oro. Jag hade försökt och drömt om detta så länge, och var livrädd för missfall och sen intrauterin fosterdöd. Jag gjorde ett tidigt ultraljud under vecka sju. Från första stunden jag såg den lilla bönan på skärmen älskade jag henne. Men det blev också enormt tufft med alla tankar kring vad som kunde hända.  När man har PCOS finns dessutom en hög risk för graviditetsdiabetes – något som ökade min oro ytterligare. På grund av det, och för att jag inte ville att vikten skulle skena, fortsatte jag ha kontakt med Sara under hela graviditeten.  Det finns många som har åsikter om att räkna kalorier under graviditeten. Men för mig var det aldrig något konstigt. Jag ville inte släppa tyglarna helt bara för att jag var gravid.  Jag ville fortsätta göra hälsosamma val, och med hjälp av Sara gick jag inte upp mer än nödvändigt under de nio månaderna. Jag fick också hjälp att anpassa näringsämnen efter mina behov – vilket var bra både för mitt mående och för min dotter.  Nu när Ella är född har jag fortfarande kontakt med Sara, även om det kan gå längre tid mellan mötena. Jag är inte klar med min viktresa än. Målet är att nå ett BMI på 24-25, som ligger inom det hälsosamma spannet. Och jag planerar att behålla stödet från Sara tills jag når dit. Till dig som kämpar: Ta hjälp av riktiga experter De 16 månaderna det tog för mig att bli gravid var de värsta i mitt liv. Även om det gick fortare för mig än för många andra med fertilitetsproblem, levde jag hela tiden med de jobbiga tankarna: Tänk om det aldrig kommer att gå? Tänk om jag aldrig kommer att kunna bli mamma?  Medan andra vänner, bekanta och kollegor fick både ett och två barn under samma period, fick jag fortsätta kämpa. Det var verkligen tufft och jag kände mig ibland skamsen och trasig, som att min kropp inte fungerade som den skulle.  Om du som läser detta precis som jag har det svårare att bli gravid, på grund av PCOS eller något annat, vill jag ge dig ett viktigt råd: lyssna inte på vad självutnämnda experter säger i diverse grupper och forum.  Under min resa har jag varit med i flera grupper på sociala medier som handlar om PCOS. Och något som verkligen slår mig är hur tvärsäkra råd man kan få om dieter och annat som rör fertiliteten – råd som helt saknar vetenskaplig grund. Det finns så mycket kvacksalveri och människor som försöker tjäna pengar på den desperation och sorg man känner.  Ta istället hjälp av riktiga experter. Utbildade personer som arbetar inom sjukvården. Personer som inte grundar sina råd på vad de tror, utan på vad forskningen faktiskt säger.  För mig var professionell hjälp från en dietist en viktig del av min gravidresa. Sara hjälpte mig att se vad jag faktiskt behövde äta för att må bra och hålla en hälsosam vikt. Istället för tillfälliga dieter fick jag verktyg för långsiktiga förändringar – kunskap jag kommer ha nytta av i framtiden, oavsett om jag väljer att försöka få fler barn eller inte. Misstänker du att du har PCOS eller behöver hjälp med viktnedgång i samband med fertilitetsproblem? Boka ett möte med vår dietist Sara eller någon av våra barnmorskor här.

Dina levnadsvanor kring tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet gör stor skillnad för att lindra symtom och förbättra livskvaliteten under klimakteriet. När östrogenproduktionen minskar och hamnar på en låg, stabil nivå ökar risken för följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar  samt benskörhet (osteoporos). Eftersom dessa risker finns kvar även efter klimakteriet, gör det stor skillnad att jobba med hälsosamma levnadsvanor över tid. Vilken mat passar bäst under klimakteriet? Det du äter är en viktig del i din hälsa - det påverkar både immunförsvaret och hur du mår psykiskt och fysiskt.  Variation i kosten är A och O, och det är smart att äta i energibalans - alltså inte äta mer eller mindre energi än vad kroppen gör av med under dagen. Det här kan vara en utmaning eftersom många går upp i vikt med åren. För en del blir det extra tydligt under klimakteriet. Här berättar vi mer om hur du går ner i vikt i klimakteriet. Under klimakteriet passar det bra att äta mycket av: Fiberrika grönsaker och rotfrukter Frukt Magert kött Fisk som innehåller omega 3 Fågel Baljväxter Ägg Skaldjur Frön och nötter Oljor Fullkornsprodukter Magra mejeriprodukter eller växtbaserade alternativ Här finns många bra vardagstips och råd om kost. Om du vid en hälsokontroll får veta att du har förhöjt blodsocker, diabetes typ 2 eller någon form av hjärt-kärlsjukdom är det bra att få anpassade kostråd  – då kan en dietist hjälpa dig. Viktiga näringsämnen under klimakteriet Under klimakteriet behöver du tänka lite extra på vissa näringsämnen i maten. Det handlar särskilt om vitamin D, kalcium och järn. Kalcium och vitamin D  För att skelettets hälsa ska må bra behöver du både vitamin D och kalcium. Vitamin D hjälper kroppen att ta upp kalcium från tarmen och påverkar hur skelettet byggs upp. Du får i dig vitamin D från maten, och under sommaren kan kroppen också tillverka vitamin D när du är ute i solen. I Norden står solen för lågt under stora delar av året (hela våren, hösten och vintern) för att kroppen ska kunna tillverka vitamin D i huden. Under dessa årstider är det därför extra viktigt att få i sig vitamin D från maten. I Sverige måste vissa livsmedel berikas med vitamin D för att göra det lättare att få i sig tillräckligt. Det gäller: Vissa sorters mjölk Fil och yoghurt (med och utan laktos) Växtbaserade alternativ Vissa matfetter Kolla gärna att de produkter du köper ur dessa kategorier är berikade. Här är mat som innehåller mycket vitamin D: Fet fisk som sill, makrill och lax Ägg Berikade livsmedel (se ovan) Svamp som kantareller och karl-johan Kött (innehåller lite) Järn Det är också viktigt att få i dig järn från maten eftersom många kan få rikliga blödningar under en längre tid i klimakteriet. När du förlorar mycket blod tappar du också järn, vilket kan leda till järnbrist. Du hittar järn i: Blodpudding och leverpastej Rött kött (nöt, gris, lamm) Fullkornsprodukter som bröd, pasta, bulgur och couscous (innehåller mindre mängder) Bönor och linser Aprikoser Olika sorters frön Mörkgröna grönsaker som broccoli, spenat, brytbönor och ärtor Kalcium i maten gör det svårare för kroppen att ta upp järn , så undvik mejeriprodukter eller berikade växtdrycker när du äter järnrik mat. Däremot är det bra att äta C-vitaminrik mat tillsammans med järnet, som: Vitkål Paprika Broccoli Ärtor Potatis Ett tips är att pressa lite citron eller lime över maten - det ökar C-vitamininnehållet. Det funkar också bra att laga mat i gjutjärnsgryta eller -panna eftersom lite järn från dessa följer med maten. Vilken mat är bra att undvika i klimakteriet? En del mat kan påverka din hälsa negativt. Det är bra att minska på eller helt undvika: Charkprodukter Rött kött Feta mejeriprodukter Färdigmat och processad mat (som sötsaker och snacks) Söta drycker Alkohol Vad kan du äta för att få hormonell balans? Hälsosam mat ger kroppen bra förutsättningar att fungera som den ska, till exempel när den tillverkar könshormoner. Men forskningen visar att det är svårt att påverka hormonförändringarna i klimakteriet genom maten. Det som har studerats mest är fytoöstrogen och klimakteriebesvär. När forskare har sammanställt olika studier ser de inte att fytoöstrogen från mat (som sojaprodukter) minskar besvären eller påverkar östrogennivåerna. Däremot har sojaprodukter andra hälsofördelar och passar bra i en hälsosam kost. Hur ska jag äta för att lindra klimakteriebesvär?  Klimakteriebesvär är olika från person till person, och maten påverkar också olika. Många märker att: Alkohol kan göra vallningar och svettningar värre Sömnen blir sämre av alkohol Alkohol ökar risken för olika typer av cancer En del upplever också att dessa saker påverkar besvären: Koffein Varma drycker Oregelbundna måltider Stark kryddad mat Om du känner igen dig kan du prova att minska på eller undvika detta ett tag. Besvären varierar dock från person till person – här kan du läsa mer om   de vanligaste symtomen under klimakteriet  och hur de kan påverka dig. Vad kan göra klimakteriebesvär värre? Vi har redan pratat om hur mat kan påverka klimakteriebesvär, men det finns mer som kan göra besvären värre. Rökning kan till exempel ge mer problem med vallningar och ökar också risken för: Lungsjukdomar Diabetes typ 2 Hjärt-kärlsjukdom Även passiv rökning under lång tid kan göra vallningar värre. Du kan få bra hjälp via vårdcentralen om du vill sluta röka. Många upplever också att sömnproblem påverkar deras välmående. Här finns   10 tips på bättre sömn i klimakteriet . Vilken träning är bäst i klimakteriet? För att minska risken för benskörhet är det bra att belasta skelettet genom fysisk aktivitet. Det hjälper också till att bygga muskler. När vi blir äldre och inte belastar musklerna tappar vi muskelmassa, så styrketräning är viktigt att jobba med. Det är oklart om regelbunden motion påverkar vallningar under klimakteriet, men en del upplever att besvären blir mildare. En svensk studie visar att styrketräning kan ha en positiv effekt på värmevallningar , men mer forskning behövs för att ge säkrare svar. Vi vet däremot att regelbunden motion förbättrar psykiskt mående och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes typ 2. De rekommendationer som gäller för kvinnor i klimakteriet  är följande: 150-300 minuter pulshöjande aktivitet i veckan (som raska promenader där pulsen går upp) ELLER 75-150 minuter högintensiv träning i veckan (som löpning eller spinning) ELLER En kombination av båda Plus: Styrketräning 2 dagar i veckan Många upplever också   ont i leder under klimakteriet , vilket kan påverka vilken typ av rörelse som känns bäst. Vill du ha personlig kostrådgivning för klimakteriebesvär?  Alla har olika behov och förutsättningar. Vill du ha råd som är anpassade just för dig kan du boka tid med vår dietist här.

Alla kvinnor i hela världen kommer någon gång att komma i klimakteriet. Det är en naturlig fas i våra liv och några av oss seglar igenom den här fasen medan några av oss drabbas av både fysiska och psykiska symtom. Ofta är det en förvirrad tid, och du kan uppleva att du inte  känner inte igen dig själv. Även om de fysiska symtomen kan vara besvärliga upplever många kvinnor att de psykiska besvären är de värsta.  När börjar klimakteriet? Klimakteriet är en lång process i ditt liv som egentligen börjar redan när hormonerna börjar förändras, det vill säga efter 35 års ålder – en fas som är kallad för premenopausen. Men för de flesta kvinnor uppträder inte symtomen förrän i perimenopausen, det vill säga efter 40, och i många fall är symtomen väldigt tydliga efter 45 års ålder.  Premenopausen och perimenopausen tillsammans är på svenska kallat förklimakteriet . Det innebär alltså fasen innan mensen försvinner. Det är viktigt att påminna sig om att det är förklimakteriet som är den mest turbulenta fasen. Alltså inte när du är 50 plus och får din sista mens. Ofta blir det bättre när du väl har passerat menopaus, men för vissa kvinnor kan symtomen finnas kvar länge.  Läs mer om klimakteriets ålder och olika faser. Hur vet jag om jag är i klimakteriet? Många kvinnor vittnar om att de inte känner igen sig själva. Att det är något som händer i kroppen som de inte kan förklara. De känner sig sjuka men kan inte förklara på vilket sätt. Många är rädda för att de håller på att bli psykiskt sjuka då de helt plötsligt drabbas av oförklarlig ångest eller sömnproblem. Andra att de har drabbats av svåra sjukdomar då även de fysiska symtomen kan vara tuffa.  Fysiska symtom Det finns en mängd olika symtom, men de som märks tydligast är följande:  Oregelbundna blödningar Ett tecken på att du är i förklimakteriet är att du får oregelbundna blödningar. Det handlar om att hormonerna inte längre är överens som de har varit tidigare i en regelbunden menscykel. Man kan se det som att de inte vill dansa tillsammans längre.  Här berättar vi mer om blödningar i klimakteriet. Vallningar Vallningar  är en mycket märklig upplevelse säger många kvinnor. En del kallsvettas, en del blir högröda och svetten rinner lite varstans.  Man kan förenklat säga att det är vår termostat som reglerar vår kroppstemperatur som har slutat fungera. Vissa kvinnor drabbas av svåra vallningar när de sover, andra under dagarna. Ibland kan det även medföra en ångestkänsla och hjärtklappningar utöver själva värmepåslaget.  Urinvägsinfektioner Det är mycket vanligt att drabbas av återkommande urinvägsinfektioner i förklimakteriet. Det handlar om att det sinande östrogenet gör att man får torrare, skörare och mer lättirriterade slemhinnor vilket gör att urinvägsinfektioner mycket lättare kan uppstå.  Huvudvärk Många vittnar om att de får huvudvärk oftare under klimakteriet men även att deras migrän förvärras. Det finns till och med ett begrepp som kallas hormonell migrän som uppstår just när hormonerna svänger.  Led och muskelvärk Det har visat sig att 70 % av alla kvinnor i förklimakteriet kommer att få något sorts ledbesvär. Östrogenet fungerar som en inflammationshämmare och ett sinande östrogen kan leda till olika ledbesvär såsom artrit och minskad bentäthet, vilket i sin tur kan leda till benskörhet.   Torra slemhinnor Tidigare har man mest sagt att torra slemhinnor drabbar kvinnor efter menopaus men nu visar forskningen att det även kan komma i förklimakteriet.   Minskad sexlust Många kvinnor vittnar om att deras sexlust går ner under förklimakteriet. Det har inte bara med det sinande östrogenet att göra, utan även med det sinande testosteronet  som också är viktigt för oss kvinnor. Läs vår artikel om testosteron i klimakteriet. Här berättar vi mer om hur du kan få tillbaka din sexlust.  Viktuppgång Ett sinande östrogen minskar din ämnesomsättning vilket påverkar din vikt. Det man också idag vet är att det viscerala fettet  tendererar att öka under förklimakteriet. Det viscerala fettet skiljer sig från “vanligt” fett för det lägger sig liksom på eller runt organen och är orsaken till vad vi idag kallar för “östrogen-mage”. Det viscerala fettet är svårare att träna bort vilket gör att man kan uppleva att man har svårt att gå ner i vikt under klimakteriet. En del forskning visar att hormonersättning skulle kunna vara svaret på viktnedgång.  Här berättar vår dietist om viktnedgång under klimakteriet. Så påverkas hjärnan i klimakteriet Du kanske har märkt att du har oförklarliga humörsvängningar eller en känsla av att din PMS fortsätter efter mensen har kommit. Psykiska symtom är mycket vanliga under klimakteriet och man börjar mer och mer diskutera internationellt att det kan vara så att det organ som är mest påverkat under klimakteriet är hjärnan.  Bland symtomen kan humörsvängningar, ångest, nedstämdhet, panikattacker och sömnlöshet nämnas. Här berättar vi mer om depression och nedstämdhet i klimakteriet. Varför det här uppstår är för att våra hormoner påverkar våra signalsubstanser. Man kan se hormonerna och signalsubstanserna som en orkester där östrogenet är dirigenten. Om dirigenten inte fungerar som den ska fungerar inte heller orkestern. De psykiska besvären handlar helt enkelt om att det sinande östrogenet påverkar våra signalsubstanser, såsom till exempel serotonin, dopamin, noradrenalin, GABA och glutamat.  Här kan du läsa mer om hormoner och hormonbehandling i klimakteriet. Varför påverkas sömnen? Sömn är A och O för hälsan. Med åldern sjunker vårt sömnhormon melatonin automatiskt men för kvinnor ser det lite annorlunda ut. Ett sjunkande östrogen påverkar nämligen melatoninet indirekt och leder till att du kan få tydliga problem med sömnen .  Här berättar vi mer om dålig sömn i klimakteriet . Kan man testa om man är i klimakteriet? Både ja och nej. De tester som finns idag påvisar om man är i menopaus, det vill säga när mensen har upphört. Att mäta i förklimakteriet är svårt då det svänger från dag till dag. Det kan vara en av anledningarna till att det hittills har varit svårt att få hjälp om man som 40 plus-åring tar ett test men fortfarande menstruerar. Då får man ofta svaret "nej, du är inte i klimakteriet", men vad man egentligen menar är att du inte är i menopaus. Om man är över 45 år behöver man inte testa enligt Svenska Föreningen för Gynekologi och Obstetrik. Om det finns misstanke om för tidig menopaus bör man utredas genom provtagning.  Osäker på om du är i klimakteriet? På Femcare lyssnar vi på dig. Vi viftar inte bort dina förklimakteriebesvär. Det finns fler symtom än de vi har nämnt ovan, även om dessa är de vanligaste. Om du är osäker på om du är i klimakteriet så använder vi en evidensbaserad skattningsskala (Menopause Rating Scale). Denna skala tillsammans med de uppgifter du delar i ett samtal med oss ger oss en bra indikation på om du befinner dig i någon av faserna i klimakteriet.  Här berättar vi mer om hur du kan få hjälp med dina klimakteriebesvär.

Det finns nog inget som är så omdebatterat inom kvinnovården som hormonbehandling. Allt detta på grund av WHI-studien som kom 2002 och som påvisade risker med behandlingen men som i uppföljande studier  visade sig inte riktigt stämde.  Idag vet vi bättre och även om det finns en minimal risk för biverkningar med behandlingen så finns det stora fördelar med att påbörja en behandling. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling effektivt lindrar symtom som vallningar, sömnbesvär och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet.  Lider du av sömnbesvär? Läs våra tips för bättre sömn under klimakteriet. Hormonbehandling även vid psykisk ohälsa Den senaste forskningen visar dessutom hur vårt sinande östrogen påverkar vår kognitiva förmåga  och även har en ökad risk för mental påverkan i form av psykisk ohälsa.  Studier visar till och med att förklimakteriet kan utlösa svår depression eller manier  hos kvinnor som tidigare inte har haft psykiska besvär. Idag behandlas många kvinnor i klimakterieåldern för psykisk ohälsa med antidepressiv medicinering, men vi anser att det är viktigt att undersöka andra alternativ och bakomliggande orsaker innan medicinering övervägs. Läs mer om psykisk ohälsa i klimakteriet. Bioidentiska hormoner Idag finns det något som heter bioidentiska hormoner. Det vill säga att de molekylärt sett är såsom våra egna kroppars hormoner. Med det sagt så tenderar de inte att ge samma biverkningar som de syntetiska hormonerna kan ge hos en del kvinnor, men några kan uppleva humörpåverkan eller trötthet.  Biverkningar och risker med dagens hormonbehandling är minimala. Det är alltid en risk/nytta-bedömning när man tar läkemedel men mycket pekar på att nyttan är större än risken.  Hormonbehandling klimakteriet Kanske är det så att du inte bara ska ta hormonbehandling för att mildra dina symtom under förklimakteriet/klimakteriet utan för att göra ditt långa liv friskare. Fler och fler studier visar nämligen att hormonersättning inte bara mildrar symtom utan räddar liv.  Om detta kan man bland annat läsa i boken Blind Spots av Dr Marty Makary , en välrenommerad läkare och kirurg vid John Hopkins Medicine . Han har valt att sammanställa och analysera forskningen för bland annat hormonersättning och fastslår att det finns tillräckligt mycket forskning idag som starkt pekar mot att hormonersättning inte bara lindrar symtom utan räddar liv.  Mimmi är en av våra patienter som kände att livet kom tillbaka med hjälp av hormonbehandling. Hon säger: – Det var som att livet blev en färgfilm igen. Det tog inte lång tid för mig innan det började verka och jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte hade träffat just den där läkaren. Läs mer om hur homonbehandling hjälpte Mimmi . Vad ingår i en hormonbehandling?  Du behöver alltid ta en kombinationsbehandling om du har en livmoder kvar, det vill säga östrogen plus gulkroppshormon och detta är för att skydda livmoderslemhinnan. Idag används oftast ett bioidentiskt östrogen. Östrogen finns bland annat i dessa former: östradiol östriol Det är vanligast att börja med östradiol som har en mer systemisk (heltäckande) påverkan på kroppen. Östriol används bara lokalt i slidan. Ofta är det bra med både en systemisk och lokal behandling.  Östradiol finns i tabletter, plåster, gelé och spray. Gulkroppshormonet finns i en bioidentisk form och benämns då som bioidentiskt progesteron. Numera finns även det syntetiska gulkroppshormonet kallat gestagen eller syntetiskt progesteron. Idag används både tabletter, hormonspiral och vaginal behandling som tillägg i en kombinationsbehandling. Det bioidentiska progesteronet finns både som oral och vaginal behandling.  Tar man behandlingen varje dag?  Det vanligaste är att börja med östrogen varje dag och lägga till progesteron 12–14 dagar per månad. Syntetiskt eller bioidentiskt anpassas efter kvinnans sjukhistoria, preferenser och risk för biverkningar. Hormonspiral och östrogentillägg är en annan vanlig kombination. Vilken hormonbehandling som passar anpassas individuellt efter om kvinnan är i förklimakteriet eller postmenopausal (mensen har slutat sedan ett år tillbaka). Vi på Femcare är öppna för att skriva ut bioidentiska hormoner då evidensen visar att biverkningar kan vara mindre med dessa.  Ska man ta testosteron som tillägg?  Testosteron har i flera studier  visat sig vara viktigare för kvinnor än vad vi tidigare trott. En brist påverkar inte bara sexlusten utan även muskelmassan, energinivåerna och humöret. Diskutera eventuellt tillägg med din gynekolog.  Här berättar vi mer om testosteron för kvinnor i klimakteriet. När ska man påbörja en hormonbehandling?  Beroende på hur symtomen påverkar din livskvalitet är det du och din läkare som tillsammans kommer överens om när det är rimligt att påbörja en behandling. På Femcare använder vi oss av en validerad självskattningsskala (Menopause Rating Scale) och den tillsammans med en symtom- och riskgenomgång är grunden till ett beslut.  Oftast påbörjar du en behandling kring 45-55 års ålder men det finns ibland indikationer för att börja tidigare. Om du når menopaus innan 45 års ålder är det en tydlig indikation för att du bör starta en hormonbehandling. Idag finns det ett starkt vetenskapligt stöd för att tidpunkten för när du börjar är viktigare än man tidigare har trott. Fördelen med att börja vid rätt tidpunkt kan minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdom  och benskörhet . Om behandlingen påbörjas innan man har fyllt 60 år och i nära anslutning till när mensen upphör verkar det vara mest fördelaktigt.  Läs mer om ålder och olika faser i klimakteriet. Fördelar med hormonbehandling Det finns redan idag starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling gör att risken för hjärt- och kärlsjukdomar halveras. Än så länge kan man inte se ett direkt orsakssamband mellan att ge hormonbehandling och en minskning för demenssjukdomar. Men det vi vet idag är att 2 av 3 som får Alzheimers är kvinnor. Det har har påbörjats ett antal intressanta studier runt om i världen och även i Sverige om hur östrogenhöjande aktivitet  kan vara en målbild för framtidens medicin mot Alzheimers och demens. Vi vet också idag att hormonbehandling minskar sömnbesvär och psykiska besvär.  Det görs till och med idag forskning på hur hormonbehandling framförallt med östrogen kan hjälpa kvinnor vid schizofreni. I Finland rekommenderas redan att man förskriver hormonbehandling  som förstahandsbehandling vid sömnproblem  för kvinnor i klimakterieålder.  Gå ner i vikt av hormonbehandling Det finns inte mycket vetenskap bakom att en behandling med östrogen ökar din vikt. Snarare är det så att hormonbehandlingen gör att du bibehåller din vikt. Att komma i förklimakteriet innebär ofta att du går upp i vikt och har svårt att få effekt av träning. Vissa studier visar att hormonbehandling kan få dig att gå ner i vikt lättare.   Här berättar vår dietist om hur du går ner i vikt under klimakteriet. Biverkningar med hormonbehandling Det är svårt att kortfattat översätta all den forskning som idag görs på hormonbehandling och risker. Det man har kunnat fastställa är: Minimal ökad risk för bröstcancer med en kombinationsbehandling men att risken är nästan obefintlig om man bara tar östrogen.  Risken för bröstcancer minskar om man bara tar östrogen. Östrogenet verkar alltså inte vara den stora boven utan det finns studier som pekar mot att det syntetiska progesteronet kan vara orsak till den minimalt ökade risken.  Risken att få bröstcancer är högre av till exempel alkohol. Livstilsmarkörer som alkohol, rökning, kraftig övervikt är mer betydande ur ett risksammanhang.  Det finns ett fåtal studier än så länge som ger bioidentiskt progesteron aningen lägre risk för bröstcancer än det syntetiska men det har också visat sig att det bioidentiska ökar risken något för livmodercancer.  Viktigt är att göra en risk och nytta-bedömning tillsammans med din gynekolog.  Hormonbehandling efter bröstcancer Kvinnor med tidigare bröstcancer rekommenderas att inte påbörja hormonbehandling. Idag finns det olika alternativ för dessa kvinnor som kan fungera som ett lämpligt substitut.  En form av antidepressiv medicinering kan även påverka vallningarna och nyligen har ett nytt läkemedel lanserats mot vallningar. Vissa typer av läkemedel utan hormoner har viss effekt mot vallningar. Behandlingen görs bäst när din onkolog och din gynekolog samarbetar. Vaginalt östrogen används idag även hos bröstcancerpatienter när ickehormonella medel inte är tillräckliga för att skydda slemhinnorna. Vanliga frågor och svar om hormonbehandling i klimakteriet  Vilken hormonbehandling är bäst som klimakteriebehandling? Det finns flera alternativ att välja bland men studier pekar mot att en kombinationsbehandling med bioidentiskt transdermalt östrogen och bioidentiskt progesteron är den behandling som troligtvis innebär lägre risk för bröstcancer När kan man få hormonbehandling? När symtomen påverkar ens dagliga liv bör man diskutera med sin gynekolog om behandling är lämplig. Ofta sker det efter 45 års ålder men kan i vissa fall vara innan. Det är ett beslut som tas i samråd med en gynekolog.  Måste man ta östrogen i klimakteriet? Det finns inga rekommendationer ännu att kvinnor bör ta hormonbehandling i klimakteriet i preventivt syfte. Däremot bör kvinnor med tidig menopaus (före 42 års ålder) informeras och erbjudas hormonbehandling då de har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom.  Kan man ta hormonbehandling i förklimakteriet? Ja, man kan ta östrogen och gulkroppshormon trots att man fortfarande har blödningar.  Hur höjer man östrogen naturligt? Det är svårt att höja sitt östrogen naturligt även om livsstilsförändringar kan göra att symtomen minskar. Speciellt tidigt i förklimakteriet.  Kan progesteron ge cancer? Studier visar att progesteron, framförallt det syntetiska, det vill säga gestagenet ger en något förhöjd risk. Men det ska alltid vara en risk/nytta-bedömning som du gör tillsammans med din gynekolog.  Hur går det till när jag vill börja med hormonbehandling? När du kommer till oss på Femcare så får du först och främst fylla i ett självskattningsformulär. Formuläret Menopause Rating Scale plus samtal med våra gynekologer är sedan underlaget för att göra en bedömning om eventuell behandling.  Boka gärna ett  samtal med en av våra barnmorskor som gör en första utvärdering och  bedömer om det är dags för samtal digitalt eller fysiskt med en av våra gynekologer.  Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här och boka tid.

Mimmi Smart är idag 60 år men minns fortfarande hur allt började när hon var 44 år.  Förklimakteriet anföll henne i rasande fart men det tog lite tid innan hon förstod vad det var hon gick igenom - Jag var så fruktansvärt trött. Allt kändes som en enda lång grå motorväg och jag trodde att jag hade drabbats av någon allvarlig sjukdom.  Vid den tidpunkten bodde Mimmi i England och gick till sin allmänläkare som var ganska påläst om vad som kunde hända med en kvinna i förklimakteriet . - Hon tog massa prover och tog även prover på hormonnivåerna. När resultaten kom var både jag och läkaren chockade. Mina könshormoner låg på extremt låga nivåer så hon förstod inte att jag fungerade överhuvudtaget. Mimmi påbörjade  hormonbehandling  med östrogen och progesteron och fick även ett testosterontillägg. - Det var som att livet blev en färgfilm igen. Det tog inte lång tid för mig innan det började verka och jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte hade träffat just den där läkaren. När hon kom hem till Sverige för fem år sedan upptäckte hon hur svårt det var att hitta rätt vårdgivare här. Kunskapen var allmänt låg och när hon började diskutera detta med sina svenska väninnor märkte hon att det inte var något man pratade högt om. Inte heller var väninnorna positiva till hormonbehandling och pratade mest om diverse risker och att de inte trodde på att klimakteriet var orsaken till deras besvär. För besvär hade de nästan allihop.  - Det känns som att England ligger så långt före Sverige i det här. Men jag lyckades hitta en svensk läkare när jag hade flyttat hit och när jag gick dit så krävde jag att få fortsätta med behandlingen jag redan stod på så läkaren hade inget val, säger Mimmi och skrattar.  Mimmi Smart har inga planer på att avsluta behandlingen fastän hon har stått på den i många år. Hon avslutar med att säga att hon kommer att fortsätta med hormoner hela sitt liv. - Jag förstår inte varför jag skulle sluta. Jag har ju fått mitt liv tillbaka. Här kan du läsa mer om fördelar och biverkningar med hormonbehandling . Må bra genom klimakteriet. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här.

Ida Liss är 36 år, bor i Eskilstuna och arbetar som regionschef på Synsam – ett riktigt drömjobb enligt henne själv. När hon inte är på jobbet spenderar hon tid med sin holländska sambo Nick och deras chow chow-hund Archie. Paret har nyligen köpt hus, vilket innebär nya spännande projekt med renoveringar framöver.  Men bakom vardagens bestyr har Ida en berättelse om en kamp som många andra kvinnor också känner igen sig i. Hon tillhör de ungefär tio procent av alla kvinnor som lever med PCOS – polycystiskt ovarialsyndrom – en hormonsjukdom som på olika sätt påverkar livet och vardagen. Här berättar hon om möten med en vård som inte riktigt förstod, om fördomar och kommentarer kring hennes vikt, om manlig ansiktsbehåring – och hur hon med rätt hjälp fått kontroll över sina symtom. Flera vändor hos vården – men ingen kopplade samman symtomen Jag har haft problem med övervikt i hela mitt liv. Som barn var jag väldigt bastant, och som tonåring vägde jag över 80 kilo. Det är inte så att jag har varit ledsen för det. Tvärtom har jag alltid känt mig stolt över min kropp. Men det är jobbigt när man inte kan reglera vikten och när man bara på en helg kan gå upp fyra kilo utan någon direkt anledning. Känslan av att sakna kontroll har varit frustrerande. Ändå har jag aldrig förstått att det kunde vara kopplat till en sjukdom. I stället har jag skyllt på mig själv. Tänkt att det är mitt fel att jag är överviktig. När jag var i övre tonåren besökte jag en gynekolog för att få hjälp med oregelbunden mens och mellanblödningar. Jag skulle sätta in en spiral, och då kommenterade gynekologen att jag hade mycket äggblåsor på äggstockarna. Men att det skulle kunna bero på PCOS var det aldrig något tal om. Kanske var sjukdomen mindre känd då? Detta var ändå många år sen. Men flera år har passerat och PCOS är fortfarande en diagnos som få känner till – trots att det är en utbredd sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. PCOS påverkade Idas dejtingliv – var rädd att vakna upp med skäggstubb När jag var runt 20 år hade jag manlig behåring i ansiktet. Andra tjejkompisar kunde också ha lite fjun. Men det här var inte fjun – det var skägg och mustasch. Svarta hårstrån som växte på natten.  Att som ung kvinna behöva raka sig dagligen kändes jättejobbigt – det ses inte som normalt för kvinnor att behöva göra det. Dessutom var jag livrädd att vakna upp bredvid en dejt som skulle se och känna min skäggstubb. Det skapade mycket stress och oro. När jag nämnde detta för en läkare sa han att ”vissa kvinnor har bara mycket hår i ansiktet – så kan det vara ibland”.  Nu vet jag att det var ett tydligt symtom på PCOS som läkaren borde ha känt igen. Runt samma tid fick jag också problem med hormonell akne. Det blossade upp och jag fick jättemycket prickar i ansiktet och på bröstet som kom och försvann periodvis. Jag hade alltså alla symtom för PCOS – äggblåsor, akne, manlig behåring, oregelbunden mens och övervikt. Ändå var det ingen under alla mina vårdbesök som sa att det kan vara PCOS. Tills jag själv sökte upp information och pratade om mina symtom med gynekologen Linnea Hassbring, som numera arbetar på Femcare. Efter att ha beskrivit mina symtom för henne blev allt plötsligt tydligt: Det är PCOS jag har.  Det var då alla pusselbitarna föll på plats.  Övervikten var aldrig mitt fel Bara att förstå att jag har en sjukdom gjorde stor skillnad för mig. Det förklarar så mycket av allt jag har kämpat med. Håret. Aknen. Mensen. Och framförallt: vikten. Övervikten har alltid varit det symtom som varit jobbigast. Att få veta att detta är något jag fötts med, och inte något jag helt kan kontrollera själv, var väldigt viktigt för mitt självförtroende. Linnea har hjälpt mig förstå hur min kropp fungerar – och vad jag kan göra utifrån mina förutsättningar. Den första behandlingen som sattes in var p-piller. Det har minskat både min akne och behåring, samtidigt som det reglerat min mens. Tidigare visste jag aldrig riktigt när mensen skulle komma, men med p-piller kan jag styra det själv. Att få denna kunskap och hjälp har gjort att jag äntligen kunde sluta anklaga mig själv – det var inte för att jag var lat, åt för mycket eller hade dålig karaktär som jag gick upp i vikt.  Det var aldrig mitt fel.  Gick ner 22 kilo med Wegovy – mindre oro för framtiden Under 2024 fick jag även Wegovy utskrivet. Wegovy är viktsprutor som är gjorda just för behandling av övervikt (till skillnad från det omdebatterade läkemedlet Ozempic som främst är till för diabetes). PCOS påverkar insulinkänsligheten och ämnesomsättningen, vilket ofta leder till ökat sötsug och gör det svårare att hålla vikten. Ungefär hälften av alla kvinnor med PCOS har övervikt eller fetma. Personer med PCOS löper också större risk att utveckla insulinresistens – vilket kan leda till typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Wegovy fungerar genom att aktivera receptorer som signalerar mättnadskänsla till hjärnan. Med hjälp av det har jag lyckats få en bättre balans med hälsosammare matvanor och mindre småätande. Sen jag började med Wegovy har jag gått ner 22 kilo och jag har hållit samma vikt länge nu. Förutom att det har gett mig ett helt nytt självförtroende så har det också hjälpt mig otroligt mycket ur ett hälsoperspektiv. Nu mår jag bättre än någonsin i min kropp – och behöver inte oroa mig för att bli sjuk i framtiden. Fördomar om PCOS: “Alla kan gå ner i vikt, du behöver bara kämpa lite hårdare” Förutom att man hela tiden lever med sina egna tankar om sig själv innebär PCOS en ständig utsatthet för fördomar. Framförallt när det kommer till övervikt. Jag kan förklara för människor att jag har PCOS och att det påverkar min vikt. En del förstår. Andra väljer att inte förstå. De kan säga saker som att jag äter för mycket och att det bara är att kämpa hårdare så kommer jag gå ner i vikt. Är man överviktig i dagens samhälle – då lever man ett osunt liv. Allt är så himla svart eller vitt. Många tar sig också friheter att kommentera min vikt och hur jag borde leva. Jag kan ibland välja att snälltolka när någon säger att jag inte behöver gå ner i vikt för att jag "redan är så fin". Jag förstår att det kan komma av omtanke. Men samtidigt blir jag provocerad. För det handlar inte om att vara fin. Det handlar inte om att vara smal. Det handlar om att må bra i sin kropp. Om att orka med vardagen. Det handlar om att kunna gå till gymmet för att det är härligt att träna – inte för att man mår så dåligt att man inte orkar gå upp för en trappa. Det finns också många som har fördomar kring viktsprutor. Men för mig har det varit en livsomvälvande hjälp som gett mig en helt ny vardag. Något jag inte hade kunnat skapa själv på grund av min sjukdom. Vi måste prata mer om PCOS Okunskapen om PCOS – både från vården men också från hela samhället – är det svåraste med sjukdomen. För man kan känna sig väldigt ensam och oförstådd. Som kvinna med PCOS ska du inte behöva acceptera övervikt som faktiskt kan behandlas – om du själv önskar en förändring. Du ska inte behöva höra att dina upplevelser av manlig hårväxt, oregelbunden mens och akne är något du bara får leva med. Att det inte finns någon hjälp. För det stämmer inte. Det finns hjälp att få.  Jag har sagt det innan och säger det igen: en av tio kvinnor har PCOS. Ändå är det få som ens hört talas om sjukdomen. Vi måste börja prata om detta mer. Många kvinnor med PCOS har dessutom svårt att bli gravida. Även där finns det bra hjälp att få – om du bara vet att det är PCOS som är orsaken. Jag är tacksam för Linnea på Femcare som lyssnade på mig. Som kopplade samman mina symtom. Som förstod att det jag kämpat med är en sjukdom. Jag hoppas att fler får träffa en Linnea och att fler kvinnor får hjälp med sina symtom. För mig har hjälpen varit ovärderlig. Misstänker du att du har PCOS eller vill du få hjälp med dina symtom?   Boka ett möte med en av våra barnmorskor på Femcare här.   PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) är en hormonell sjukdom som påverkar ägglossning, hormonbalans och ämnesomsättning. Vill du veta mer om vad PCOS egentligen är och hur det påverkar kroppen? Läs vår artikel om PCOS här.

Har du besvär dagarna innan mens som påverkar ditt mående och din vardag? Du är inte ensam – premenstruellt syndrom (PMS) drabbar många kvinnor, och det finns effektiv hjälp att få.  För vissa kan symtomen vara så kraftiga att det klassas som premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). I den här artikeln går vi igenom: Vad PMS och PMDS tros bero på Hur vanligt PMS och PMDS är Hur diagnosen ställs 5 medicinska behandlingar vid PMS och PMDS Vad som händer i kroppen När du bör söka vård Vanliga frågor och svar om behandling Vad beror PMS och PMDS på? Orsaken till PMS och PMDS är inte helt känd, men vi vet att symtomen bara uppstår när en ägglossning har skett. Efter ägglossningen bildas en så kallad gulkropp (corpus luteum) i äggstocken. Gulkroppen producerar progesteron, även kallat gulkroppshormon. Detta hormon och dess nedbrytningsprodukter, främst allopregnanolon, påverkar hjärnan genom att binda till GABA-receptorer. Svängningar i nivåerna av dessa ämnen verkar vara orsaken till besvären, och vissa personer är mer känsliga för dessa förändringar än andra. Ny forskning visar att GABA-receptorn fungerar annorlunda hos kvinnor med PMDS . Detta är något som sker på biologisk nivå och inget man kan styra över själv. Även östrogen spelar en roll för PMS-symtom, eftersom det påverkar hur gulkroppshormonet fungerar i hjärnan. När östrogennivån stiger snabbt innan ägglossning, förändras också effekten av gulkroppshormonet - och det är just dessa hormonella svängningar som tros orsaka problemen vid PMS och PMDS. Hur vanligt är PMS och PMDS? PMS är ett av de vanligaste hormonella tillstånden som drabbar kvinnor i fertil ålder. Det förekommer i olika svårighetsgrader, från lätta symtom som knappt märks till svårare besvär som påverkar vardagen betydligt. Studier visar att:  Milda besvär  förekommer hos upp till 75% av alla kvinnor Måttliga besvär  drabbar omkring 30% PMDS , den svårare formen, drabbar 3-5% av kvinnor Läs mer om förekomsten av PMS och PMDS här.   PMDS är en allvarligare form av PMS, med symtom som kan påverka hela vardagen – från relationer till arbetsliv. Det är ett behandlingsbart tillstånd, och du har rätt att få hjälp. Hur ställs diagnosen PMS eller PMDS? PMS och PMDS kan ibland vara svåra att särskilja från andra tillstånd som depression eller ångest, men det finns tydliga kriterier som läkare utgår ifrån. En tydlig egenskap hos PMS är att symtomen kommer före eller i samband med mens. Om du har PMS kan du vara helt symtomfri emellanåt. För att ställa diagnos behöver du under minst två menscykler föra daglig anteckning över dina symtom – ofta med hjälp av en symtomdagbok eller skattningsskala. Detta kännetecknar de olika diagnoserna: PMS : Minst två symtom som återkommer varje månad, varav ett påverkar humöret (till exempel nedstämdhet, irritabilitet, svullnadskänsla, ömma bröst eller sötsug) PMDS : Minst fem symtom , varav minst ett påverkar känsloläget (till exempel ångest, ilska, nedstämdhet, brist på energi eller koncentrationssvårigheter) och som påverkar vardagen tydligt Syftet med daglig skattning är att se mönster över tid och utesluta andra orsaker till symtomen. Misstänker du PMS eller PMDS? Boka ett besök hos oss på Femcare  så kan vi hjälpa dig att komma igång med din symtomdagbok. Att förstå och hantera PMS – första steget i behandlingen Innan vi går in på medicinska behandlingsalternativ är det viktigt att lyfta fram att det första och ofta viktigaste steget i behandlingen av PMS och PMDS är att förstå vad som händer i din kropp. För många kvinnor kan insikten om att det är reaktioner på hormonsvängningar – och inte din personlighet – som orsakar symtomen göra det lättare att hantera och acceptera situationen. Så kan du hantera dina PMS-besvär i vardagen: Föra dagbok över dina symtom för att identifiera mönster Hitta stresshanteringsmetoder som fungerar för dig, till exempel lugn träning, yoga eller meditation Andningsövningar för att minska ångest när den uppkommer Anpassa aktiviteter och krav under de dagar då symtomen är som värst Informera närstående om ditt tillstånd så att de förstår och kan stötta dig Många kvinnor upplever att medvetenheten om att det handlar om en faktisk fysiologisk reaktion i sig gör symtomen mer hanterbara. När du vet att det är tillfälligt och att det kommer gå över, kan det bli lättare att ta dig igenom de svåra dagarna. För vissa med mildare symtom kan dessa strategier vara tillräckliga, medan andra behöver komplettera med någon av de medicinska behandlingar vi går igenom nedan. Fem medicinska behandlingar vid PMS – hitta den som fungerar för dig  PMS och den svårare formen PMDS kan behandlas på flera olika sätt. Vilken behandling som passar dig bäst beror på vilka symtom du har och hur kraftiga de är.  Här går vi igenom de fem vanligaste behandlingsalternativen och vad som passar för olika typer av besvär.  Behandling vid främst psykiska besvär: SSRI-läkemedel Om dina PMS-besvär mest handlar om humöret – som när du känner dig nedstämd, orolig eller lättirriterad – kan en typ av medicin som kallas SSRI  vara till stor hjälp.  SSRI står för "selektiva serotoninåterupptagshämmare". Dessa läkemedel hjälper hjärnan att hålla kvar mer av ett ämne som gör att du känner dig lugnare och gladare. Form och exempel på läkemedel: SSRI-läkemedel finns huvudsakligen som tabletter eller kapslar som tas via munnen. Vanliga preparat är Premalex, Cipralex (Escitalopram) och Cipramil (Citalopram). Premalex är det enda läkemedlet som är godkänt för PMDS i Sverige. Bra att veta: Du behöver oftast bara en låg dos för att lindra PMS-symtomen – ofta lägre än vid behandling av depression. Behandlingen kan tas dagligen eller cykliskt. Cykliskt innebär att du tar medicinen under en viss period under din cykel – vanligtvis från ägglossning till och med mensens första till tredje dag, beroende på när dina symtom brukar försvinna. Din läkare hjälper dig att hitta det upplägg som passar dig bäst. Om du tar SSRI-medicinen dagligen (kontinuerlig behandling) och vill avsluta behandlingen bör nedtrappning ske gradvis, i samråd med läkare, för att undvika utsättningsbesvär som yrsel, humörsvängningar eller stickningar i kroppen. För cyklisk behandling, som är vanligast vid PMS/PMDS där du bara tar medicinen under en del av menscykeln, behövs ingen nedtrappning – eftersom du redan gör ett naturligt uppehåll varje månad. Vissa upplever minskad sexlust eller svårare att få orgasm under behandlingen. Om du påverkas, prata med din läkare – det finns ofta sätt att justera dosen eller ändra behandlingsformen. En studie från Göteborgs universitet visade att SSRI gav snabb och tydlig lindring av irritabilitet och ilska vid svåra premenstruella besvär . Hormonell behandling PMS-besvär hänger alltid ihop med ägglossningen – det är just detta som skiljer PMS från vanlig depression eller ångest.  Symtomen uppstår på grund av den gulkropp som bildas i äggstocken efter ägglossning. Hormonella preventivmedel som hämmar ägglossningen kan därför minska både fysiska och psykiska symtom – men effekten varierar från person till person. Det är inte alltid självklart vad som passar just dig, och det är vanligt att behöva prova sig fram tillsammans med en läkare. Exempel på hormonella alternativ: P-piller med både östrogen och gestagen. Vissa kombinerade p-piller kan hjälpa mot PMS. De som innehåller hormonet drospirenon – till exempel Yaz – har visat särskilt god effekt i studier. Gestagena p-piller (minipiller). Om du har haft biverkningar av östrogen tidigare, eller inte bör använda det av medicinska skäl, finns det flera gestagena alternativ. Bra att veta: Kvinnor med PMDS kan vara extra känsliga för syntetiska hormoner. För vissa kan symtomen till och med bli värre. Det är vanligt att det tar 2–3 månader innan man märker om behandlingen har effekt. Om du är över 40 år behöver läkaren ta hänsyn till en något ökad risk för blodpropp vid användning av vissa p-piller. Spironolakton – hjälper mot både svullnad och psykiska besvär Om du brukar känna dig svullen dagarna före mens, få ömma bröst eller samlar på dig vätska i kroppen, kan Spironolakton vara ett alternativ att diskutera med din läkare. Detta läkemedel hjälper kroppen att göra sig av med överskottsvätska – och kan även lindra vissa psykiska symtom, genom att påverka hur kroppen reagerar på hormonförändringar. Form och dosering: Spironolakton finns som tabletter som tas via munnen. Den vanliga dosen är 100 mg till natten, under de dagar då du har mest besvär. Många upplever att det fungerar bäst när det tas på kvällen, eftersom det kan orsaka yrsel på grund av lågt blodtryck. Bra att veta: Spironolakton påverkar inte ägglossningen och påverkar inte din fertilitet. Det kan vara ett bra alternativ om du inte vill eller kan använda SSRI eller p-piller. Din läkare hjälper dig att hitta rätt dos och upplägg för just dina behov. Bioidentiska hormoner Detta är ett alternativ som din läkare kan rekommendera när andra behandlingar inte passar eller ger tillräcklig effekt.  Form och dosering: Finns som krämer, gel eller tabletter som tas via munnen. Ges vanligtvis under lutealfasen, alltså tiden mellan ägglossning och mens.  Bra att veta: Bioidentiska hormoner liknar kroppens egna hormoner och kan hjälpa till att jämna ut hormonsvängningar som orsakar dina symtom.  Denna behandling skyddar inte mot graviditet så om du vill undvika graviditet behöver du använda preventivmedel. Det saknas långtidsstudier på hur behandlingen påverkar risken för vissa cancerformer vid långvarig användning i ung ålder. Många upplever förvärrade besvär med PMS/PMDS efter 35, och denna behandling kan då vara ett lämpligt alternativ.  Vid svårare fall – när inget annat hjälper För vissa kvinnor ger inte de vanligaste behandlingarna som SSRI, p-piller eller Spironolakton tillräcklig lindring. Det kan bero på att den hormonella balansen är mer komplex eller att symtomen är så svåra att de påverkar livet kraftigt, trots behandling. I sådana fall kan läkaren rekommendera mer specialiserade behandlingsalternativ som är utformade för just svårare former av PMDS. GnRH-agonister Dessa läkemedel sänker hormonnivåerna kraftigt och försätter kroppen i ett klimakterieliknande tillstånd, vilket ofta ger god effekt vid svår PMDS. Eftersom de sänker kroppens egna nivåer av östrogen, kombineras behandlingen alltid med hormontillskott för att minska biverkningar. Finns som nässpray (Synarela) som används dagligen. Finns som injektioner (Enanthon) som ges med några veckors mellanrum. Tas tillsammans med hormontillskott för att förhindra biverkningar. Provera Provera innehåller gestagen – ett konstgjort hormon som liknar kroppens eget progesteron. I högre doser kan det dämpa svåra PMDS-symtom genom att påverka hormoncykeln. Behandlingen anpassas individuellt och kräver tät uppföljning av läkare, eftersom höga doser kan ge biverkningar och inte passar alla. Finns som tabletter som tas via munnen. Dosering anpassas individuellt av läkare. Det är helt naturligt att känna sig tveksam inför starkare behandling, men du får professionellt stöd och noggrann uppföljning hela vägen. Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   PMS är en verklig fysisk reaktion - så här fungerar det i din kropp PMS och PMDS är medicinska tillstånd, inte något du "bara ska stå ut med" eller något som bara sitter i huvudet.  Nyare forskning visar att det handlar om hur din hjärna reagerar på hormoner, och denna kunskap hjälper oss att förstå varför vissa behandlingar fungerar. Forskning visar att: Symtomen uppstår endast i cykler med ägglossning. En nedbrytningsprodukt från progesteron som kallas allopregnanolon påverkar hjärnans signalsystem. Kvinnor med PMDS har en annorlunda reglering av GABA-receptorer i hjärnan. Dessa receptorer hjälper normalt till att dämpa signaler i hjärnan – när ämnen binder till dem blir man vanligtvis lugn och ångestfri. Vid PMDS fungerar inte denna dämpande mekanism som den ska, vilket kan förklara känslor av ökad stress och ångest. De svängande östrogennivåerna under tiden mellan ägglossning och mens påverkar också hur hjärnan hanterar känslor. Östrogenet påverkar även progesteronreceptorerna, vilket kan skapa ytterligare hormonella svängningar. Enligt en svensk studie kan PMDS kopplas till förändrad nervaktivitet i hjärnans känslocentra , särskilt under perioden mellan ägglossning och mens.  Det är därför många med PMDS kan känna att de "blir en annan person" innan mens. Det är biokemiska förändringar som ligger bakom, inte något du kan kontrollera genom att "ta dig samman". Forskare vid Karolinska Institutet har visat att PMDS har en tydlig biologisk förklaring kopplad till hjärnans hormonkänslighet. Läs om en ny studie från Karolinska institutet om biologisk förklaring till PMDS. När ska du söka hjälp för PMS? Du behöver inte leva med PMS som påverkar din vardag negativt. Det är viktigt att söka hjälp, och du har rätt till behandling som gör att du kan må bra hela månaden. Du bör söka vård om: Dina PMS-symtom påverkar ditt arbete, dina relationer eller din livskvalitet. Du känner att du "inte är dig själv" under perioden före mens. Du upplever stark nedstämdhet, ångest eller irritabilitet som påverkar din vardag. Du har färre än 8 menstruationer per år (detta kan tyda på andra hormonella obalanser). Du har provat egenvård men fortfarande har besvärande symtom. Hos Femcare tar vi dina PMS-besvär på allvar. Våra gynekologer har erfarenhet av att utreda och behandla både PMS och PMDS, och kan hjälpa dig att hitta en behandling som fungerar för just dig.  Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   Vanliga frågor om behandling av PMS och PMDS Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS?  PMDS är en svårare form av PMS där de psykiska symtomen är mer intensiva och har en påtaglig negativ inverkan på arbete, relationer och livskvalitet. Hur länge behöver jag ta SSRI-mediciner?  Vid PMS/PMDS kan du ofta ta SSRI bara under de dagar du har symtom, oftast 7-10 dagar innan mens. Detta skiljer sig från behandling av depression där medicinen tas kontinuerligt. Kan jag bli hjälpt av livsstilsförändringar?  Regelbunden motion som promenader, yoga, bra sömn, mindre socker, alkohol och koffein före mens – allt detta kan hjälpa till att minska PMS-besvären. Många mår också bättre av att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom att ta pauser i vardagen, träna lugnt eller prova avslappningsövningar. För vissa med lindrig PMS kan det räcka med sådana förändringar medan andra kan behöva medicinsk behandling också. Hur snabbt kan jag förvänta mig effekt av behandlingen?  SSRI-läkemedel verkar ofta redan inom några dagar vid PMS/PMDS, till skillnad från vid depression. Hormonella behandlingar kan ta 2-3 menscykler innan full effekt uppnås. Spironolakton har ofta effekt inom 1-2 dagar mot svullnad. Påverkar behandlingarna mot PMS möjligheten att bli gravid?  Det beror på vilken behandling du får. P-piller och GnRH-agonister förhindrar graviditet medan du tar dem, men påverkar inte din framtida fertilitet. SSRI och Spironolakton påverkar inte din fertilitet men bör diskuteras med läkare om du planerar graviditet. Kan jag ta flera olika behandlingar samtidigt?  Ja, ibland kan en kombination av behandlingar ge bäst effekt. Till exempel kan SSRI kombineras med Spironolakton för att lindra både psykiska symtom och svullnad. Din läkare kommer att hjälpa dig hitta rätt kombination. Kan p-piller göra min PMS värre?  Ja, för vissa kvinnor kan p-piller förvärra symtomen eftersom du tillför hormoner. Särskilt de med PMDS kan vara känsliga för syntetiska hormoner. Det är viktigt att du provar dig fram tillsammans med läkare – ibland kan det behövas flera försök innan du hittar ett preventivmedel som fungerar för dig. Blir PMS värre med åldern?  Ja, PMS-besvär kan förvärras från 40-årsåldern och framåt – en tid då östrogennivåerna ofta börjar svänga mer. Kvinnor i den här åldersgruppen är extra känsliga för hormonella förändringar och kan behöva anpassad behandling, till exempel med bioidentiska hormoner.  Är PMDS en riktig diagnos?  Ja, PMDS är en erkänd diagnos som sedan 2019 är införd i ICD-11 (den internationella sjukdomsklassifikationen). Det är ett allvarligt tillstånd som kan påverka livet lika mycket som andra psykiatriska sjukdomar. Vad händer om ingen behandling hjälper?  Det finns flera alternativ att prova och behandlingen kan anpassas individuellt. Om GnRH-behandling (som helt stoppar ägglossningen) inte hjälper, kan det tyda på att symtomen har en annan orsak än PMDS. I sådana fall kan din läkare remittera dig till en psykiater för utredning och behandling av andra eventuella orsaker till dina besvär. Hur länge kommer jag behöva behandling?  Behovet av behandling varierar. Vissa behöver behandling under en begränsad period medan andra kan behöva längre behandling. Många kvinnor upplever att symtomen förändras över tid och behandlingen kan justeras därefter. Vill du läsa mer om PMS och PMDS så beskriver 1177 det bra här.

Du har precis genomgått nio månader av graviditet följt av en förlossning, och nu håller du äntligen ditt lilla barn i famnen. Men medan fokus ofta ligger på själva graviditeten och förlossningen, talar färre om den viktiga perioden som kommer efter – postpartum. I den här artikeln går vi igenom: Vad postpartum-perioden innebär De kroppsliga förändringarna under postpartum Vanliga fysiska besvär och hur du hanterar dem Psykisk hälsa efter förlossningen Vilken vård du har rätt till Praktiska tips för att förbereda dig Vanliga frågor och svar om postpartum Vissa upplever denna period som intensiv men hanterbar, medan andra möter större utmaningar. Oavsett din upplevelse vill vi hjälpa dig förstå vad som händer och hur du kan få stöd. Vad är postpartum-perioden? Postpartum är den medicinska termen för tiden direkt efter förlossningen och sträcker sig vanligtvis över 6-8 veckor efter att barnet fötts. Ibland talar man även om "den fjärde trimestern", som är tre månader - lika lång som övriga trimestrar under graviditeten. Oavsett om man kallar det postpartum eller den fjärde trimestern handlar det om en period då kroppen återhämtar sig från graviditeten och förlossningen, samtidigt som du anpassar dig till din nya roll som förälder. Denna tid innebär en enorm fysiologisk och hormonell omställning. När moderkakan lämnar kroppen sjunker hormonnivåerna drastiskt, vilket påverkar allt från din fysiska återhämtning till ditt humör och känsloliv. Det är viktigt att komma ihåg att postpartum är en naturlig fas där upplevelsen varierar från person till person. De flesta förändringar du går igenom under denna period är helt normala, även om de ibland kan kännas överväldigande. Vad händer i kroppen under postpartum? De fysiska förändringarna under postpartum är stora och påverkar nästan alla kroppens system. Livmoderns återgång Efter förlossningen börjar livmodern, som har växt och väger ungefär ett kilo, att dra ihop sig till sin normala storlek. Denna process kallas involution och tar ungefär sex veckor. Du kan känna eftervärkar när detta sker. Dessa eftervärkar blir ofta mer påtagliga vid amning eftersom amningen frigör ett hormon som hjälper livmodern att dra ihop sig. Hormonella förändringar När moderkakan lämnar kroppen försvinner den främsta källan till graviditetshormoner: Progesteron och östrogen sjunker kraftigt, vilket påverkar humör och känslor. Oxytocin (ofta kallat "må bra-hormonet") frisätts vid amning och hjälper dig knyta an till barnet. Prolaktin ökar för att sätta igång mjölkproduktionen i brösten. Dessa hormonella förändringar kan orsaka 'baby blues' – en period då du lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Detta inträffar ofta kring dag 3-5 efter förlossningen. Kroppens återhämtning Även andra delar av kroppen genomgår stora förändringar: Din blodvolym, som ökade under graviditeten, återgår nu till det normala. Bäckenbottenmusklerna börjar läka efter att ha sträckts ut. Separerade magmuskler börjar långsamt dra ihop sig igen. Brösten förbereder sig för mjölkproduktion, vilket kan medföra svullnad och ömhet. 7 vanliga fysiska besvär under postpartum Alla kvinnor upplever postpartum-perioden på sitt eget sätt. Du kanske får några av följande besvär, alla, eller kanske helt andra. Hur du födde ditt barn (vaginalt eller med kejsarsnitt) och om du ammar eller inte kan påverka vilka besvär du får och hur mycket de märks. Kom ihåg att de flesta besvär är tillfälliga och en normal del av kroppens läkningsprocess. Här beskriver vi några av de vanligaste fysiska förändringarna och när du bör söka vård. 1. Smärta från bristningar eller kejsarsnitt  Om du fött vaginalt och fått en bristning är det normalt att känna smärta. Bäckenbottenområdet har många blodkärl, vilket gör att området kan bli svullet och ömt medan det läker. När är det normalt?  Om det gör mer ont när du rör dig och mindre när du vilar är det vanligtvis en del av normal läkning. När bör du söka vård?  Om smärtan blir värre istället för bättre med tiden, gör ont även när du vilar, eller om du märker gul flytning eller får feber. Här ger vi 8 tips vid underlivssmärta efter förlossning. 2. Eftervärkar Eftervärkar hjälper livmodern att minska i storlek. De förstärks vid amning och är ofta mer kännbara för omföderskor. En värmedyna, smärtlindrande läkemedel enligt barnmorskans rekommendation, eller att ligga på mage med en kudde under kan lindra obehaget. 3. Avslag (blödningar) Det är normalt att ha blödningar i upp till sex veckor efter förlossningen. De första dagarna är blödningen ofta kraftig men minskar sedan successivt. Sök vård om blödningen ökar istället för att minska, har stark lukt, om du har feber, eller får stora blodklumpar (större än ett plommon). 4. Urinläckage och svag bäckenbotten Många upplever läckage när de hostar, skrattar eller anstränger sig under de första veckorna. Detta brukar förbättras med tiden och du kan hjälpa till genom att göra bäckenbottenövningar.  För att träna bäckenbotten kan du göra enkla knipövningar: Spänn musklerna i bäckenbotten genom att dra dem uppåt och inåt. Det ska kännas som när du behöver hålla dig. Håll i 3-5 sekunder och slappna sedan av. Upprepa 10 gånger, flera gånger om dagen. Försök också att undvika tunga lyft i början. Om läckagen fortsätter efter några månader kan det vara bra att prata med en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten. Här berättar vi mer om urinläckage efter förlossning.   5. Utmaningar med amning  När mjölken rinner till, ofta kring dag 3-5, kan brösten bli spända, ömma och hårda. Detta är normalt när amningen kommer igång. För att hantera bröstspänningar kan du amma ofta för att tömma brösten, ta en varm dusch eller använda varma kompresser före amning för att stimulera mjölkflödet, och massera brösten försiktigt före amning om de känns hårda. Om du har svårt med amningen, kontakta din barnmorska eller BVC. De kan hjälpa dig eller hänvisa dig till en amningsspecialist. 6. Trötthet och sömnbrist De första dagarna kan du känna dig oväntat pigg tack vare höga hormonnivåer. Men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Prioritera din vila. Försök att sova när barnet sover, även dagtid. Om du har en partner, kan ni turas om med nattpass – det är viktigt att båda får vila. Ta också emot hjälp från familj och vänner med hushållssysslor så att du kan fokusera på återhämtning och att lära känna ditt barn. Om du upplever extrem trötthet som inte förbättras med vila, eller om den påverkar din förmåga att ta hand om dig själv eller ditt barn, kan det vara ett tecken på något annat än normal sömnbrist. Prata med din barnmorska eller BVC-sköterska om detta. 7. Hormonella förändringar i hud och hår Många upplever förändrad svettning, håravfall och hudförändringar efter förlossningen på grund av hormonella förändringar. Under graviditeten tappar du mindre hår än vanligt tack vare högre östrogennivåer, vilket gör håret tjockare. När östrogennivåerna sjunker efter förlossningen börjar kroppen återgå till sin normala hårcykel, vilket kan leda till att du tappar mer hår än vanligt under en period. Detta håravfall börjar ofta 3-4 månader efter förlossningen, men är nästan alltid tillfälligt. Du kan uppleva mer svettningar, framför allt på natten, när kroppen gör sig av med överflödig vätska. Under amningsperioden kan huden också kännas torrare än vanligt eftersom hormonnivåerna påverkar hudens fuktbalans.. Psykisk hälsa efter förlossningen Den psykiska hälsan efter en förlossning är lika viktig som den fysiska, men får ofta mindre uppmärksamhet. Hormonella förändringar, sömnbrist och den stora livsomställningen kan påverka ditt psykiska mående på olika sätt. Baby blues vs. förlossningsdepression Baby blues är en kortvarig period av ökad känslighet där man lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Det drabbar mer än hälften av alla nyblivna mammor och startar vanligen kring dag 3-5 efter förlossningen. Det varar i några dagar upp till två veckor. Förlossningsdepression  är ett mer allvarligt tillstånd som drabbar cirka 6–13% av nyblivna mammor. Till skillnad från baby blues varar förlossningsdepression längre och gör det svårt att orka med vardagen.  För att en depression ska diagnostiseras behöver du ha upplevt minst ett av dessa huvudsymtom i minst två veckor: Ihållande nedstämdhet Oförmåga att känna glädje eller intresse Plus minst fyra av följande: Sömnstörningar (utöver den normala sömnbristen) Aptitförändringar Koncentrationssvårigheter Skuldkänslor eller känslor av värdelöshet Oro eller ångest Energilöshet som inte bara beror på sömnbrist Förlossningstrauma Omkring 10-20% av kvinnor upplever förlossningen som traumatisk . Ett förlossningstrauma handlar om din upplevelse, oavsett hur förlossningen objektivt sett förlöpte. Tecken på förlossningstrauma kan vara återkommande påträngande minnen från förlossningen, mardrömmar, undvikande av platser eller situationer som påminner om förlossningen, och stark ångest vid tanken på en ny graviditet. När ska jag söka hjälp för psykisk ohälsa efter förlossning? Om du känner dig nedstämd i mer än två veckor, har svårt att ta hand om dig själv eller ditt barn, känner överväldigande ångest, eller plågas av minnen från förlossningen, är det viktigt att du får hjälp att hantera dina känslor. Kom ihåg att den första tiden med ditt barn är värdefull och du förtjänar att må bra under den. Det är inte meningen att du ska gå runt och känna dig ledsen eller orolig. Att söka hjälp är ett tecken på omtanke – om både dig själv och ditt nyfödda barn. Du kan vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen (upp till 16 veckor efter förlossning), BVC, vårdcentralen, eller akutmottagning vid akuta tillstånd. Du kan också boka tid hos oss på Femcare för ett första samtal och bedömning. Boka din tid här. Vilken vård har du rätt till under postpartum? Vården efter förlossning varierar mellan olika regioner, men grundläggande eftervård bör omfatta åtminstone ett eftervårdsbesök hos barnmorska, vanligtvis 6–12 veckor efter förlossningen. Vid eftervårdsbesöket ska du få möjlighet att gå igenom din förlossningsupplevelse, få din fysiska återhämtning bedömd, få eventuella bristningar undersökta och ditt psykiska mående uppmärksammat. Du bör också få amningsstöd vid behov och preventivmedelsrådgivning. Enligt Graviditetsregistrets årsrapport 2023  hade 81% av kvinnor i Sverige ett eftervårdsbesök inom 16 veckor efter förlossningen. Det skiljer sig dock mycket mellan regioner – i Västra Götaland är andelen endast 75%, vilket är lägst i landet, medan Gotland ligger högst med 97%. Du kan behöva ytterligare specialistvård om du har komplicerade bristningar, inkontinensproblem, ihållande smärta, psykisk ohälsa, amningsproblem eller behöver prata mer om din förlossning med en läkare. 6 tips för att ta hand om dig under postpartum Tiden efter förlossningen är en period av både glädje och utmaningar. Här är några råd som kan underlätta den första tiden med ditt barn: 1. Bearbeta din förlossningsupplevelse  Ta dig tid att prata igenom din förlossning – med din partner, en vän, din barnmorska eller en förlossningsläkare. Många kvinnor bär med sig frågor eller tankar om sin förlossning som kan vara bra att få ventilera. Det behöver inte ha varit en dramatisk förlossning för att du ska ha behov av att prata om den. Att förstå vad som hände och sätta ord på upplevelsen kan hjälpa dig att bearbeta händelsen och gå vidare. 2. Var snäll mot dig själv  Många blir överraskade av hur intensiv postpartum-perioden kan vara. Förbered dig mentalt på att detta är en stor omställning i livet. Det finns ofta mycket fokus på förlossningen medan tiden efteråt får mindre uppmärksamhet. Ge dig själv utrymme att känna, lära och anpassa dig till din nya vardag med barn. 3. Ha realistiska förväntningar  Jämför dig inte med andra - varken på sociala medier eller i verkliga livet. Det är lätt att känna press att "komma tillbaka" snabbt, men alla kroppar och situationer är olika. Första veckorna handlar om att lära känna ditt barn och dig själv i din nya roll, inte om att prestera. 4. Lyssna på din kropp Kroppen genomgår en enorm omställning efter förlossningen och behöver tid för läkning. Fokusera på näringsrik mat som ger energi och hjälper dig orka genom dagar med sömnbrist. Hård träning kan vänta – din kropp har genomgått stora förändringar och bäckenbotten behöver tid för återhämtning innan den belastas för hårt. 5. Ta sömnbristen på allvar  De första dagarna efter förlossningen kan du känna dig oväntat pigg och alert, men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Försök att vila när barnet sover, även om det känns ovant att sova mitt på dagen. Trötthet påverkar både det fysiska och psykiska måendet. 6. Sök hjälp om du inte mår bra Både din fysiska och psykiska hälsa är viktig efter en förlossning. 'Baby blues' i några dagar är normalt, men en längre nedstämdhet kan vara förlossningsdepression. På samma sätt är viss smärta under läkningen normal, men ihållande besvär kan kräva vård. Tveka inte att kontakta din barnmorska eller vårdcentralen om något känns fel – vare sig det handlar om humöret eller kroppen. Det finns hjälp att få, och du förtjänar att må bra under den första tiden med ditt barn. Träffa alla specialister du behöver på samma ställe Vi tycker det är viktigt att förbättra vården för kvinnor efter förlossning. Därför har vi på Femcare skapat en postpartum-grupp med specialister som kan hjälpa dig som nybliven förälder att få den hjälp du har rätt till och förtjänar. Ditt besök börjar alltid med ett samtal med barnmorska som genom att prata med dig om dina psykiska och fysiska upplevelser, bedömer om du behöver ytterligare specialisthjälp. Dessa specialister kan vi hjälpa dig med hos oss, eller remittera vidare: Barnmorska  hjälper med grundläggande eftervård och kan identifiera om du behöver ytterligare stöd. Obstetriker  (förlossningsläkare) kan gå igenom din förlossning och svara på dina frågor om vad som hände. Dietist  ger råd om näringsbehov under postpartum och amning. Fysioterapeut  kan göra bäckenbottenbedömning och ge träningsråd. Psykolog  hjälper till att bearbeta förlossningsupplevelsen om det behövs. För att stärkas i föräldrarollen kan vi även hänvisa dig till Malinamottagningarna ,  som erbjuder psykologkontakt för blivande och nyblivna föräldrar. Gynekolog  kan bedöma eventuella komplikationer. Vårt mål är att hjälpa dig med: Bättre stöd för amning Minskad risk för postpartum-depression Mindre risk för förlossningsrädsla inför framtida graviditeter Förbättrad bäckenbottenfunktion Tidig upptäckt och behandling av bäckenbottenskador Boka tid för ett första barnmorskesamtal här. Vanliga frågor om tiden efter förlossning När känns kroppen normal igen efter förlossning? Det finns ingen exakt tidpunkt när kroppen känns "normal" igen – det är en gradvis process som ser olika ut för alla. De första 6-8 veckorna är den mest intensiva fysiska återhämtningsperioden då livmodern minskar tillbaka och de största hormonella förändringarna sker. För många tar det omkring 6-12 månader innan kroppen börjar kännas mer bekant igen. Under amningsperioden kan vissa förändringar kvarstå längre på grund av hormonpåverkan. Att känna sig "normal" handlar också om mer än bara fysisk återhämtning - det handlar även om att anpassa sig till sin nya identitet som förälder. Var uppmärksam på dina egna behov under denna tid. Vad som är "normalt" varierar från person till person, och det viktigaste är att du mår bra – inte hur lång tid återhämtningen tar. När kan man ha sex igen efter förlossning? En vanlig rekommendation är att vänta tills avslaget (blödningen) har upphört, vilket vanligen tar 4-6 veckor. Det viktiga är att du känner dig redo, både fysiskt och psykiskt. Det är helt normalt att sexlusten är förändrad efter en förlossning.  Här berättar vi mer om sex efter förlossning.   Hur länge brukar blödningar pågå? Avslaget varar vanligtvis 4-6 veckor, men kan variera mycket från person till person. Blödningen är oftast kraftigare i början och minskar sedan successivt. När ska man söka vård under postpartum? Sök vård om du har feber över 38 grader, tilltagande smärta, ökande blödning, stark obehaglig lukt från blödningen, svårigheter att kissa, om du känner dig ledsen eller orolig hela tiden, eller om du känner smärta vid amning som inte förbättras. Hur påverkar amning återhämtningen? Amning har flera effekter på din kropps återhämtning. När du ammar frisätts hormonet oxytocin, vilket hjälper livmodern att dra ihop sig snabbare och minska risken för blödningar. Detta är positivt för din fysiska läkning. Amning kan dock också förlänga perioden med låga östrogennivåer, vilket påverkar kroppen på olika sätt. Det kan göra slemhinnor torrare och känsligare, särskilt i underlivet, vilket kan göra samlag obekvämt för vissa. Låga östrogennivåer kan också påverka humöret, bentätheten och leda till mer trötthet hos vissa kvinnor. Många upplever att amning ger en djup anknytning till barnet och kan vara lugnande. Kom ihåg att de flesta effekter av amning på kroppen är tillfälliga och försvinner när amningen avslutas. Vilken är den svåraste tiden under postpartum? Många upplever att vecka 1-2 är de mest utmanande veckorna. Den första tidens naturliga "lyckorus" har då börjat lägga sig, kroppen är mitt i läkningsprocessen, amningen håller på att etableras, och sömnbristen börjar göra sig påmind. Men det är väldigt individuellt. För vissa kan den svåraste tiden komma senare, om man utvecklar en förlossningsdepression som ofta visar sig efter några veckor. Andra kan uppleva att utmaningarna kommer i perioder eller att de största utmaningarna dyker upp när man återgår till vardagslivet utanför 'bebisbubblan'. Vad är postpartum-psykos och hur vanligt är det? Postpartum psykos  är ett mycket ovanligt tillstånd. Det kännetecknas av förändrad verklighetsuppfattning där man kan få svårt att skilja på vad som är verkligt och inte. Vanliga symtom är förvirring, vanföreställningar och i vissa fall ovanliga tankar kring barnet.  Tillståndet utvecklas oftast inom de första veckorna efter förlossningen och kräver omedelbar sjukvård. Psykos är vanligare hos kvinnor som tidigare haft bipolär sjukdom.  Viktigt att veta är att detta är extremt ovanligt, men allvarligt – därför är det viktigt att söka vård omedelbart om sådana symptom uppstår. Kommer jag någonsin få tillbaka min kropp helt efter förlossningen? Kroppen har en bra förmåga att läka efter en förlossning, men alla återhämtar sig olika. Många upplever att magmuskler kan återfå sin styrka med träning, medan huden kan förbli något mer uttänjd. Bäckenbottenfunktionen förbättras för de flesta med rätt övningar. Viktigt att veta är att du inte behöver acceptera bestående besvär som urinläckage, smärta eller andra problem som påverkar din livskvalitet. Det finns hjälp att få, så tveka inte att prata med vården om du har kroppsliga förändringar som besvärar dig. Här kan du läsa fler artiklar om tiden efter förlossningen 6 tips efter en kejsarfödsel 8 tips vid förstoppning under och efter graviditet. Allt du behöver veta om magmuskeldelning Ärrmassage efter kejsarsnitt Ångest vid amning Kvarstående bäckensmärta efter graviditet.

Klimakteriet kan komma med väldigt många diffusa symtom. Ett av dessa är led- och muskelvärk, något som också har visat sig vara förknippat med en östrogenbrist. Det visar sig oftast i en allmän smärta som man har i kroppen när man vaknar. Man kan också uppleva en ökad stelhet. Eller så drabbas man av smärta och mer kontinuerlig värk i någon specifik led.  Östrogenbrist kan ge ledvärk  Fler och fler studier kommer som tyder på att det finns en koppling mellan klimakteriet och ökad värk i leder  och muskler. Det handlar helt enkelt om att östrogenet bidrar till att hålla vävnaderna hälsosamma och när östrogenet minskar så påverkas de vävnaderna på ett negativt sätt. Det har också visat sig att det sinande östrogenet gör att muskelmassan minskar. Denna minskning av muskelmassa plus en ökad benägenhet för inflammation skapar olika smärttillstånd i leder och muskler. Östrogenet har visat sig ha en antiinflammatorisk effekt och när det minskar så tenderar inflammationen i kroppen att öka.    Misstänker du östrogenbrist eller behöver du hjälp med andra klimakteriebesvär? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Var i kroppen gör det ont?  Värken kan uppstå i hela kroppen men det är vanligt med smärta i knä, höfter, händer, fingrar, nacke och rygg. Det är svårt att specificera själva smärtan, många tycker att den är molande och är värst när man vaknar. Man kan också vakna med smärta som minskar under dagen medan andra har en konstant smärta lokaliserad till exempelvis axlarna. Smärtupplevelsen är som alltid individuell och dyker ofta upp redan i förklimakteriet.  Ont i axeln? Det kan vara frozen shoulder Ytterligare ett exempel som visar att led- och muskelvärk har något med östrogenbrist att göra är fenomenet “frozen shoulder”. 75 % av de som drabbas är kvinnor i klimakteriet.  Det är ett tillstånd som orsakar smärta och stelhet i axeln på grund av inflammation och stelhet och nu har man i studier kunnat se att det är ett tillstånd som kan ha med östrogenbrist att göra.  Muskelmassa påverkar värken i leder Det är också vanligt med värk som förflyttar sig. Först har man problem med axeln och sen får man plötsligt problem med knäna. I dagens forskning har man samlat led- och muskelproblematiken i ett samlingsnamn -  muskoskeletalt syndrom . I det syndromet ingår just ledsmärta men också förlusten av muskelmassa , bentäthet och risken för benskörhet. Det sägs att så många som 70 procent av alla kvinnor i klimakteriet riskerar något eller några av dessa symtom. Livsstilsförändringar kan lindra vid led-  och muskelvärk. Här är tre saker du kan göra själv: Att gå ner i vikt  om man är överviktig är något som kan påverka smärtproblematiken på ett positivt sätt.  Vila är annars något som man lätt tar till när smärtan tar överhanden men ofta är detta kontraproduktivt. Lättare motion är bättre än vila. Det ökar som bekant bland annat rörligheten i leder och muskler.  Styrketräning för att bibehålla muskelmassa och rörlighetsträning för att bevara rörligt är alltid ett bra alternativ.  Risk för reumatism vid östrogenbrist Oftast bryter reumatiska sjukdomar ut under menopausen och även fibromyalgi och det diskuteras mycket inom forskningen  om dessa sjukdomar har ett samband med en östrogenbrist. Majoriteten av de som får reumatism och fibromyalgi är kvinnor och de dyker ofta upp i samband med förklimakteriet, vilket gör att östrogenbrist och diverse reumatiska sjukdomar nu tas på allvar inom forskning. Upplever du svår smärta eller stelhet bör du ta dina symtom på allvar och söka hjälp.  Östrogen kan hjälpa mot ledbesvär Led- och muskelvärk under klimakteriet kan bli bättre av hormonbehandling . Vi vet redan idag att hormonbehandling till och med hjälper vid svårare smärtbilder såsom vid reumatism.   Vissa studier visar att hormonbehandling även kan hjälpa vid fibromyalgi och att fibromyalgi skulle kunna anses vara ett klimakteriesymtom.  Studier att hormonbehandling skulle kunna hjälpa mot att “allmän” led- och muskelvärk kom redan för flera år sedan. Idag är det till exempel en vedertagen behandling utomlands, bland annat i Storbritannien.  Det är också viktigt att vara medveten om att led- och muskelvärk kan leda till andra symtom såsom sömnlöshet , minskad sexlust och nedstämdhet så innan det blir en ond cirkel så är det viktigt att söka hjälp.  Sök vård för ledvärk i klimakteriet hos Femcare Ledvärk som påverkar din vardag är något du kan få hjälp med – och det finns behandlingar som kan göra stor skillnad för hur du mår. Hos Femcare möter du gynekologer och vårdpersonal med kunskap om hur hormonförändringar påverkar kroppen – även leder och muskler. Vi erbjuder behandling som är anpassad efter just dina behov, oavsett om det handlar om hormonell behandling eller andra alternativ. Här kan du boka ett första besök för klimakteriebesvär. Vanliga frågor och svar om ledvärk i klimakteriet Varför får man ont i leder under klimakteriet? Under klimakteriet minskar kroppens produktion av östrogen, vilket påverkar vävnadernas hälsa negativt. Det kan leda till ökad inflammation och minskad muskelmassa, vilket i sin tur orsakar smärta och stelhet i lederna. Vilka leder gör oftast ont under klimakteriet? Ledvärk under klimakteriet är vanligast i knän, höfter, händer, fingrar, nacke och rygg. Smärtan kan kännas som en molande värk och är ofta värst på morgonen när kroppen är stel efter vila. Vad är frozen shoulder och hur hänger det ihop med klimakteriet? Frozen shoulder är ett tillstånd där axeln blir stel och smärtsam till följd av inflammation i ledkapseln. Det är vanligare hos kvinnor i klimakteriet och tros ha en koppling till de hormonella förändringarna som sker när östrogennivåerna sjunker. Hur känns ledvärk vid klimakteriet? Ledvärk i klimakteriet kan upplevas som en konstant eller återkommande molande smärta. Den är ofta mest påtaglig på morgonen eller efter stillasittande, då lederna kan kännas stela och svåra att röra. Kan livsstilsförändringar hjälpa mot ledvärk i klimakteriet? Ja, livsstilsförändringar som regelbunden fysisk aktivitet och viktminskning kan minska belastningen på lederna och lindra smärtan. Styrketräning kan dessutom bidra till att bevara muskelmassa och förbättra ledfunktionen. Hjälper hormonbehandling mot ledvärk i klimakteriet? Hormonbehandling med östrogen har visat sig kunna lindra led- och muskelvärk hos kvinnor i klimakteriet. Behandlingen kan även ge effekt vid mer komplexa smärttillstånd som reumatism, enligt studier. Finns det koppling mellan klimakteriet och reumatiska sjukdomar? Ja, flera reumatiska sjukdomar, inklusive fibromyalgi, debuterar ofta i samband med klimakteriet. Det kan bero på att sjunkande östrogennivåer påverkar kroppens immunförsvar och inflammationsnivåer.

Klimakteriet orsakar en rad förändringar i din kropp vilket gör att även din vikt påverkas och fördelningen av fettvävnad förändras. När vikten går upp under klimakteriet sker den största fettinlagringen i bukområdet istället för omkring höfterna och låren. Det kan göra dig mer uppmärksam på att kroppen börjar förändras jämfört med tidigare.  Det fett som sitter runt buken kallas för visceralt fett och lägger sig omkring organen. Mycket visceralt fett eller “bukfett” ökar risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Det går att minska på mängden bukfett och gå ner i vikt under klimakteriet, men det kan vara utmanande.  Här kan du läsa mer om vanliga symtom vid klimakteriet. Varför har jag plötsligt gått upp i vikt? Det är normalt att gå upp i vikt med åldern och framförallt känner många igen sig i att det är svårare att hålla vikten. Det är flera olika faktorer som påverkar ämnesomsättningen. Bland annat visar en studie  från Karolinska Institutet att en minskad omsättning av lipider (fettämnen) gör att vi lättare går upp i vikt även om vi inte äter mer eller rör på oss mindre än tidigare. Detta blir extra tydligt under klimakteriet. Leptinet som reglerar mättnaden minskar dessutom och ni vån av ghrelin ökar i kroppen som stimulerar aptiten.   Även muskelmassan har en tendens att gå ner på grund av att östrogenet minskar , visar forskning.  Vid 25 års ålder börjar även muskelmassan att minska för alla om man inte utför regelbunden styrketräning. Perioden mellan 25-50 årsåldern upptas ofta av ett familjeliv och ett karriärsliv med mindre tid för fysisk aktivitet och styrketräning. Det är därmed vanligt att muskelmassan är mindre under klimakteriet jämfört med när man var yngre, som i sig gör att ämnesomsättningen är lägre. Det kan bidra till känslan av att den mat som du åt som ung gör att du går upp i vikt.  Klimakteriet kan också medföra en högre kortisolnivå på grund av ett ökat stresspåslag vilket påverkar sömnen som i sin tur påverkar aptiten, så allt har ett samband. Allt detta väcker oro och det känns som att det är något fel på kroppen – men det finns saker som du kan göra för att ändå må bra, bromsa viktuppgången eller uppnå ditt mål om viktminskning.   Är du i klimakteriet och har symtom som du vill ha hjälp med? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. 5 saker du kan göra för att gå ner i vikt under klimakteriet Styrketräna och vardagsmotionera Träning är bra för hälsan på flera sätt, dels kan träning bidra med att sänka stressnivån i kroppen som ofta är hög under klimakteriet. Här berättar vi mer om utmattning och stress under förklimakteriet . Träning kan även göra oss mer tåliga mot stress. Dock kan högintensiv träning bidra med mer stress i kroppen, så tuffa HIIT-pass och påfrestande lopp är bra att avvakta med när klimakteriebesvären är stora. Du kan även arbeta med att kombinera konditionsträning med moment av yoga.  Vad gäller vikten är det viktigt att bibehålla sin muskelmassa och gärna bygga lite mer för att öka ämnesomsättningen. Det är möjligt att bygga muskler under klimakteriet och efter menopaus, det är även en träningsform som kan minska dina vallningar enligt svensk forskning. Styrketräna gärna 2-3 gånger i veckan för att stimulera muskeltillväxt. Vardaglig rörelse, minst 30 minuter om dagen, bidrar även till att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång.  Ät viktiga näringsämnen som hjälper dig hålla vikten På grund av sämre sömn, mer stress, sämre psykiskt mående och förändringar i hormoner som reglerar hunger och mättnad, så är det svårare att styra sina matvanor. Småätande och oregelbundna måltider är ofta två stora utmaningar som leder till viktuppgång för många under klimakteriet.  Genom att arbeta med strategier runt kosten och fokusera på att äta livsmedel som fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter/veganska motsvarigheter, så kommer du få i dig viktiga näringsämnen och enklare hålla vikten eller gå ner i vikt.  Här berättar vi mer om bra mat i klimakteriet. Försök sova ordentligt Sömn är A och O för att må bra. Försök att undvika skärmar i god tid innan du lägger dig, läs gärna en bok och ändra gärna ljuset i mobilen till nattläge. Se till att inte göra saker som stressar dig innan du lägger dig,   sakta ner och förbered dig för att du ska sova inom kort. Här kan även en liten kvällspromenad hjälpa till att slappna av innan du ska sova. Försök också att få dagsljus på dig under dagen, det hjälper hormonet Melatonin som reglerar sömn och vakenhet i kroppen. Här har vi skrivit en artikel med 10 tips för bättre sömn i klimakteriet Minska stress med djupandning, meditation och reflektion Det är allmänt känt att kroppen påverkas mycket av stress och stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång. Det är viktigt att aktivt arbeta med stressen för att förbättra måendet och även gynna vikten.  Prova avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga. Att hitta tid för dig själv och aktiviteter som du njuter av kan också vara stressreducerande. Försök att sänka kraven på dig själv och reflektera över vilka delar i ditt liv som stressar dig. Påminn dig själv om vilka saker som tidigare har varit rogivande och återhämtande för dig.  Hormonbehandling kan hjälpa dig hålla vikten Många tror att man går upp i vikt av hormoner men det stämmer inte.  Istället förbättrar det dina chanser att bibehålla din vikt och även gå ner i vikt. Se den medicinska vården som något som hjälper och inte stjälper! Här kan du läsa mer om hormonbehandling i klimakteriet Vill du veta mer om evidensbaserade metoder och får vägledning i att gå ner i vikt under klimakteriet? Femcares dietist ger dig individanpassad kostrådgivning och livsstilsråd och du kan boka en tid här Vanliga frågor om viktnedgång i klimakteriet Varför går jag upp i vikt i klimakteriet? Viktuppgång i klimakteriet beror på flera faktorer: minskad omsättning av fettämnen, ändrad hormonbalans där leptin (mättnadshormon) minskar och ghrelin (aptithormon) ökar, minskning av muskelmassa när östrogenet sjunker, och högre kortisolnivåer på grund av ökat stresspåslag. Varför samlas fettet främst runt magen i klimakteriet? I klimakteriet sker den största fettinlagringen runt bukområdet (visceralt fett) istället för kring höfter och lår som tidigare. Detta viscerala fett lägger sig runt organen och kan öka risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Kan jag bygga muskler under klimakteriet? Ja, det är absolut möjligt att bygga muskler även under och efter klimakteriet. Styrketräning 2-3 gånger i veckan kan stimulera muskeltillväxt, öka ämnesomsättningen och enligt svensk forskning även minska vallningar. Vilken träning är bäst för viktnedgång i klimakteriet? En kombination av styrketräning för att bevara och bygga muskelmassa samt vardagsmotion (minst 30 minuter dagligen) är mest effektivt. Under perioder med kraftiga klimakteriebesvär bör du undvika högintensiv träning som HIIT-pass, då det kan öka stresspåslaget i kroppen. Vilka livsmedel bör jag fokusera på för att gå ner i vikt i klimakteriet? Fokusera på fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter eller veganska alternativ. Dessa livsmedel ger viktiga näringsämnen och hjälper dig hålla vikten eller gå ner i vikt. Hjälper hormonbehandling mot viktuppgång? Tvärt emot vad många tror leder inte hormonbehandling till viktuppgång. Det kan istället förbättra dina chanser att bibehålla din vikt eller gå ner i vikt under klimakteriet genom att balansera hormonnivåerna. Påverkar stress min vikt i klimakteriet? Ja, stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång, särskilt runt buken. Att aktivt hantera stress genom avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga kan därför gynna både ditt allmänna välmående och din vikt. Spelar sömnen roll för min vikt i klimakteriet? Ja, sömn är avgörande för viktkontroll. Sömnbrist påverkar hormonerna som reglerar hunger och mättnad, vilket kan leda till ökad aptit och småätande. Att förbättra din sömnkvalitet kan hjälpa dig att kontrollera vikten bättre. Varför är det svårare att hålla vikten med åldern? Från 25 års ålder börjar muskelmassan naturligt minska om man inte styrketränar regelbundet. Mellan 25-50 år har många fokus på familj och karriär med mindre tid för fysisk aktivitet. Detta, i kombination med hormonella förändringar, gör att ämnesomsättningen sjunker med åldern. Är det normalt att gå upp i vikt i klimakteriet? Ja, det är normalt att gå upp något i vikt med åldern och särskilt under klimakteriet på grund av hormonella förändringar. Det betyder dock inte att du inte kan påverka din vikt genom livsstilsförändringar. Vilka vardagsvanor kan hjälpa mig att gå ner i vikt i klimakteriet? Regelbundna måltider istället för småätande, daglig rörelse, tillräcklig sömn, stresshantering och fokus på näringsrik mat är viktiga vardagsvanor som kan hjälpa dig hantera vikten under klimakteriet. Hur mycket vardagsmotion behöver jag för viktkontroll? Minst 30 minuter vardaglig rörelse dagligen rekommenderas för att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång under klimakteriet. Detta behöver inte vara intensiv träning utan kan vara promenader, trädgårdsarbete eller andra vardagsaktiviteter. Hjälper det att äta mindre portioner för viktnedgång i klimakteriet? Portionsstorlek kan vara viktigt, men ännu viktigare är regelbundna måltider med näringsrik mat. Eftersom hormoner som reglerar hunger och mättnad förändras under klimakteriet, är det bra att fokusera på mat som ger mättnad och stabiliserar blodsockret. Kan jag gå ner i vikt efter klimakteriet? Ja, det är fullt möjligt att gå ner i vikt även efter klimakteriet, även om det kan vara mer utmanande. Med rätt kost, träning, stresshantering och eventuellt medicinsk hjälp kan du nå dina viktmål även efter menopaus.

Hormonella svängningar kan orsaka nedstämdhet och depression. Många kvinnor får idag antidepressiva och i vissa fall får man ingen effekt av dessa när det handlar om en “hormonell” depression.  Idag pekar forskningen mot att hormonbehandling kan vara ett bättre alternativ, när det gäller depressioner hos perimenopausala kvinnor. Läs vår artikel om hormonbehandling i klimakteriet . Det är viktigt att du söker hjälp om du känner att din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar.  Klimakteriets påverkan på psykisk hälsa Dr Lisa Mosconi , en framstående neuroforskare specialiserad på kvinnors hjärnhälsa beskriver klimakteriet som en neuroendokrin transition  och inte en reproduktiv transition.  Hormonernas svängningar påverkar hjärnan helt enkelt. En undersökning av Cardiff University visar dessutom att 70% av alla kvinnor i klimakteriet anser att de psykiska symtomen är de mest framträdande. Vanliga psykiska symtom Kvinnor kan uppleva både fysiska och psykiska symtom under klimakteriet  och dessa är de mest framträdande vad gäller den psykiska aspekten.  Nedstämdhet – man känner sig mer sårbar än vanligt.  Ångest – helt plötsligt får man ångestattacker från ingenstans.  Oro – oron kring saker som man tidigare aldrig känt oro för innan ökar.  Depression – vanligt är att känna milda depressiva tendenser. Sömnlöshet – att sömnen påverkas är mer regel än undantag.  Panikattacker – hos vissa kvinnor leder svängningarna till panikattacker. Utmattning – symtomen för utmattning och förklimakteriet är överlappande.   Humörsvängningar och humörförändringar – det går inte längre att reglera sitt humör.  Koncentrationssvårigheter  Känslan att allt är övermäktigt – energin och motivationen minskar till att göra även de enklaste saker. Ökad stresskänslighet – de allt lägre hormonnivåerna kan förändra vår stressreglering, vilket gör att vi inte kan hantera stress som tidigare.  Hormonerna påverkar hjärnan Ett fåtal kvinnor utvecklar psykiska sjukdomar under förklimakteriet och efter menopausen, men det är fortfarande ovanligt. En studie påvisar till exempel att kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under förklimakteriet utan att ha haft problem med psykisk ohälsa tidigare. Att hormonerna påverkar hjärnan och vår psykiska hälsa är något vi inte längre kan blunda för. Viktigt att betona är att dessa symtom är mest framträdande under förklimakteriet, det vill säga tiden innan menopaus. För många kvinnor lugnar dessa symtom ner sig när de väl är i postmenopaus. En meta-analys om depression från 2024 bekräftar detta och visar att risken för depression är som störst under förklimakteriet. Hormonella förändringar under klimakteriet När könshormonernas nivåer minskar påverkar det även signalsubstanserna i hjärnan, vilket påverkar hur nervcellerna kommunicerar med varandra. Speciellt våra må-bra-signalsubstanser, det vill säga serotonin och dopamin. Ett annat hormon som påverkas är vårt sömnhormon melatonin vilket leder till att vi sover sämre. Man kan säga att könshormonet östrogen är den ledande dirigenten i vår hjärna och när dirigenten inte gör sitt jobb så påverkas det psykiska måendet. Här kan du läsa mer om trötthet i klimakteriet.   Ångest och oro i klimakteriet Ångest och oro i klimakteriet är väldigt vanligt. Ångestattackerna kan ibland utvecklas till rena panikattacker. Det är också vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar.  Det du kan göra själv för att minska din ångest är att försöka få ordning på din sömn då sömnen är A och O för den psykiska hälsan. Försök att andas lugnt när ångesten kommer och håll fast vid att det är övergående. Känner du extrem ångest och oro och inte kan hantera den så ska du naturligtvis söka hjälp. Boka en tid hos din vårdcentral för första bedömning.  Tips för egenvård Sömnen är viktig. Se till att ha det mörkt i rummet, följ en tydlig rutin och undvik mobilskärm innan du ska sova. Träning. Du behöver inte springa ett maraton utan promenader räcker långt.  Alkoholintag kan öka ångestnivåerna  hos kvinnor i förklimakteriet. Fundera på hur du kan minska ditt alkoholintag. Ät hälsosamt och regelbundet. Kost är viktigt och kan påverka hur du mår. När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet? Du bör söka hjälp om: Din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar Du upplever ångest och oro som du inte kan hantera Dina symtom påverkar din vardag och livskvalitet betydligt Du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand   Det är viktigt att söka hjälp om du känner att du inte kan hantera detta själv. Det finns hjälp att få och du ska inte gå omkring och må dåligt i onödan.  Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Boka gärna en tid för första bedömning hos våra barnmorskor här.   Vanliga frågor om psykisk ohälsa i klimakteriet Är det vanligt att bli nedstämd i klimakteriet? Ja, nedstämdhet är ett av de vanligaste psykiska symtomen under klimakteriet. Hela 70% av alla kvinnor i klimakteriet anser att de psykiska symtomen är de mest framträdande. Vilka psykiska symtom är vanliga i klimakteriet? Vanliga psykiska symtom inkluderar nedstämdhet, ångest, oro, milda depressiva tendenser, sömnlöshet, panikattacker, utmattning, humörsvängningar, koncentrationssvårigheter, känslan att allt är övermäktigt och ökad stresskänslighet. Varför påverkas mitt psykiska mående i klimakteriet? När könshormonernas nivåer minskar påverkas signalsubstanserna i hjärnan, särskilt serotonin och dopamin. Östrogen fungerar som en "dirigent" i hjärnan, och när nivåerna sjunker påverkas det psykiska måendet. När är risken störst för depression under klimakteriet? Enligt en meta-analys från 2024 är risken för depression störst under förklimakteriet (perimenopausen), alltså tiden innan menopaus. För många lugnar symtomen ner sig när de väl kommit in i postmenopaus. Kan jag utveckla psykisk sjukdom under klimakteriet? Ett fåtal kvinnor kan utveckla psykiska sjukdomar under förklimakteriet utan tidigare historik. Studier visar att vissa kvinnor kan drabbas av manier och svåra depressioner under denna period. Hjälper antidepressiva mediciner mot klimakterieångest? Inte alltid. Många kvinnor får idag antidepressiva, men dessa har inte alltid effekt när det handlar om en "hormonell" depression. Forskning pekar mot att hormonbehandling kan vara ett bättre alternativ för perimenopausala kvinnor. Vad kan jag göra själv för att minska ångest i klimakteriet? Du kan förbättra din sömn (mörkt rum, tydlig rutin, undvika skärmar), motionera regelbundet (även promenader hjälper), minska alkoholintaget som kan öka ångestnivåerna, och äta hälsosamt och regelbundet. Varför får jag panikattacker nattetid i klimakteriet? Det är vanligt att vakna upp mitt i natten med ångest och hjärtklappningar i klimakteriet. Detta beror på hormonella svängningar som påverkar sömnhormonet melatonin och andra signalsubstanser i hjärnan. Är det normalt att känna sig överväldigad av småsaker? Ja, ökad stresskänslighet är vanlig när hormonnivåerna sjunker. De lägre hormonnivåerna kan förändra din stressreglering, vilket gör att du inte kan hantera stress som tidigare. Finns det samband mellan sömnproblem och psykisk ohälsa i klimakteriet? Ja, sömnlöshet är vanligt och påverkar direkt ditt psykiska mående. Sömnhormonet melatonin påverkas av hormonförändringarna, vilket gör det svårare att sova bra. Vad är skillnaden mellan utmattning och klimakteriesymtom? Symtomen för utmattning och förklimakteriet är överlappande och kan vara svåra att skilja åt. Koncentrationssvårigheter, trötthet och ökad stresskänslighet är vanliga i båda tillstånden. När bör jag söka hjälp för psykiska besvär under klimakteriet? Du bör söka hjälp om din nedstämdhet och depressiva tankar inte lättar, om du upplever ångest och oro som du inte kan hantera, om symtomen påverkar din vardag och livskvalitet betydligt, eller om du känner att du inte kan hantera situationen på egen hand. Är min förändrade koncentrationsförmåga relaterad till klimakteriet? Ja, koncentrationssvårigheter är ett vanligt symtom i klimakteriet och beror på hormonella förändringar som påverkar hjärnans funktion. Kan klimakteriebehandling hjälpa mot nedstämdhet? Forskning tyder på att hormonbehandling kan vara ett bättre alternativ än antidepressiva för kvinnor i förklimakteriet som lider av depression, eftersom depressionen har hormonella orsaker. Är de psykiska förändringarna permanenta? Nej, för många kvinnor avtar de psykiska symtomen när de kommer in i postmenopaus. De är oftast mest påtagliga under förklimakteriet.