Fisk innehåller näringsämnen som är extra viktiga för dig under graviditet eller om du ammar. Här får du veta mer om vilka sorters fiskar som är bra att äta och vilka du behöver undvika, äta ibland eller hantera på särskilt sätt. Fisk och skaldjur är toppen för kroppen Både fisk och skaldjur innehåller viktiga näringsämnen som annars kan vara svåra att få i sig tillräckligt av, som t.ex. vitamin D, omega-3-fettsyror, jod och selen. Dessa näringsämnen är extra viktiga under graviditeten och om du ammar, därför rekommenderas du att äta fisk och skaldjur 2-3 gånger per vecka. Variera gärna mellan feta och magra sorters fiskar eftersom de olika sorterna innehåller olika viktiga näringsämnen. Fet fisk är t.ex. sill, makrill och lax. Mager fisk är t.ex. sej, kolja, alaska pollock, torsk och rödspätta. Exempel på skaldjur är musslor, räkor och kräftor. All fisk är inte bra under graviditeten eller om du ammar Vissa fiskar bör undvikas helt under graviditeten, vissa går bra ibland och vissa behöver hanteras på särskilt sätt. En del fiskar ska även undvikas om du ammar. Läs mer om vilka fiskarter det gäller här nedan. Fisk att undvika under graviditet och vid amning Dessa fiskar kan innehålla höga halter av miljögifter och bör därför inte ätas mer än 2-3 gånger per år: Strömming Färsk och fryst tonfisk (gäller alltså inte tonfisk på burk/konserv) ‍ Dessa fiskar kan innehålla kvicksilver och bör därför ätas max 2-3 gånger per år, tillsammans: Abborre Gädda Gös Lake Havskatt Marulk Svärdfisk Stor hälleflundra Tonfisk färsk/fryst (tonfisk på burk går bra, för att det är en annan tonfiskart) Ål ‍ Dessa fiskar kan innehålla PCB och dioxiner och bör därför ätas max 2-3 gånger per år, tillsammans: Strömming (även surströmming) och sill från Östersjön och Bottniska viken Vildfångad lax och öring från Östersjön, Bottniska viken och älvarna, Vänern och Vättern Vildfångad sik från Vänern och Vättern Vildfångad Röding från Vättern Ål ‍ Vid graviditet gäller detta kring sushi/sashimi och rökt/gravad fisk: Alla sushi-varianter från restaurang och butik i Sverige går bra att äta under graviditeten. Om du gör egen sushi/sashimi så ska du använda färsk fisk som högst varit förpackad i några få dagar och ska ätas inom några få dagar. Köpt rökt och gravad fisk är okej så länge den inte har varit förpackad mer än en vecka. Om du gravar egen fisk så ska du använda färsk fisk som högst varit förpackad i några få dagar och ska ätas inom en vecka. Går också bra att frysa in. ‍ Listeria i fisk Anledningen till att rökt och gravad fisk inte ska vara förpackad för länge innan den äts, är för att bakterien listeria kan finnas i fisken och föröka sig i fisk som förvaras i kylen för länge. Bäst före-datumet är därför inget du ska förlita dig på när det kommer till rökt eller gravad fisk när du är gravid. Välj istället nyförpackad fisk för att minska risken för listeria. Om du ammar behöver du inte ta hänsyn till bakterien listeria, då den inte förs över till bröstmjölken och kan därför inte skada barnet. Hållbart fiske Välj alltid miljömärkt fisk för att göra ett så bra val som möjligt för vår miljö och våra hav. Variera också gärna ditt intag mellan olika arter av fisk och skaldjur för att sprida ut belastningen mellan olika arter. ‍ Källor: Livsmedelsverket. Fisk och skaldjur - råd [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2022. [uppdaterad 2022-01-27; citerad 2022-11-29]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/rad-om-bra-mat-hitta-ditt-satt/fisk Livsmedelsverket. Mat att undvika [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2022. [uppdaterad 2022-09-15; citerad 2022-11-29]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/gravida/mat-att-undvika#Fisk Livsmedelsverket. Mat att undvika - ammande [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2022. [uppdaterad 2022-11-22; citerad 2022-11-29]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/matvanor-halsa--miljo/kostrad/ammande/ammande-mat-att-undvika#Fisk

Du kanske bränner av lite skönsång i duschen en tisdagkväll, lyssnar på livemusik eller träffar din bästa vän över en fika och pratar om allt mellan himmel och jord. Och plötsligt undrar du, hur låter det där inifrån magen egentligen? ‍Bebisens utveckling ‍Från ungefär vecka 16 kan fostret börja höra ljud inne i magen, till exempel den gravidas hjärtslag. Efter ytterligare några veckor, vid cirka graviditetsvecka 24, hör den även ljud utanför magen och kan exempelvis rycka till om det kommer ett plötsligt ljud nära magen. Bebisen ligger skyddat och hör ljuden dovt, ungefär som när man har huvudet under vattenytan i badkaret. I takt med att magen växer och bebisens hörsel utvecklas blir hen allt bättre på att urskilja olika ljud. I slutet av graviditeten kan bebisen höra röster – och även skilja mellan olika röster. Från hjärtslag till röster och musik ‍För att hörseln ska utvecklas ordentligt behöver den stimuleras, det vill säga det är bra att det förekommer ljud runt magen. Spelas musik kommer barnet höra musiken men dovare än det upplevs utanför magen. I livmodern förekommer också andra ljud för barnet. Bebisen kan till exempel höra ljud från dina hjärtslag, blodflöde samt mag- och tarmsystem. ‍ Källor Barell A. What and when can a fetus hear? [Internet]. Medical news today; 2019 [uppdaterad 2019-02-15; citerad 2022-10-21]. Hämtad från: https://www.medicalnewstoday.com/articles/324464 Rohman K. Gravid i vecka 16 [Internet] Stockholm: 1177. 2019 [uppdaterad 2019-0919; citerad 2022-10-21] Hämtad från: https://www.1177.se/barn--gravid/graviditet/om-graviditeten/graviditeten-vecka-for-vecka/gravid-i-vecka-16/ Selander J, Albin M, Rosenhall U, Rylander U, Lewné M, Gustavsson P. Maternal Occupational Exposure to Noise during Pregnancy and Hearing Dysfunction in Children: A Nationwide Prospective Cohort Study in Sweden. ehp. (2016);1: 855-860 Querleu D, Renard X, Versyp F, Paris-Delrue L, Crèpin G. Fetal hearing. (1988). Eur J Obstet Gynecol Reprod Biol. 28(3):191-212

Ett kejsarsnitt består av ärrvävnad, som är en fibrös vävnad som är uppbyggt av kollagen precis som den övriga huden, men ärrvävnaden är inte lika elastisk. Den kan därför kännas stum och osmidig. Att själv försöka jobba med ärret kan leda till mer rörlighet och elasticitet i vävnaden, som kan minska smärtupplevelsen. Här får du lära dig hur! Hur kan jag ta hand om mitt ärr? Att genomgå kejsarsnitt innebär en öppen bukkirurgi. Operatören kommer behöva gå igenom flera lager med vävnad för att slutligen komma till livmodern. Ett vanligt missförstånd är att de raka magmusklerna snittas, vilket inte stämmer. Det som också är bra att ta upp när det kommer till kejsarsnitt, förutom restriktioner, återhämtning och tankar kring rörelse och träning är ärret. Precis som andra ärr kan detta blir stramt och stumt och eftersom ärret går igenom så många lager av vävnad kan det leda till smärta och besvär vid aktivitet. Det är viktigt att ärret är helt läkt innan du börjar jobba med det, vänta därmed i 8 veckor innan du sätter igång. Är det så att du har ett ärr som är äldre än så är det absolut inte för sent att börja, men det kommer kunna ta längre tid innan du märker av någon skillnad. Guide för egen ärrmassage Tvätta dina händer. Använda gärna någon naturlig oparfymerad olja. Testa att gör långsamma rörelser i små cirklar vid ärret. Du kan börja lägga två fingrar på ovansidan av ärret, göra små cirkelrörelser längst med hela ärret och sen göra samma sak fast på ärrets nedre sida på vägen tillbaka. Hittar du ett område som är lite extra stramt och gör lite ont, kan du testa hålla kvar lite och se om det lättar. Dra ärret upp och ner, nästan som du knådar en deg. Obs! Dra inte isär ärret, utan jobba åt en riktning i taget. Försök nyp tag om ärret och lyft det försiktigt upp. Rulla ärret! Försök forma som små S med båda dina händer. Rör området som har nedsatt känsel. Här kan du använda en tops, bomullstuss eller en liten handduk. ‍ ‍ Källor Fernando M. Ärrvävnad efter förlossningsskador och gynekologiska operationer. [Internet]. Stockholm: Baking Babies; 2018. [uppdaterad: 2018-03-03; citerad: 2022-05-18]. URL: https://bakingbabies.se/2018/03/03/arrvavnad-efter-forlossningsskador-och-gynekologiska-operationer/

Är du en lakritsälskare? Det går fint att äta lakrits under graviditeten, men du bör inte äta mer än 50 gram per dag, säger vår leg. dietist Sara Wärmström och förklarar här nedan varför. Lakrits innehåller ett ämne som heter glycyrrhizinsyra som kan vara skadligt om du får i dig för stora mängder av det. För höga doser kan rubba saltbalansen, som i sin tur kan skapa vätskeansamlingar i kroppen, högt blodtryck, huvudvärk med mera. Särskilt känsliga för höga doser av glycyrrhizinsyra är bland annat gravida. Därför är rekommendationen att äta max 50 gram lakrits på en dag under graviditeten. – Det är såklart inte rekommenderat att äta lakrits varje dag men du behöver inte heller vara rädd för att njuta av några bitar lakrits då och då, om du som jag är en lakritsälskare, säger Sara. Källor: Livsmedelsverket. Glycyrrhizinsyra i lakrits [Internet]. Uppsala: Livsmedelsverket; 2022. [uppdaterad 2021-12-08; citerad 2022-11-29]. Hämtad från: https://www.livsmedelsverket.se/livsmedel-och-innehall/oonskade-amnen/vaxtgifter/glycyrrhizinsyra

Vad är mellangårdsmassage, hur gör man och vad säger forskningen om dess effekter? Kan det minska risken för bristning i samband med vaginal förlossning? Vi guidar dig! Rädslan att drabbas av en förlossningsbristning finns hos många gravida och tanken att själv kunna påverka utfallet av detta kan kännas lockande. Det du själv kan göra för att försöka minska riskerna – och som med säkerhet inte ökar riskerna för bristning – är så kallad mellangårdsmassage. När man slog ihop resultatet av de studier som jämfört massage vs inte massage, såg man att massage av mellangården från graviditetsvecka 34 minskar risken för bristning med 9 % och risken för sugklocka med 17 % hos förstföderskor. Vad är mellangårdsmassage? Mellangårdsmassage kan även kallas perinealmassage. Perineum är nämligen det latinska ordet för mellangården, det vill säga området mellan vagina och anus. Detta område kommer, precis som hela bäckenbotten, att utsättas för mycket tryck och drag under en vaginal förlossning. Tanken och mekanismen bakom mellangårdsmassage är att vänja vävnaderna vid töjning ut åt sidorna och bakåt mot ändtarmen. Effekten av att utföra denna typ av massage i mellangården tros till stor del vara psykologisk, mer än att vävnaderna faktiskt skulle bli mer eftergivliga. Det vill säga att vetskapen att vävnaderna faktiskt kan töjas, samt att ha känt på den typen av sensation innan, kan öka den gravidas förmåga att slappna av under själva förlossningen. Det verkar även som att vetskapen om att smärtan kommer när mellangården töjs ut, är en faktor som leder till det positiva utfallet. Så masserar du mellangården – steg för steg‍ Antingen utför du massagen själv, eller så hjälper din partner till. Det kan vara lite svårt att hitta en position som är bekväm och där du kan slappna av, samtidigt som du når mellangården. Massagen ska inte göra mer ont än sedvanlig “stretch”. Att stå med ett ben upp på ett badkar eller toalett kan vara ett alternativ. Tvätta händerna innan utförande. Använd glidmedel eller olja. För in ett eller två fingrar cirka fem centimeter in i vagina, och försök att töja och tryck bakåt mot ändtarmen. Håll några sekunder. Du kan även svepa eller föra fingret ut åt sidan, en sida i taget. Gör det som fungerar bäst för dig eller din partner. ‍ Källor Beckmann MM, Stock OM. Antenatal perineal massage for reducing perineal trauma. Cochrane Database Syst Rev. 2013 Apr 30;2013(4):CD005123. doi: 10.1002/14651858.CD005123.pub3. PMID: 23633325; PMCID: PMC11297413. Okeahialam NA, Sultan AH, Thakar R. The prevention of perineal trauma during vaginal birth. Am J Obstet Gynecol. 2024 Mar;230(3S):S991-S1004. doi: 10.1016/j.ajog.2022.06.021. Epub 2023 Aug 11. PMID: 37635056. Abdelhakim AM, Eldesouky E, Elmagd IA, Mohammed A, Farag EA, Mohammed AE, Hamam KM, Hussein AS, Ali AS, Keshta NHA, Hamza M, Samy A, Abdel-Latif AA. Antenatal perineal massage benefits in reducing perineal trauma and postpartum morbidities: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. Int Urogynecol J. 2020 Sep;31(9):1735-1745. doi: 10.1007/s00192-020-04302-8. Epub 2020 May 12. PMID: 32399905. Shahoei R, Zaheri F, Nasab LH, Ranaei F. The effect of perineal massage during the second stage of birth on nulliparous women perineal: A randomization clinical trial. (2017) Electron Physician. (10):5588-5595. Aquino CI, Guida M, Saccone G, et al. Perineal massage during labor: a systematic review and meta-analysis of randomized controlled trials. (2020) J Matern Fetal Neonatal Med. (6):1051-1063. Mantle J, Haslam J, och Barton S. Physiotherapy in Obstetrics and Gynaecology. 2a uppl. London: Butterworth-Heinemann: 2004.

NIPT är ett test man kan ta när man är gravid. Syftet är att hitta eventuella fel (avvikelser) på fostret. NIPT står för non-invasive prenatal testing och har hög tillförlitlighet. Måste alla göra ett NIPT-test?  NIPT är precis som all annan fosterdiagnostik frivillig. Alla regioner erbjuder inte testet kostnadsfritt. Men för vissa patienter blir det kostnadsfritt om man tex har fått hög sannolikhet för kromosomavvikelse på KUB-testet. När kan du göra ett NIPT-test?  NIPT kan göras från graviditetsvecka 10+0. För att göra ett test inom den offentliga vården behöver du en remiss. Men en del mottagningar erbjuder NIPT-test mot en kostnad och då behöver du ingen remiss.  Läs mer om NIPT och boka här. Vad kan NIPT-testet visa?  Testet visar hur troligt det är att fostret har vissa kromosomavvikelser. I varje cell finns 46 kromosomer som innehåller arvsanlag. Hälften av dessa kommer från ägget och hälften från spermien. När de ska dela sig efter befruktningen kan det bli avvikelser. Vissa avvikelser kan vara mycket allvarliga medan andra knappt märks.  Det finns olika typer av NIPT-test. En viss typ undersöker alla kromosompar hos fostret. En annan typ är en riktad analys avseende trisomi 21 (Downs syndrom) och två mer ovanliga kromosomförändringar, trisomi 13 (Pataus syndrom) och trisomi 18 (Edwards syndrom). NIPT-test kan också ge information om fostrets könskromosomer X och Y samt om det finns någon avvikelse i antalet könskromosomer, till exempel som vid två tillstånd som heter Turners eller Klinefelters syndrom. Utöver att undersöka avvikelser kan ett NIPT-test visa vilket kön fostret har. Du bestämmer själv om du vill veta vilket kön fostret har. Att tänka på innan ett NIPT-test Det är frivilligt att göra ett NIPT-test. Det är ditt eget val. Det är viktigt att reflektera innan och diskutera noga med sin partner om man vill genomgå testet eller inte. En av de viktigaste aspekterna är att fundera på vad testresultatet kan innebära för just dig eller er som par och vilket ställningstagande ni står inför när resultatet kommer. Det är fortfarande väldigt få barn som föds med kromosomavvikelser men många kan ändå vara villrådiga inför att ta ett test. En barnmorska kan hjälpa till att strukturera upp tankarna.  Om du känner att du vill ha extra stöd i ditt beslut boka gärna en tid ho s våra barnmorskor  så kommer du få information och stöd så att du kan ta det beslutet som passar er bäst.  Förberedelser innan ett NIPT-test För att kunna göra NIPT behöver du först göra ett ultraljud. Ultraljudet visar hur länge graviditeten har pågått och om det är fler än ett foster. En del bokar ett tidigt dateringsultraljud i samband med NIPT-testet. Andra väntar till KUB-testet är genomfört, eftersom KUB innehåller ultraljudsundersökning. Hur går ett NIPT-test till? Ett NIPT-test är ett blodprov som tas i armen på den som är gravid. Det är ett litet stick i armen och går på några sekunder. Blodprovet skickas sedan till ett laboratorium för analys. När analysen är klar får du information om testresultatet. Kan man få biverkningar efter ett NIPT-test? Eftersom NIPT endast innebär ett blodprov som tas i armen, så finns inte några biverkningar utöver lite ömhet kring sticket i armen.  Läs mer och boka NIPT-test här.

När Katarina Wilk var 42 år fick hon diagnosen utmattningssyndrom och erbjuden antidepressiva. Men hon kunde inte känna igen sig i det och efter ett par år av livsstilsförändringar påbörjade hon hormonbehandling. Här berättar Katarina om sin resa genom både utmattning, ADHD-tankar och förklimakteriet.  Utmattning och klimakteriet Mitt första nedslag i klimakterievärlden var när jag var 42 år och drabbades av plötslig insomni, nedstämdhet och panikattacker. Efter många vändor till vårdcentralen och diverse sömnpiller fick jag diagnosen utmattningssyndrom och erbjuden SSRI och sjukskrivning. Jag sa tack men nej tack till det och påbörjade min research och skrev sedan två böcker om förklimakteriet, varav en är översatt till sju språk. Här kan du läsa mer om psykiska besvär i klimakteriet.  Jag gjorde en del livstilssförändringar under åren men när jag var 48 år orkade jag inte kämpa längre utan påbörjade hormonbehandling. Det var som att dra upp en rullgardin. Helt plötsligt var det som att jag blev mig själv igen, den kvinna jag var innan allt började. Jag hade energi, kände glädje igen och kunde koncentrera mig på mitt arbete. Här kan du läsa mer om hormonbehandling i klimakteriet.  ADHD och klimakteriet Mitt andra nedslag var när halva min bekantskapskrets fick en ADHD-diagnos i 50-års åldern och satta på läkemedel som verkade funka. Jag började fundera. Hade jag också en diagnos? Hade jag kanske haft fel hela tiden? Jag som trodde att det var hormonella svängningar, tänk om jag hade fel? Jag hade också varit rörig och haft hjärndimma och hade haft lite svårt att koncentrera mig. Jag påbörjade en utredning men beslutade mig för att avsluta den för det var något som skavde i mig, då jag hade jag grävt i forskningen kring en kvinnas hjärna och hormoner i över 10 år.  Det är svårt att säga vad som är vad. Om det är ADHD, utmattning eller förklimakteriet men jag blev mer och mer övertygad om att det handlade om hormonella svängningar.   Hormonella svängningar Jag har alltså fått två förklaringar av vården till varför jag har mått som jag har mått. Diverse förklaringar är naturligtvis bra för att kvinnor ska förstå bättre varför de har mått som de har mått under livet. De kan vara svaret på varför allt varit så upp och ner.  Men tänk om svaret egentligen är något helt annat? Något mer naturligt och inte konstruerat? Som en så enkel sak att det är hormonerna som svänger? Ibland känns det som att alla diagnoser bara är konstruerade utifrån den galna utvecklingen i vårt samhälle. Vi söker förklaringar på varför vi inte kan hantera det som händer och får dem genom nya diagnoser som än så länge har vag evidens bakom sig. Snart kommer säkert en ny diagnos som tar över. För en sak är säker, det går alltid trender i vilka diagnoser vi kvinnor får. Förr var vi hysteriska och hade SVBK (sveda, värk och bränn-käring) som var ett kodord inom vården för kvinnor man inte kunde placera. Nu har vi istället utmattning och ADHD.  Överlappande symtom Utmatttning, ADHD och förklimakteriet har överlappande symtom och det är svårt idag att möta en vårdgivare som har förståelse för detta och kan hålla isär begreppen. Många är inte insatta i vad den internationella forskningen nu visar. För den exploderar.  Från att kvinnor historiskt sett varit exkluderade så exploderar just Gender Medicine med stort fokus på kvinna, hormoner och hjärna och om hur våra hormoner har större betydelse än vad vi har trott. Man måste bara lyssna på den. Läs gärna den här artikeln om utmaningen att ställa rätt diagnos.  Jag är glad att jag kom i kontakt med Femcare som såg hela mig och som var uppdaterade på den senaste forskningen. För första gången så kändes det som att någon lyssnade.  Det finns självklart många av er som är både utmattade och har ADHD och är i förklimakteriet samtidigt  men för mig räcker det med en diagnos. Diagnosen att vara kvinna.  Må bra genom klimakteriet. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här.

Diskussionerna om testosteronets vara och icke-vara vad gäller kvinnor i klimakteriet bubblar nu runt omkring i världen. Kanske vet du inte ens om att du som kvinna har testosteron i kroppen. Vi tenderar att främst associera testosteron med män men det börjar talas mer och mer om att det är ett viktigt hormon även för kvinnor. Testosteron och kvinnor Även kvinnor har testosteron i kroppen och det är ett viktigt hormon utifrån flera aspekter.  Testosteron produceras i äggstockarna och i binjurarna och spelar en viktig roll för sexlust och förmågan att känna upphetsning. Men det spelar också en roll för kognitiv förmåga, allmänt välbefinnande och energinivå hos kvinnor.  Behöver kvinnor testosteron i klimakteriet?   Testosteronet sjunker inte i samma omfattning som östrogen, men effekterna av ett sjunkande testosteron kan vara omfattande. För lite testosteron hos kvinnor kan medföra: minskad sexlust – här kan du läsa mer om hur du får tillbaka din sexlust i klimakteriet. svagare muskler trötthet – läs våra 10 tips för bättre sömn under klimakteriet allmän håglöshet humörförändringar försämrad koncentrationsförmåga nedstämdhet – läs mer om nedstämdhet i klimakteriet. Redan 2003 kom en studie som påvisade att behandling med transdermalt (via huden) testosteron vid låga nivåer förbättrade kvinnors humör och sexlust. För höga nivåer av testosteron är ovanligt hos kvinnor men ses ofta i samband med sjukdomen PCOS.  Kan man mäta testosteron?  Idag är det svårt att mäta sina hormonvärden i förklimakteriet  på grund av att hormonerna fluktuerar. Östrogen, testosteron och progesteron behöver fungera tillsammans för en optimal effekt. Om du söker gynekolog för tecken till testosteronbrist, bedömer gynekologen om behandling kan påbörjas direkt eller om testosteronet bör mätas först. Efter insatt behandling kontrolleras testosteronnivåerna efter 6-8 veckor så att de ligger inom normal nivå. Efter menopaus fortsätter binjurarna att producera testosteron men trots det kan nivåerna bli så låga att de orsakar symtom.  Testosteronbehandling för kvinnor i klimakteriet I Sverige och globalt skrivs testosteron ut vid låg sexlust . Det pågår dock en livlig debatt om testosterontillskott kan påverka mer än bara sexlusten. Många kvinnor vittnar om att hormonbehandling med östrogen/progesteron inte är tillräckligt. Att tillägg med testosteron har höjt deras energinivåer både fysiskt och psykiskt. Detta kan man också se i forskning som nu börjar komma. Behandling med testosteron kan bland annat förbättra humör och kognition .  Än så länge finns inget specifikt testosteron för kvinnor utan det som skrivs ut är ursprungligen för män men i betydligt lägre doser. Men 2023 startades de första studierna  i England för ett specifikt testosteronplåsthärer för kvinnor. Idag behandlas kvinnor oftast med testosteron som man tar via huden i geléform.  Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor och svar om testosteron i klimakteriet  Måste man ta testosteron i klimakteriet? Det finns inga rekommendationer ännu att kvinnor bör ta testosteronbehandling i klimakteriet i preventivt syfte. Däremot bör kvinnor med låg sexlust, allmän påverkan på välbefinnandet och eventuell ej tillfredsställande effekt av hormonbehandling med östrogen/progesteron ta upp det till diskussion med sin gynekolog.  Nyfiken på hormonbehandling?  Här berättar vi om fördelar och nackdelar med hormonbehandling under klimakteriet. Kan man ta testosteronbehandling i förklimakteriet? Ja, man kan ta testosteron trots att man fortfarande har menstruationer.  Läs mer om förklimakteriet här. Hur höjer man testosteron naturligt? Det är svårt att höja sitt testosteron naturligt även om livsstilsförändringar kan göra att symtomen på lågt testosteron minskar.  Kan testosteronbehandling ge cancer? Nej, det har inte visat sig vara något samband mellan testosteron och cancer för kvinnor.  Är det säkert att ta testosteron?  Det finns inga kända biverkningar med testosteron för kvinnor vid noggrann dosering och uppföljning. Hur ska man applicera testosteron? Krämen appliceras på ren, torr och oskadad hud vid samma tidpunkt varje dag, antingen på buken, låren eller insidan av armarna. Tänk på att tvätta händerna efteråt och täcka över området med t-shirt eller byxor för att det inte ska överföras till andra.  Hur går det till när jag vill börja med testosteronbehandling? På Femcare börjar vi med att du fyller i ett självskattningsformulär. Därefter genomför vi samtal med våra gynekologer och använder formuläret Menopause Rating Scale som grund. Vid behov gör vi även tester av dina testosteronvärden. Tillsammans bildar detta underlaget för att bedöma om en behandling kan vara aktuell. Boka ett besök här.

Det är vanligt att sömnen blir sämre i klimakteriet . Det händer oftast redan i förklimakteriet , det vill säga från 40 plus. Vissa får svårt att somna medan andra vaknar oftare under natten. Ofta beror uppvaknandet på vallningar under nätterna men även utan vallningar upplever många kvinnor i klimakteriet att deras sömn är påverkad. Ibland känns det som att man sover mycket lättare än tidigare. Vissa kvinnor vittnar om att det känns som att de aldrig går ner i djupsömn.  Varför är sömn viktigt? Sömnen är bland annat viktig för hjärnans plasticitet. När vi sover bearbetar hjärnan den informationen vi tar in och gallrar bort sådant som går att gallra bort. Den har alltså en renande effekt på hjärnan och om du inte sover så fungerar inte hjärnan som den ska. Om du sover för lite så påverkas många funktioner, som till exempel koncentrationsförmåga, tålamod, inlärning och humör. Varför upplever du trötthet under klimakteriet?  Förklimakteriet påverkar ofta sömnen men självklart kan sömnlösheten bero på hur man har det allmänt i livet. Ofta sammanfaller klimakteriet med en period i livet då det händer många saker i ditt liv. Dina barn kanske är tonåringar, dina föräldrar kanske går bort, du kanske ligger mitt i en skilsmässa. Det kan helt enkelt vara en jobbig och stressig period i livet som kan göra dig tröttare och orsaka sömnbesvär.  Men utifrån ett klimakterieperspektiv så kan det sinande östrogenet påverka ditt sömnhormon melatonin. Det minskar naturligt med åldern men just under denna fas påverkas melatoninet ytterligare vilket gör att sömnproblem är vanligt. I vissa fall kan intag av melatonin förbättra din sömn.  Hur yttrar sig dålig sömn i klimakteriet?  Det är individuellt från kvinna till kvinna. Men oftast så handlar det om detta:  Du kan inte somna överhuvudtaget.  Du vaknar flera gånger under natten. Du vaknar tidigt och kan inte somna om.  Klimakteriet medför många olika symtom. Här kan du läsa om andra vanliga symtom i klimakteriet . Dålig sömn av andra anledningar? Trötthet vid sjukdom kallas ibland för fatigue. Trötthet är vanligt vid många fysiska och psykiska sjukdomar. Ibland kan den vara orsakad av de läkemedel du behöver ta för din sjukdom. Den tröttheten man upplever vid sjukdom känns lite annorlunda än den du upplever på grund av att du har sovit dåligt. Oftast pratar man om en trötthet som inte går att vila sig ifrån när den utlöses av sjukdomar. Man kan också känna en kraftlöshet i kroppen.  Orolig sömn och extrem trötthet Många beskriver en extrem trötthet i samband med klimakteriet. Framförallt under åren mellan 40 och 50, innan mensen upphör. Ibland kan man också känna yrsel när man är trött och inte har sovit ordentligt på flera nätter. Men det är oftast inget att oroa sig för.  Bara för att man sover dåligt betyder det inte att man är allvarligt sjuk. Om man däremot känner en förlamande trötthet som man inte riktigt känner igen, och som inte går över om man vilar, så kan det vara bra att gå till sin läkare.  10 tips för att sova bättre under förklimakteriet och klimakteriet Träning är som bekant en mirakelmedicin inte bara under den här fasen. Utöva den träningen du vill och är bekväm med. Det handlar inte om att träna inför ett maraton, snarare tvärtom. Lugna träningsformer såsom yoga och pilates kan hjälpa din stressade kropp att komma till ro under klimakteriet. Om du gör någon fysisk aktivitet varje dag så kommer sömnen så småningom att förbättras. I artikeln gå ner i vikt under klimakteriet tipsar vi om bra träningsformer under klimakteriet. Minska aktiviteterna under kvällstid. Det gäller även träningen. Träna inte för sent på kvällen. Försök att varva ner minst en timme innan du somnar. Lägg gärna bort mobilen. Undvik kaffe och alkohol. Viktigt att det är mörkt i sovrummet – speciellt under sommartiden.  Ät inte för sent då det kan påverka din sömn.  Avslappningsövningar kan ha en fin effekt på sömnen.  Försök att ha regelbundna rutiner. Sov inte på dagen om du har svårt med nattsömnen.  Melatonin-tillskott kan i vissa fall fungera. Det har bland annat gjorts studier på melatonintillskott och sömnproblem  hos kvinnor som tidigare har haft bröstcancer.  Forskningen är idag enig om att hormonersättning har stor effekt på sömnen. Det kan man idag tydligt se på de kvinnor som besväras av vallningar  på natten. Här berättar vi mer om fördelar och nackdelar med hormonbehandling i klimakteriet. Har du svårt att sova och funderar på om din sömnlöshet är hormonrelaterad? Må bra genom klimakteriet. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här.

Idag finns det två diagnoser som ökar i vårt samhälle för kvinnor 40 plus och det är utmattningssyndrom och vuxen-ADHD. Samtidigt börjar kunskapen kring klimakteriet spridas till allt fler kvinnor.  Vi ger dig rådgivning och behandling utifrån ett hormonellt perspektiv –  hur hormoner kan påverka din hjärna och känslor, oavsett om du är utmattad eller kanske nyligen har fått en ADHD-diagnos eller är i förklimakteriet. Eller kanske har fått alla tre “diagnoser” samtidigt.  Klimakteriets faser – från förklimakteriet till tiden efter menopaus Klimakteriet är ett begrepp som beskriver själva övergången dvs transitionen till tidpunkten då du inte är fertil längre. Den består av olika faser. Många tror att klimakteriet är en tidpunkt – att det är något som händer när man är 50 år och mensen upphör. Men riktigt så är det inte utan klimakteriet är en lång process. Läs mer om klimakteriets ålder och faser här.   1. Förklimakteriet  Man kan säga att förklimakteriet består av två delar. Premenopausen inträffar tidigt, när äggstockarnas hormonproduktion börjar minska. Detta sker redan ungefär från 35 års ålder. Vidare har vi perimenopausen. Denna fas sägs vara den mest turbulenta. Inträffar oftast 40 plus men med tydliga symtom 45 plus hos många kvinnor.  2. Menopaus Menopausen inträffar vid cirka 51 års ålder. Det innebär en tidpunkt då du inte har haft mens på 12 månader.  3. Postmenopaus Tiden efter menopaus som varar resten av ditt liv.  Förklimakteriet – från 35 års ålder Förklimakteriet kan alltså starta så tidigt som 35 plus men många får inte symtom förrän 40 plus. Majoriteten har tydliga symtom efter 45 år.  De första symtomen kan vara oregelbundna blödningar eller en känsla av att du har en PMS som aldrig tar slut. Under förklimakteriet börjar könshormonerna östrogen, progesteron och testosteron bete sig irrationellt. De dansar helt enkelt inte tillsammans längre.  Andra symptom i förklimakteriet kan exempelvis vara:  Svettningar/vallningar Urinvägsinfektioner som återkommer Ledbesvär – läs mer i artikeln ont i leder i klimakteriet. Huvudvärk Torra slemhinnor  Svårt att få effekt av träning Minskad sexlust – läs mer om sexlust i klimakteriet Viktuppgång – här tipsar vår dietist om viktnedgång i klimakteriet Ångest – läs mer om psykiska besvär i klimakteriet. Panikattacker Sömnproblem – få 10 tips på bättre sömn här Nedstämdhet I den här artikeln berättar vi mer om vanliga symtom vid klimakteriet. Kan ett test visa om du är i förklimakteriet? Det är inte helt lätt att ta ett test som visar om du är i förklimakteriet eftersom dina hormoner svänger från dag till dag. Enligt Svenska Föreningen för Obstetrik och Gynekologi ( SFOG) som är en yrkesförening för gynekologer och presenterar riktlinjer för vården, så behöver man inte mäta efter 45 års ålder. Istället kan man gå på dina symtom.  Här på Femcare använder vi oss en vetenskapligt validerad skattningsskala, (The Menopause Rating Scale), dvs att du får svara på frågor i ett formulär och utifrån det kan våra läkare se om dina symtom kan vara relaterade till klimakteriet och vilken hjälp du behöver.  Psykiska besvär vid förklimakteriet Många kvinnor tror att vallningar är det vanligaste symtomet i förklimakteriet, men undersökningar har visat att kvinnor upplever de psykiska besvären som mest besvärliga att hantera. Forskningen idag visar att det minskande östrogenet och de stora hormonella svängningarna under förklimakteriet faktiskt påverkar våra hjärnor på riktigt Många pratar om  hjärndimma som ett av de tydligaste symtomen . Dr Lisa Mosconi, en av världens ledande forskare inom neurovetenskap, menar att “klimakteriet inte bör ses som en reproduktiv transition utan en neuroendokrin transition”. Med det menar hon att klimakteriet inte bara händer i våra äggstockar utan även i vår hjärna. Studier har bland annat visat att det påverkar exempelvis din kognitiva förmåga.   Förklimakteriet kan utlösa ADHD-liknande symtom och utmattning.  Idag är det många som får en utmattningsdiagnos eller som kanske till och med får rådet att göra en ADHD-utredning.  Ett problem är att alla tre “diagnoser” har liknande symptom. Du kan känna dig ofokuserad, ha svårt att koncentrera dig. Det kan kännas som att det inte går att få stopp på din hjärna. Tankarna bara går runt, runt.  Så hur ska man veta vad som är vad? Utmattningssyndrom är idag en diagnos som börjar ifrågasättas lite i samhället. Det har visat sig att det egentligen inte finns så mycket forskning kring diagnosen. Inte heller kring   interventionernas effekt , dvs de metoder som man har använt för att få folk tillbaka i arbete.  Det kom en avhandling 2015 som redan då beskrev att orsaken till utmattningssyndrom skulle kunna vara länkat till personlighet och välmående, till kognitiv förmåga och på något sätt till neuroendokrin dysfunktion.  En neuroendokrin dysfunktion skulle kunna vara det vi skrev ovan. Något med hjärnan och hormonerna. Så på ett sätt skulle ett sinande östrogen kunna ha något med utmattning att göra.  Sverige är dessutom det enda landet som har utmattningssyndrom i sina diagnosmanualer.  Elin Lindsäter, psykolog och forskare på Karolinska Institutet, förklarar det ganska bra i en artikel.  ”Att vi i Sverige valde att ta fram specifika diagnostiska kriterier för utmattning som antas bero på identifierbara stressorer kan ha att göra med vår tradition att vara en välfärdsstat och med hur vår sjukförsäkring är utformad.” Kunskap om klimakteriet minskar sjukskrivningar Så kan det i själva verket vara så att du ”bara” är i förklimakteriet när du är på väg in i eller går in i väggen? Det är svårt att svara på den frågan men det vi vet idag är att kunskap om klimakteriet och en klimakteriesatsning ute på arbetsplatserna  minskar utmattnings- och sjukskrivningssiffror.  Kanske går det att förhindra att man går in i väggen genom att lära sig mer om vad som händer i våra hjärnor. När det gäller klimakteriet och vuxen-ADHD påminner de om varandra på flera sätt. Inte ens experterna är helt överens om diagnosen. En del säger att kvinnor har kunnat “dölja” sin ADHD genom livet på olika sätt. Andra experter menar att har man kunnat dölja den genom livet så har man inte de kriterierna som krävs enligt diagnosmanualerna. Dessutom visar studier att ADHD-symtom kan förvärras i perioder när hormonerna svänger men det pågår också diskussioner om att förklimakteriet kan framkalla ADHD-liknande symtom  hos kvinnor utan ADHD.  Svårt att sätta diagnos och behandla Idag behandlas många med utmattningssyndrom med antidepressiva och ADHD-patienter med centralstimulerande. Det det är oklart än så länge om och hur många som har fått en bedömning gällande klimakteriets effekt på hjärnan. Det är svårt att veta vad som är rätt behandling, då vetenskapligt underlag saknas.  De studier som är gjorda idag är på ADHD-behandling till kvinnor i menopaus  utan ADHD. Läkare utomlands har börjat diskutera om det är så att man borde behandla kvinnor olika beroende på när man fått sin diagnos. Kanske är det så att de som fått sin diagnos 40 plus skulle må bättre av hormoner  som första steg och därefter ta ställning till behandling med centralstimularande om bristande effekt av hormonbehandling. Här berättar vi mer om fördelar och nackdelar med hormonbehandling i klimakteriet. Det är också fortfarande svårt att säga vad som är vad då det idag inte finns några markörer att mäta, inga egentliga kriterier som skiljer dessa ”tre” diagnoser åt.  Alla tre “diagnoser” har gemensamt att de verkar påverka vår hjärna. Idag finns det bilder tagna med magnetkamera på vad som händer i en kvinnas hjärna i förklimakteriet. Och som tidigare nämnts finns endast ett fåtal sådana bilder på en hjärna vid utmattning.  Det finns även hjärnavbildningsstudier på ADHD-patienter men den internationella ADHD-federationen  skriver  att skillnaderna mellan en ”vanlig” hjärna och en ADHD-hjärna är för små för att utifrån dessa bilder kunna ställa diagnosen.  Har du frågor om dina symtom kan vara hormonrelaterade, så hör gärna av dig till oss.   Här berättar Katarina om hur hon utreddes för utmattning och ADHD – men i själva verket var hon i förklimakteriet. Må bra genom klimakteriet. Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor och svar om förklimakteriet När börjar förklimakteriet?  Internationellt benämns två faser innan menopaus och det är premenopaus och perimenopaus. Premenopaus kan uppträda så tidigt som från 35 års ålder och perimenopause uppträder vanligtvis efter 40 och symtomen är som mest framträdande efter 45.  Förklimakteriet som begrepp innehåller dessa två faser men i Sverige är det vanligast att man menar perimenopausen som förklimakteriet - det vill säga 40 plus. Läs gärna mer om de olika faserna i klimakteriet här.  Kan man fortfarande ha mens och vara i förklimakteriet?  Ja, man kan fortfarande ha mens och ändå uppleva symtom som har med förklimakteriet att göra. Här berättar vi mer om blödningar i klimakteriet. Vilka är symtomen under förklimakteriet?  Både fysiska och psyiska symtom är vanliga även om de psykiska anses vara mest framträdande. Kan man få hormonbehandling i förklimakteriet?  Ja, beroende på symtombild och i samråd med din läkare kan du erbjudas hormonbehandling  i förklimakteriet. Här berättar Mimmi om hur hon fick hjälp med hormonbehandling.

Magen och tarmarnas viktigaste funktion är att bryta ner maten vi äter och låta kroppen ta upp de näringsämnen den behöver. Denna process kallas för matsmältningen. Här får du lära dig om normal tarmfunktion, vad bajståget är och varför det är så viktigt att hoppa på bajståget när det går. Har du koll på tarmens dygnsrytm? Tarmen har en dygnsrytm. Under natten är tarmen lugn och vid några tillfällen under dagen är den mer aktiv. Det är detta som kallas bajståget. Bajståget går flera gånger om dagen. Det går på morgonen och efter måltid. Efter måltid kommer bajståget i två vågor. Först efter 20 minuter och sedan efter en timme. Läs vidare för att förstå varför kroppen mår bäst av att gå på toa när bajståget går. Matens resa från mun till ändtarm Matsmältning sker i mag-tarmkanalen när maten transporteras från munnen, genom magsäck och tarmar och slutligen till ändtarmen. Matens resa från mun till ändtarm tar cirka ett dygn. Musklerna i magsäck och tarmar knådar födan till mindre delar och jobbar ner den genom magen. På vägen tar kroppen upp den vätska och näringsämnen den behöver. Så känner vi att vi blir bajsnödiga De nedersta 15 centimeterna av tarmen kallas för ändtarmen. Här samlas avföringen innan den bajsas ut. Ändtarmen är full av känselceller. Det är dessa som hjälper oss känna när vi är bajsnödiga och om det som finns i ändtarmen har fast form eller är gas. Det pågår ständigt kommunikation mellan hjärnan och tarmen. När hjärnan får signal att vi är bajsnödiga så dras tjocktarmen och ändtarmens muskler samman för att pressa ut avföringen samtidigt som bäckenbottens muskler kring ändtarmen slappnar av. Vad händer om vi inte går på toaletten när vi är nödiga? Att inte tömma tarmen när kroppen säger att du är bajsnödig resulterar i att avföringen stannar i tarmen längre och mer vätska absorberas av kroppen vilket gör att avföringen blir hårdare. Nästa gång vi sätter oss på toaletten för att tömma tarmen kommer det vara svårare. Hård avföring kan leda till att det gör ont att bajsa. Det är därför det är så viktigt att lyssna på kroppens signaler och leta upp en toalett direkt när vi blir bajsnödiga. Helt enkelt: Hoppa på bajståget innan det lämnar perrongen! ‍ Källor Agréus. Så fungerar matsmältningsorganen [internet]. Stockholm: 1177; 2024 [uppdaterad 2019-10-07; citerad 2024-02-07]. Hämtad från: https://www.1177.se/liv--halsa/sa-fungerar-kroppen/matsmaltningsorganen/ Fleming MA 2nd, Ehsan L, Moore SR, Levin DE. The Enteric Nervous System and Its Emerging Role as a Therapeutic Target. Gastroenterol Res Pract. 2020 Sep 8;2020:8024171.

Lär dig mer om högt blodtryck, även kallat hypertoni, under graviditet och hur träning kan hjälpa till att förebygga det. Högt blodtryck, även kallat hypertoni, kan man drabbas av vare sig man är gravid eller inte. Högt blodtryck (högre än 140/90) som upptäcks före vecka 20 kallas för essentiell hypertoni. Om blodtrycket är högre än 140/90 efter vecka 20 utan påverkan på andra organ, kallas det gravidtetshypertoni. Förhöjt blodtryck i kombination med organpåverkan kallas för preeklampsi eller havandeskapsförgiftning. Med organpåverkan menas till exempel neurologisk påverkan så som ihållande huvudvärk, ögonflimmer eller att man är skakig. Om lever eller magsäck blir påverkade kan det leda till nytillkommen högt sittande buksmärta eller nytillkommet illamående och/eller kräkningar. Man kan även bli ovanligt svullen i ansiktet eller känna sig sjuk. I blodprover kan man se påverkade leverprover, njurvärden, blodplättar och blodvärde. ‍8% drabbas av högt blodtryck under graviditet‍ och 3-7 % får havandeskapsförgiftning Gravidetshypertoni och havandeskapsförgiftning är viktigt att upptäcka, och därför kontrolleras blodtrycket vid varje besök på barnmorskemottagningen. Ungefär 8 % av gravida kvinnor drabbas av någon form av hypertoni under graviditeten, och mellan 3-7 % får havandeskapsförgiftning. Orsakerna till varför vissa kvinnor drabbas är inte helt klara men ärftlighet, ålder, fetma, diabetes, njursjukdomar och reumatiska sjukdomar är kända riskfaktorer för att drabbas. ‍Regelbunden träning under graviditet kan förebygga högt blodtryck Det finns mycket starkt vetenskapligt stöd för att regelbunden träning, framför allt konditionsträning, kan sänka och normalisera både det systoliska och diastoliska blodtrycket hos icke-gravida kvinnor. Under graviditet visar några mindre studier att kombinerad träning, som innehåller både konditions- och styrketräning, har störst fördelar på hjärtkärlhälsan under graviditet, då det leder till bättre blodtrycksreglering, förbättrad funktion i blodkärlen och minskad risk för metabolt syndom. Det verkar dock som att effekten är en färskvara, vilket innebär att om du slutar att träna har du samma risk att drabbas som otränade individer. Källor Fridén C. Nordgren B. Åhlund S. Graviditet, hälsa och träning. Studentlitteratur: Lund; 2011 Nascimento SL, Surita FG, Cecatti JG. Physical exercise during pregnancy: a systematic review. Curr Opin Obstet Gynecol. 2012 Dec;24(6):387-94. Rawat A, Vyas K. Exercise Intervention to Mitigate the Cardiovascular Sequence of Pregnancy Complications. Cureus. 2024 Dec 14;16(12):e75703. doi: 10.7759/cureus.75703. PMID: 39807464; PMCID: PMC11728208. Sahlgrenska universitetssjukhuset. Havandeskapsförgiftning (internet) Göteborg; sahlgrenska.se; 2020 (uppdaterad 2020-05-14; citerad 2022-08-23) Hämtad från: https://www.sahlgrenska.se/omraden/omrade-1/verksamhet-obstetrik/a-o/komplikationer/havandeskapsforgiftning/