Alla kvinnor som planerar, försöker, önskar eller kan tänkas bli gravida inom de närmsta månaderna rekommenderas att ta tillskott av 400 mikrogram folsyra per dag. Blir du gravid ska du fortsätta med tillskottet av folsyra fram till graviditetsvecka 12. Folat eller folsyra?‍ Folat är namnet på det naturliga B-vitaminet, och folsyra heter det när det är i konstgjord form i tillskott eller berikning. Folat behövs i kroppen för att bilda röda blodkroppar och nya celler. Under graviditeten ökar både bildningen av blod och bildningen av nya celler, och därmed ökar även behovet av folat. Att ta tillskott av 400 mikrogram folsyra per dag före graviditeten och under graviditetens första 12 veckor minskar risken för ryggmärgsbråck hos fostret. Efter graviditetsvecka 12 har folsyran inte längre någon effekt mot ryggmärgsbråck. ‍Så får du i dig folat via livsmedel Förutom att folsyra tas i tillskottsform så finns folat naturligt i nästan all mat men särskilt rikt på folat är mörkgröna bladgrönsaker, olika kålsorter, linser, bönor och ärter, frukt och bär, fullkornsprodukter och även fil och yoghurt. Så om du äter ordentligt med grönsaker och frukt samt väljer fullkornsprodukter så kan det vara så att du får i dig tillräckligt med folat från vanlig mat. Men för säkerhets skull rekommenderas det ändå att ta tillskott till alla som kan tänkas bli gravida inom de närmsta månaderna. Folat om du ammar Om du ammar är det rekommenderade intaget för dig 500 mikrogram folat per dag. Äter du 500 gram grönsaker, frukt och bär varje dag samt väljer fullkornsprodukter när du äter bröd, pasta, gryner, müsli etc. så har du goda chanser att få i dig tillräckligt av folat via maten. ‍ Källor Livsmedelsverket. Råd om folsyra för kvinnor [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2022. [uppdaterad 2022-09-13; citerad 2023-08-08]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/folsyra-for-kvinnor Livsmedelsverket. Hur får jag i mig tillräckligt med näring? [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2022. [uppdaterad 2022-05-25; citerad 2023-08-08]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/ammande/ammande-hur-far-jag-tillrackligt-med-naring#Folat,_folsyra

När kan man ha sex igen efter graviditeten? Vad är viktigt att tänka på? Och hur tidigt är det normalt att ha samlag igen efter en förlossning? Femcare guidar dig! Det är vanligt att uppleva olika besvär kopplat till sex efter en förlossning och det kan finnas flera olika förklaringar till varför. Sexualitet är ett mycket stort begrepp som kan beskrivas som bio-psyko-socialt. Det är alltså mycket som vävs in i begreppet sexualitet. ‍En graviditet och förlossning påverkar bäckenbotten‍ Under en vaginal förlossning kommer bäckenbottenmuskulaturen att tänjas över 300 %. Det är för att födseln av barnet ska kunna ske via förlossningskanalen. En kejsarfödsel kommer också att bidra till att bäckenbottenmuskulaturen påverkas, men det är snarare graviditeten som står för påverkan genom den ökade tyngden på vävnaderna. Att känna sig öm, svullen och skör i underlivet efter en förlossning är därmed inte så konstigt. Här berättar vi mer om postpartum och tiden efter förlossningen. Inga riktlinjer för sex efter förlossning När det kommer till att ha sex efter förlossning finns det inga specifika riktlinjer. När du är redo är helt upp till dig, men en bra grundregel är att avstå om det gör ont. Kondom rekommenderas att användas vid omslutande samlag så länge du har avslag för att minska risken för infektion. Detta gäller oavsett om du genomgått en vaginal förlossning eller kejsarsnitt. Sex är komplext Det är viktigt att du själv avgör och känner efter om det känns bra att börja ha sex, och eftersom sexualitet är komplext finns det flera anledningar som kan vara bidragande till att det möjligtvis inte känns som förut. Studier visar att den genomsnittliga tiden för att ha samlag efter en förlossning är mellan sex veckor och sex månader postpartum. För att minska på krav och prestation kan det vara bra att tänka över vad sex betyder för en själv och som övning kan man diskutera just begreppet “sex” med sin partner. Om det som innan förlossningen kändes lustfyllt inte längre gör det, kanske det finns andra sätt och moment som kan vara härliga och lustfyllda. Läs mer artiklar om sex och sexlust här Få tillbaka din sexlust i klimakteriet Visste du det här om klitoris 5 tips för skönare sex under graviditet Källor Ashton-Miller JA, Delancey JO. (2009). On the biomechanics of vaginal birth and common sequelae. Annu Rev Biomed Eng. 11:163-76. Grussu P, Vicini B, Quatraro RM. Sexuality in the perinatal period: A systematic review of reviews and recommendations for practice. (2021). Sex Reprod Healthc. 30:100668. doi: 10.1016/j.srhc.2021.100668.

Har du oregelbunden mens, svårt att hålla vikten eller problem med oönskad hårväxt? Då kan du ha PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom) – ett hormonellt tillstånd som drabbar ungefär var tionde kvinna.  Även om PCOS kan vara utmanande och påverka vardagen på många sätt finns det bra hjälp att få. I den här artikeln går vi igenom: Vad PCOS är Fyra olika typer av PCOS 4 vanliga symtom och behandling Oregelbunden mens Svårt att bli gravid Manlig hårväxt och akne Svårt att hålla en hälsosam vikt Psykisk hälsa och PCOS Hur PCOS fungerar i kroppen När du ska söka vård Vanliga frågor och svar om PCOS Du är inte ensam  PCOS-diagnosen väcker ofta många frågor och känslor. Men om du har den är du inte ensam – cirka 10% av alla kvinnor lever med PCOS .  Här är några saker som kan vara skönt att veta:  Du kan ha fler "guldägg" – alltså kvalitetsägg – än andra kvinnor och kan ofta bli gravid även senare i livet Din kropp kan vara naturligt bra på att bygga muskler , vilket kan ge dig extra styrka För alla symtom finns effektiv hjälp Kvinnor med PCOS får lika många barn som andra kvinnor, även om vägen dit ibland tar lite längre tid Vad är PCOS? PCOS påverkar både äggstockarna och kroppens hormonbalans. För att få diagnosen behöver du ha två av dessa tre kriterier: Oregelbunden eller utebliven mens , vilket kan påverka din menscykel och fertilitet. Förhöjda nivåer av testosteron  (manligt könshormon). Detta kan visa sig genom ökad hårväxt på kropp och ansikte, akne och andra hormonella förändringar.  Många äggblåsor på äggstockarna , vilket upptäcks genom ultraljudsundersökning. De fyra olika typerna av PCOS För att kunna ge rätt hjälp har vården börjat dela in PCOS i fyra olika typer . Det är viktigt att förstå skillnaden eftersom behandlingen kan vara olika beroende på vilken typ du har. Typ A – den omfattande formen  Detta är den form där du har alla tre kriterierna. Du har både oregelbunden mens, högt testosteron och många äggblåsor på äggstockarna. Ofta är symtomen mer uttalade och det finns en större risk för komplikationer som insulinresistens. Denna typ kan behöva mer omfattande behandling. Typ B – hormonell och menspåverkan  Vid denna typ har du högt testosteron och oregelbunden mens, men inte många äggblåsor. Du kan ha problem med viktökning och behandlingen fokuserar ofta på att få bättre hormonbalans och mer regelbunden mens. Typ C – hormonell med normal mens  Här har du högt testosteron och många äggblåsor, men normal mens. Det är vanligt med problem som hårväxt och akne. Behandlingen inriktas främst på att minska testosteronets effekter. Typ D – den mildaste formen  Detta är ofta den mildaste formen där du har många äggblåsor och oregelbunden mens, men normala testosteronnivåer. Du har oftast färre problem med vikt och hårväxt, och prognosen är generellt bättre. Det kan verka förvirrande att man kan få diagnosen PCOS utan att ha polycystiska äggstockar. Namnet kommer från hur tillståndet först upptäcktes, men idag vet vi att PCOS är mer komplext än så. 4 vanliga symtom och behandling vid PCOS Symtomen kan skilja sig mellan olika kvinnor. Vilken behandling som passar bäst beror på dina specifika symtom och vilken typ av PCOS du har. Det viktigaste är att du söker vård och inte lider av dina besvär i onödan. För alla symtom finns effektiv hjälp, och med rätt stöd kan du hantera tillståndet och förbättra din livskvalitet. Här är de fyra vanligaste symtomen och behandlingar som kan hjälpa dig. 1. Oregelbunden mens PCOS är något du föds med, men symtomen blir först märkbara efter din första menstruation. Det första året efter mensdebut är oregelbunden mens helt normalt, och läkare väntar vanligtvis med att ställa en PCOS-diagnos tills mensen varit igång några år. Vad räknas som oregelbunden mens?  För tjejer som haft mens i 1-3 år: Mindre än 21 dagar mellan menstruationerna Mer än 45 dagar mellan menstruationerna Över 90 dagar mellan två menstruationer För kvinnor som haft mens längre än 3 år: Färre än 8 menstruationer per år Kortare tid än 21 dagar mellan menstruationerna Längre tid än 35 dagar mellan menstruationerna Enstaka försenade menstruationer eller mellanblödningar räknas inte som oregelbunden mens i detta sammanhang. Behandling för oregelbunden mens En oregelbunden menscykel kan vara både frustrerande och skapa oro, speciellt om du vill bli gravid. Det finns flera sätt att få mensen mer regelbunden. P-piller är en vanlig behandling som både kan ge regelbundna blödningar och minska andra symtom som akne och oönskad hårväxt. Om du vill bli gravid finns det andra läkemedel som kan hjälpa till att få igång ägglossningen.  Läs mer på 1177 Vårdguiden om   polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS  och   stimulerad ägglossning . 2. Svårt att bli gravid Många oroar sig för att PCOS ska påverka möjligheten att få barn. Men här finns det mycket hopp! Kvinnor med PCOS får lika många barn som andra, även om det ibland kan ta längre tid att bli gravid. En fördel med PCOS är att du har fler ägg totalt, vilket betyder att du också har fler ägg med normal kromosomuppsättning kvar senare i livet - dina så kallade "guldägg". Detta kan göra det möjligt att bli gravid även när du är äldre. Det viktiga är att det finns bra hjälp att få, och många med PCOS lyckas få barn med rätt stöd. När du planerar för graviditet kan din läkare rekommendera olika vägar framåt. För vissa kan det innebära att se över livsstilsfaktorer eller få medicinsk behandling för att få igång ägglossningen.  Den största utmaningen är ofta att förstå när du har ägglossning. Även om din menscykel kan vara oregelbunden, finns det ändå ett personligt mönster att lära känna. Varje kvinna med PCOS har sina egna kroppssignaler som kan hjälpa till att ge en ungefärlig uppfattning om när ägglossning kan ske. För en anteckningsbok över din mens och notera längden Använd en menscykel-app för att spåra förändringar Var uppmärksam på kroppens signaler som förändringar i flytningar Använd ägglossningstest för att identifiera fertila dagar Spermier kan överleva upp till sex dagar i kroppen, medan ägget bara lever i 12–24 timmar. Därför kan det vara bra att ha sex regelbundet under den period du tror du kan ha ägglossning. Om du behöver extra stöd att bli gravid finns flera behandlingsmöjligheter: Mediciner som hjälper till att få igång ägglossningen Hjälp att reglera hormonnivåerna IVF-behandling, där kvinnor med PCOS ofta har mycket goda resultat Graviditet med PCOS När du är gravid kan PCOS innebära att du behöver extra kontroller. Det finns en något ökad risk för graviditetsdiabetes, högt blodtryck och större viktuppgång. Med rätt uppföljning och eventuell behandling kan dessa risker minskas. Känns det svårt att förstå din menscykel eller vill du veta mer om graviditet med PCOS? Boka ett digitalt besök hos oss på Femcare  så hjälper vi dig.  Här kan du läsa om Kajsa som har PCOS och tog hjälp av en dietist för ett bli gravid. 3. Manlig hårväxt och akne Ett vanligt symtom vid PCOS är ökad hårväxt i ansiktet eller på kroppen, ofta tillsammans med akne. Hur mycket hårväxt som uppstår varierar mellan olika personer, och nordiska kvinnor får ofta mindre uttalade symtom jämfört med kvinnor från andra delar av världen. Trots detta kan även mindre förändringar upplevas som besvärande. För många kan detta vara en känslig och påfrestande upplevelse. Det är normalt att känna sig nedstämd eller osäker när kroppen beter sig på ett sätt som känns främmande och som strider mot samhällets skönhetsideal. Om du har dessa känslor är du inte ensam – och som tur är finns det hjälp att få. Akne och hårväxt beror på förhöjda nivåer av manliga könshormoner (testosteron). Många väljer att behandla hårväxten med laser, köper dyra hudvårdsprodukter och behandlingar mot akne, vilket kan fungera bra för symtomen men tyvärr inte påverkar grundorsaken.  Det många inte vet är att en gynekolog kan hjälpa dig med dessa symtom. Det finns effektiv medicinsk behandling som kan hjälpa mot både hårväxt och akne: Kombinerade p-piller Minipiller Spironolakton (en medicin som motverkar testosteron) De kombinerade pillerna kan vara extra bra eftersom de får levern att producera ett ämne (SHBG) som binder testosteron. Genom att minska mängden fritt testosteron i kroppen kan detta hjälpa till att minska symtom som ökad hårväxt och akne. Här kan du läsa mer om hur du hittar rätt preventivmedel.   4. Svårt att hålla en hälsosam vikt Ett av de mest frustrerande symtomen vid PCOS kan vara svårigheterna att hålla en normal vikt. Detta beror på att det höga testosteronet kan leda till insulinresistens,  vilket gör det extra svårt för kroppen att hantera socker och fett. Många kvinnor med PCOS kämpar med vikten och får ofta höra att de "bara" behöver gå ner i vikt. Men vid PCOS är det extra svårt att göra det på grund av hur hormonerna påverkar ämnesomsättningen. Traditionella viktminskningsråd räcker ofta inte till, eftersom din kropp hanterar energi på ett annorlunda sätt. Kom ihåg:  Svårigheter att gå ner i vikt handlar inte om bristande viljestyrka, utan om hur PCOS påverkar din kropp. Skuldbelägg inte dig själv för något du inte kan kontrollera.  Det finns sätt att stötta din kropp och din hälsa som tar hänsyn till hur PCOS fungerar. Istället för att fokusera enbart på vikten kan du hitta rutiner och vanor som får dig att må bra och som fungerar just för dig. Här kan du läsa mer om hur Ida lyckades gå ner i vikt med PCOS . Livsstilstips vid PCOS Till skillnad från vanliga viktråd handlar dessa tips om att ta hänsyn till hur din kropp fungerar med PCOS. Fokus ligger på att hjälpa din kropp må bra, inte bara på siffror på vågen.  Det finns ingen specifik "PCOS-diet", men vissa kostval kan göra stor skillnad för hur du mår. Ät regelbundet med fokus på långsamma kolhydrater och fiberrik mat. En balanserad diet med mindre socker och raffinerade kolhydrater kan hjälpa kroppen att reglera blodsockernivån och minska insulinpåverkan. Inkludera grönsaker, fullkornsprodukter och frukt i din dagliga kost. Vissa studier tyder på att en högre proteinhalt i kosten kan bidra till att sänka androgena nivåer  hos kvinnor med PCOS. Regelbunden motion, speciellt intensiv träning, har en positiv effekt på kroppsmasseindex (BMI), kondition och insulinresistens hos kvinnor med PCOS . Fysisk aktivitet kan också bidra till att minska stress och förbättra hormonbalansen, vilket har en positiv effekt på humöret och energinivån. Det viktigaste är att hitta en livsstil som känns bra just för dig. Medicinsk behandling för viktminskning Det finns medicinsk behandling att få om du behöver hjälp att gå ner i vikt. Nya behandlingar med viktminskningssprutor  (GLP-1-agonister) har visat bra resultat vid PCOS. Dessa kan hjälpa både med viktminskning och att få mensen mer regelbunden. För kvinnor med PCOS som har BMI över 25 rekommenderas ofta Metformin, en medicin som stabiliserar blodsockret. Metformin kan hjälpa kroppen att hantera insulin bättre, vilket både kan underlätta viktminskning och bidra till mer regelbunden ägglossning. Psykisk hälsa och PCOS PCOS påverkar inte bara kroppen utan även den psykiska hälsan. Detta är en del av sjukdomsbilden, och även här finns det bra hjälp att få. Forskning visar att: Kvinnor med PCOS har ökad risk för depression (mer än 3 gånger ökad risk) och ångest (mer än 2 gånger ökad risk) Det finns nästan fördubblad risk för autismspektrumtillstånd Ökad förekomst av personlighetsstörning, social fobi, tvångssyndrom, ADHD och ätstörningar förekommer också Kvinnor som kämpar med övervikt kan uppleva flera psykiska symtom. Så många som 38% rapporterar tillstånd som: Depression och ångest Låg självkänsla Social isolering Upplevd stress I vissa fall missbruk eller ohälsosamt förhållande till mat Kom ihåg att du har rätt till hjälp även för de psykiska aspekterna av PCOS. Berätta för din vårdgivare om du upplever psykiska symtom så att du kan få rätt stöd. Så fungerar PCOS i kroppen För att förstå PCOS kan det vara bra att veta hur en normal menscykel fungerar och vad som händer vid PCOS. Tänk på det som ett avancerat samspel mellan hjärnan och äggstockarna – ett samspel som störs vid PCOS. En normal menscykel En vanlig menscykel är cirka 28 dagar lång och består av två faser: Follikelfasen:  Från mensens första dag till ägglossningen Lutealfasen:  Från ägglossningen till nästa mens (normalt 14 dagar) Det som händer i kroppen är att: Östrogennivån är låg i början av cykeln Hjärnan, via hypofysen, skickar ut ett hormon som kallas FSH (follikelstimulerande hormon) FSH säger åt äggstockarna att börja mogna äggblåsor När äggblåsorna växer producerar de östrogen När östrogennivån blir tillräckligt hög skickar hjärnan ut ett annat hormon, LH (luteiniserande hormon) LH utlöser ägglossningen Detta händer vid PCOS Vid PCOS fungerar inte detta samspel som det ska. Det kan bero på flera saker: Det finns för många omogna äggblåsor Utmognaden av äggblåsorna sker inte som den ska, vilket gör att follikelfasen (första delen av menscykeln) blir förlängd Kvinnor med PCOS har ofta lågt eller normalt östrogen men högt testosteron, vilket stör regleringen av ägglossningen PCOS innebär också ofta en obalans med förhöjt LH i relation till FSH, vilket ytterligare stör hormonbalansen Kommunikationen mellan hjärnan och äggstockarna är störd PCOS innebär ofta högre nivåer av manliga könshormoner, som testosteron, vilket kan leda till symtom som ökad hårväxt och akne. Östrogennivåerna varierar – vissa har normala eller till och med högre nivåer, särskilt om det finns många omogna äggblåsor som producerar östrogen. Hormonbalansen ser olika ut från person till person, och diagnosen bygger på en helhetsbedömning av symtom och blodprover. Allt detta leder till att: Mensen blir oregelbunden Det kan vara svårt att bli gravid Hormonnivåerna kommer i obalans Sök hjälp – du behöver inte kämpa ensam Alldeles för många kvinnor går runt och mår dåligt av sina PCOS-symtom utan att söka hjälp. Kanske har du fått höra att det är "normalt" med oregelbunden mens eller att du "bara" behöver gå ner i vikt. Men PCOS är ett komplext tillstånd som kräver rätt vård och förståelse. Du bör söka vård om du har: Färre än 8 menstruationer per år Besvär med hårväxt eller akne Försökt bli gravid i ett år utan att lyckas Andra symtom som oroar dig På Femcare finns barnmorskor och gynekologer med erfarenhet av PCOS som kan hjälpa dig med utredning, behandling och stöd. Boka en tid här. Vanliga frågor om PCOS Här svarar Linnea Hassbring, gynekolog på Femcare, på vanliga frågor hon får från sina patienter.  Vad är skillnaden på PCO, PCOM och PCOS?  PCO eller PCOM (Polycystic Ovarian Morphology) betyder att du har många äggblåsor på äggstockarna. Namnet kan vara missvisande eftersom det låter som att man har cystor, men det handlar om äggblåsor. PCOM syftar alltså bara på hur äggstockarna ser ut på ultraljud. PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom) är däremot ett bredare tillstånd där du har minst två av tre kriterier: oregelbunden mens, högt testosteron eller många äggblåsor. Du kan alltså ha PCOS utan att ha PCO/PCOM, även om namnet antyder något annat. Försvinner PCOS när man blir äldre?  PCOS försvinner inte helt, men symtomen blir ofta mildare med åldern. När antalet ägg naturligt minskar blir mensen ofta mer regelbunden vilket bland annat gör det lättare att bli gravid. Detta förklarar också varför vissa kvinnor med PCOS kan bli gravida i 40-årsåldern efter att ha försökt länge. Kan jag bli gravid om jag har PCOS?  Ja, kvinnor med PCOS kan bli gravida, även om det för vissa kan ta längre tid att bli gravid. En möjlig fördel är att kvinnor med PCOS ofta har fler ägg totalt, vilket betyder att de också har fler ägg med normal kromosomuppsättning kvar senare i livet. Om du behöver stöd finns det bra hjälp att få. Är PCOS ärftligt?  Ja, risken är cirka fem gånger högre om din mamma har PCOS. Pojkar till kvinnor med PCOS har ökad risk för Metabolt syndrom, diabetes typ 2 och högt blodtryck. Kan laser hjälpa mot ökad hårväxt vid PCOS?  Ja, laser kan minska hårväxten, men behandlar bara symtomet och inte grundorsaken. Det finns medicinska behandlingar som kan hjälpa mot både hårväxt och andra hormonella symtom. Kan p-piller påverka min PCOS? Ja, p-piller kan påverka PCOS genom att lindra symtom som oregelbunden mens, akne och oönskad hårväxt. Däremot kan de också dölja symtomen, vilket gör att vissa upptäcker att de har PCOS först när de slutar med p-piller. Hur vet jag vilken typ av PCOS jag har?  Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt behandling. En läkare behöver undersöka dina symtom och ta prover för att avgöra vilken typ av PCOS du har. Det finns fyra olika typer (A, B, C och D) som alla kräver olika behandlingsstrategier. Finns det någon särskild kost jag ska äta?  Det finns ingen specifik "PCOS-diet", men eftersom PCOS kan påverka hur kroppen hanterar socker kan det vara bra att äta regelbundet och välja långsamma kolhydrater och fiberrik mat. Det viktigaste är att hitta matvanor som fungerar för dig. Påverkar PCOS humöret?  Hormonerna kan påverka humöret, och högt testosteron kan vara kopplat till mer ilska  och aggressivitet. Däremot har du kanske färre PMS-perioder eftersom du har färre ägglossningar.

Klimakteriet orsakar en rad förändringar i din kropp vilket gör att även din vikt påverkas och fördelningen av fettvävnad förändras. När vikten går upp under klimakteriet sker den största fettinlagringen i bukområdet istället för omkring höfterna och låren. Det kan göra dig mer uppmärksam på att kroppen börjar förändras jämfört med tidigare.  Det fett som sitter runt buken kallas för visceralt fett och lägger sig omkring organen. Mycket visceralt fett eller “bukfett” ökar risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Det går att minska på mängden bukfett och gå ner i vikt under klimakteriet, men det kan vara utmanande.  Här kan du läsa mer om vanliga symtom vid klimakteriet. Varför har jag plötsligt gått upp i vikt? Det är normalt att gå upp i vikt med åldern och framförallt känner många igen sig i att det är svårare att hålla vikten. Det är flera olika faktorer som påverkar ämnesomsättningen. Bland annat visar en studie  från Karolinska Institutet att en minskad omsättning av lipider (fettämnen) gör att vi lättare går upp i vikt även om vi inte äter mer eller rör på oss mindre än tidigare. Detta blir extra tydligt under klimakteriet. Leptinet som reglerar mättnaden minskar dessutom och ni vån av ghrelin ökar i kroppen som stimulerar aptiten.   Även muskelmassan har en tendens att gå ner på grund av att östrogenet minskar , visar forskning.  Vid 25 års ålder börjar även muskelmassan att minska för alla om man inte utför regelbunden styrketräning. Perioden mellan 25-50 årsåldern upptas ofta av ett familjeliv och ett karriärsliv med mindre tid för fysisk aktivitet och styrketräning. Det är därmed vanligt att muskelmassan är mindre under klimakteriet jämfört med när man var yngre, som i sig gör att ämnesomsättningen är lägre. Det kan bidra till känslan av att den mat som du åt som ung gör att du går upp i vikt.  Klimakteriet kan också medföra en högre kortisolnivå på grund av ett ökat stresspåslag vilket påverkar sömnen som i sin tur påverkar aptiten, så allt har ett samband. Allt detta väcker oro och det känns som att det är något fel på kroppen – men det finns saker som du kan göra för att ändå må bra, bromsa viktuppgången eller uppnå ditt mål om viktminskning.   Är du i klimakteriet och har symtom som du vill ha hjälp med? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. 5 saker du kan göra för att gå ner i vikt under klimakteriet Styrketräna och vardagsmotionera Träning är bra för hälsan på flera sätt, dels kan träning bidra med att sänka stressnivån i kroppen som ofta är hög under klimakteriet. Här berättar vi mer om utmattning och stress under förklimakteriet . Träning kan även göra oss mer tåliga mot stress. Dock kan högintensiv träning bidra med mer stress i kroppen, så tuffa HIIT-pass och påfrestande lopp är bra att avvakta med när klimakteriebesvären är stora. Du kan även arbeta med att kombinera konditionsträning med moment av yoga.  Vad gäller vikten är det viktigt att bibehålla sin muskelmassa och gärna bygga lite mer för att öka ämnesomsättningen. Det är möjligt att bygga muskler under klimakteriet och efter menopaus, det är även en träningsform som kan minska dina vallningar enligt svensk forskning. Styrketräna gärna 2-3 gånger i veckan för att stimulera muskeltillväxt. Vardaglig rörelse, minst 30 minuter om dagen, bidrar även till att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång.  Ät viktiga näringsämnen som hjälper dig hålla vikten På grund av sämre sömn, mer stress, sämre psykiskt mående och förändringar i hormoner som reglerar hunger och mättnad, så är det svårare att styra sina matvanor. Småätande och oregelbundna måltider är ofta två stora utmaningar som leder till viktuppgång för många under klimakteriet.  Genom att arbeta med strategier runt kosten och fokusera på att äta livsmedel som fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter/veganska motsvarigheter, så kommer du få i dig viktiga näringsämnen och enklare hålla vikten eller gå ner i vikt.  Här berättar vi mer om bra mat i klimakteriet. Försök sova ordentligt Sömn är A och O för att må bra. Försök att undvika skärmar i god tid innan du lägger dig, läs gärna en bok och ändra gärna ljuset i mobilen till nattläge. Se till att inte göra saker som stressar dig innan du lägger dig,   sakta ner och förbered dig för att du ska sova inom kort. Här kan även en liten kvällspromenad hjälpa till att slappna av innan du ska sova. Försök också att få dagsljus på dig under dagen, det hjälper hormonet Melatonin som reglerar sömn och vakenhet i kroppen. Här har vi skrivit en artikel med 10 tips för bättre sömn i klimakteriet Minska stress med djupandning, meditation och reflektion Det är allmänt känt att kroppen påverkas mycket av stress och stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång. Det är viktigt att aktivt arbeta med stressen för att förbättra måendet och även gynna vikten.  Prova avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga. Att hitta tid för dig själv och aktiviteter som du njuter av kan också vara stressreducerande. Försök att sänka kraven på dig själv och reflektera över vilka delar i ditt liv som stressar dig. Påminn dig själv om vilka saker som tidigare har varit rogivande och återhämtande för dig.  Hormonbehandling kan hjälpa dig hålla vikten Många tror att man går upp i vikt av hormoner men det stämmer inte.  Istället förbättrar det dina chanser att bibehålla din vikt och även gå ner i vikt. Se den medicinska vården som något som hjälper och inte stjälper! Här kan du läsa mer om hormonbehandling i klimakteriet Vill du veta mer om evidensbaserade metoder och får vägledning i att gå ner i vikt under klimakteriet? Femcares dietist ger dig individanpassad kostrådgivning och livsstilsråd och du kan boka en tid här Vanliga frågor om viktnedgång i klimakteriet Varför går jag upp i vikt i klimakteriet? Viktuppgång i klimakteriet beror på flera faktorer: minskad omsättning av fettämnen, ändrad hormonbalans där leptin (mättnadshormon) minskar och ghrelin (aptithormon) ökar, minskning av muskelmassa när östrogenet sjunker, och högre kortisolnivåer på grund av ökat stresspåslag. Varför samlas fettet främst runt magen i klimakteriet? I klimakteriet sker den största fettinlagringen runt bukområdet (visceralt fett) istället för kring höfter och lår som tidigare. Detta viscerala fett lägger sig runt organen och kan öka risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Kan jag bygga muskler under klimakteriet? Ja, det är absolut möjligt att bygga muskler även under och efter klimakteriet. Styrketräning 2-3 gånger i veckan kan stimulera muskeltillväxt, öka ämnesomsättningen och enligt svensk forskning även minska vallningar. Vilken träning är bäst för viktnedgång i klimakteriet? En kombination av styrketräning för att bevara och bygga muskelmassa samt vardagsmotion (minst 30 minuter dagligen) är mest effektivt. Under perioder med kraftiga klimakteriebesvär bör du undvika högintensiv träning som HIIT-pass, då det kan öka stresspåslaget i kroppen. Vilka livsmedel bör jag fokusera på för att gå ner i vikt i klimakteriet? Fokusera på fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter eller veganska alternativ. Dessa livsmedel ger viktiga näringsämnen och hjälper dig hålla vikten eller gå ner i vikt. Hjälper hormonbehandling mot viktuppgång? Tvärt emot vad många tror leder inte hormonbehandling till viktuppgång. Det kan istället förbättra dina chanser att bibehålla din vikt eller gå ner i vikt under klimakteriet genom att balansera hormonnivåerna. Påverkar stress min vikt i klimakteriet? Ja, stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång, särskilt runt buken. Att aktivt hantera stress genom avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga kan därför gynna både ditt allmänna välmående och din vikt. Spelar sömnen roll för min vikt i klimakteriet? Ja, sömn är avgörande för viktkontroll. Sömnbrist påverkar hormonerna som reglerar hunger och mättnad, vilket kan leda till ökad aptit och småätande. Att förbättra din sömnkvalitet kan hjälpa dig att kontrollera vikten bättre. Varför är det svårare att hålla vikten med åldern? Från 25 års ålder börjar muskelmassan naturligt minska om man inte styrketränar regelbundet. Mellan 25-50 år har många fokus på familj och karriär med mindre tid för fysisk aktivitet. Detta, i kombination med hormonella förändringar, gör att ämnesomsättningen sjunker med åldern. Är det normalt att gå upp i vikt i klimakteriet? Ja, det är normalt att gå upp något i vikt med åldern och särskilt under klimakteriet på grund av hormonella förändringar. Det betyder dock inte att du inte kan påverka din vikt genom livsstilsförändringar. Vilka vardagsvanor kan hjälpa mig att gå ner i vikt i klimakteriet? Regelbundna måltider istället för småätande, daglig rörelse, tillräcklig sömn, stresshantering och fokus på näringsrik mat är viktiga vardagsvanor som kan hjälpa dig hantera vikten under klimakteriet. Hur mycket vardagsmotion behöver jag för viktkontroll? Minst 30 minuter vardaglig rörelse dagligen rekommenderas för att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång under klimakteriet. Detta behöver inte vara intensiv träning utan kan vara promenader, trädgårdsarbete eller andra vardagsaktiviteter. Hjälper det att äta mindre portioner för viktnedgång i klimakteriet? Portionsstorlek kan vara viktigt, men ännu viktigare är regelbundna måltider med näringsrik mat. Eftersom hormoner som reglerar hunger och mättnad förändras under klimakteriet, är det bra att fokusera på mat som ger mättnad och stabiliserar blodsockret. Kan jag gå ner i vikt efter klimakteriet? Ja, det är fullt möjligt att gå ner i vikt även efter klimakteriet, även om det kan vara mer utmanande. Med rätt kost, träning, stresshantering och eventuellt medicinsk hjälp kan du nå dina viktmål även efter menopaus.

Du har precis genomgått nio månader av graviditet följt av en förlossning, och nu håller du äntligen ditt lilla barn i famnen. Men medan fokus ofta ligger på själva graviditeten och förlossningen, talar färre om den viktiga perioden som kommer efter – postpartum. I den här artikeln går vi igenom: Vad postpartum-perioden innebär De kroppsliga förändringarna under postpartum Vanliga fysiska besvär och hur du hanterar dem Psykisk hälsa efter förlossningen Vilken vård du har rätt till Praktiska tips för att förbereda dig Vanliga frågor och svar om postpartum Vissa upplever denna period som intensiv men hanterbar, medan andra möter större utmaningar. Oavsett din upplevelse vill vi hjälpa dig förstå vad som händer och hur du kan få stöd. Vad är postpartum-perioden? Postpartum är den medicinska termen för tiden direkt efter förlossningen och sträcker sig vanligtvis över 6-8 veckor efter att barnet fötts. Ibland talar man även om "den fjärde trimestern", som är tre månader - lika lång som övriga trimestrar under graviditeten. Oavsett om man kallar det postpartum eller den fjärde trimestern handlar det om en period då kroppen återhämtar sig från graviditeten och förlossningen, samtidigt som du anpassar dig till din nya roll som förälder. Denna tid innebär en enorm fysiologisk och hormonell omställning. När moderkakan lämnar kroppen sjunker hormonnivåerna drastiskt, vilket påverkar allt från din fysiska återhämtning till ditt humör och känsloliv. Det är viktigt att komma ihåg att postpartum är en naturlig fas där upplevelsen varierar från person till person. De flesta förändringar du går igenom under denna period är helt normala, även om de ibland kan kännas överväldigande. Vad händer i kroppen under postpartum? De fysiska förändringarna under postpartum är stora och påverkar nästan alla kroppens system. Livmoderns återgång Efter förlossningen börjar livmodern, som har växt och väger ungefär ett kilo, att dra ihop sig till sin normala storlek. Denna process kallas involution och tar ungefär sex veckor. Du kan känna eftervärkar när detta sker. Dessa eftervärkar blir ofta mer påtagliga vid amning eftersom amningen frigör ett hormon som hjälper livmodern att dra ihop sig. Hormonella förändringar När moderkakan lämnar kroppen försvinner den främsta källan till graviditetshormoner: Progesteron och östrogen sjunker kraftigt, vilket påverkar humör och känslor. Oxytocin (ofta kallat "må bra-hormonet") frisätts vid amning och hjälper dig knyta an till barnet. Prolaktin ökar för att sätta igång mjölkproduktionen i brösten. Dessa hormonella förändringar kan orsaka 'baby blues' – en period då du lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Detta inträffar ofta kring dag 3-5 efter förlossningen. Kroppens återhämtning Även andra delar av kroppen genomgår stora förändringar: Din blodvolym, som ökade under graviditeten, återgår nu till det normala. Bäckenbottenmusklerna börjar läka efter att ha sträckts ut. Separerade magmuskler börjar långsamt dra ihop sig igen. Brösten förbereder sig för mjölkproduktion, vilket kan medföra svullnad och ömhet. 7 vanliga fysiska besvär under postpartum Alla kvinnor upplever postpartum-perioden på sitt eget sätt. Du kanske får några av följande besvär, alla, eller kanske helt andra. Hur du födde ditt barn (vaginalt eller med kejsarsnitt) och om du ammar eller inte kan påverka vilka besvär du får och hur mycket de märks. Kom ihåg att de flesta besvär är tillfälliga och en normal del av kroppens läkningsprocess. Här beskriver vi några av de vanligaste fysiska förändringarna och när du bör söka vård. 1. Smärta från bristningar eller kejsarsnitt  Om du fött vaginalt och fått en bristning är det normalt att känna smärta. Bäckenbottenområdet har många blodkärl, vilket gör att området kan bli svullet och ömt medan det läker. När är det normalt?  Om det gör mer ont när du rör dig och mindre när du vilar är det vanligtvis en del av normal läkning. När bör du söka vård?  Om smärtan blir värre istället för bättre med tiden, gör ont även när du vilar, eller om du märker gul flytning eller får feber. Här ger vi 8 tips vid underlivssmärta efter förlossning. 2. Eftervärkar Eftervärkar hjälper livmodern att minska i storlek. De förstärks vid amning och är ofta mer kännbara för omföderskor. En värmedyna, smärtlindrande läkemedel enligt barnmorskans rekommendation, eller att ligga på mage med en kudde under kan lindra obehaget. 3. Avslag (blödningar) Det är normalt att ha blödningar i upp till sex veckor efter förlossningen. De första dagarna är blödningen ofta kraftig men minskar sedan successivt. Sök vård om blödningen ökar istället för att minska, har stark lukt, om du har feber, eller får stora blodklumpar (större än ett plommon). 4. Urinläckage och svag bäckenbotten Många upplever läckage när de hostar, skrattar eller anstränger sig under de första veckorna. Detta brukar förbättras med tiden och du kan hjälpa till genom att göra bäckenbottenövningar.  För att träna bäckenbotten kan du göra enkla knipövningar: Spänn musklerna i bäckenbotten genom att dra dem uppåt och inåt. Det ska kännas som när du behöver hålla dig. Håll i 3-5 sekunder och slappna sedan av. Upprepa 10 gånger, flera gånger om dagen. Försök också att undvika tunga lyft i början. Om läckagen fortsätter efter några månader kan det vara bra att prata med en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten. Här berättar vi mer om urinläckage efter förlossning.   5. Utmaningar med amning  När mjölken rinner till, ofta kring dag 3-5, kan brösten bli spända, ömma och hårda. Detta är normalt när amningen kommer igång. För att hantera bröstspänningar kan du amma ofta för att tömma brösten, ta en varm dusch eller använda varma kompresser före amning för att stimulera mjölkflödet, och massera brösten försiktigt före amning om de känns hårda. Om du har svårt med amningen, kontakta din barnmorska eller BVC. De kan hjälpa dig eller hänvisa dig till en amningsspecialist. 6. Trötthet och sömnbrist De första dagarna kan du känna dig oväntat pigg tack vare höga hormonnivåer. Men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Prioritera din vila. Försök att sova när barnet sover, även dagtid. Om du har en partner, kan ni turas om med nattpass – det är viktigt att båda får vila. Ta också emot hjälp från familj och vänner med hushållssysslor så att du kan fokusera på återhämtning och att lära känna ditt barn. Om du upplever extrem trötthet som inte förbättras med vila, eller om den påverkar din förmåga att ta hand om dig själv eller ditt barn, kan det vara ett tecken på något annat än normal sömnbrist. Prata med din barnmorska eller BVC-sköterska om detta. 7. Hormonella förändringar i hud och hår Många upplever förändrad svettning, håravfall och hudförändringar efter förlossningen på grund av hormonella förändringar. Under graviditeten tappar du mindre hår än vanligt tack vare högre östrogennivåer, vilket gör håret tjockare. När östrogennivåerna sjunker efter förlossningen börjar kroppen återgå till sin normala hårcykel, vilket kan leda till att du tappar mer hår än vanligt under en period. Detta håravfall börjar ofta 3-4 månader efter förlossningen, men är nästan alltid tillfälligt. Du kan uppleva mer svettningar, framför allt på natten, när kroppen gör sig av med överflödig vätska. Under amningsperioden kan huden också kännas torrare än vanligt eftersom hormonnivåerna påverkar hudens fuktbalans. Psykisk hälsa efter förlossningen Den psykiska hälsan efter en förlossning är lika viktig som den fysiska, men får ofta mindre uppmärksamhet. Hormonella förändringar, sömnbrist och den stora livsomställningen kan påverka ditt psykiska mående på olika sätt. Baby blues vs. förlossningsdepression Baby blues är en kortvarig period av ökad känslighet där man lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Det drabbar mer än hälften av alla nyblivna mammor och startar vanligen kring dag 3-5 efter förlossningen. Det varar i några dagar upp till två veckor. Förlossningsdepression  är ett mer allvarligt tillstånd som drabbar cirka 6–13% av nyblivna mammor. Till skillnad från baby blues varar förlossningsdepression längre och gör det svårt att orka med vardagen.  För att en depression ska diagnostiseras behöver du ha upplevt minst ett av dessa huvudsymtom i minst två veckor: Ihållande nedstämdhet Oförmåga att känna glädje eller intresse Plus minst fyra av följande: Sömnstörningar (utöver den normala sömnbristen) Aptitförändringar Koncentrationssvårigheter Skuldkänslor eller känslor av värdelöshet Oro eller ångest Energilöshet som inte bara beror på sömnbrist Förlossningstrauma Omkring 10-20% av kvinnor upplever förlossningen som traumatisk . Ett förlossningstrauma handlar om din upplevelse, oavsett hur förlossningen objektivt sett förlöpte. Tecken på förlossningstrauma kan vara återkommande påträngande minnen från förlossningen, mardrömmar, undvikande av platser eller situationer som påminner om förlossningen, och stark ångest vid tanken på en ny graviditet. När ska jag söka hjälp för psykisk ohälsa efter förlossning? Om du känner dig nedstämd i mer än två veckor, har svårt att ta hand om dig själv eller ditt barn, känner överväldigande ångest, eller plågas av minnen från förlossningen, är det viktigt att du får hjälp att hantera dina känslor. Kom ihåg att den första tiden med ditt barn är värdefull och du förtjänar att må bra under den. Det är inte meningen att du ska gå runt och känna dig ledsen eller orolig. Att söka hjälp är ett tecken på omtanke – om både dig själv och ditt nyfödda barn. Du kan vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen (upp till 16 veckor efter förlossning), BVC, vårdcentralen, eller akutmottagning vid akuta tillstånd. Du kan också boka tid hos oss på Femcare för ett första samtal och bedömning. Boka din tid här. Vilken vård har du rätt till under postpartum? Vården efter förlossning varierar mellan olika regioner, men grundläggande eftervård bör omfatta åtminstone ett eftervårdsbesök hos barnmorska, vanligtvis 6–12 veckor efter förlossningen. Vid eftervårdsbesöket ska du få möjlighet att gå igenom din förlossningsupplevelse, få din fysiska återhämtning bedömd, få eventuella bristningar undersökta och ditt psykiska mående uppmärksammat. Du bör också få amningsstöd vid behov och preventivmedelsrådgivning. Enligt Graviditetsregistrets årsrapport 2023  hade 81% av kvinnor i Sverige ett eftervårdsbesök inom 16 veckor efter förlossningen. Det skiljer sig dock mycket mellan regioner – i Västra Götaland är andelen endast 75%, vilket är lägst i landet, medan Gotland ligger högst med 97%. Du kan behöva ytterligare specialistvård om du har komplicerade bristningar, inkontinensproblem, ihållande smärta, psykisk ohälsa, amningsproblem eller behöver prata mer om din förlossning med en läkare. 6 tips för att ta hand om dig under postpartum Tiden efter förlossningen är en period av både glädje och utmaningar. Här är några råd som kan underlätta den första tiden med ditt barn: 1. Bearbeta din förlossningsupplevelse  Ta dig tid att prata igenom din förlossning – med din partner, en vän, din barnmorska eller en förlossningsläkare. Många kvinnor bär med sig frågor eller tankar om sin förlossning som kan vara bra att få ventilera. Det behöver inte ha varit en dramatisk förlossning för att du ska ha behov av att prata om den. Att förstå vad som hände och sätta ord på upplevelsen kan hjälpa dig att bearbeta händelsen och gå vidare. 2. Var snäll mot dig själv  Många blir överraskade av hur intensiv postpartum-perioden kan vara. Förbered dig mentalt på att detta är en stor omställning i livet. Det finns ofta mycket fokus på förlossningen medan tiden efteråt får mindre uppmärksamhet. Ge dig själv utrymme att känna, lära och anpassa dig till din nya vardag med barn. 3. Ha realistiska förväntningar  Jämför dig inte med andra - varken på sociala medier eller i verkliga livet. Det är lätt att känna press att "komma tillbaka" snabbt, men alla kroppar och situationer är olika. Första veckorna handlar om att lära känna ditt barn och dig själv i din nya roll, inte om att prestera. 4. Lyssna på din kropp Kroppen genomgår en enorm omställning efter förlossningen och behöver tid för läkning. Fokusera på näringsrik mat som ger energi och hjälper dig orka genom dagar med sömnbrist. Hård träning kan vänta – din kropp har genomgått stora förändringar och bäckenbotten behöver tid för återhämtning innan den belastas för hårt. 5. Ta sömnbristen på allvar  De första dagarna efter förlossningen kan du känna dig oväntat pigg och alert, men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Försök att vila när barnet sover, även om det känns ovant att sova mitt på dagen. Trötthet påverkar både det fysiska och psykiska måendet. 6. Sök hjälp om du inte mår bra Både din fysiska och psykiska hälsa är viktig efter en förlossning. 'Baby blues' i några dagar är normalt, men en längre nedstämdhet kan vara förlossningsdepression. På samma sätt är viss smärta under läkningen normal, men ihållande besvär kan kräva vård. Tveka inte att kontakta din barnmorska eller vårdcentralen om något känns fel – vare sig det handlar om humöret eller kroppen. Det finns hjälp att få, och du förtjänar att må bra under den första tiden med ditt barn. Träffa alla specialister du behöver på samma ställe Vi tycker det är viktigt att förbättra vården för kvinnor efter förlossning. Därför har vi på Femcare skapat en postpartum-grupp med specialister som kan hjälpa dig som nybliven förälder att få den hjälp du har rätt till och förtjänar. Ditt besök börjar alltid med ett samtal med barnmorska som genom att prata med dig om dina psykiska och fysiska upplevelser, bedömer om du behöver ytterligare specialisthjälp. Dessa specialister kan vi hjälpa dig med hos oss, eller remittera vidare: Barnmorska  hjälper med grundläggande eftervård och kan identifiera om du behöver ytterligare stöd. Obstetriker  (förlossningsläkare) kan gå igenom din förlossning och svara på dina frågor om vad som hände. Dietist  ger råd om näringsbehov under postpartum och amning. Fysioterapeut  kan göra bäckenbottenbedömning och ge träningsråd. Psykolog  hjälper till att bearbeta förlossningsupplevelsen om det behövs. För att stärkas i föräldrarollen kan vi även hänvisa dig till Malinamottagningarna ,  som erbjuder psykologkontakt för blivande och nyblivna föräldrar. Gynekolog  kan bedöma eventuella komplikationer. Vårt mål är att hjälpa dig med: Bättre stöd för amning Minskad risk för postpartum-depression Mindre risk för förlossningsrädsla inför framtida graviditeter Förbättrad bäckenbottenfunktion Tidig upptäckt och behandling av bäckenbottenskador Boka tid för ett första barnmorskesamtal här. Vanliga frågor om tiden efter förlossning När känns kroppen normal igen efter förlossning? Det finns ingen exakt tidpunkt när kroppen känns "normal" igen – det är en gradvis process som ser olika ut för alla. De första 6-8 veckorna är den mest intensiva fysiska återhämtningsperioden då livmodern minskar tillbaka och de största hormonella förändringarna sker. För många tar det omkring 6-12 månader innan kroppen börjar kännas mer bekant igen. Under amningsperioden kan vissa förändringar kvarstå längre på grund av hormonpåverkan. Att känna sig "normal" handlar också om mer än bara fysisk återhämtning - det handlar även om att anpassa sig till sin nya identitet som förälder. Var uppmärksam på dina egna behov under denna tid. Vad som är "normalt" varierar från person till person, och det viktigaste är att du mår bra – inte hur lång tid återhämtningen tar. När kan man ha sex igen efter förlossning? En vanlig rekommendation är att vänta tills avslaget (blödningen) har upphört, vilket vanligen tar 4-6 veckor. Det viktiga är att du känner dig redo, både fysiskt och psykiskt. Det är helt normalt att sexlusten är förändrad efter en förlossning.  Här berättar vi mer om sex efter förlossning.   Hur länge brukar blödningar pågå? Avslaget varar vanligtvis 4-6 veckor, men kan variera mycket från person till person. Blödningen är oftast kraftigare i början och minskar sedan successivt. När ska man söka vård under postpartum? Sök vård om du har feber över 38 grader, tilltagande smärta, ökande blödning, stark obehaglig lukt från blödningen, svårigheter att kissa, om du känner dig ledsen eller orolig hela tiden, eller om du känner smärta vid amning som inte förbättras. Hur påverkar amning återhämtningen? Amning har flera effekter på din kropps återhämtning. När du ammar frisätts hormonet oxytocin, vilket hjälper livmodern att dra ihop sig snabbare och minska risken för blödningar. Detta är positivt för din fysiska läkning. Amning kan dock också förlänga perioden med låga östrogennivåer, vilket påverkar kroppen på olika sätt. Det kan göra slemhinnor torrare och känsligare, särskilt i underlivet, vilket kan göra samlag obekvämt för vissa. Låga östrogennivåer kan också påverka humöret, bentätheten och leda till mer trötthet hos vissa kvinnor. Många upplever att amning ger en djup anknytning till barnet och kan vara lugnande. Kom ihåg att de flesta effekter av amning på kroppen är tillfälliga och försvinner när amningen avslutas. Vilken är den svåraste tiden under postpartum? Många upplever att vecka 1-2 är de mest utmanande veckorna. Den första tidens naturliga "lyckorus" har då börjat lägga sig, kroppen är mitt i läkningsprocessen, amningen håller på att etableras, och sömnbristen börjar göra sig påmind. Men det är väldigt individuellt. För vissa kan den svåraste tiden komma senare, om man utvecklar en förlossningsdepression som ofta visar sig efter några veckor. Andra kan uppleva att utmaningarna kommer i perioder eller att de största utmaningarna dyker upp när man återgår till vardagslivet utanför 'bebisbubblan'. Vad är postpartum-psykos och hur vanligt är det? Postpartum psykos  är ett mycket ovanligt tillstånd. Det kännetecknas av förändrad verklighetsuppfattning där man kan få svårt att skilja på vad som är verkligt och inte. Vanliga symtom är förvirring, vanföreställningar och i vissa fall ovanliga tankar kring barnet.  Tillståndet utvecklas oftast inom de första veckorna efter förlossningen och kräver omedelbar sjukvård. Psykos är vanligare hos kvinnor som tidigare haft bipolär sjukdom.  Viktigt att veta är att detta är extremt ovanligt, men allvarligt – därför är det viktigt att söka vård omedelbart om sådana symptom uppstår. Kommer jag någonsin få tillbaka min kropp helt efter förlossningen? Kroppen har en bra förmåga att läka efter en förlossning, men alla återhämtar sig olika. Många upplever att magmuskler kan återfå sin styrka med träning, medan huden kan förbli något mer uttänjd. Bäckenbottenfunktionen förbättras för de flesta med rätt övningar. Viktigt att veta är att du inte behöver acceptera bestående besvär som urinläckage, smärta eller andra problem som påverkar din livskvalitet. Det finns hjälp att få, så tveka inte att prata med vården om du har kroppsliga förändringar som besvärar dig. Här kan du läsa fler artiklar om tiden efter förlossningen 6 tips efter en kejsarfödsel 8 tips vid förstoppning under och efter graviditet. Allt du behöver veta om magmuskeldelning Ärrmassage efter kejsarsnitt Ångest vid amning Kvarstående bäckensmärta efter graviditet.

Kajsa är 32 år och bor i Skövde tillsammans med sin sambo och deras lilla dotter Ella. Hon är mammaledig och spenderar dagarna med att ta hand om dottern som nu är tre månader.  Men att bli mamma var inte något Kajsa tog för givet. Bakom den nya familjelyckan ligger en tid av utmaningar och oro. På grund av PCOS – polycystiskt ovariesyndrom, en hormonell sjukdom som påverkar fertiliteten – visste hon att vägen till graviditet skulle bli allt annat än enkel.  Här berättar hon om sin 16 månader långa resa till att bli gravid, om hur hon med professionellt stöd från dietist och läkemedelsbehandling till slut fick se det efterlängtade pluset på stickan – och om vikten av att söka hjälp från rätt experter när drömmen om barn känns avlägsen. Läs mer om vad PCOS är och hur det påverkar kroppen här. Fick PCOS-diagnos vid uppehåll av p-piller Jag började ta p-piller när jag var 16 år. Som tonåring hade jag mycket akne – något jag nu förstår kan ha varit ett tidigt tecken på min PCOS. P-piller behandlar många PCOS-symtom utan att man vet om det. Så det var först när jag gjorde uppehåll med tabletterna, elva år senare, som jag fick min diagnos. Efter två månader utan mens sökte jag vård. Hos gynekologen upptäckte de äggblåsor på mina äggstockar och blodprover visade förhöjda testosteronnivåer – två tydliga tecken på PCOS.  Två år senare, när jag träffat min nuvarande sambo, började vi planera för barn. Och med min PCOS-diagnos i åtanke visste vi att vägen till graviditet kunde bli lång och kräva medicinsk hjälp. Medicinsk behandling för att stimulera ägglossning Efter samråd med min gynekolog bestämde vi oss för att först försöka bli gravida naturligt i tre månader. Men eftersom jag inte hade någon ägglossning insåg vi snabbt att det inte skulle fungera utan medicinsk hjälp. Jag fick då ägglossningsstimulerande läkemedel utskrivet för att hjälpa min kropp att släppa ägg. Jag gjorde verkligen allt jag kunde komma på för att förbättra mina chanser. Jag bytte ut mina stekpannor mot gjutjärn för att undvika PFAS, ersatte allt mitt smink och hudvård med naturliga produkter, och avstod helt från både koffein och alkohol under hela perioden.  Men efter nio månader av misslyckade försök insåg jag att jag behövde ytterligare hjälp. Då vände jag mig till Sara, dietist på Femcare, för att få stöd med viktminskning.  Vid den tidpunkten hade jag ett BMI på över 30, vilket klassas som obesitas och kan ha en negativ inverkan på fertiliteten. Från BMI 30+ till 27 med dietisthjälp – sen kom äntligen pluset på stickan Jag skulle inte säga att jag har haft en ohälsosam livsstil. Jag vet ungefär hur man ska äta för att gå ner i vikt och jag har sedan ett antal år tillbaka tränat regelbundet.  Men PCOS gör det svårare att hålla en hälsosam vikt. Ett missförstånd som ibland sprids är att man inte kan gå ner i vikt alls när man har PCOS, men det stämmer inte. Det är absolut möjligt, även om det ofta kräver mer arbete och tålamod än för personer utan PCOS. Läs även om Idas erfarenheter med PCOS och vikthantering här. Även om jag har rätt bra koll på kost, gjorde det stor skillnad för mig att få Saras expertkunskap. Under första mötet fick jag hjälp att komma igång med en app där jag skulle logga allt jag äter. Jag har haft liknande appar innan, men den här var annorlunda.  Förutom att den hjälper till att räkna kalorier kan man se vilka näringsämnen man saknar i sin kost. Det var något som var helt nytt för mig och väldigt hjälpsamt. Trots att jag äter kött regelbundet kunde jag med hjälp av appen och samtal med Sara se att jag får i mig för lite järn.  Jag fick också tips och råd på hur jag kunde förenkla vardagen med praktiska knep för matlagning – små vardagslösningar som verkligen underlättade. Till en början hade vi digitala samtal med någon veckas mellanrum och sedan med någon månad emellan. Alla är olika och man väljer själv hur ofta man vill prata. Men jag tyckte det var skönt att ha Saras stöd och någon som höll koll på mina framsteg. Efter några månader med behandling och viktnedgång – från BMI på 30+ till BMI på 27 – kunde jag skymta ett ljust, ljust streck på stickan.  Jag var efter 16 månader med försök äntligen gravid. Fortsatte att ta hjälp av dietist under graviditeten Självklart var jag otroligt glad över att äntligen vara gravid. Men lyckan följdes av extrem oro. Jag hade försökt och drömt om detta så länge, och var livrädd för missfall och sen intrauterin fosterdöd. Jag gjorde ett tidigt ultraljud under vecka sju. Från första stunden jag såg den lilla bönan på skärmen älskade jag henne. Men det blev också enormt tufft med alla tankar kring vad som kunde hända.  När man har PCOS finns dessutom en hög risk för graviditetsdiabetes – något som ökade min oro ytterligare. På grund av det, och för att jag inte ville att vikten skulle skena, fortsatte jag ha kontakt med Sara under hela graviditeten.  Det finns många som har åsikter om att räkna kalorier under graviditeten. Men för mig var det aldrig något konstigt. Jag ville inte släppa tyglarna helt bara för att jag var gravid.  Jag ville fortsätta göra hälsosamma val, och med hjälp av Sara gick jag inte upp mer än nödvändigt under de nio månaderna. Jag fick också hjälp att anpassa näringsämnen efter mina behov – vilket var bra både för mitt mående och för min dotter.  Nu när Ella är född har jag fortfarande kontakt med Sara, även om det kan gå längre tid mellan mötena. Jag är inte klar med min viktresa än. Målet är att nå ett BMI på 24-25, som ligger inom det hälsosamma spannet. Och jag planerar att behålla stödet från Sara tills jag når dit. Till dig som kämpar: Ta hjälp av riktiga experter De 16 månaderna det tog för mig att bli gravid var de värsta i mitt liv. Även om det gick fortare för mig än för många andra med fertilitetsproblem, levde jag hela tiden med de jobbiga tankarna: Tänk om det aldrig kommer att gå? Tänk om jag aldrig kommer att kunna bli mamma?  Medan andra vänner, bekanta och kollegor fick både ett och två barn under samma period, fick jag fortsätta kämpa. Det var verkligen tufft och jag kände mig ibland skamsen och trasig, som att min kropp inte fungerade som den skulle.  Om du som läser detta precis som jag har det svårare att bli gravid, på grund av PCOS eller något annat, vill jag ge dig ett viktigt råd: lyssna inte på vad självutnämnda experter säger i diverse grupper och forum.  Under min resa har jag varit med i flera grupper på sociala medier som handlar om PCOS. Och något som verkligen slår mig är hur tvärsäkra råd man kan få om dieter och annat som rör fertiliteten – råd som helt saknar vetenskaplig grund. Det finns så mycket kvacksalveri och människor som försöker tjäna pengar på den desperation och sorg man känner.  Ta istället hjälp av riktiga experter. Utbildade personer som arbetar inom sjukvården. Personer som inte grundar sina råd på vad de tror, utan på vad forskningen faktiskt säger.  För mig var professionell hjälp från en dietist en viktig del av min gravidresa. Sara hjälpte mig att se vad jag faktiskt behövde äta för att må bra och hålla en hälsosam vikt. Istället för tillfälliga dieter fick jag verktyg för långsiktiga förändringar – kunskap jag kommer ha nytta av i framtiden, oavsett om jag väljer att försöka få fler barn eller inte. Misstänker du att du har PCOS eller behöver hjälp med viktnedgång i samband med fertilitetsproblem? Boka ett möte med vår dietist Sara eller någon av våra barnmorskor här.

Dina levnadsvanor kring tobak, alkohol, mat och fysisk aktivitet gör stor skillnad för att lindra symtom och förbättra livskvaliteten under klimakteriet. När östrogenproduktionen minskar och hamnar på en låg, stabil nivå ökar risken för följdsjukdomar som hjärt- och kärlsjukdomar  samt benskörhet (osteoporos). Eftersom dessa risker finns kvar även efter klimakteriet, gör det stor skillnad att jobba med hälsosamma levnadsvanor över tid. Vilken mat passar bäst under klimakteriet? Det du äter är en viktig del i din hälsa - det påverkar både immunförsvaret och hur du mår psykiskt och fysiskt.  Variation i kosten är A och O, och det är smart att äta i energibalans - alltså inte äta mer eller mindre energi än vad kroppen gör av med under dagen. Det här kan vara en utmaning eftersom många går upp i vikt med åren. För en del blir det extra tydligt under klimakteriet. Här berättar vi mer om hur du går ner i vikt i klimakteriet. Under klimakteriet passar det bra att äta mycket av: Fiberrika grönsaker och rotfrukter Frukt Magert kött Fisk som innehåller omega 3 Fågel Baljväxter Ägg Skaldjur Frön och nötter Oljor Fullkornsprodukter Magra mejeriprodukter eller växtbaserade alternativ Här finns många bra vardagstips och råd om kost. Om du vid en hälsokontroll får veta att du har förhöjt blodsocker, diabetes typ 2 eller någon form av hjärt-kärlsjukdom är det bra att få anpassade kostråd  – då kan en dietist hjälpa dig. Viktiga näringsämnen under klimakteriet Under klimakteriet behöver du tänka lite extra på vissa näringsämnen i maten. Det handlar särskilt om vitamin D, kalcium och järn. Kalcium och vitamin D  För att skelettets hälsa ska må bra behöver du både vitamin D och kalcium. Vitamin D hjälper kroppen att ta upp kalcium från tarmen och påverkar hur skelettet byggs upp. Du får i dig vitamin D från maten, och under sommaren kan kroppen också tillverka vitamin D när du är ute i solen. I Norden står solen för lågt under stora delar av året (hela våren, hösten och vintern) för att kroppen ska kunna tillverka vitamin D i huden. Under dessa årstider är det därför extra viktigt att få i sig vitamin D från maten. I Sverige måste vissa livsmedel berikas med vitamin D för att göra det lättare att få i sig tillräckligt. Det gäller: Vissa sorters mjölk Fil och yoghurt (med och utan laktos) Växtbaserade alternativ Vissa matfetter Kolla gärna att de produkter du köper ur dessa kategorier är berikade. Här är mat som innehåller mycket vitamin D: Fet fisk som sill, makrill och lax Ägg Berikade livsmedel (se ovan) Svamp som kantareller och karl-johan Kött (innehåller lite) Järn Det är också viktigt att få i dig järn från maten eftersom många kan få rikliga blödningar under en längre tid i klimakteriet. När du förlorar mycket blod tappar du också järn, vilket kan leda till järnbrist. Du hittar järn i: Blodpudding och leverpastej Rött kött (nöt, gris, lamm) Fullkornsprodukter som bröd, pasta, bulgur och couscous (innehåller mindre mängder) Bönor och linser Aprikoser Olika sorters frön Mörkgröna grönsaker som broccoli, spenat, brytbönor och ärtor Kalcium i maten gör det svårare för kroppen att ta upp järn , så undvik mejeriprodukter eller berikade växtdrycker när du äter järnrik mat. Däremot är det bra att äta C-vitaminrik mat tillsammans med järnet, som: Vitkål Paprika Broccoli Ärtor Potatis Ett tips är att pressa lite citron eller lime över maten - det ökar C-vitamininnehållet. Det funkar också bra att laga mat i gjutjärnsgryta eller -panna eftersom lite järn från dessa följer med maten. Vilken mat är bra att undvika i klimakteriet? En del mat kan påverka din hälsa negativt. Det är bra att minska på eller helt undvika: Charkprodukter Rött kött Feta mejeriprodukter Färdigmat och processad mat (som sötsaker och snacks) Söta drycker Alkohol Vad kan du äta för att få hormonell balans? Hälsosam mat ger kroppen bra förutsättningar att fungera som den ska, till exempel när den tillverkar könshormoner. Men forskningen visar att det är svårt att påverka hormonförändringarna i klimakteriet genom maten. Det som har studerats mest är fytoöstrogen och klimakteriebesvär. När forskare har sammanställt olika studier ser de inte att fytoöstrogen från mat (som sojaprodukter) minskar besvären eller påverkar östrogennivåerna. Däremot har sojaprodukter andra hälsofördelar och passar bra i en hälsosam kost. Hur ska jag äta för att lindra klimakteriebesvär?  Klimakteriebesvär är olika från person till person, och maten påverkar också olika. Många märker att: Alkohol kan göra vallningar och svettningar värre Sömnen blir sämre av alkohol Alkohol ökar risken för olika typer av cancer En del upplever också att dessa saker påverkar besvären: Koffein Varma drycker Oregelbundna måltider Stark kryddad mat Om du känner igen dig kan du prova att minska på eller undvika detta ett tag. Besvären varierar dock från person till person – här kan du läsa mer om   de vanligaste symtomen under klimakteriet  och hur de kan påverka dig. Vad kan göra klimakteriebesvär värre? Vi har redan pratat om hur mat kan påverka klimakteriebesvär, men det finns mer som kan göra besvären värre. Rökning kan till exempel ge mer problem med vallningar och ökar också risken för: Lungsjukdomar Diabetes typ 2 Hjärt-kärlsjukdom Även passiv rökning under lång tid kan göra vallningar värre. Du kan få bra hjälp via vårdcentralen om du vill sluta röka. Många upplever också att sömnproblem påverkar deras välmående. Här finns   10 tips på bättre sömn i klimakteriet . Vilken träning är bäst i klimakteriet? För att minska risken för benskörhet är det bra att belasta skelettet genom fysisk aktivitet. Det hjälper också till att bygga muskler. När vi blir äldre och inte belastar musklerna tappar vi muskelmassa, så styrketräning är viktigt att jobba med. Det är oklart om regelbunden motion påverkar vallningar under klimakteriet, men en del upplever att besvären blir mildare. En svensk studie visar att styrketräning kan ha en positiv effekt på värmevallningar , men mer forskning behövs för att ge säkrare svar. Vi vet däremot att regelbunden motion förbättrar psykiskt mående och minskar risken för hjärt-kärlsjukdom, cancer och diabetes typ 2. De rekommendationer som gäller för kvinnor i klimakteriet  är följande: 150-300 minuter pulshöjande aktivitet i veckan (som raska promenader där pulsen går upp) ELLER 75-150 minuter högintensiv träning i veckan (som löpning eller spinning) ELLER En kombination av båda Plus: Styrketräning 2 dagar i veckan Många upplever också   ont i leder under klimakteriet , vilket kan påverka vilken typ av rörelse som känns bäst. Vill du ha personlig kostrådgivning för klimakteriebesvär?  Alla har olika behov och förutsättningar. Vill du ha råd som är anpassade just för dig kan du boka tid med vår dietist här.

Alla kvinnor i hela världen kommer någon gång att komma i klimakteriet. Det är en naturlig fas i våra liv och några av oss seglar igenom den här fasen medan några av oss drabbas av både fysiska och psykiska symtom. Ofta är det en förvirrad tid, och du kan uppleva att du inte  känner inte igen dig själv. Även om de fysiska symtomen kan vara besvärliga upplever många kvinnor att de psykiska besvären är de värsta.  När börjar klimakteriet? Klimakteriet är en lång process i ditt liv som egentligen börjar redan när hormonerna börjar förändras, det vill säga efter 35 års ålder – en fas som är kallad för premenopausen. Men för de flesta kvinnor uppträder inte symtomen förrän i perimenopausen, det vill säga efter 40, och i många fall är symtomen väldigt tydliga efter 45 års ålder.  Premenopausen och perimenopausen tillsammans är på svenska kallat förklimakteriet . Det innebär alltså fasen innan mensen försvinner. Det är viktigt att påminna sig om att det är förklimakteriet som är den mest turbulenta fasen. Alltså inte när du är 50 plus och får din sista mens. Ofta blir det bättre när du väl har passerat menopaus, men för vissa kvinnor kan symtomen finnas kvar länge.  Läs mer om klimakteriets ålder och olika faser. Hur vet jag om jag är i klimakteriet? Många kvinnor vittnar om att de inte känner igen sig själva. Att det är något som händer i kroppen som de inte kan förklara. De känner sig sjuka men kan inte förklara på vilket sätt. Många är rädda för att de håller på att bli psykiskt sjuka då de helt plötsligt drabbas av oförklarlig ångest eller sömnproblem. Andra att de har drabbats av svåra sjukdomar då även de fysiska symtomen kan vara tuffa.  Fysiska symtom Det finns en mängd olika symtom, men de som märks tydligast är följande:  Oregelbundna blödningar Ett tecken på att du är i förklimakteriet är att du får oregelbundna blödningar. Det handlar om att hormonerna inte längre är överens som de har varit tidigare i en regelbunden menscykel. Man kan se det som att de inte vill dansa tillsammans längre.  Här berättar vi mer om blödningar i klimakteriet. Vallningar Vallningar  är en mycket märklig upplevelse säger många kvinnor. En del kallsvettas, en del blir högröda och svetten rinner lite varstans.  Man kan förenklat säga att det är vår termostat som reglerar vår kroppstemperatur som har slutat fungera. Vissa kvinnor drabbas av svåra vallningar när de sover, andra under dagarna. Ibland kan det även medföra en ångestkänsla och hjärtklappningar utöver själva värmepåslaget.  Urinvägsinfektioner Det är mycket vanligt att drabbas av återkommande urinvägsinfektioner i förklimakteriet. Det handlar om att det sinande östrogenet gör att man får torrare, skörare och mer lättirriterade slemhinnor vilket gör att urinvägsinfektioner mycket lättare kan uppstå.  Huvudvärk Många vittnar om att de får huvudvärk oftare under klimakteriet men även att deras migrän förvärras. Det finns till och med ett begrepp som kallas hormonell migrän som uppstår just när hormonerna svänger.  Led och muskelvärk Det har visat sig att 70 % av alla kvinnor i förklimakteriet kommer att få något sorts ledbesvär. Östrogenet fungerar som en inflammationshämmare och ett sinande östrogen kan leda till olika ledbesvär såsom artrit och minskad bentäthet, vilket i sin tur kan leda till benskörhet.   Torra slemhinnor Tidigare har man mest sagt att torra slemhinnor drabbar kvinnor efter menopaus men nu visar forskningen att det även kan komma i förklimakteriet.   Minskad sexlust Många kvinnor vittnar om att deras sexlust går ner under förklimakteriet. Det har inte bara med det sinande östrogenet att göra, utan även med det sinande testosteronet  som också är viktigt för oss kvinnor. Läs vår artikel om testosteron i klimakteriet. Här berättar vi mer om hur du kan få tillbaka din sexlust.  Viktuppgång Ett sinande östrogen minskar din ämnesomsättning vilket påverkar din vikt. Det man också idag vet är att det viscerala fettet  tendererar att öka under förklimakteriet. Det viscerala fettet skiljer sig från “vanligt” fett för det lägger sig liksom på eller runt organen och är orsaken till vad vi idag kallar för “östrogen-mage”. Det viscerala fettet är svårare att träna bort vilket gör att man kan uppleva att man har svårt att gå ner i vikt under klimakteriet. En del forskning visar att hormonersättning skulle kunna vara svaret på viktnedgång.  Här berättar vår dietist om viktnedgång under klimakteriet. Så påverkas hjärnan i klimakteriet Du kanske har märkt att du har oförklarliga humörsvängningar eller en känsla av att din PMS fortsätter efter mensen har kommit. Psykiska symtom är mycket vanliga under klimakteriet och man börjar mer och mer diskutera internationellt att det kan vara så att det organ som är mest påverkat under klimakteriet är hjärnan.  Bland symtomen kan humörsvängningar, ångest, nedstämdhet, panikattacker och sömnlöshet nämnas. Här berättar vi mer om depression och nedstämdhet i klimakteriet. Varför det här uppstår är för att våra hormoner påverkar våra signalsubstanser. Man kan se hormonerna och signalsubstanserna som en orkester där östrogenet är dirigenten. Om dirigenten inte fungerar som den ska fungerar inte heller orkestern. De psykiska besvären handlar helt enkelt om att det sinande östrogenet påverkar våra signalsubstanser, såsom till exempel serotonin, dopamin, noradrenalin, GABA och glutamat.  Här kan du läsa mer om hormoner och hormonbehandling i klimakteriet. Varför påverkas sömnen? Sömn är A och O för hälsan. Med åldern sjunker vårt sömnhormon melatonin automatiskt men för kvinnor ser det lite annorlunda ut. Ett sjunkande östrogen påverkar nämligen melatoninet indirekt och leder till att du kan få tydliga problem med sömnen .  Här berättar vi mer om dålig sömn i klimakteriet . Kan man testa om man är i klimakteriet? Både ja och nej. De tester som finns idag påvisar om man är i menopaus, det vill säga när mensen har upphört. Att mäta i förklimakteriet är svårt då det svänger från dag till dag. Det kan vara en av anledningarna till att det hittills har varit svårt att få hjälp om man som 40 plus-åring tar ett test men fortfarande menstruerar. Då får man ofta svaret "nej, du är inte i klimakteriet", men vad man egentligen menar är att du inte är i menopaus. Om man är över 45 år behöver man inte testa enligt Svenska Föreningen för Gynekologi och Obstetrik. Om det finns misstanke om för tidig menopaus bör man utredas genom provtagning.  Osäker på om du är i klimakteriet? På Femcare lyssnar vi på dig. Vi viftar inte bort dina förklimakteriebesvär. Det finns fler symtom än de vi har nämnt ovan, även om dessa är de vanligaste. Om du är osäker på om du är i klimakteriet så använder vi en evidensbaserad skattningsskala (Menopause Rating Scale). Denna skala tillsammans med de uppgifter du delar i ett samtal med oss ger oss en bra indikation på om du befinner dig i någon av faserna i klimakteriet.  Här berättar vi mer om hur du kan få hjälp med dina klimakteriebesvär.

Mimmi Smart är idag 60 år men minns fortfarande hur allt började när hon var 44 år.  Förklimakteriet anföll henne i rasande fart men det tog lite tid innan hon förstod vad det var hon gick igenom - Jag var så fruktansvärt trött. Allt kändes som en enda lång grå motorväg och jag trodde att jag hade drabbats av någon allvarlig sjukdom.  Vid den tidpunkten bodde Mimmi i England och gick till sin allmänläkare som var ganska påläst om vad som kunde hända med en kvinna i förklimakteriet . - Hon tog massa prover och tog även prover på hormonnivåerna. När resultaten kom var både jag och läkaren chockade. Mina könshormoner låg på extremt låga nivåer så hon förstod inte att jag fungerade överhuvudtaget. Mimmi påbörjade  hormonbehandling  med östrogen och progesteron och fick även ett testosterontillägg. - Det var som att livet blev en färgfilm igen. Det tog inte lång tid för mig innan det började verka och jag vet inte vad jag hade gjort om jag inte hade träffat just den där läkaren. När hon kom hem till Sverige för fem år sedan upptäckte hon hur svårt det var att hitta rätt vårdgivare här. Kunskapen var allmänt låg och när hon började diskutera detta med sina svenska väninnor märkte hon att det inte var något man pratade högt om. Inte heller var väninnorna positiva till hormonbehandling och pratade mest om diverse risker och att de inte trodde på att klimakteriet var orsaken till deras besvär. För besvär hade de nästan allihop.  - Det känns som att England ligger så långt före Sverige i det här. Men jag lyckades hitta en svensk läkare när jag hade flyttat hit och när jag gick dit så krävde jag att få fortsätta med behandlingen jag redan stod på så läkaren hade inget val, säger Mimmi och skrattar.  Mimmi Smart har inga planer på att avsluta behandlingen fastän hon har stått på den i många år. Hon avslutar med att säga att hon kommer att fortsätta med hormoner hela sitt liv. - Jag förstår inte varför jag skulle sluta. Jag har ju fått mitt liv tillbaka. Här kan du läsa mer om fördelar och biverkningar med hormonbehandling . Må bra genom klimakteriet. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här.

Ida Liss är 36 år, bor i Eskilstuna och arbetar som regionschef på Synsam – ett riktigt drömjobb enligt henne själv. När hon inte är på jobbet spenderar hon tid med sin holländska sambo Nick och deras chow chow-hund Archie. Paret har nyligen köpt hus, vilket innebär nya spännande projekt med renoveringar framöver.  Men bakom vardagens bestyr har Ida en berättelse om en kamp som många andra kvinnor också känner igen sig i. Hon tillhör de ungefär tio procent av alla kvinnor som lever med PCOS – polycystiskt ovarialsyndrom – en hormonsjukdom som på olika sätt påverkar livet och vardagen. Här berättar hon om möten med en vård som inte riktigt förstod, om fördomar och kommentarer kring hennes vikt, om manlig ansiktsbehåring – och hur hon med rätt hjälp fått kontroll över sina symtom. Flera vändor hos vården – men ingen kopplade samman symtomen Jag har haft problem med övervikt i hela mitt liv. Som barn var jag väldigt bastant, och som tonåring vägde jag över 80 kilo. Det är inte så att jag har varit ledsen för det. Tvärtom har jag alltid känt mig stolt över min kropp. Men det är jobbigt när man inte kan reglera vikten och när man bara på en helg kan gå upp fyra kilo utan någon direkt anledning. Känslan av att sakna kontroll har varit frustrerande. Ändå har jag aldrig förstått att det kunde vara kopplat till en sjukdom. I stället har jag skyllt på mig själv. Tänkt att det är mitt fel att jag är överviktig. När jag var i övre tonåren besökte jag en gynekolog för att få hjälp med oregelbunden mens och mellanblödningar. Jag skulle sätta in en spiral, och då kommenterade gynekologen att jag hade mycket äggblåsor på äggstockarna. Men att det skulle kunna bero på PCOS var det aldrig något tal om. Kanske var sjukdomen mindre känd då? Detta var ändå många år sen. Men flera år har passerat och PCOS är fortfarande en diagnos som få känner till – trots att det är en utbredd sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. PCOS påverkade Idas dejtingliv – var rädd att vakna upp med skäggstubb När jag var runt 20 år hade jag manlig behåring i ansiktet. Andra tjejkompisar kunde också ha lite fjun. Men det här var inte fjun – det var skägg och mustasch. Svarta hårstrån som växte på natten.  Att som ung kvinna behöva raka sig dagligen kändes jättejobbigt – det ses inte som normalt för kvinnor att behöva göra det. Dessutom var jag livrädd att vakna upp bredvid en dejt som skulle se och känna min skäggstubb. Det skapade mycket stress och oro. När jag nämnde detta för en läkare sa han att ”vissa kvinnor har bara mycket hår i ansiktet – så kan det vara ibland”.  Nu vet jag att det var ett tydligt symtom på PCOS som läkaren borde ha känt igen. Runt samma tid fick jag också problem med hormonell akne. Det blossade upp och jag fick jättemycket prickar i ansiktet och på bröstet som kom och försvann periodvis. Jag hade alltså alla symtom för PCOS – äggblåsor, akne, manlig behåring, oregelbunden mens och övervikt. Ändå var det ingen under alla mina vårdbesök som sa att det kan vara PCOS. Tills jag själv sökte upp information och pratade om mina symtom med gynekologen Linnea Hassbring, som numera arbetar på Femcare. Efter att ha beskrivit mina symtom för henne blev allt plötsligt tydligt: Det är PCOS jag har.  Det var då alla pusselbitarna föll på plats.  Övervikten var aldrig mitt fel Bara att förstå att jag har en sjukdom gjorde stor skillnad för mig. Det förklarar så mycket av allt jag har kämpat med. Håret. Aknen. Mensen. Och framförallt: vikten. Övervikten har alltid varit det symtom som varit jobbigast. Att få veta att detta är något jag fötts med, och inte något jag helt kan kontrollera själv, var väldigt viktigt för mitt självförtroende. Linnea har hjälpt mig förstå hur min kropp fungerar – och vad jag kan göra utifrån mina förutsättningar. Den första behandlingen som sattes in var p-piller. Det har minskat både min akne och behåring, samtidigt som det reglerat min mens. Tidigare visste jag aldrig riktigt när mensen skulle komma, men med p-piller kan jag styra det själv. Att få denna kunskap och hjälp har gjort att jag äntligen kunde sluta anklaga mig själv – det var inte för att jag var lat, åt för mycket eller hade dålig karaktär som jag gick upp i vikt.  Det var aldrig mitt fel.  Gick ner 22 kilo med Wegovy – mindre oro för framtiden Under 2024 fick jag även Wegovy utskrivet. Wegovy är viktsprutor som är gjorda just för behandling av övervikt (till skillnad från det omdebatterade läkemedlet Ozempic som främst är till för diabetes). PCOS påverkar insulinkänsligheten och ämnesomsättningen, vilket ofta leder till ökat sötsug och gör det svårare att hålla vikten. Ungefär hälften av alla kvinnor med PCOS har övervikt eller fetma. Personer med PCOS löper också större risk att utveckla insulinresistens – vilket kan leda till typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Wegovy fungerar genom att aktivera receptorer som signalerar mättnadskänsla till hjärnan. Med hjälp av det har jag lyckats få en bättre balans med hälsosammare matvanor och mindre småätande. Sen jag började med Wegovy har jag gått ner 22 kilo och jag har hållit samma vikt länge nu. Förutom att det har gett mig ett helt nytt självförtroende så har det också hjälpt mig otroligt mycket ur ett hälsoperspektiv. Nu mår jag bättre än någonsin i min kropp – och behöver inte oroa mig för att bli sjuk i framtiden. Fördomar om PCOS: “Alla kan gå ner i vikt, du behöver bara kämpa lite hårdare” Förutom att man hela tiden lever med sina egna tankar om sig själv innebär PCOS en ständig utsatthet för fördomar. Framförallt när det kommer till övervikt. Jag kan förklara för människor att jag har PCOS och att det påverkar min vikt. En del förstår. Andra väljer att inte förstå. De kan säga saker som att jag äter för mycket och att det bara är att kämpa hårdare så kommer jag gå ner i vikt. Är man överviktig i dagens samhälle – då lever man ett osunt liv. Allt är så himla svart eller vitt. Många tar sig också friheter att kommentera min vikt och hur jag borde leva. Jag kan ibland välja att snälltolka när någon säger att jag inte behöver gå ner i vikt för att jag "redan är så fin". Jag förstår att det kan komma av omtanke. Men samtidigt blir jag provocerad. För det handlar inte om att vara fin. Det handlar inte om att vara smal. Det handlar om att må bra i sin kropp. Om att orka med vardagen. Det handlar om att kunna gå till gymmet för att det är härligt att träna – inte för att man mår så dåligt att man inte orkar gå upp för en trappa. Det finns också många som har fördomar kring viktsprutor. Men för mig har det varit en livsomvälvande hjälp som gett mig en helt ny vardag. Något jag inte hade kunnat skapa själv på grund av min sjukdom. Vi måste prata mer om PCOS Okunskapen om PCOS – både från vården men också från hela samhället – är det svåraste med sjukdomen. För man kan känna sig väldigt ensam och oförstådd. Som kvinna med PCOS ska du inte behöva acceptera övervikt som faktiskt kan behandlas – om du själv önskar en förändring. Du ska inte behöva höra att dina upplevelser av manlig hårväxt, oregelbunden mens och akne är något du bara får leva med. Att det inte finns någon hjälp. För det stämmer inte. Det finns hjälp att få.  Jag har sagt det innan och säger det igen: en av tio kvinnor har PCOS. Ändå är det få som ens hört talas om sjukdomen. Vi måste börja prata om detta mer. Många kvinnor med PCOS har dessutom svårt att bli gravida. Även där finns det bra hjälp att få – om du bara vet att det är PCOS som är orsaken. Jag är tacksam för Linnea på Femcare som lyssnade på mig. Som kopplade samman mina symtom. Som förstod att det jag kämpat med är en sjukdom. Jag hoppas att fler får träffa en Linnea och att fler kvinnor får hjälp med sina symtom. För mig har hjälpen varit ovärderlig. Misstänker du att du har PCOS eller vill du få hjälp med dina symtom?   Boka ett möte med en av våra barnmorskor på Femcare här.   PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) är en hormonell sjukdom som påverkar ägglossning, hormonbalans och ämnesomsättning. Vill du veta mer om vad PCOS egentligen är och hur det påverkar kroppen? Läs vår artikel om PCOS här.

Klitoris är ett organ med ett enda syfte: sexuell njutning! Trots detta är det många som inte vet hur klitoris ser ut och hur organet fungerar. I den här artikeln pratar vi mer om vad klitoris faktiskt är för något. Klitoris anatomi De flesta kanske känner till klitoris ollon som ligger ovan urinröret där de inre blygdläpparna möts. Men organet är faktiskt större än så och består även av skänklar och klyftor. Hela klitoris är alltså flera centimeter lång och följer underlivet i sin anatomi och kan därmed stimuleras på flera ställen. Skänklarna går från blygdbenet ner mot sittbenen och klyftorna, som ligger på samma nivå som muskeln m. bulbocavernosus, går ner mot mellangården och anus. Klitoris ligger alltså i flera plan, där ollonet är det enda som syns. Ollonet har en huva och hur rörlig denna huva är kan variera, ollonet övergår sedan i ett skaft och vid erektion kan ollonets position ändras lite och då flyttas fram. Ollonet har högst koncentration av nervändar, hela 8000, av kroppens alla strukturer, vilket är dubbelt så många som mannens ollon! Vad är egentligen en orgasm? En orgsam är en fysiologisk och en psykologisk upplevelse. För de flesta är orgasmen en skön och lustfylld känsla som kan ge en avslappning, men hos vissa kan orgsamen också vara kopplat till smärta. Det är också viktigt att förstå att lust är komplext och påverkas av flera faktorer, både fysiska och psykiska. Rent fysiologiskt är själva orgasmen rytmiska muskelkontraktioner. Sex efter förlossningen Lusten och samlivet kan kännas annorlunda efter en förlossning, och som sagt kan detta bero på flera olika saker både fysiskt och psykiskt. Lust är komplext och flera parametrar spelar in. Sömn, hormonnivåer, omställningarna i relationen, en ny familjemedlem, trötthet och smärta – allt spelar in. 90 % uppger sexuella besvär första året efter förlossning och ca 40 % upplever kvarstående besvär efter ett år. Det är alltså jättevanligt och vi måste våga prata om sex! Varför sex gör ont, känns obehagligt eller annorlunda efter en förlossning kan bero på olika saker. I vissa fall kan lättare knep med positioner vid omslutande samlag hjälpa till att få sexet skönt igen och i andra fall kanske det är slemhinnorna som behöver lite omsorg genom att smörjas. Spända muskler kan också ge upphov till smärtsamma samlag, vilket en fysioterapeut kan hjälpa dig med. ‍ Läs mer artiklar om sex och sexlust här Få tillbaka din sexlust i klimakteriet 5 tips för skönare sex under graviditet Hur tidigt är det normalt att ha sex efter förlossning Källor Banaei M, Azizi M, Moridi A, Dashti S, Yabandeh AP, Roozbeh N. Sexual dysfunction and related factors in pregnancy and postpartum: a systematic review and meta-analysis protocol (2019). Syst Rev. 8(1):161. Acele EÖ, Karaçam Z. Sexual problems in women during the first postpartum year and related conditions. (2012) J Clin Nurs. 21(7-8):929–7. Fodstad K, Staff AC, Laine K. Sexual activity and dyspareunia the first year postpartum in relation to degree of perineal trauma. (2016) Int Urogynecol J. 27(10):1513-1523.

Ingen sexposition är farlig eller fel under graviditeten så länge den känns bra för dig, men ibland kan man behöva göra lite anpassningar för att det ska kännas ännu bättre. Här kommer förslag på positioner, variationer och tips för skönare sex under graviditeten. — Under graviditet kan lusten både öka och minska, och det finns många faktorer som spelar in när det kommer till lust. Kanske kan bäckensmärta kännas som en stoppkloss, eller är det magen som är i vägen för att ha samlag som ni brukar? Det finns ingen position som är farlig eller fel, utan det handlar givetvis om att hitta de positioner som fungerar bäst för dig och din partner, säger Nina Tornberg, barnmorska och verksamhetsutvecklare på Femcare. Förslag på sexpositioner när du är gravid Här får du förslag på positioner vid omslutande samlag och olika tips att prova, som kan fungera särskilt bra när lusten knackar på under graviditeten. On top En position som för många kanske är känd mer som “ridande” position, där du sitter över din partner och ni kan se varandra. Här kan man laborera med hur man har benen för att hamna i en mer bekväm position för höfter och bäcken. Kanske känns det bättre om du kan låsa dina ben under din partner? Kanske känns det bättre om du vänder på dig och din partner kan hålla i dina ben? Dessa positioner låter magen vara fri och du kan styra hur djup penetrationen blir, men den kräver en del rörlighet i höfter och bäcken. Har du bäckensmärta kan dessa positioner dock kräva mycket av dig! På sidan Här finns det givetvis också en uppsjö med varianter, men sidliggande likt att skeda, kan också vara bekvämt för magen. Känns det fortfarande obekvämt kan ni försöka lägga lite kuddar under magen för att den ska få bra stöd! Att laborera med benposition kan också vara bra här, då det kan underlätta att du har det övre benet upp, och kanske får stöd att hålla det uppe? Denna position är snällare mot bäckenet, och kan fungera bättre för dig som har bäckensmärta. Överlutande “Doggy” är en position som vissa älskar och andra aldrig har testat. Positionen innebär att din partner kommer bakifrån. Fördelen med denna position är att den kan modifieras och känns det jobbigt att stå på alla fyra, kanske på grund av smärta i ländryggen, kan det kanske bli bättre om du står överlutad mot sängen, mot köksbordet eller kanske får stöd mot en pilatesboll? Här kan även du anpassa hur brett du har dina benen, vilket kan vara bra om du har bäckensmärta. Nackdelen med denna position är att du inte kan styra djupet på samma sätt – men med bra kommunikation mellan dig och din partner kan det vara en topposition! Klitorisstimulering De flesta individer med vagina når orgasm via klitorisstimulering. Oavsett om du känner dig otymplig med en växande mage, eller kanske har smärta i bäcken och ländrygg, är det bara fantasin som sätter gränser. Det finns flera olika knep för att det ska kännas extra skönt för dig. Kanske kan du prova att sitta i sängen med bra stöd för ryggen och fötterna höftbrett isär, och antingen stimulera klitoris själv eller med hjälp av din partner? Eller att ligga på sidan med bra stöd för magen och kudde mellan knäna, för att låta bäckenet hamna i viloposition. Intimitet utan krav – alltid! Sist men (verkligen) inte minst är det viktigt att poängtera att alla inte vill ha samlag under graviditeten, och då ska man givetvis inte ha det. Närhet och intimitet kan fås på så många sätt. Till exempel genom att krama din partner, att bara beröra varandra på armar, rygg, nacke och stanna kvar i hur beröringen känns för dig, att prata om drömmar, ta ett bad eller bara vara. Allt som fungerar för er är det bästa. Läs mer artiklar om sex och sexlust här Få tillbaka din sexlust i klimakteriet Visste du det här om klitori s Hur tidigt är det normalt att ha sex efter förlossning