Det finns nog inget som är så omdebatterat inom kvinnovården som hormonbehandling. Allt detta på grund av WHI-studien som kom 2002 och som påvisade risker med behandlingen men som i uppföljande studier  visade sig inte riktigt stämde.  Idag vet vi bättre och kan därför skräddarsy en individanpassad behandling där nyttan överstiger eventuella risker. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling effektivt lindrar symtom som vallningar, sömnbesvär och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet.  Lider du av sömnbesvär? Läs våra tips för bättre sömn under klimakteriet. Hormonbehandling även vid psykisk ohälsa Den senaste forskningen visar dessutom hur vårt sinande östrogen påverkar vår kognitiva förmåga  och även har en ökad risk för mental påverkan i form av psykisk ohälsa.  Studier visar till och med att perimenopaus, tiden då hormonerna svänger mycket, kan utlösa svår depression eller manier  hos kvinnor som tidigare inte har haft psykiska besvär. En del kvinnor i klimakterieåldern får antidepressiv medicin för psykisk ohälsa, och medan detta kan vara avgörande för den mentala hälsan för vissa, kan andra inte uppleva någon större skillnad. Hormonbehandling i klimakteriet (MTHT) kan vara till stor hjälp, antingen som komplement till antidepressiv behandling eller i utbyte mot sådan. Läs mer om psykisk ohälsa i klimakteriet. Bioidentiska hormoner Idag finns det något som heter bioidentiska hormoner. Det vill säga att de molekylärt sett är såsom våra egna kroppars hormoner. Med det sagt så tenderar de inte att ge samma biverkningar som de syntetiska hormonerna kan ge hos en del kvinnor, men några kan uppleva humörpåverkan eller trötthet.  Biverkningar och risker med dagens hormonbehandling är små. Innan insättning gör läkaren alltid en risk/nytta-bedömning utifrån varje patients individuella hälsa, men mycket pekar på att nyttan är större än risken för de flesta.  Vad ingår i en hormonbehandling?  Du behöver alltid ta en kombinationsbehandling om du har en livmoder kvar, det vill säga östrogen plus gulkroppshormon och detta är för att skydda livmoderslemhinnan. De preparat som finns tillgängliga i Sverige innehåller alla bioidentiskt östrogen, östradiol. Östrogen finns bland annat i dessa former: östradiol östriol Det är vanligast att börja med östradiol som har en mer systemisk (heltäckande) påverkan på kroppen. Östriol används bara lokalt i slidan. Ofta är det bra med både en systemisk och lokal behandling.  Östradiol finns alltså i tabletter, plåster, gelé och spray. Gulkroppshormonet finns i en bioidentisk form och benämns då som bioidentiskt progesteron, samt syntetiska gulkroppshormonet kallat gestagen eller syntetiskt progesteron. Idag används både tabletter, hormonspiral och vaginal behandling som tillägg i en kombinationsbehandling. Det bioidentiska progesteronet finns både som oral och vaginal behandling.  Tar man behandlingen varje dag?  Om man fortfarande har mens, är det vanligast att börja med östrogen varje dag och lägga till progesteron 12–14 dagar per månad. Valet mellan syntetiskt eller bioidentiskt progesteron anpassas efter kvinnans sjukhistoria, preferenser och risk för biverkningar. Hormonspiral och östrogentillägg är en annan vanlig kombination. Om man passerat sista mensen erbjuds sk kontinuerlig regim, då man tillför lite östradiol och lite progesteron varje dag. Vilken hormonbehandling som passar anpassas individuellt efter om kvinnan fortfarande menstruerar (regelbundet eller oregelbundet) eller passerat menopaus (mensen har slutat sedan ett år tillbaka). Vi på Femcare är öppna för att skriva ut bioidentiska hormoner då evidensen visar att biverkningar kan vara mindre med dessa.  Ska man ta testosteron som tillägg?  Testosteron kan läggas till i din behandling om du passerat sista mensen och lider av låg libido (sexlust), då det kan förbättra just detta. Här berättar vi mer om testosteron för kvinnor i klimakteriet. När ska man påbörja en hormonbehandling?  Beroende på hur symtomen påverkar din livskvalitet är det du och din läkare som tillsammans kommer överens om när det är rimligt att påbörja en behandling. På Femcare använder vi oss av en validerad självskattningsskala (Menopause Rating Scale) och den tillsammans med en symtom- och riskgenomgång är grunden till ett beslut.  Oftast påbörjar du en behandling kring 45-55 års ålder men det finns ibland indikationer för att börja tidigare. Om du når menopaus innan 45 års ålder är det en tydlig indikation för att du bör starta en hormonbehandling. Idag finns det ett starkt vetenskapligt stöd för att tidpunkten för när du börjar är viktigare än man tidigare har trott. Fördelen med att börja vid rätt tidpunkt kan minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdom  och benskörhet . Om behandlingen påbörjas innan man har fyllt 60 år och i nära anslutning till när mensen upphör verkar det vara mest fördelaktigt.  Läs mer om ålder och olika faser i klimakteriet. Fördelar med hormonbehandling Det finns redan idag starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling gör att risken för hjärt- och kärlsjukdomar halveras. 2 av 3 som får Alzheimers sjukdom är kvinnor. Kunskapsläget gällande menopausal hormonterapi (MHT) och risken för sjukdomen är dock ännu inte helt klarlagd. Medan flera mindre studier har visat att MHT som sätts in nära sista mensen och tar i minst fem år ger skydd mot Alzheimer, visade en stor finsk studie tvärtom. I denna studie såg man en ökad risk för Alzheimers sjukdom efter 10 års användning och framförallt vid behandling med tabletter med östrogen och syntetiskt gulkroppshormon. Vi vet också idag att hormonbehandling minskar sömnbesvär och psykiska besvär.  I Finland rekommenderas redan att man förskriver hormonbehandling  som förstahandsbehandling vid sömnproblem  för kvinnor i klimakterieålder.  Gå ner i vikt av hormonbehandling Det finns inte mycket vetenskap bakom att en behandling med östrogen ökar din vikt. Snarare är det så att hormonbehandlingen gör att du bibehåller din vikt. Att komma i klimakteriet innebär ofta att du går upp i vikt och har svårt att få effekt av träning. Vissa studier visar att hormonbehandling kan få dig att gå ner i vikt lättare.   Här berättar vår dietist om hur du går ner i vikt under klimakteriet . Biverkningar med hormonbehandling Det är svårt att kortfattat översätta all den forskning som idag görs på hormonbehandling och risker. Det man har kunnat fastställa är: Det finns en minimalt ökad risk för bröstcancer med en kombinationsbehandling.  Kvinnor utan livmoder, som enbart har östrogen, har i flera studier minskad risk för bröstcancer. Risken att få bröstcancer är högre av till exempel alkohol och BMI >30 än av kombinerad MHT. Det finns ett fåtal studier än så länge som ger bioidentiskt progesteron aningen lägre risk för bröstcancer än det syntetiska men det har också visat sig att det bioidentiska ökar risken något för livmoderkroppscancer. Hormonbehandling efter bröstcancer Kvinnor med tidigare bröstcancer rekommenderas att inte påbörja systemisk hormonbehandling. Idag finns det olika alternativ för dessa kvinnor som kan fungera som ett lämpligt substitut.  Fytoöstrogener är växtföreningar med östrogenlika egenskaper och återfinns i tex linfrö, fullkorn, grönsaker och frukt. Fytoöstrogener kan ha god effekt på vasomotorsymtom, och finnas att köpa på apotek och hälsokost. Akupunktur kan minska vallningar och svettningar. Fysisk aktivitet, och framförallt styrketräning, kan ge mycket god symtomlindring för vallningar och svettningar, sänka kolesterolet, förbättra blodsockerkontrollen och minska bukomfång. En form av antidepressiv medicinering kan även påverka vallningarna och nyligen har ett nytt läkemedel lanserats mot vallningar. Vissa typer av läkemedel utan hormoner har viss effekt mot vallningar. Behandlingen görs bäst när din onkolog och din gynekolog samarbetar. Vaginalt östrogen används idag även hos bröstcancerpatienter när ickehormonella medel inte är tillräckliga för att skydda slemhinnorna. Vanliga frågor och svar om hormonbehandling i klimakteriet  Vilken hormonbehandling är bäst som klimakteriebehandling? Det finns flera alternativ att välja bland men studier pekar mot att en kombinationsbehandling med bioidentiskt transdermalt östrogen och bioidentiskt progesteron är den behandling som troligtvis innebär lägre risk för bröstcancer. När kan man få hormonbehandling? När symtomen påverkar ens dagliga liv bör man diskutera med sin gynekolog om behandling är lämplig. Ofta sker det efter 45 års ålder men kan i vissa fall vara innan. Det är ett beslut som tas i samråd med en gynekolog.  Måste man ta östrogen i klimakteriet? Det finns inga rekommendationer ännu att kvinnor bör ta hormonbehandling i klimakteriet i preventivt syfte. Däremot bör kvinnor med POI (sista mensen innan 40 års ålder) och tidig menopaus (före 45 års ålder) informeras och erbjudas hormonbehandling då de har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och benskörhet.  Kan man ta hormonbehandling när man fortfarande har mens? Ja, man kan ta östrogen och gulkroppshormon trots att man fortfarande har blödningar.  Hur höjer man östrogen naturligt? Det är svårt att höja sitt östrogen naturligt även om livsstilsförändringar som som rökstopp, minskat alkoholintag och styrketräning kan göra att symtomen minskar. Kan progesteron ge cancer? Studier visar att framförallt syntetsikt progesteron, det vill säga gestagen, ger en något förhöjd risk för bröstcancer. Hur går det till när jag vill börja med hormonbehandling? När du kommer till oss på Femcare så får du först och främst fylla i en hälsodeklaration och skatta dina symtom i klimakteriet enligt "Menopause Rating Scale". Efter samtal med en av våra gynekologer görs sedan en bedömning om eventuell behandling, och valet av sådan görs i samråd med dig.  Boka gärna ett  samtal med en av våra barnmorskor som gör en första utvärdering och  bedömer om det är dags för samtal digitalt eller fysiskt med en av våra gynekologer. Här berättar vi om hur digital klimakterievård funkar . Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här och boka tid.

Klimakteriet orsakar en rad förändringar i din kropp vilket gör att även din vikt påverkas och fördelningen av fettvävnad förändras. När vikten går upp under klimakteriet sker den största fettinlagringen i bukområdet istället för omkring höfterna och låren. Det kan göra dig mer uppmärksam på att kroppen börjar förändras jämfört med tidigare.  Det fett som sitter runt buken kallas för visceralt fett och lägger sig omkring organen. Mycket visceralt fett eller “bukfett” ökar risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Det går att minska på mängden bukfett och gå ner i vikt under klimakteriet, men det kan vara utmanande.  Här kan du läsa mer om vanliga symtom vid klimakteriet. Varför har jag plötsligt gått upp i vikt? Det är normalt att gå upp i vikt med åldern och framförallt känner många igen sig i att det är svårare att hålla vikten. Det är flera olika faktorer som påverkar ämnesomsättningen. Bland annat visar en studie  från Karolinska Institutet att en minskad omsättning av lipider (fettämnen) gör att vi lättare går upp i vikt även om vi inte äter mer eller rör på oss mindre än tidigare. Detta blir extra tydligt under klimakteriet. Leptinet som reglerar mättnaden minskar dessutom och ni vån av ghrelin ökar i kroppen som stimulerar aptiten.   Även muskelmassan har en tendens att gå ner på grund av att östrogenet minskar , visar forskning.  Vid 25 års ålder börjar även muskelmassan att minska för alla om man inte utför regelbunden styrketräning. Perioden mellan 25-50 årsåldern upptas ofta av ett familjeliv och ett karriärsliv med mindre tid för fysisk aktivitet och styrketräning. Det är därmed vanligt att muskelmassan är mindre under klimakteriet jämfört med när man var yngre, som i sig gör att ämnesomsättningen är lägre. Det kan bidra till känslan av att den mat som du åt som ung gör att du går upp i vikt.  Klimakteriet kan också medföra en högre kortisolnivå på grund av ett ökat stresspåslag vilket påverkar sömnen som i sin tur påverkar aptiten, så allt har ett samband. Allt detta väcker oro och det känns som att det är något fel på kroppen – men det finns saker som du kan göra för att ändå må bra, bromsa viktuppgången eller uppnå ditt mål om viktminskning.   Är du i klimakteriet och har symtom som du vill ha hjälp med? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. 5 saker du kan göra för att gå ner i vikt under klimakteriet Styrketräna och vardagsmotionera Träning är bra för hälsan på flera sätt, dels kan träning bidra med att sänka stressnivån i kroppen som ofta är hög under klimakteriet. Här berättar vi mer om utmattning och stress under förklimakteriet . Träning kan även göra oss mer tåliga mot stress. Dock kan högintensiv träning bidra med mer stress i kroppen, så tuffa HIIT-pass och påfrestande lopp är bra att avvakta med när klimakteriebesvären är stora. Du kan även arbeta med att kombinera konditionsträning med moment av yoga.  Vad gäller vikten är det viktigt att bibehålla sin muskelmassa och gärna bygga lite mer för att öka ämnesomsättningen. Det är möjligt att bygga muskler under klimakteriet och efter menopaus, det är även en träningsform som kan minska dina vallningar enligt svensk forskning. Styrketräna gärna 2-3 gånger i veckan för att stimulera muskeltillväxt. Vardaglig rörelse, minst 30 minuter om dagen, bidrar även till att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång.  Ät viktiga näringsämnen som hjälper dig hålla vikten På grund av sämre sömn, mer stress, sämre psykiskt mående och förändringar i hormoner som reglerar hunger och mättnad, så är det svårare att styra sina matvanor. Småätande och oregelbundna måltider är ofta två stora utmaningar som leder till viktuppgång för många under klimakteriet.  Genom att arbeta med strategier runt kosten och fokusera på att äta livsmedel som fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter/veganska motsvarigheter, så kommer du få i dig viktiga näringsämnen och enklare hålla vikten eller gå ner i vikt.  Här berättar vi mer om bra mat i klimakteriet. Försök sova ordentligt Sömn är A och O för att må bra. Försök att undvika skärmar i god tid innan du lägger dig, läs gärna en bok och ändra gärna ljuset i mobilen till nattläge. Se till att inte göra saker som stressar dig innan du lägger dig,   sakta ner och förbered dig för att du ska sova inom kort. Här kan även en liten kvällspromenad hjälpa till att slappna av innan du ska sova. Försök också att få dagsljus på dig under dagen, det hjälper hormonet Melatonin som reglerar sömn och vakenhet i kroppen. Här har vi skrivit en artikel med 10 tips för bättre sömn i klimakteriet Minska stress med djupandning, meditation och reflektion Det är allmänt känt att kroppen påverkas mycket av stress och stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång. Det är viktigt att aktivt arbeta med stressen för att förbättra måendet och även gynna vikten.  Prova avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga. Att hitta tid för dig själv och aktiviteter som du njuter av kan också vara stressreducerande. Försök att sänka kraven på dig själv och reflektera över vilka delar i ditt liv som stressar dig. Påminn dig själv om vilka saker som tidigare har varit rogivande och återhämtande för dig.  Hormonbehandling kan hjälpa dig hålla vikten Många tror att man går upp i vikt av hormoner men det stämmer inte.  Istället förbättrar det dina chanser att bibehålla din vikt och även gå ner i vikt. Se den medicinska vården som något som hjälper och inte stjälper! Här kan du läsa mer om hormonbehandling i klimakteriet Vanliga frågor om viktnedgång i klimakteriet Varför går jag upp i vikt i klimakteriet? Viktuppgång i klimakteriet beror på flera faktorer: minskad omsättning av fettämnen, ändrad hormonbalans där leptin (mättnadshormon) minskar och ghrelin (aptithormon) ökar, minskning av muskelmassa när östrogenet sjunker, och högre kortisolnivåer på grund av ökat stresspåslag. Varför samlas fettet främst runt magen i klimakteriet? I klimakteriet sker den största fettinlagringen runt bukområdet (visceralt fett) istället för kring höfter och lår som tidigare. Detta viscerala fett lägger sig runt organen och kan öka risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Kan jag bygga muskler under klimakteriet? Ja, det är absolut möjligt att bygga muskler även under och efter klimakteriet. Styrketräning 2-3 gånger i veckan kan stimulera muskeltillväxt, öka ämnesomsättningen och enligt svensk forskning även minska vallningar. Vilken träning är bäst för viktnedgång i klimakteriet? En kombination av styrketräning för att bevara och bygga muskelmassa samt vardagsmotion (minst 30 minuter dagligen) är mest effektivt. Under perioder med kraftiga klimakteriebesvär bör du undvika högintensiv träning som HIIT-pass, då det kan öka stresspåslaget i kroppen. Vilka livsmedel bör jag fokusera på för att gå ner i vikt i klimakteriet? Fokusera på fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter eller veganska alternativ. Dessa livsmedel ger viktiga näringsämnen och hjälper dig hålla vikten eller gå ner i vikt. Hjälper hormonbehandling mot viktuppgång? Tvärt emot vad många tror leder inte hormonbehandling till viktuppgång. Det kan istället förbättra dina chanser att bibehålla din vikt eller gå ner i vikt under klimakteriet genom att balansera hormonnivåerna. Påverkar stress min vikt i klimakteriet? Ja, stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång, särskilt runt buken. Att aktivt hantera stress genom avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga kan därför gynna både ditt allmänna välmående och din vikt. Spelar sömnen roll för min vikt i klimakteriet? Ja, sömn är avgörande för viktkontroll. Sömnbrist påverkar hormonerna som reglerar hunger och mättnad, vilket kan leda till ökad aptit och småätande. Att förbättra din sömnkvalitet kan hjälpa dig att kontrollera vikten bättre. Varför är det svårare att hålla vikten med åldern? Från 25 års ålder börjar muskelmassan naturligt minska om man inte styrketränar regelbundet. Mellan 25-50 år har många fokus på familj och karriär med mindre tid för fysisk aktivitet. Detta, i kombination med hormonella förändringar, gör att ämnesomsättningen sjunker med åldern. Är det normalt att gå upp i vikt i klimakteriet? Ja, det är normalt att gå upp något i vikt med åldern och särskilt under klimakteriet på grund av hormonella förändringar. Det betyder dock inte att du inte kan påverka din vikt genom livsstilsförändringar. Vilka vardagsvanor kan hjälpa mig att gå ner i vikt i klimakteriet? Regelbundna måltider istället för småätande, daglig rörelse, tillräcklig sömn, stresshantering och fokus på näringsrik mat är viktiga vardagsvanor som kan hjälpa dig hantera vikten under klimakteriet. Hur mycket vardagsmotion behöver jag för viktkontroll? Minst 30 minuter vardaglig rörelse dagligen rekommenderas för att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång under klimakteriet. Detta behöver inte vara intensiv träning utan kan vara promenader, trädgårdsarbete eller andra vardagsaktiviteter. Hjälper det att äta mindre portioner för viktnedgång i klimakteriet? Portionsstorlek kan vara viktigt, men ännu viktigare är regelbundna måltider med näringsrik mat. Eftersom hormoner som reglerar hunger och mättnad förändras under klimakteriet, är det bra att fokusera på mat som ger mättnad och stabiliserar blodsockret. Kan jag gå ner i vikt efter klimakteriet? Ja, det är fullt möjligt att gå ner i vikt även efter klimakteriet, även om det kan vara mer utmanande. Med rätt kost, träning, stresshantering och eventuellt medicinsk hjälp kan du nå dina viktmål även efter menopaus. På Femcare kan vi hjälpa dig med dina klimakteriebesvär digitalt. Läs mer om digital klimakterievård här.

Att må illa under början av graviditeten är verkligen jobbigt – och du är absolut inte ensam om att uppleva det. Mellan 50-90% av alla gravida går igenom graviditetsillamående , och för de flesta pågår det från vecka fyra fram till runt vecka 20. En del kan tyvärr ha kvar illamåendet längre än så. Illamåendet orsakas bland annat av alla hormonella förändringar som sker i din kropp. Och under tiden du mår illa kan du vara extra känslig mot matens utseende, konsistens och lukt. Det kan kännas frustrerande att inte kunna äta som vanligt, men det viktigaste är att du äter av det som du faktiskt klarar av under denna period. Viktiga tillskott under graviditeten Det är viktigt att fortsätta ta ditt folsyratillskott på 400 mg fram till v 12 och om du har svårt att äta fet fisk som lax, sill eller makrill (minst 200 gram/v), är det också rekommenderat att du äter omega 3 tillskott som innehåller minst 200 mg DHA dagligen. Om du inte får behålla maten som du äter bör du komplettera med valfritt multivitamintillskott (tablett, brustablett, tuggtablett, flytande form, spray). Syftet med den här korta guiden är att hjälpa dig hitta saker i kosten som du tolererar, ge förslag på hur du kan anpassa ditt ätande för att få dig bättre, samt hitta vägar att förbättra närings- och energiintaget i den mån det går. 18 praktiska tips för att minska graviditetsillamående 1. Ät mindre portioner oftare Små mängder mat är lättare för kroppen att hantera när du mår illa. Börja med några tuggor varje kvart  När det känns enklare, försök att äta lite varje halvtimme och därefter ytterligare lite var 45:e min  Arbeta dig fram till att äta mindre måltider var 3:e timme 2. Välj mat med mycket kolhydrater Kolhydrater är ofta lättare att tolerera och ger snabb energi. Exempel på bra kolhydratkällor är bröd, pasta, ris, potatis och flingor. 3. Drick smart och regelbundet Vätskeintag är viktigt, men tajmningen kan göra stor skillnad. Alla drycker går bra, försök även att använda drycker som energikällor, tex juice, mjölk eller dylikt  Vänta med att dricka till måltider och drick mellan måltider, vänta helst mer än 30 min efter en måltid  Drick lite åt gången 4. Undvik fet och friterad mat Dessa livsmedel kan förvärra illamåendet och är svårare att smälta. Smör, margarin, majonnäs, bacon, såser, salladsdressingar, pajskal, bakelser, friterat kött, pommes frittes, gräddglass 5. Håll dig borta från starka lukter Lukter kan trigga illamående, särskilt när du redan mår illa. Drycker, maträtter, livsmedel som t.ex. fisk 6. Undvik koffein Koffein kan förvärra illamåendet för vissa. Detta finns i kaffe, svart te, coladrycker som Coca Cola och Pepsi 7. Tänk på matens temperatur Extrema temperaturer kan göra det svårare att äta. Väldigt varm eller kall mat kan göra det svårt att äta en måltid. Frysta glasspinnar kan dock gå bra för en del. Du kan prova att frysa smoothie till glasspinnar  Ljummen mat kan tolereras bättre för en del 8. Ät direkt när du vaknar Att äta något innan du går upp kan minska morgonillamåendet. Prova att ha lite salta kex/knäckebröd/dylikt vid sängen. Ät lite innan du går upp på morgonen. För en del minskar yrsel och illamående Vänta inte för länge med frukosten 9. Hantera kraftiga kräkningar rätt Vid intensiva kräkningar behöver du anpassa ditt vätskeintag. Undvik att dricka juice eller mjölk och återintroducera när detta avtagit Drick hellre andra drycker som vatten eller kolsyrade drycker, sug på isbitar för att undvika uttorkning Drick rikligt med vätskeersättning gärna flera tabletter om dagen 10. Undvik favoritmat Skydda dina favoriträtter från negativa associationer. Undvik att äta det du tycker om väldigt mycket. Det finns en risk att du tar avstånd från dessa livsmedel/maträtter efter graviditeten på grund av dåliga matminnen 11. Prova ingefära Ingefära är ett naturligt medel mot illamående. Ingefära kan dämpa illamående, prova att ha det i mat eller dryck. Du kan även tugga på mindre bitar av torkad ingefära. (ej mer än totalt en tumnagel stor) 12. Testa sura smaker Sura smaker kan ofta tolereras bättre och minska illamåendet. Sura livsmedel som citron och lime brukar uppskattas av många 13. Ha alltid något att äta med dig En tom mage kan förvärra illamåendet. Se till att alltid ha med dig något att äta. En tom mage kan i sig leda till illamående 14. Välj flytande kost Drycker kan ibland vara lättare att få i sig än fast mat. Smoothies, kalla soppor, näringsdrycker, flytande måltidsersättningar, proteindrycker, gainers  Flytande kan ibland tolereras bättre än fast mat 15. Undvik matlagning Matos och lukter från köket kan trigga illamående. Matos triggar för många illamående, det kan därför vara bra att låta någon annan laga maten och vara noga med att sätta på fläkten och möjligen öppna fönstren för att vädra 16. Minimera luktpåverkan Starka lukter från andra källor än mat kan också påverka. Matos, rengöringsmedel, sköljmedel, parfymer 17. Distrahera dig själv Mental avledning kan hjälpa dig att fokusera på annat än illamåendet. Prova att göra andra saker för att distraherad dig från ditt illamående, till exempel gå på en promenad, träffa vänner eller genomför dina intressen. 18. Undvik andra triggers Olika faktorer i miljön kan förvärra illamåendet. Blinkande eller starkt ljus Tryck över magen  Höga ljud (tv, buller, barn)  Stå upp för länge  Rörelser, till exempel ostabilt underlag  Tom mage Livsmedel som ofta fungerar bra Här är förslag på mat som många gravida tolererar väl när de mår illa. Kolhydrater och torr mat Kex, rostat bröd, knäckebröd, brödpinnar, majskakor, smörgåsrån Småkakor, måltidsbarer, flingor utan tillbehör, ingefärskakor  Vitt ris  Mosad kokt potatis, kokt potatis  Kokt pasta Ostkaka  Kalla pannkakor Vätska och kalla alternativ Ingefära i varmt vatten med citron, gingerale  All dryck med citron  Fruktjuice som kan spädas med vatten eller tillsättas citronsaft  Vanligt vatten, kolsyrat vatten • Isglass, sorbet, nedfrusen juice, nedfrusen näringsdryck, nedfrusen smoothie  Buljong  Frukt, färsk eller fryst Mat efter smakpreferenser Salt:  chips, pretzels, nachos, ost, saltiner Surt:  picklade grönsaker, lemonad/citronvatten Sött:  söta flingor, kakor tex Belvita, smoothie, picklad ingefära Jordigt:  brunt ris, svampsoppa, quinoa, hummus, aubergine Crunchy:  nötter, fröknäcke, stjälkselleri, gröna äpplen, majskakor Smaklöst:  pannkakor (kalla), kokt potatis, mosad potatis, pasta, risgrynsgröt, mannagrynsgröt, ostkaka Mjukt:  puréer, mosad potatis, nudlar Fuktigt:  melon, ananas, isglass, sorbet, juice Torrt:  torra kex, rån, skorpor, knäckebröd Skydda dina tänder under graviditeten Det är viktigt att sköta sin tandhälsa om du kräks mycket. Magsäcken innehåller saltsyra som kan fräta på tänderna. Borsta inte tänderna direkt efter kräkning, vänta i minst en timme och skölj med vatten eller flourskölj direkt efteråt för att bli av med saltsyran. Borsta alltid med flourtandkräm och använd gärna flourskölj. Det är bra att välja vatten som dryck och undvika sura drycker som juice och läsk för att gynna emaljen på dina tänder och minska risken för karies. Tuggummi och flourtabletter är också bra för tänderna. Vanliga frågor om graviditetsillamående Hur länge varar graviditetsillamåendet?  För de flesta pågår illamåendet från vecka fyra fram till runt vecka 20, men en del kan ha ett ihållande illamående under hela graviditeten. Är det normalt att må illa under graviditeten?  Ja, mellan 50-90% av alla gravida upplever graviditetsillamående. Det är en helt normal del av graviditeten. Vad orsakar graviditetsillamåendet?  Illamåendet orsakas bland annat av hormonella förändringar som sker i kroppen under graviditeten. Kan jag äta mindre varierat när jag mår illa?  Ja, det är okej att äta av det som du klarar av under tiden som illamåendet pågår. Det viktigaste är att du får i dig näring och energi. Vilka tillskott ska jag ta om jag inte får behålla maten?  Fortsätt med folsyratillskott på 400 mg fram till vecka 12 och omega 3 med minst 200 mg DHA dagligen. Om du inte får behålla maten bör du komplettera med ett multivitamintillskott. När ska jag söka hjälp för mitt illamående?  Om du har kraftiga kräkningar och inte kan behålla vätska eller mat, eller om illamåendet påverkar ditt dagliga liv kraftigt, bör du kontakta vården. Lär mer om kost under och efter graviditeten. Mat under amning: Vad ska du äta och vad bör du undvika? Vegetarisk och vegansk mat under graviditeten: Så får du i dig all näring Mat vid graviditetsdiabetes: Så äter du för stabilt blodsocker Bra mat under graviditeten: Vad ska du äta som gravid?

Att äta rätt under graviditeten kan kännas överväldigande med alla olika råd som florerar. Sanningen är att du inte behöver äta för två, men du behöver äta smartare.  Under graviditeten ökar behovet av flera näringsämnen medan energibehovet inte ökar i samma utsträckning. Näring (vitaminer och mineraler) är inte samma sak som energi (det kroppen använder som bränsle för att leva). I början av graviditeten behöver du inte äta mer än vanligt, men det är extra viktigt att maten är näringsrik. I mitten av graviditeten kan du lägga till ett extra mellanmål om dagen, och i slutet kan två extra mellanmål varje dag vara aktuellt. Rätt kolhydrater för dig som gravid Kolhydrater bidrar med mycket näring i kosten som järn, magnesium, folat (folsyra), kalium, vitamin E samt fenoler. Du behöver minst 130 gram kolhydrater per dag för att täcka hjärnans behov av glukos. Som gravid vill du undvika att hamna i ketos, vilket kan hända om du äter för lite kolhydrater. Bästa kolhydratkällorna för gravida Välj gärna fullkornsvarianter av:  Bröd, pasta och bulgur  Havreris och grynsorter som havregryn, matvete och korngryn Fullkornsvarianter har mer näring än de ljusare sorterna och bidrar med längre mättnadskänsla. De minskar också risken att utveckla diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom längre fram i livet. Begränsa snabba kolhydrater Begränsa intaget av snabba kolhydrater som finns i vitt bröd, bakverk och godis. Dessa tillför inte mycket näring och ger endast kortvarig mättnad. Rimliga mängder per vecka: Maximalt 100 gram lösgodis, choklad eller chips  Välj lightvariant istället för vanlig läsk eller saft om du vill dricka sådant Protein: Hur mycket behöver du som gravid? Protein mättar bra och gör att du håller dig mätt längre. Proteinbehovet ökar gradvis genom hela graviditeten, och under sista trimestern bör dina mellanmål inte enbart bestå av frukter. Bästa proteinkällorna under graviditeten Magra alternativ att prioritera: Kyckling i olika former: färs, kycklingbacon, filéer och kycklingben Fisk som odlad lax, sill, konserverad makrill, konserverad tonfisk, torsk, sej och alaska pollock  Bönor, linser och vegetariska eller veganska köttalternativ Begränsa rött kött: Försök att begränsa mängden rött kött till maximalt 350 gram per vecka. Tips: Variera proteinkällorna för att öka intaget av näringsämnen. Smarta proteinrika mellanmål Exempel på näringsrika mellanmål:  Ett mjukt fullkornsbröd med smör, 2 skivor skinka, lite grönsaker ovanpå och ett kokt ägg  En skål naturell yoghurt, sockerfri yoghurt, kvarg eller mager grekisk yoghurt med 1,5 deciliter havrekuddar och ett litet äpple Fett: Kvalitet före kvantitet Kosten måste innehålla fett för att vi ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Vilken typ av fett och mängden fett har stor betydelse för din hälsa. Undvik för mycket mättat fett Ett stort intag av mättat fett ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Begränsa intaget av mättat fett som finns i:  Feta mejeriprodukter  Charkprodukter Tips: Välj mejeriprodukter med lägre fetthalt och leta efter nyckelhålet på förpackningarna. Prioritera nyttiga fetter Ät mer av enkel- och fleromättat fett som finns i:  Rapsolja och olivolja   Avokado och nötter  Fet fisk Extra viktigt: Fet fisk, rapsolja och valnötter innehåller även omega 3 som är extra viktigt under graviditeten. Gravida rekommenderas äta minst 200 gram fet fisk per vecka (lax, sill, konserverad makrill), annars rekommenderas omega 3-tillskott motsvarande minst 200 milligram DHA (dokosahexaensyra, en typ av omega-3 som är viktig för barnets hjärn- och ögonutveckling). Håll koll på mängden Fett är mycket energirikt. En matsked olja, flytande margarin eller smör innehåller 130 kalorier, vilket motsvarar ett litet mellanmål. Se över hur mycket du använder i matlagningen och på grönsakerna. Frukt och grönsaker: Målet är minst 500 gram per dag Rekommenderad daglig mängd Gravida rekommenderas äta minst 500 gram frukt, bär och grönsaker dagligen, men gärna upp emot 800 gram per dag. Två frukter och två portioner (nävar) grönsaker motsvarar cirka 500 gram. Kom ihåg:  Grönsaker i maten som lök och krossade tomater räknas också med! Smart tallriksplanering En bra tumregel är att fylla tallriken med hälften grönsaker och alltid börja ta grönsaker innan du fyller på med det andra. Grova grönsaker som mättar länge: Vitkål, morötter och broccoli Blomkål, brytbönor och ärtor Dessa är rika på fibrer och ger en långvarig mättnadskänsla. Tips:  Prova att köpa en ny sorts grönsak eller frukt varje gång du handlar och engagera gärna din partner eller dina barn om du har några sedan tidigare. Mejeriprodukter: Din viktigaste kalciumkälla Mejeriprodukter är den största källan till kalcium i kosten och är rik på vitamin D, B12, fosfor och riboflavin. Välj gärna sorter med låg fetthalt. Rekommenderad daglig mängd Gravida rekommenderas äta 5 deciliter magra mejeriprodukter per dag. Det kan till exempel vara:  Olika yoghurtsorter, fil och mjölk  Kvarg och keso  Hårdost (1 skiva hårdost = 1 deciliter)  Mjukost (drygt 1 matsked) Viktigt: Om du regelbundet får i dig mindre än 3 deciliter och vet att du inte kommer att få i dig mer via kosten är alternativet att ta ett separat kalciumtillskott under graviditeten. Ät regelbundet för bästa välmående De allra flesta av oss mår bra av att äta regelbundet. Det bidrar till en jämnare mättnad- och hungerkänsla under dagen och eventuellt sug minskar. Det underlättar också för att minska intaget av sockerrika livsmedel som godis, fikabröd och söt dryck. Rekommenderad måltidsfördelning: Tre huvudmål per dag  Två till tre mellanmål per dag Kom ihåg:  Mellanmål är mellan huvudmålen och behöver därför inte vara så stora. Praktiska verktyg för en bra kost Nyckelhålet – din guide till nyttigare val Nyckelhålet är en symbol som olika livsmedelstillverkare har med på sina förpackningar för att visa att de innehåller:  Mindre salt och socker  Mer fibrer och fullkorn  Mindre eller bättre fetter Dessa är till exempel vanliga på bröd-, fling- och mejeriförpackningar. Försök att välja nyckelhålsmärkta livsmedel när det är möjligt. Tallriksmodellen – för perfekt balans För att ha en bra balans av de olika delarna på tallriken är tallriksmodellen ett utmärkt verktyg. Den hjälper dig att få rätt proportioner av grönsaker, protein och kolhydrater. Tips för att använda tallriksmodellen:    Om du motionerar mycket kan du ta mer av kolhydrat- och proteinportionerna Oftast räcker en portion – vänta några minuter innan du tar mer eftersom det tar tid innan mättnadskänslan kommer Om du fortfarande är hungrig, ät mer grönsaker eller ta en frukt till efterrätt Drick gärna vatten till alla måltider Vanliga frågor om kost under graviditeten Behöver jag verkligen äta för två under graviditeten?  Nej, det är en myt! Ditt energibehov ökar endast måttligt under graviditeten, men näringsbehovet ökar mer. Fokusera på kvalitet före kvantitet. Kan jag fortsätta med min vegetariska eller veganska kost under graviditeten?  Ja, men var extra noga med att få i dig tillräckligt med protein, järn, vitamin B12, kalcium och omega-3. Överväg kosttillskott efter rådgivning. Vilka livsmedel ska jag undvika helt när jag är gravid?  Undvik vissa fisksorter, charkuterier, naturläkemedlel, opastöriserade mejeriprodukter, alkohol och begränsa koffeinintaget.  Hur vet jag om jag äter tillräckligt under graviditeten?  Din barnmorska följer din viktökning och kan ge dig råd. Lyssna på din kropp och ät när du är hungrig, men fokusera på näringsrik mat. Lär mer om kost under och efter graviditeten. 18 tips för att lindra illamående under graviditeten Mat under amning: Vad ska du äta och vad bör du undvika? Vegetarisk och vegansk mat under graviditeten: Så får du i dig all näring Mat vid graviditetsdiabetes: Så äter du för stabilt blodsocker

Det är väldigt vanligt med ett förändrat blödningsmönster i klimakteriet. Från att mensen har varit tämligen likadan och kommit som en klocka börjar det nu förändras, från kortare cykler till att mensen ibland hoppar över. Blödningar på grund av hormonella förändringar Det är vanligt med blödningsbesvär under klimakteriet. Vissa får ökade blödningar i klimakteriet, andra får täta blödningar, eller att det är mer klumpar i blödningen.  Det är väldigt individuellt vad som händer med blödningsmönstret och oftast beror det på hormonella förändringar men det kan också finnas andra anledningar. Förändringar är helt normala när hormonerna börjar förändras i klimakteriet men om blödningarna påverkar ens vardag eller om man upplever smärta eller får en blödning efter menopaus så bör man kontakta en vårdgivare.  Här kan du läsa om de vanligaste symptomen under klimakteriet.   Blödningar under klimakteriet I perimenopaus uppträder ofta förändrade blödningsmönster. Kanske har du kortare menstruationscykler eller oregelbundna blödningar. En del kvinnor drabbas även av rikliga och långa blödningar. Perioder med oregelbundna blödningar uppträder hos cirka 90 % av alla kvinnor och pågår i genomsnitt ett par år. Vissa kvinnor kan dock blöda mindre än vanligt och få små blödningar med långa mellanrum mellan varje. Medan andra vittnar om täta blödningar.  När man inte har haft sin mens på 12 månader har man nått menopaus. Allt därefter är postmenopaus. Läs mer om de olika faserna här.   Myom under klimakteriet Risken att ha myom ökar med ålder. Myom är muskelknutor inuti eller utanpå livmodern som förekommer hos 40% av 35-åringar och 70 % av 50-åringar . Ett av tecknen vid myom är just rikliga blödningar. Upplever du rikliga blödningar kan det påverka dina järn- och blodvärden. Om du tycker att blödningarna påverkar din livskvalitet och är orolig för dina värden kontakta en vårdgivare för det finns hjälp att få.  Du kan alltid prata med en gynekolog eller barnmorska digitalt. Läs mer om digital klimakterievård här. Ofarliga blödningar efter sista mensen När du inte har haft mens på ett år så har du passerat menopaus, sista mensen. På svenska kallar vi hela perioden när östrogenet sjunker för klimakteriet, och denna process fortsätter även efter sista mensen. Blödningar efter menopaus är inte normalt och ska undersökas av gynekolog. Det kan bero på något helt ofarligt men i sällsynta fall kan det bero på cellförändringar eller avvikande slemhinna i livmoderkroppen.  Om du står på hormonbehandling i klimakteriet kan det uppstå en blödning inom första sex månaderna från behandlingsstart. Vid byte av hormonpreparat kan blödning uppstå inom de första tre månaderna. Upprepade blödningar eller blödning efter dessa tidsintervall behöver undersökas av gynekolog. När ska jag söka vård för blödningar i klimakteriet? Du bör söka vård för blödningar i klimakteriet om: Blödningarna påverkar din vardag eller livskvalitet negativt Du upplever smärta i samband med blödningarna Du får en blödning efter menopaus (när du inte haft mens på ett år) Du har rikliga blödningar som kan påverka dina blodvärden Du får kvarstående eller nytillkomna blödningar efter 6 månaders hormonbehandling eller efter 3 månader vid byte av hormonpreparat Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om blödningar i klimakteriet Är oregelbundna blödningar normalt i klimakteriet? Ja, oregelbundna blödningar är helt normalt i klimakteriet. Enligt statistik upplever cirka 90% av alla kvinnor perioder med oregelbundna blödningar under klimakteriet. Dessa förändrade blödningsmönster pågår i genomsnitt ett par år och börjar ofta i perimenopaus. Varför får jag kraftigare mensblödningar i klimakteriet? Kraftigare blödningar i klimakteriet beror oftast på hormonella förändringar. I klimakteriet börjar hormonbalansen förändras, vilket kan leda till rikligare blödningar. Det kan också bero på myom (muskelknutor i livmodern) som ofta uppstår efter 35 års ålder och kan orsaka ökade blödningar. Hur förändras mensen i övergångsåldern? I övergångsåldern kan menstruationen förändras på olika sätt. Du kan få kortare menstruationscykler, oregelbundna blödningar, eller rikliga och långa blödningar. Vissa kvinnor upplever istället mindre blödningar med längre intervall, medan andra får tätare blödningar. Det är mycket individuellt hur blödningsmönstret förändras. Är det farligt med blödningar efter klimakteriet? Blödningar efter att mensen har upphört helt (mer än 12 månader utan mens) bör alltid undersökas av läkare. Om du får en blödning när du befinner dig i postmenopaus och inte tar hormoner ska du kontakta vården. Det kan bero på något helt ofarligt, men i sällsynta fall kan det tyda på cellförändringar eller avvikande slemhinna i livmoderkroppen. Är täta blödningar ett tecken på klimakteriet? Ja, täta blödningar kan vara ett tecken på att du befinner dig i perimenopaus. Förändrade blödningsmönster, där mensen kommer med kortare intervall än tidigare, är ett vanligt tecken på att kroppen börjar gå in i klimakteriet. Detta beror på att hormonerna börjar förändras. Vad är myom och hur påverkar det blödningar i klimakteriet? Myom är godartade muskelknutor inuti eller utanpå livmodern som ofta uppstår efter 35 års ålder. Ett av de vanligaste symtomen på myom är rikliga mensblödningar. Om du upplever kraftiga blödningar på grund av myom kan det påverka dina järn- och blodvärden, vilket kan leda till trötthet och andra symtom.

Många tror att klimakteriet börjar runt 50-årsåldern när mensen upphör. I verkligheten är klimakteriet en naturlig process som kan starta redan i 35-årsåldern  och fortsätta i flera år efter den sista menstruationen. Låt oss titta närmare på de olika åldrarna och faserna i klimakteriet. De tre faserna i klimakteriet Klimakteriet är inte en enstaka händelse utan en långvarig process som sträcker sig över flera år. Klimakteriet delas in i fyra distinkta faser, var och en med sina egna kännetecken och tidpunkter: 1. Perimenspaus - tiden innan mensen upphör Under denna period sjunker östrogen från äggstockarna, och blir mensen förändras – den kan komma tätare eller med längre intervall än tidigare. Hormonerna svänger kraftigt, vilket orsakar de typiska klimakteriesymtomen. Vanliga symtom under perimenopausen: Sömnproblem och nattsvettningar Värmevallningar och plötsliga hettor Humörsvängningar och irritabilitet Koncentrationssvårigheter Denna period är ofta den mest utmanande i klimakteriet, med märkbara fysiska och psykiska symtom. De psykiska symtomen kan vara mest besvärande och ibland förväxlas med utbrändhet, adhd eller depression . Läs mer i vår artikel om vanliga symtom i klimakteriet.   3. Menopaus (tidpunkten för sista mensen) Menopaus markerar slutet på den reproduktiva perioden i en kvinnas liv. Det definieras som tidpunkten då du inte har haft mens på 12 månader i sträck. Vid denna tidpunkt har äggstockarnas östrogenproduktion minskat markant. Genomsnittsåldern för menopaus i Sverige är 51-52 år, men det varierar mellan kvinnor. Menopaus är inte en fas utan en specifik tidpunkt som bara kan fastställas i efterhand, när det har gått ett år sedan den sista menstruationen. Den markerar slutet på perimenopausen och början på postmenopausen. 4. Postmenopaus (efter sista mensen) Postmenopausen är den sista fasen i klimakteriet och börjar efter menopaus. Den fortsätter resten av livet. Under denna fas stabiliseras hormonerna på en ny, lägre nivå. För de flesta kvinnor avtar symtomen gradvis, men de kan kvarstå i flera år. För vissa kvinnor kan värmevallningar fortsätta upp till 70-årsåldern . Även om många symtom avtar, medför de lägre östrogennivåerna långsiktiga hälsoeffekter som behöver uppmärksammas, som exempelvis ökad risk för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar. För tidig menopaus – klimakteriet i tidig ålder Att hamna i menopaus före 40 års ålder kallas för POI (prematur ovariell insufficiens). Detta är inte en naturlig variation utan ett medicinskt tillstånd som kräver behandling. POI drabbar cirka 1% av alla kvinnor . Tillståndet ökar risken för benskörhet, hjärt-kärlsjukdomar och andra hälsoproblem . Hormonbehandling rekommenderas oftast fram till normal menopausålder för att minska dessa risker. Viktigt:  Om du är under 40 år och inte har haft mens på 12 månader eller har oregelbunden mens med klimakteriesymtom, bör du söka vård så snart som möjligt. Det finns god hjälp att få. Klimakteriet och ärftlighet – följer du din mammas mönster? Forskning visar att tidpunkten för menopaus och symtomens svårighetsgrad delvis är ärftlig. Ålder vid menopaus tenderar att likna din mammas eller mormors. Även typen och intensiteten av symtom kan följa ett liknande mönster inom familjen. Livsstilsfaktorer kan dock påverka både tidpunkt och symtom. Rökning tenderar exempelvis att tidigarelägga menopaus med upp till två år, medan en hälsosam livsstil kan hjälpa till att mildra symtomen. Om din mamma fortfarande är i livet, fråga henne om hennes erfarenheter av klimakteriet. Det kan ge värdefulla ledtrådar om vad du kan förvänta dig när det gäller både ålder och symtom. När bör du söka vård för klimakteriebesvär? Du bör överväga att kontakta vården i följande situationer: Om du får klimakteriesymtom före 40 års ålder Om mensen upphör helt före 40 års ålder Om du har besvärande symtom som påverkar din livskvalitet oavsett ålder Om du har symtom som liknar utbrändhet och är över 40 Om du är osäker på var i klimakterieprocessen du befinner dig Hos Femcare tar vi kvinnors hälsa på allvar genom hela livet. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och individuellt anpassad behandling. Läs mer om hur du kan   få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om klimakteriets ålder och faser När börjar klimakteriet? Klimakteriet kan börja redan i 35-årsåldern med premenopausen, då hormonförändringarna startar. Dock märker många kvinnor inte av några symtom förrän de kommer in i perimenopausen runt 45-årsåldern. Vad är skillnaden mellan klimakteriet och menopaus? Klimakteriet är hela övergångsperioden som kan pågå under flera år, medan menopaus är en specifik tidpunkt som definieras som när du inte har haft mens på 12 månader i sträck. Menopaus inträffar i genomsnitt vid 51-52 års ålder. Hur vet jag att jag har kommit in i klimakteriet? Tecken som oregelbunden mens, värmevallningar, sömnproblem och humörsvängningar, särskilt om du är över 40 år, kan tyda på att du är i perimenopausen. Vid osäkerhet kan du föra dagbok över dina symtom eller prata med en läkare. Kan jag fortfarande bli gravid under klimakteriet? Ja, så länge du har menstruation, även om den är oregelbunden, kan du fortfarande bli gravid. Preventivmedel rekommenderas därför fram till menopaus om graviditet inte är önskad. Kan jag påverka när jag kommer in i klimakteriet? Åldern för menopaus är till stor del genetiskt bestämd. Tidpunkten och symtomen kan likna din mammas eller mormors upplevelser. Livsstilsfaktorer som rökning kan dock tidigarelägga menopaus. Vad är för tidig menopaus? För tidig menopaus, eller POI, innebär att mensen upphör före 40 års ålder. Detta räknas som ett medicinskt tillstånd som ökar risken för benskörhet och hjärt-kärlsjukdomar, och behandlas vanligtvis med hormonterapi.

Har du oregelbunden mens, svårt att hålla vikten eller problem med oönskad hårväxt? Då kan du ha PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom) – ett hormonellt tillstånd som drabbar ungefär var tionde kvinna.  Även om PCOS kan vara utmanande och påverka vardagen på många sätt finns det bra hjälp att få. I den här artikeln går vi igenom: Vad PCOS är Fyra olika typer av PCOS 4 vanliga symtom och behandling Oregelbunden mens Svårt att bli gravid Manlig hårväxt och akne Svårt att hålla en hälsosam vikt Psykisk hälsa och PCOS Hur PCOS fungerar i kroppen När du ska söka vård Vanliga frågor och svar om PCOS Du är inte ensam  PCOS-diagnosen väcker ofta många frågor och känslor. Men om du har den är du inte ensam – cirka 10% av alla kvinnor lever med PCOS .  Här är några saker som kan vara skönt att veta:  Du kan ha fler "guldägg" – alltså kvalitetsägg – än andra kvinnor och kan ofta bli gravid även senare i livet Din kropp kan vara naturligt bra på att bygga muskler , vilket kan ge dig extra styrka För alla symtom finns effektiv hjälp Kvinnor med PCOS får lika många barn som andra kvinnor, även om vägen dit ibland tar lite längre tid Vad är PCOS? PCOS påverkar både äggstockarna och kroppens hormonbalans. För att få diagnosen behöver du ha två av dessa tre kriterier: Oregelbunden eller utebliven mens , vilket kan påverka din menscykel och fertilitet. Förhöjda nivåer av testosteron  (manligt könshormon). Detta kan visa sig genom ökad hårväxt på kropp och ansikte, akne och andra hormonella förändringar.  Många äggblåsor på äggstockarna , vilket upptäcks genom ultraljudsundersökning. De fyra olika typerna av PCOS För att kunna ge rätt hjälp har vården börjat dela in PCOS i fyra olika typer . Det är viktigt att förstå skillnaden eftersom behandlingen kan vara olika beroende på vilken typ du har. Typ A – den omfattande formen  Detta är den form där du har alla tre kriterierna. Du har både oregelbunden mens, högt testosteron och många äggblåsor på äggstockarna. Ofta är symtomen mer uttalade och det finns en större risk för komplikationer som insulinresistens. Denna typ kan behöva mer omfattande behandling. Typ B – hormonell och menspåverkan  Vid denna typ har du högt testosteron och oregelbunden mens, men inte många äggblåsor. Du kan ha problem med viktökning och behandlingen fokuserar ofta på att få bättre hormonbalans och mer regelbunden mens. Typ C – hormonell med normal mens  Här har du högt testosteron och många äggblåsor, men normal mens. Det är vanligt med problem som hårväxt och akne. Behandlingen inriktas främst på att minska testosteronets effekter. Typ D – den mildaste formen  Detta är ofta den mildaste formen där du har många äggblåsor och oregelbunden mens, men normala testosteronnivåer. Du har oftast färre problem med vikt och hårväxt, och prognosen är generellt bättre. Det kan verka förvirrande att man kan få diagnosen PCOS utan att ha polycystiska äggstockar. Namnet kommer från hur tillståndet först upptäcktes, men idag vet vi att PCOS är mer komplext än så. 4 vanliga symtom och behandling vid PCOS Symtomen kan skilja sig mellan olika kvinnor. Vilken behandling som passar bäst beror på dina specifika symtom och vilken typ av PCOS du har. Det viktigaste är att du söker vård och inte lider av dina besvär i onödan. För alla symtom finns effektiv hjälp, och med rätt stöd kan du hantera tillståndet och förbättra din livskvalitet. Här är de fyra vanligaste symtomen och behandlingar som kan hjälpa dig. 1. Oregelbunden mens PCOS är något du föds med, men symtomen blir först märkbara efter din första menstruation. Det första året efter mensdebut är oregelbunden mens helt normalt, och läkare väntar vanligtvis med att ställa en PCOS-diagnos tills mensen varit igång några år. Vad räknas som oregelbunden mens?  För tjejer som haft mens i 1-3 år: Mindre än 21 dagar mellan menstruationerna Mer än 45 dagar mellan menstruationerna Över 90 dagar mellan två menstruationer För kvinnor som haft mens längre än 3 år: Färre än 8 menstruationer per år Kortare tid än 21 dagar mellan menstruationerna Längre tid än 35 dagar mellan menstruationerna Enstaka försenade menstruationer eller mellanblödningar räknas inte som oregelbunden mens i detta sammanhang. Behandling för oregelbunden mens En oregelbunden menscykel kan vara både frustrerande och skapa oro, speciellt om du vill bli gravid. Det finns flera sätt att få mensen mer regelbunden. P-piller är en vanlig behandling som både kan ge regelbundna blödningar och minska andra symtom som akne och oönskad hårväxt. Om du vill bli gravid finns det andra läkemedel som kan hjälpa till att få igång ägglossningen.  Läs mer på 1177 Vårdguiden om   polycystiskt ovarialsyndrom – PCOS  och   stimulerad ägglossning . 2. Svårt att bli gravid Många oroar sig för att PCOS ska påverka möjligheten att få barn. Men här finns det mycket hopp! Kvinnor med PCOS får lika många barn som andra, även om det ibland kan ta längre tid att bli gravid. En fördel med PCOS är att du har fler ägg totalt, vilket betyder att du också har fler ägg med normal kromosomuppsättning kvar senare i livet - dina så kallade "guldägg". Detta kan göra det möjligt att bli gravid även när du är äldre. Det viktiga är att det finns bra hjälp att få, och många med PCOS lyckas få barn med rätt stöd. När du planerar för graviditet kan din läkare rekommendera olika vägar framåt. För vissa kan det innebära att se över livsstilsfaktorer eller få medicinsk behandling för att få igång ägglossningen.  Den största utmaningen är ofta att förstå när du har ägglossning. Även om din menscykel kan vara oregelbunden, finns det ändå ett personligt mönster att lära känna. Varje kvinna med PCOS har sina egna kroppssignaler som kan hjälpa till att ge en ungefärlig uppfattning om när ägglossning kan ske. För en anteckningsbok över din mens och notera längden Använd en menscykel-app för att spåra förändringar Var uppmärksam på kroppens signaler som förändringar i flytningar Använd ägglossningstest för att identifiera fertila dagar Spermier kan överleva upp till sex dagar i kroppen, medan ägget bara lever i 12–24 timmar. Därför kan det vara bra att ha sex regelbundet under den period du tror du kan ha ägglossning. Om du behöver extra stöd att bli gravid finns flera behandlingsmöjligheter: Mediciner som hjälper till att få igång ägglossningen Hjälp att reglera hormonnivåerna IVF-behandling, där kvinnor med PCOS ofta har mycket goda resultat Graviditet med PCOS När du är gravid kan PCOS innebära att du behöver extra kontroller. Det finns en något ökad risk för graviditetsdiabetes, högt blodtryck och större viktuppgång. Med rätt uppföljning och eventuell behandling kan dessa risker minskas. Känns det svårt att förstå din menscykel eller vill du veta mer om graviditet med PCOS? Boka ett digitalt besök hos oss på Femcare  så hjälper vi dig.  Här kan du läsa om Kajsa som har PCOS och tog hjälp av en dietist för ett bli gravid. 3. Manlig hårväxt och akne Ett vanligt symtom vid PCOS är ökad hårväxt i ansiktet eller på kroppen, ofta tillsammans med akne. Hur mycket hårväxt som uppstår varierar mellan olika personer, och nordiska kvinnor får ofta mindre uttalade symtom jämfört med kvinnor från andra delar av världen. Trots detta kan även mindre förändringar upplevas som besvärande. För många kan detta vara en känslig och påfrestande upplevelse. Det är normalt att känna sig nedstämd eller osäker när kroppen beter sig på ett sätt som känns främmande och som strider mot samhällets skönhetsideal. Om du har dessa känslor är du inte ensam – och som tur är finns det hjälp att få. Akne och hårväxt beror på förhöjda nivåer av manliga könshormoner (testosteron). Många väljer att behandla hårväxten med laser, köper dyra hudvårdsprodukter och behandlingar mot akne, vilket kan fungera bra för symtomen men tyvärr inte påverkar grundorsaken.  Det många inte vet är att en gynekolog kan hjälpa dig med dessa symtom. Det finns effektiv medicinsk behandling som kan hjälpa mot både hårväxt och akne: Kombinerade p-piller Minipiller Spironolakton (en medicin som motverkar testosteron) De kombinerade pillerna kan vara extra bra eftersom de får levern att producera ett ämne (SHBG) som binder testosteron. Genom att minska mängden fritt testosteron i kroppen kan detta hjälpa till att minska symtom som ökad hårväxt och akne. Här kan du läsa mer om hur du hittar rätt preventivmedel.   4. Svårt att hålla en hälsosam vikt Ett av de mest frustrerande symtomen vid PCOS kan vara svårigheterna att hålla en normal vikt. Detta beror på att det höga testosteronet kan leda till insulinresistens,  vilket gör det extra svårt för kroppen att hantera socker och fett. Många kvinnor med PCOS kämpar med vikten och får ofta höra att de "bara" behöver gå ner i vikt. Men vid PCOS är det extra svårt att göra det på grund av hur hormonerna påverkar ämnesomsättningen. Traditionella viktminskningsråd räcker ofta inte till, eftersom din kropp hanterar energi på ett annorlunda sätt. Kom ihåg:  Svårigheter att gå ner i vikt handlar inte om bristande viljestyrka, utan om hur PCOS påverkar din kropp. Skuldbelägg inte dig själv för något du inte kan kontrollera.  Det finns sätt att stötta din kropp och din hälsa som tar hänsyn till hur PCOS fungerar. Istället för att fokusera enbart på vikten kan du hitta rutiner och vanor som får dig att må bra och som fungerar just för dig. Här kan du läsa mer om hur Ida lyckades gå ner i vikt med PCOS . Livsstilstips vid PCOS Till skillnad från vanliga viktråd handlar dessa tips om att ta hänsyn till hur din kropp fungerar med PCOS. Fokus ligger på att hjälpa din kropp må bra, inte bara på siffror på vågen.  Det finns ingen specifik "PCOS-diet", men vissa kostval kan göra stor skillnad för hur du mår. Ät regelbundet med fokus på långsamma kolhydrater och fiberrik mat. En balanserad diet med mindre socker och raffinerade kolhydrater kan hjälpa kroppen att reglera blodsockernivån och minska insulinpåverkan. Inkludera grönsaker, fullkornsprodukter och frukt i din dagliga kost. Vissa studier tyder på att en högre proteinhalt i kosten kan bidra till att sänka androgena nivåer  hos kvinnor med PCOS. Regelbunden motion, speciellt intensiv träning, har en positiv effekt på kroppsmasseindex (BMI), kondition och insulinresistens hos kvinnor med PCOS . Fysisk aktivitet kan också bidra till att minska stress och förbättra hormonbalansen, vilket har en positiv effekt på humöret och energinivån. Det viktigaste är att hitta en livsstil som känns bra just för dig. Medicinsk behandling för viktminskning Det finns medicinsk behandling att få om du behöver hjälp att gå ner i vikt. Nya behandlingar med viktminskningssprutor  (GLP-1-agonister) har visat bra resultat vid PCOS. Dessa kan hjälpa både med viktminskning och att få mensen mer regelbunden. För kvinnor med PCOS som har BMI över 25 rekommenderas ofta Metformin, en medicin som stabiliserar blodsockret. Metformin kan hjälpa kroppen att hantera insulin bättre, vilket både kan underlätta viktminskning och bidra till mer regelbunden ägglossning. Psykisk hälsa och PCOS PCOS påverkar inte bara kroppen utan även den psykiska hälsan. Detta är en del av sjukdomsbilden, och även här finns det bra hjälp att få. Forskning visar att: Kvinnor med PCOS har ökad risk för depression (mer än 3 gånger ökad risk) och ångest (mer än 2 gånger ökad risk) Det finns nästan fördubblad risk för autismspektrumtillstånd Ökad förekomst av personlighetsstörning, social fobi, tvångssyndrom, ADHD och ätstörningar förekommer också Kvinnor som kämpar med övervikt kan uppleva flera psykiska symtom. Så många som 38% rapporterar tillstånd som: Depression och ångest Låg självkänsla Social isolering Upplevd stress I vissa fall missbruk eller ohälsosamt förhållande till mat Kom ihåg att du har rätt till hjälp även för de psykiska aspekterna av PCOS. Berätta för din vårdgivare om du upplever psykiska symtom så att du kan få rätt stöd. Så fungerar PCOS i kroppen För att förstå PCOS kan det vara bra att veta hur en normal menscykel fungerar och vad som händer vid PCOS. Tänk på det som ett avancerat samspel mellan hjärnan och äggstockarna – ett samspel som störs vid PCOS. En normal menscykel En vanlig menscykel är cirka 28 dagar lång och består av två faser: Follikelfasen:  Från mensens första dag till ägglossningen Lutealfasen:  Från ägglossningen till nästa mens (normalt 14 dagar) Det som händer i kroppen är att: Östrogennivån är låg i början av cykeln Hjärnan, via hypofysen, skickar ut ett hormon som kallas FSH (follikelstimulerande hormon) FSH säger åt äggstockarna att börja mogna äggblåsor När äggblåsorna växer producerar de östrogen När östrogennivån blir tillräckligt hög skickar hjärnan ut ett annat hormon, LH (luteiniserande hormon) LH utlöser ägglossningen Detta händer vid PCOS Vid PCOS fungerar inte detta samspel som det ska. Det kan bero på flera saker: Det finns för många omogna äggblåsor Utmognaden av äggblåsorna sker inte som den ska, vilket gör att follikelfasen (första delen av menscykeln) blir förlängd Kvinnor med PCOS har ofta lågt eller normalt östrogen men högt testosteron, vilket stör regleringen av ägglossningen PCOS innebär också ofta en obalans med förhöjt LH i relation till FSH, vilket ytterligare stör hormonbalansen Kommunikationen mellan hjärnan och äggstockarna är störd PCOS innebär ofta högre nivåer av manliga könshormoner, som testosteron, vilket kan leda till symtom som ökad hårväxt och akne. Östrogennivåerna varierar – vissa har normala eller till och med högre nivåer, särskilt om det finns många omogna äggblåsor som producerar östrogen. Hormonbalansen ser olika ut från person till person, och diagnosen bygger på en helhetsbedömning av symtom och blodprover. Allt detta leder till att: Mensen blir oregelbunden Det kan vara svårt att bli gravid Hormonnivåerna kommer i obalans Sök hjälp – du behöver inte kämpa ensam Alldeles för många kvinnor går runt och mår dåligt av sina PCOS-symtom utan att söka hjälp. Kanske har du fått höra att det är "normalt" med oregelbunden mens eller att du "bara" behöver gå ner i vikt. Men PCOS är ett komplext tillstånd som kräver rätt vård och förståelse. Du bör söka vård om du har: Färre än 8 menstruationer per år Besvär med hårväxt eller akne Försökt bli gravid i ett år utan att lyckas Andra symtom som oroar dig På Femcare finns barnmorskor och gynekologer med erfarenhet av PCOS som kan hjälpa dig med utredning, behandling och stöd. Boka en tid här. Vanliga frågor om PCOS Här svarar Linnea Hassbring, gynekolog på Femcare, på vanliga frågor hon får från sina patienter.  Vad är skillnaden på PCO, PCOM och PCOS?  PCO eller PCOM (Polycystic Ovarian Morphology) betyder att du har många äggblåsor på äggstockarna. Namnet kan vara missvisande eftersom det låter som att man har cystor, men det handlar om äggblåsor. PCOM syftar alltså bara på hur äggstockarna ser ut på ultraljud. PCOS (Polycystiskt ovarialsyndrom) är däremot ett bredare tillstånd där du har minst två av tre kriterier: oregelbunden mens, högt testosteron eller många äggblåsor. Du kan alltså ha PCOS utan att ha PCO/PCOM, även om namnet antyder något annat. Försvinner PCOS när man blir äldre?  PCOS försvinner inte helt, men symtomen blir ofta mildare med åldern. När antalet ägg naturligt minskar blir mensen ofta mer regelbunden vilket bland annat gör det lättare att bli gravid. Detta förklarar också varför vissa kvinnor med PCOS kan bli gravida i 40-årsåldern efter att ha försökt länge. Kan jag bli gravid om jag har PCOS?  Ja, kvinnor med PCOS kan bli gravida, även om det för vissa kan ta längre tid att bli gravid. En möjlig fördel är att kvinnor med PCOS ofta har fler ägg totalt, vilket betyder att de också har fler ägg med normal kromosomuppsättning kvar senare i livet. Om du behöver stöd finns det bra hjälp att få. Är PCOS ärftligt?  Ja, risken är cirka fem gånger högre om din mamma har PCOS. Pojkar till kvinnor med PCOS har ökad risk för Metabolt syndrom, diabetes typ 2 och högt blodtryck. Kan laser hjälpa mot ökad hårväxt vid PCOS?  Ja, laser kan minska hårväxten, men behandlar bara symtomet och inte grundorsaken. Det finns medicinska behandlingar som kan hjälpa mot både hårväxt och andra hormonella symtom. Kan p-piller påverka min PCOS? Ja, p-piller kan påverka PCOS genom att lindra symtom som oregelbunden mens, akne och oönskad hårväxt. Däremot kan de också dölja symtomen, vilket gör att vissa upptäcker att de har PCOS först när de slutar med p-piller. Hur vet jag vilken typ av PCOS jag har?  Det är viktigt att få rätt diagnos för att få rätt behandling. En läkare behöver undersöka dina symtom och ta prover för att avgöra vilken typ av PCOS du har. Det finns fyra olika typer (A, B, C och D) som alla kräver olika behandlingsstrategier. Finns det någon särskild kost jag ska äta?  Det finns ingen specifik "PCOS-diet", men eftersom PCOS kan påverka hur kroppen hanterar socker kan det vara bra att äta regelbundet och välja långsamma kolhydrater och fiberrik mat. Det viktigaste är att hitta matvanor som fungerar för dig. Påverkar PCOS humöret?  Hormonerna kan påverka humöret, och högt testosteron kan vara kopplat till mer ilska  och aggressivitet. Däremot har du kanske färre PMS-perioder eftersom du har färre ägglossningar.

Många gravida känner oro inför NIPT-testet. Det är helt naturligt – det handlar ju om ditt barn. I den här artikeln får du svar på de vanligaste frågorna och all information du behöver för att känna dig trygg med ditt beslut. Vad är NIPT? NIPT står för Non-Invasive Prenatal Testing – på svenska betyder det "icke-invasiv fosterdiagnostik". Det är ett enkelt blodprov som kan upptäcka vissa kromosomavvikelser hos fostret redan från graviditetsvecka 10. Testet fungerar genom att analysera fostrets DNA som cirkulerar i ditt blod. Under graviditeten släpper moderkakan ut små mängder av fostrets DNA i ditt blodomlopp, och genom att analysera detta kan laboratoriet upptäcka vissa kromosomavvikelser. Till skillnad från fostervattenprov eller moderkaksprov behöver läkaren inte föra in instrument i livmodern. Det räcker med ett vanligt blodprov i armen, vilket inte innebär någon risk för missfall. Läs mer om NIPT-test och vad som ingår När kan du göra NIPT-testet? NIPT kan göras från graviditetsvecka 10+0. Innan dess finns det inte tillräckligt med fostrets DNA i ditt blod för att analysen ska vara tillförlitlig. Innan du gör NIPT måste du ha gjort ett ultraljud som visar exakt graviditetslängd, att fostret lever och utvecklas normalt, samt om det är ett eller flera foster. Läs mer om tidigt ultraljud här. Vilka kromosomavvikelser kan NIPT upptäcka? NIPT-testet undersöker de vanligaste kromosomavvikelserna: Trisomi 21 (Downs syndrom)  Den vanligaste kromosomavvikelsen, som påverkar barnets utveckling och kan ge varierande grad av intellektuell funktionsnedsättning Trisomi 18 (Edwards syndrom)  En mer komplex avvikelse som ofta medför allvarliga hälsoutmaningar Trisomi 13 (Pataus syndrom)  En ovanlig men allvarlig avvikelse som påverkar flera organ Könskromosomavvikelser som Turners syndrom och Klinefelters syndrom  Avvikelser som kan påverka tillväxt och utveckling Testet kan också berätta fostrets kön om du vill veta det, vilket många uppskattar som en bonus. Vad kan NIPT inte upptäcka?  NIPT undersöker bara kromosomavvikelser. Testet kan inte upptäcka hjärtfel, neuralrörsdefekter som ryggmärgsbråck, andra strukturella avvikelser eller genmutationer. Vad kostar NIPT och när är det gratis? Kostnaden för NIPT varierar mellan olika leverantörer. Inom offentlig vård erbjuds NIPT kostnadsfritt om du har hög risk på KUB-testet, tidigare barn med kromosomavvikelse, ärftlig benägenhet för kromosomavvikelser eller specifika medicinska indikationer. Tillgången varierar dock mellan regioner. Många väljer att göra NIPT privat för att få svar tidigare, få snabbare resultat och slippa vänta på remiss och köer. Hur går NIPT-testet till? Processen är enkel och smidig. Innan du bokar är det viktigt att du läser på om hur testet går till och vad som händer vid ett eventuellt avvikande resultat, så att du känner dig förberedd oavsett utfall. Läs gärna Socialstyrelsens information om kromosomavvikelser samt informationen från Svenskt nätverk för information kring fosterdiagnostik . För att kunna göra NIPT krävs ett ultraljud som visar exakt graviditetslängd, att fostret lever och utvecklas normalt, samt om det är ett eller flera foster. Om du har gjort ett ultraljud som är max en vecka gammalt behöver du inte boka ett nytt – men utan ultraljud kan NIPT-testet inte utföras. Du bokar tid för NIPT med eller utan ultraljud beroende på om du redan har ett aktuellt ultraljud. Du behöver inte fasta innan testet. På mottagningen görs ultraljudet först om du valt det, följt av ett enkelt blodprov i armen. Det går snabbt och enkelt, precis som ett vanligt blodprov, och enda biverkningen kan vara en liten ömhet på stickstället. Väntetiden på svar varierar. Hos oss på Femcare får du oftast resultat inom 4-8 arbetsdagar. Vid normalt resultat får du skriftligt besked, och då behövs inga ytterligare åtgärder. Om testet visar avvikande resultat kontaktas du för ett personligt samtal där vi går igenom resultatet tillsammans. Oavsett utfall finns vi här för att ge dig stöd och vägledning. Vad händer vid avvikande NIPT-resultat? Det kan kännas överväldigande om NIPT-testet visar ökad risk för kromosomavvikelse. Men det är viktigt att komma ihåg att NIPT är ett screeningtest, inte en diagnos. Det betyder att resultatet behöver bekräftas med ytterligare tester. Nästa steg innebär vanligtvis: Ett samtal med barnmorska eller läkare där vi går igenom resultatet tillsammans Remiss till fostermedicinskt centrum för fortsatt utredning Du får hjälp att välja mellan fostervattenprov eller moderkaksprov för att få en säker diagnos Vägledning och stöd under hela processen  När det gäller tillförlitlighet har NIPT en träffsäkerhet på 99,9 % för trisomi 21. För trisomi 18 och 13 är den något lägre, vilket är anledningen till att avvikande resultat alltid behöver bekräftas med ytterligare tester. Att tänka på innan NIPT-testet Innan du bestämmer dig för NIPT kan det vara bra att diskutera några grundläggande frågor med din partner. Vad kommer ni att göra med informationen? Hur påverkar resultatet era beslut? Vilka avvikelser vill ni känna till och vill ni veta fostrets kön? Vissa kvinnor känner att testet ger trygghet och kontroll, medan andra upplever att det skapar onödig oro eller går emot deras värderingar. Det finns inget rätt eller fel svar – bara det som känns rätt för er. Det är helt normalt att känna oro inför testet, ångest under väntetiden och osäkerhet om vad man vill veta. Du behöver inte bestämma dig ensam. Prata med din partner, vänner eller med våra läkare – vi finns här för att stötta dig. Gör det som känns bäst för dig Välkommen till oss på Vasamamma i centrala Stockholm. Vissa vill ha information tidigt i graviditeten, andra föredrar att vänta eller avstå helt. Det finns inget rätt eller fel val, bara det som känns bäst för dig. Vill du göra ett NIPT-test? Läs mer och boka tid för NIPT här. Vanliga frågor om NIPT Är NIPT bättre än KUB-testet? NIPT- och KUB-testet kompletterar varandra snarare än konkurrerar. NIPT kan göras tidigare (från vecka 10) och har högre träffsäkerhet för kromosomavvikelser. KUB-testet (vecka 11-14) undersöker samma kromosomavvikelser men har något lägre träffsäkerhet – fördelen är dock att det också kontrollerar fostrets organ genom ultraljud. Gör du NIPT i vecka 10 rekommenderas du ändå att göra ett första trimester-ultraljud (FTUL) i vecka 12 för att kontrollera fostrets utveckling. Vid mycket hög risk på KUB-testet (1/2 till 1/50) rekommenderas fostervattenprov eller moderkaksprov direkt, utan NIPT. Hur tillförlitligt är NIPT? När det gäller tillförlitlighet har NIPT en träffsäkerhet på 99,9 % för trisomi 21. För trisomi 18 och 13 är den något lägre, vilket är anledningen till att avvikande resultat alltid behöver bekräftas med ytterligare tester. Vilken vecka gör man NIPT-test? NIPT kan tidigast göras i graviditetsvecka 10+0. Innan dess finns det inte tillräckligt med fostrets DNA i blodet för en tillförlitlig analys. Kan man göra NIPT i vecka 9? Nej, NIPT kan inte göras före vecka 10+0 eftersom andelen fostrets DNA i mammans blod är för låg för att ge ett tillförlitligt resultat. Vad kostar NIPT hos Femcare? Hos oss på Femcare kostar NIPT-testet: NIPT: 4 790 kr NIPT + ultraljud: 5 190 kr Du får svar inom 4-8 arbetsdagar. Varför erbjuder ni inte komplett analys av alla kromosomer? Vi erbjuder NIPT som undersöker de vanligaste kromosomavvikelserna (trisomi 13, 18 och 21) samt könskromosomavvikelser. Detta baseras på omfattande forskning och dokumentation som visar hög tillförlitlighet. För de avvikelser vi undersöker – som utgör de absolut vanligaste kromosomavvikelserna – har NIPT visat sig vara mycket tillförlitligt med en träffsäkerhet på 99,9% för trisomi 21. Vad händer om NIPT visar att fostret kan ha en kromosomavvikelse? Vid avvikande NIPT-resultat behövs fortsatt utredning med invasiv fosterdiagnostik (fostervattenprov eller moderkaksprov) för att bekräfta resultatet. Om du önskar, så skickar vi remiss för vidare bedömning och utredning.   Kan man göra NIPT om man bär tvillingar? Ja, men det är något mer komplicerat. Vissa laboratorier kan analysera tvillingar medan andra inte kan det. Diskutera med din vårdgivare vad som gäller för just ditt fall. Vad händer om NIPT måste göras om? I cirka 1% av fallen får provet tas om på grund av tekniska orsaker eller för låg andel fostrets DNA. Detta ingår i kostnaden och du får en ny tid så snart som möjligt. Kan NIPT visa fel kön? Risken för fel könsbestämning är mycket liten. I ungefär 2 av 1000 fall rapporteras fel kön på fostret. Hur ofta visar NIPT falskt resultat? NIPT kan ge både falskt positiva (visar risk när det inte finns någon) och falskt negativa (missar en verklig avvikelse) resultat. Falskt negativa är mycket ovanliga - testet missar mindre än 1% av verkliga fall. Falskt positiva är vanligare och varierar beroende på vilken avvikelse det gäller och mammans ålder. Kan man göra NIPT-test gratis? Ja, NIPT erbjuds kostnadsfritt inom offentlig vård om du har hög risk på KUB-testet, tidigare barn med kromosomavvikelse, ärftlig benägenhet eller specifika medicinska indikationer. Tillgången varierar dock mellan regioner. Läs mer på 1177.  Hur ofta visar NIPT falskt positivt? Falskt positiva resultat varierar beroende på vilken kromosomavvikelse det gäller. För Downs syndrom (trisomi 21) är det omkring 0,1-0,5% falskt positiva. För andra avvikelser kan siffran vara högre. Det är därför fortsatt utredning med fostervattenprov eller moderkaksprov alltid rekommenderas vid avvikande NIPT-resultat.

Har du besvär dagarna innan mens som påverkar ditt mående och din vardag? Du är inte ensam – premenstruellt syndrom (PMS) drabbar många kvinnor, och det finns effektiv hjälp att få.  För vissa kan symtomen vara så kraftiga att det klassas som premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). I den här artikeln går vi igenom: Vad PMS och PMDS tros bero på Hur vanligt PMS och PMDS är Hur diagnosen ställs 5 medicinska behandlingar vid PMS och PMDS Vad som händer i kroppen När du bör söka vård Vanliga frågor och svar om behandling Vad beror PMS och PMDS på? Orsaken till PMS och PMDS är inte helt känd, men vi vet att symtomen bara uppstår när en ägglossning har skett. Efter ägglossningen bildas en så kallad gulkropp (corpus luteum) i äggstocken. Gulkroppen producerar progesteron, även kallat gulkroppshormon. Detta hormon och dess nedbrytningsprodukter, främst allopregnanolon, påverkar hjärnan genom att binda till GABA-receptorer. Svängningar i nivåerna av dessa ämnen verkar vara orsaken till besvären, och vissa personer är mer känsliga för dessa förändringar än andra. Ny forskning visar att GABA-receptorn fungerar annorlunda hos kvinnor med PMDS . Detta är något som sker på biologisk nivå och inget man kan styra över själv. Även östrogen spelar en roll för PMS-symtom, eftersom det påverkar hur gulkroppshormonet fungerar i hjärnan. När östrogennivån stiger snabbt innan ägglossning, förändras också effekten av gulkroppshormonet - och det är just dessa hormonella svängningar som tros orsaka problemen vid PMS och PMDS. Hur vanligt är PMS och PMDS? PMS är ett av de vanligaste hormonella tillstånden som drabbar kvinnor i fertil ålder. Det förekommer i olika svårighetsgrader, från lätta symtom som knappt märks till svårare besvär som påverkar vardagen betydligt. Studier visar att:  Milda besvär  förekommer hos upp till 75% av alla kvinnor Måttliga besvär  drabbar omkring 30% PMDS , den svårare formen, drabbar 3-5% av kvinnor Läs mer om förekomsten av PMS och PMDS här.   PMDS är en allvarligare form av PMS, med symtom som kan påverka hela vardagen – från relationer till arbetsliv. Det är ett behandlingsbart tillstånd, och du har rätt att få hjälp. Hur ställs diagnosen PMS eller PMDS? PMS och PMDS kan ibland vara svåra att särskilja från andra tillstånd som depression eller ångest, men det finns tydliga kriterier som läkare utgår ifrån. En tydlig egenskap hos PMS är att symtomen kommer före eller i samband med mens. Om du har PMS kan du vara helt symtomfri emellanåt. För att ställa diagnos behöver du under minst två menscykler föra daglig anteckning över dina symtom – ofta med hjälp av en symtomdagbok eller skattningsskala. Detta kännetecknar de olika diagnoserna: PMS : Minst två symtom som återkommer varje månad, varav ett påverkar humöret (till exempel nedstämdhet, irritabilitet, svullnadskänsla, ömma bröst eller sötsug) PMDS : Minst fem symtom , varav minst ett påverkar känsloläget (till exempel ångest, ilska, nedstämdhet, brist på energi eller koncentrationssvårigheter) och som påverkar vardagen tydligt Syftet med daglig skattning är att se mönster över tid och utesluta andra orsaker till symtomen. Att förstå och hantera PMS – första steget i behandlingen Innan vi går in på medicinska behandlingsalternativ är det viktigt att lyfta fram att det första och ofta viktigaste steget i behandlingen av PMS och PMDS är att förstå vad som händer i din kropp. För många kvinnor kan insikten om att det är reaktioner på hormonsvängningar – och inte din personlighet – som orsakar symtomen göra det lättare att hantera och acceptera situationen. Så kan du hantera dina PMS-besvär i vardagen: Föra dagbok över dina symtom för att identifiera mönster Hitta stresshanteringsmetoder som fungerar för dig, till exempel lugn träning, yoga eller meditation Andningsövningar för att minska ångest när den uppkommer Anpassa aktiviteter och krav under de dagar då symtomen är som värst Informera närstående om ditt tillstånd så att de förstår och kan stötta dig Många kvinnor upplever att medvetenheten om att det handlar om en faktisk fysiologisk reaktion i sig gör symtomen mer hanterbara. När du vet att det är tillfälligt och att det kommer gå över, kan det bli lättare att ta dig igenom de svåra dagarna. För vissa med mildare symtom kan dessa strategier vara tillräckliga, medan andra behöver komplettera med någon av de medicinska behandlingar vi går igenom nedan. Fem medicinska behandlingar vid PMS – hitta den som fungerar för dig  PMS och den svårare formen PMDS kan behandlas på flera olika sätt. Vilken behandling som passar dig bäst beror på vilka symtom du har och hur kraftiga de är.  Här går vi igenom de fem vanligaste behandlingsalternativen och vad som passar för olika typer av besvär.  Behandling vid främst psykiska besvär: SSRI-läkemedel Om dina PMS-besvär mest handlar om humöret – som när du känner dig nedstämd, orolig eller lättirriterad – kan en typ av medicin som kallas SSRI  vara till stor hjälp.  SSRI står för "selektiva serotoninåterupptagshämmare". Dessa läkemedel hjälper hjärnan att hålla kvar mer av ett ämne som gör att du känner dig lugnare och gladare. Form och exempel på läkemedel: SSRI-läkemedel finns huvudsakligen som tabletter eller kapslar som tas via munnen. Vanliga preparat är Premalex, Cipralex (Escitalopram) och Cipramil (Citalopram). Premalex är det enda läkemedlet som är godkänt för PMDS i Sverige. Bra att veta: Du behöver oftast bara en låg dos för att lindra PMS-symtomen – ofta lägre än vid behandling av depression. Behandlingen kan tas dagligen eller cykliskt. Cykliskt innebär att du tar medicinen under en viss period under din cykel – vanligtvis från ägglossning till och med mensens första till tredje dag, beroende på när dina symtom brukar försvinna. Din läkare hjälper dig att hitta det upplägg som passar dig bäst. Om du tar SSRI-medicinen dagligen (kontinuerlig behandling) och vill avsluta behandlingen bör nedtrappning ske gradvis, i samråd med läkare, för att undvika utsättningsbesvär som yrsel, humörsvängningar eller stickningar i kroppen. För cyklisk behandling, som är vanligast vid PMS/PMDS där du bara tar medicinen under en del av menscykeln, behövs ingen nedtrappning – eftersom du redan gör ett naturligt uppehåll varje månad. Vissa upplever minskad sexlust eller svårare att få orgasm under behandlingen. Om du påverkas, prata med din läkare – det finns ofta sätt att justera dosen eller ändra behandlingsformen. En studie från Göteborgs universitet visade att SSRI gav snabb och tydlig lindring av irritabilitet och ilska vid svåra premenstruella besvär . Hormonell behandling PMS-besvär hänger alltid ihop med ägglossningen – det är just detta som skiljer PMS från vanlig depression eller ångest.  Symtomen uppstår på grund av den gulkropp som bildas i äggstocken efter ägglossning. Hormonella preventivmedel som hämmar ägglossningen kan därför minska både fysiska och psykiska symtom – men effekten varierar från person till person. Det är inte alltid självklart vad som passar just dig, och det är vanligt att behöva prova sig fram tillsammans med en läkare. Exempel på hormonella alternativ: P-piller med både östrogen och gestagen. Vissa kombinerade p-piller kan hjälpa mot PMS. De som innehåller hormonet drospirenon – till exempel Yaz – har visat särskilt god effekt i studier. Gestagena p-piller (minipiller). Om du har haft biverkningar av östrogen tidigare, eller inte bör använda det av medicinska skäl, finns det flera gestagena alternativ. Bra att veta: Kvinnor med PMDS kan vara extra känsliga för syntetiska hormoner. För vissa kan symtomen till och med bli värre. Det är vanligt att det tar 2–3 månader innan man märker om behandlingen har effekt. Om du är över 40 år behöver läkaren ta hänsyn till en något ökad risk för blodpropp vid användning av vissa p-piller. Spironolakton – hjälper mot både svullnad och psykiska besvär Om du brukar känna dig svullen dagarna före mens, få ömma bröst eller samlar på dig vätska i kroppen, kan Spironolakton vara ett alternativ att diskutera med din läkare. Detta läkemedel hjälper kroppen att göra sig av med överskottsvätska – och kan även lindra vissa psykiska symtom, genom att påverka hur kroppen reagerar på hormonförändringar. Form och dosering: Spironolakton finns som tabletter som tas via munnen. Den vanliga dosen är 100 mg till natten, under de dagar då du har mest besvär. Många upplever att det fungerar bäst när det tas på kvällen, eftersom det kan orsaka yrsel på grund av lågt blodtryck. Bra att veta: Spironolakton påverkar inte ägglossningen och påverkar inte din fertilitet. Det kan vara ett bra alternativ om du inte vill eller kan använda SSRI eller p-piller. Din läkare hjälper dig att hitta rätt dos och upplägg för just dina behov. Bioidentiska hormoner Detta är ett alternativ som din läkare kan rekommendera när andra behandlingar inte passar eller ger tillräcklig effekt.  Form och dosering: Finns som krämer, gel eller tabletter som tas via munnen. Ges vanligtvis under lutealfasen, alltså tiden mellan ägglossning och mens.  Bra att veta: Bioidentiska hormoner liknar kroppens egna hormoner och kan hjälpa till att jämna ut hormonsvängningar som orsakar dina symtom.  Denna behandling skyddar inte mot graviditet så om du vill undvika graviditet behöver du använda preventivmedel. Det saknas långtidsstudier på hur behandlingen påverkar risken för vissa cancerformer vid långvarig användning i ung ålder. Många upplever förvärrade besvär med PMS/PMDS efter 35, och denna behandling kan då vara ett lämpligt alternativ.  Vid svårare fall – när inget annat hjälper För vissa kvinnor ger inte de vanligaste behandlingarna som SSRI, p-piller eller Spironolakton tillräcklig lindring. Det kan bero på att den hormonella balansen är mer komplex eller att symtomen är så svåra att de påverkar livet kraftigt, trots behandling. I sådana fall kan läkaren rekommendera mer specialiserade behandlingsalternativ som är utformade för just svårare former av PMDS. GnRH-agonister Dessa läkemedel sänker hormonnivåerna kraftigt och försätter kroppen i ett klimakterieliknande tillstånd, vilket ofta ger god effekt vid svår PMDS. Eftersom de sänker kroppens egna nivåer av östrogen, kombineras behandlingen alltid med hormontillskott för att minska biverkningar. Finns som nässpray (Synarela) som används dagligen. Finns som injektioner (Enanthon) som ges med några veckors mellanrum. Tas tillsammans med hormontillskott för att förhindra biverkningar. Provera Provera innehåller gestagen – ett konstgjort hormon som liknar kroppens eget progesteron. I högre doser kan det dämpa svåra PMDS-symtom genom att påverka hormoncykeln. Behandlingen anpassas individuellt och kräver tät uppföljning av läkare, eftersom höga doser kan ge biverkningar och inte passar alla. Finns som tabletter som tas via munnen. Dosering anpassas individuellt av läkare. Det är helt naturligt att känna sig tveksam inför starkare behandling, men du får professionellt stöd och noggrann uppföljning hela vägen. Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   PMS är en verklig fysisk reaktion - så här fungerar det i din kropp PMS och PMDS är medicinska tillstånd, inte något du "bara ska stå ut med" eller något som bara sitter i huvudet.  Nyare forskning visar att det handlar om hur din hjärna reagerar på hormoner, och denna kunskap hjälper oss att förstå varför vissa behandlingar fungerar. Forskning visar att: Symtomen uppstår endast i cykler med ägglossning. En nedbrytningsprodukt från progesteron som kallas allopregnanolon påverkar hjärnans signalsystem. Kvinnor med PMDS har en annorlunda reglering av GABA-receptorer i hjärnan. Dessa receptorer hjälper normalt till att dämpa signaler i hjärnan – när ämnen binder till dem blir man vanligtvis lugn och ångestfri. Vid PMDS fungerar inte denna dämpande mekanism som den ska, vilket kan förklara känslor av ökad stress och ångest. De svängande östrogennivåerna under tiden mellan ägglossning och mens påverkar också hur hjärnan hanterar känslor. Östrogenet påverkar även progesteronreceptorerna, vilket kan skapa ytterligare hormonella svängningar. Enligt en svensk studie kan PMDS kopplas till förändrad nervaktivitet i hjärnans känslocentra , särskilt under perioden mellan ägglossning och mens.  Det är därför många med PMDS kan känna att de "blir en annan person" innan mens. Det är biokemiska förändringar som ligger bakom, inte något du kan kontrollera genom att "ta dig samman". Forskare vid Karolinska Institutet har visat att PMDS har en tydlig biologisk förklaring kopplad till hjärnans hormonkänslighet. Läs om en ny studie från Karolinska institutet om biologisk förklaring till PMDS. När ska du söka hjälp för PMS? Du behöver inte leva med PMS som påverkar din vardag negativt. Det är viktigt att söka hjälp, och du har rätt till behandling som gör att du kan må bra hela månaden. Du bör söka vård om: Dina PMS-symtom påverkar ditt arbete, dina relationer eller din livskvalitet. Du känner att du "inte är dig själv" under perioden före mens. Du upplever stark nedstämdhet, ångest eller irritabilitet som påverkar din vardag. Du har färre än 8 menstruationer per år (detta kan tyda på andra hormonella obalanser). Du har provat egenvård men fortfarande har besvärande symtom. Hos Femcare tar vi dina PMS-besvär på allvar. Våra gynekologer har erfarenhet av att utreda och behandla både PMS och PMDS, och kan hjälpa dig att hitta en behandling som fungerar för just dig.  Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   Vanliga frågor om behandling av PMS och PMDS Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS?  PMDS är en svårare form av PMS där de psykiska symtomen är mer intensiva och har en påtaglig negativ inverkan på arbete, relationer och livskvalitet. Hur länge behöver jag ta SSRI-mediciner?  Vid PMS/PMDS kan du ofta ta SSRI bara under de dagar du har symtom, oftast 7-10 dagar innan mens. Detta skiljer sig från behandling av depression där medicinen tas kontinuerligt. Kan jag bli hjälpt av livsstilsförändringar?  Regelbunden motion som promenader, yoga, bra sömn, mindre socker, alkohol och koffein före mens – allt detta kan hjälpa till att minska PMS-besvären. Många mår också bättre av att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom att ta pauser i vardagen, träna lugnt eller prova avslappningsövningar. För vissa med lindrig PMS kan det räcka med sådana förändringar medan andra kan behöva medicinsk behandling också. Hur snabbt kan jag förvänta mig effekt av behandlingen?  SSRI-läkemedel verkar ofta redan inom några dagar vid PMS/PMDS, till skillnad från vid depression. Hormonella behandlingar kan ta 2-3 menscykler innan full effekt uppnås. Spironolakton har ofta effekt inom 1-2 dagar mot svullnad. Påverkar behandlingarna mot PMS möjligheten att bli gravid?  Det beror på vilken behandling du får. P-piller och GnRH-agonister förhindrar graviditet medan du tar dem, men påverkar inte din framtida fertilitet. SSRI och Spironolakton påverkar inte din fertilitet men bör diskuteras med läkare om du planerar graviditet. Kan jag ta flera olika behandlingar samtidigt?  Ja, ibland kan en kombination av behandlingar ge bäst effekt. Till exempel kan SSRI kombineras med Spironolakton för att lindra både psykiska symtom och svullnad. Din läkare kommer att hjälpa dig hitta rätt kombination. Kan p-piller göra min PMS värre?  Ja, för vissa kvinnor kan p-piller förvärra symtomen eftersom du tillför hormoner. Särskilt de med PMDS kan vara känsliga för syntetiska hormoner. Det är viktigt att du provar dig fram tillsammans med läkare – ibland kan det behövas flera försök innan du hittar ett preventivmedel som fungerar för dig. Blir PMS värre med åldern?  Ja, PMS-besvär kan förvärras från 40-årsåldern och framåt – en tid då östrogennivåerna ofta börjar svänga mer. Kvinnor i den här åldersgruppen är extra känsliga för hormonella förändringar och kan behöva anpassad behandling, till exempel med bioidentiska hormoner.  Är PMDS en riktig diagnos?  Ja, PMDS är en erkänd diagnos som sedan 2019 är införd i ICD-11 (den internationella sjukdomsklassifikationen). Det är ett allvarligt tillstånd som kan påverka livet lika mycket som andra psykiatriska sjukdomar. Vad händer om ingen behandling hjälper?  Det finns flera alternativ att prova och behandlingen kan anpassas individuellt. Om GnRH-behandling (som helt stoppar ägglossningen) inte hjälper, kan det tyda på att symtomen har en annan orsak än PMDS. I sådana fall kan din läkare remittera dig till en psykiater för utredning och behandling av andra eventuella orsaker till dina besvär. Hur länge kommer jag behöva behandling?  Behovet av behandling varierar. Vissa behöver behandling under en begränsad period medan andra kan behöva längre behandling. Många kvinnor upplever att symtomen förändras över tid och behandlingen kan justeras därefter. Vill du läsa mer om PMS och PMDS så beskriver 1177 det bra här.

Du har precis genomgått nio månader av graviditet följt av en förlossning, och nu håller du äntligen ditt lilla barn i famnen. Men medan fokus ofta ligger på själva graviditeten och förlossningen, talar färre om den viktiga perioden som kommer efter – postpartum. I den här artikeln går vi igenom: Vad postpartum-perioden innebär De kroppsliga förändringarna under postpartum Vanliga fysiska besvär och hur du hanterar dem Psykisk hälsa efter förlossningen Vilken vård du har rätt till Praktiska tips för att förbereda dig Vanliga frågor och svar om postpartum Vissa upplever denna period som intensiv men hanterbar, medan andra möter större utmaningar. Oavsett din upplevelse vill vi hjälpa dig förstå vad som händer och hur du kan få stöd. Vad är postpartum-perioden? Postpartum är den medicinska termen för tiden direkt efter förlossningen och sträcker sig vanligtvis över 6-8 veckor efter att barnet fötts. Ibland talar man även om "den fjärde trimestern", som är tre månader - lika lång som övriga trimestrar under graviditeten. Oavsett om man kallar det postpartum eller den fjärde trimestern handlar det om en period då kroppen återhämtar sig från graviditeten och förlossningen, samtidigt som du anpassar dig till din nya roll som förälder. Denna tid innebär en enorm fysiologisk och hormonell omställning. När moderkakan lämnar kroppen sjunker hormonnivåerna drastiskt, vilket påverkar allt från din fysiska återhämtning till ditt humör och känsloliv. Det är viktigt att komma ihåg att postpartum är en naturlig fas där upplevelsen varierar från person till person. De flesta förändringar du går igenom under denna period är helt normala, även om de ibland kan kännas överväldigande. Vad händer i kroppen under postpartum? De fysiska förändringarna under postpartum är stora och påverkar nästan alla kroppens system. Livmoderns återgång Efter förlossningen börjar livmodern, som har växt och väger ungefär ett kilo, att dra ihop sig till sin normala storlek. Denna process kallas involution och tar ungefär sex veckor. Du kan känna eftervärkar när detta sker. Dessa eftervärkar blir ofta mer påtagliga vid amning eftersom amningen frigör ett hormon som hjälper livmodern att dra ihop sig. Hormonella förändringar När moderkakan lämnar kroppen försvinner den främsta källan till graviditetshormoner: Progesteron och östrogen sjunker kraftigt, vilket påverkar humör och känslor. Oxytocin (ofta kallat "må bra-hormonet") frisätts vid amning och hjälper dig knyta an till barnet. Prolaktin ökar för att sätta igång mjölkproduktionen i brösten. Dessa hormonella förändringar kan orsaka 'baby blues' – en period då du lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Detta inträffar ofta kring dag 3-5 efter förlossningen. Kroppens återhämtning Även andra delar av kroppen genomgår stora förändringar: Din blodvolym, som ökade under graviditeten, återgår nu till det normala. Bäckenbottenmusklerna börjar läka efter att ha sträckts ut. Separerade magmuskler börjar långsamt dra ihop sig igen. Brösten förbereder sig för mjölkproduktion, vilket kan medföra svullnad och ömhet. 7 vanliga fysiska besvär under postpartum Alla kvinnor upplever postpartum-perioden på sitt eget sätt. Du kanske får några av följande besvär, alla, eller kanske helt andra. Hur du födde ditt barn (vaginalt eller med kejsarsnitt) och om du ammar eller inte kan påverka vilka besvär du får och hur mycket de märks. Kom ihåg att de flesta besvär är tillfälliga och en normal del av kroppens läkningsprocess. Här beskriver vi några av de vanligaste fysiska förändringarna och när du bör söka vård. 1. Smärta från bristningar eller kejsarsnitt  Om du fött vaginalt och fått en bristning är det normalt att känna smärta. Bäckenbottenområdet har många blodkärl, vilket gör att området kan bli svullet och ömt medan det läker. När är det normalt?  Om det gör mer ont när du rör dig och mindre när du vilar är det vanligtvis en del av normal läkning. När bör du söka vård?  Om smärtan blir värre istället för bättre med tiden, gör ont även när du vilar, eller om du märker gul flytning eller får feber. Här ger vi 8 tips vid underlivssmärta efter förlossning. 2. Eftervärkar Eftervärkar hjälper livmodern att minska i storlek. De förstärks vid amning och är ofta mer kännbara för omföderskor. En värmedyna, smärtlindrande läkemedel enligt barnmorskans rekommendation, eller att ligga på mage med en kudde under kan lindra obehaget. 3. Avslag (blödningar) Det är normalt att ha blödningar i upp till sex veckor efter förlossningen. De första dagarna är blödningen ofta kraftig men minskar sedan successivt. Sök vård om blödningen ökar istället för att minska, har stark lukt, om du har feber, eller får stora blodklumpar (större än ett plommon). 4. Urinläckage och svag bäckenbotten Många upplever läckage när de hostar, skrattar eller anstränger sig under de första veckorna. Detta brukar förbättras med tiden och du kan hjälpa till genom att göra bäckenbottenövningar.  För att träna bäckenbotten kan du göra enkla knipövningar: Spänn musklerna i bäckenbotten genom att dra dem uppåt och inåt. Det ska kännas som när du behöver hålla dig. Håll i 3-5 sekunder och slappna sedan av. Upprepa 10 gånger, flera gånger om dagen. Försök också att undvika tunga lyft i början. Om läckagen fortsätter efter några månader kan det vara bra att prata med en fysioterapeut som är specialiserad på bäckenbotten. Här berättar vi mer om urinläckage efter förlossning.   5. Utmaningar med amning  När mjölken rinner till, ofta kring dag 3-5, kan brösten bli spända, ömma och hårda. Detta är normalt när amningen kommer igång. För att hantera bröstspänningar kan du amma ofta för att tömma brösten, ta en varm dusch eller använda varma kompresser före amning för att stimulera mjölkflödet, och massera brösten försiktigt före amning om de känns hårda. Om du har svårt med amningen, kontakta din barnmorska eller BVC. De kan hjälpa dig eller hänvisa dig till en amningsspecialist. 6. Trötthet och sömnbrist De första dagarna kan du känna dig oväntat pigg tack vare höga hormonnivåer. Men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Prioritera din vila. Försök att sova när barnet sover, även dagtid. Om du har en partner, kan ni turas om med nattpass – det är viktigt att båda får vila. Ta också emot hjälp från familj och vänner med hushållssysslor så att du kan fokusera på återhämtning och att lära känna ditt barn. Om du upplever extrem trötthet som inte förbättras med vila, eller om den påverkar din förmåga att ta hand om dig själv eller ditt barn, kan det vara ett tecken på något annat än normal sömnbrist. Prata med din barnmorska eller BVC-sköterska om detta. 7. Hormonella förändringar i hud och hår Många upplever förändrad svettning, håravfall och hudförändringar efter förlossningen på grund av hormonella förändringar. Under graviditeten tappar du mindre hår än vanligt tack vare högre östrogennivåer, vilket gör håret tjockare. När östrogennivåerna sjunker efter förlossningen börjar kroppen återgå till sin normala hårcykel, vilket kan leda till att du tappar mer hår än vanligt under en period. Detta håravfall börjar ofta 3-4 månader efter förlossningen, men är nästan alltid tillfälligt. Du kan uppleva mer svettningar, framför allt på natten, när kroppen gör sig av med överflödig vätska. Under amningsperioden kan huden också kännas torrare än vanligt eftersom hormonnivåerna påverkar hudens fuktbalans. Psykisk hälsa efter förlossningen Den psykiska hälsan efter en förlossning är lika viktig som den fysiska, men får ofta mindre uppmärksamhet. Hormonella förändringar, sömnbrist och den stora livsomställningen kan påverka ditt psykiska mående på olika sätt. Baby blues vs. förlossningsdepression Baby blues är en kortvarig period av ökad känslighet där man lättare blir ledsen och kan gråta utan anledning. Det drabbar mer än hälften av alla nyblivna mammor och startar vanligen kring dag 3-5 efter förlossningen. Det varar i några dagar upp till två veckor. Förlossningsdepression  är ett mer allvarligt tillstånd som drabbar cirka 6–13% av nyblivna mammor. Till skillnad från baby blues varar förlossningsdepression längre och gör det svårt att orka med vardagen.  För att en depression ska diagnostiseras behöver du ha upplevt minst ett av dessa huvudsymtom i minst två veckor: Ihållande nedstämdhet Oförmåga att känna glädje eller intresse Plus minst fyra av följande: Sömnstörningar (utöver den normala sömnbristen) Aptitförändringar Koncentrationssvårigheter Skuldkänslor eller känslor av värdelöshet Oro eller ångest Energilöshet som inte bara beror på sömnbrist Förlossningstrauma Omkring 10-20% av kvinnor upplever förlossningen som traumatisk . Ett förlossningstrauma handlar om din upplevelse, oavsett hur förlossningen objektivt sett förlöpte. Tecken på förlossningstrauma kan vara återkommande påträngande minnen från förlossningen, mardrömmar, undvikande av platser eller situationer som påminner om förlossningen, och stark ångest vid tanken på en ny graviditet. När ska jag söka hjälp för psykisk ohälsa efter förlossning? Om du känner dig nedstämd i mer än två veckor, har svårt att ta hand om dig själv eller ditt barn, känner överväldigande ångest, eller plågas av minnen från förlossningen, är det viktigt att du får hjälp att hantera dina känslor. Kom ihåg att den första tiden med ditt barn är värdefull och du förtjänar att må bra under den. Det är inte meningen att du ska gå runt och känna dig ledsen eller orolig. Att söka hjälp är ett tecken på omtanke – om både dig själv och ditt nyfödda barn. Du kan vända dig till din barnmorska på barnmorskemottagningen (upp till 16 veckor efter förlossning), BVC, vårdcentralen, eller akutmottagning vid akuta tillstånd. Du kan också boka tid hos oss på Femcare för ett första samtal och bedömning. Boka din tid här. Vilken vård har du rätt till under postpartum? Vården efter förlossning varierar mellan olika regioner, men grundläggande eftervård bör omfatta åtminstone ett eftervårdsbesök hos barnmorska, vanligtvis 6–12 veckor efter förlossningen. Vid eftervårdsbesöket ska du få möjlighet att gå igenom din förlossningsupplevelse, få din fysiska återhämtning bedömd, få eventuella bristningar undersökta och ditt psykiska mående uppmärksammat. Du bör också få amningsstöd vid behov och preventivmedelsrådgivning. Enligt Graviditetsregistrets årsrapport 2023  hade 81% av kvinnor i Sverige ett eftervårdsbesök inom 16 veckor efter förlossningen. Det skiljer sig dock mycket mellan regioner – i Västra Götaland är andelen endast 75%, vilket är lägst i landet, medan Gotland ligger högst med 97%. Du kan behöva ytterligare specialistvård om du har komplicerade bristningar, inkontinensproblem, ihållande smärta, psykisk ohälsa, amningsproblem eller behöver prata mer om din förlossning med en läkare. 6 tips för att ta hand om dig under postpartum Tiden efter förlossningen är en period av både glädje och utmaningar. Här är några råd som kan underlätta den första tiden med ditt barn: 1. Bearbeta din förlossningsupplevelse  Ta dig tid att prata igenom din förlossning – med din partner, en vän, din barnmorska eller en förlossningsläkare. Många kvinnor bär med sig frågor eller tankar om sin förlossning som kan vara bra att få ventilera. Det behöver inte ha varit en dramatisk förlossning för att du ska ha behov av att prata om den. Att förstå vad som hände och sätta ord på upplevelsen kan hjälpa dig att bearbeta händelsen och gå vidare. 2. Var snäll mot dig själv  Många blir överraskade av hur intensiv postpartum-perioden kan vara. Förbered dig mentalt på att detta är en stor omställning i livet. Det finns ofta mycket fokus på förlossningen medan tiden efteråt får mindre uppmärksamhet. Ge dig själv utrymme att känna, lära och anpassa dig till din nya vardag med barn. 3. Ha realistiska förväntningar  Jämför dig inte med andra - varken på sociala medier eller i verkliga livet. Det är lätt att känna press att "komma tillbaka" snabbt, men alla kroppar och situationer är olika. Första veckorna handlar om att lära känna ditt barn och dig själv i din nya roll, inte om att prestera. 4. Lyssna på din kropp Kroppen genomgår en enorm omställning efter förlossningen och behöver tid för läkning. Fokusera på näringsrik mat som ger energi och hjälper dig orka genom dagar med sömnbrist. Hård träning kan vänta – din kropp har genomgått stora förändringar och bäckenbotten behöver tid för återhämtning innan den belastas för hårt. 5. Ta sömnbristen på allvar  De första dagarna efter förlossningen kan du känna dig oväntat pigg och alert, men efter 1-2 veckor börjar sömnbristen ofta göra sig påmind. Försök att vila när barnet sover, även om det känns ovant att sova mitt på dagen. Trötthet påverkar både det fysiska och psykiska måendet. 6. Sök hjälp om du inte mår bra Både din fysiska och psykiska hälsa är viktig efter en förlossning. 'Baby blues' i några dagar är normalt, men en längre nedstämdhet kan vara förlossningsdepression. På samma sätt är viss smärta under läkningen normal, men ihållande besvär kan kräva vård. Tveka inte att kontakta din barnmorska eller vårdcentralen om något känns fel – vare sig det handlar om humöret eller kroppen. Det finns hjälp att få, och du förtjänar att må bra under den första tiden med ditt barn. Träffa alla specialister du behöver på samma ställe Vi tycker det är viktigt att förbättra vården för kvinnor efter förlossning. Därför har vi på Femcare skapat en postpartum-grupp med specialister som kan hjälpa dig som nybliven förälder att få den hjälp du har rätt till och förtjänar. Ditt besök börjar alltid med ett samtal med barnmorska som genom att prata med dig om dina psykiska och fysiska upplevelser, bedömer om du behöver ytterligare specialisthjälp. Dessa specialister kan vi hjälpa dig med hos oss, eller remittera vidare: Barnmorska  hjälper med grundläggande eftervård och kan identifiera om du behöver ytterligare stöd. Obstetriker  (förlossningsläkare) kan gå igenom din förlossning och svara på dina frågor om vad som hände. Dietist  ger råd om näringsbehov under postpartum och amning. Fysioterapeut  kan göra bäckenbottenbedömning och ge träningsråd. Psykolog  hjälper till att bearbeta förlossningsupplevelsen om det behövs. För att stärkas i föräldrarollen kan vi även hänvisa dig till Malinamottagningarna ,  som erbjuder psykologkontakt för blivande och nyblivna föräldrar. Gynekolog  kan bedöma eventuella komplikationer. Vårt mål är att hjälpa dig med: Bättre stöd för amning Minskad risk för postpartum-depression Mindre risk för förlossningsrädsla inför framtida graviditeter Förbättrad bäckenbottenfunktion Tidig upptäckt och behandling av bäckenbottenskador Boka tid för ett första barnmorskesamtal här. Vanliga frågor om tiden efter förlossning När känns kroppen normal igen efter förlossning? Det finns ingen exakt tidpunkt när kroppen känns "normal" igen – det är en gradvis process som ser olika ut för alla. De första 6-8 veckorna är den mest intensiva fysiska återhämtningsperioden då livmodern minskar tillbaka och de största hormonella förändringarna sker. För många tar det omkring 6-12 månader innan kroppen börjar kännas mer bekant igen. Under amningsperioden kan vissa förändringar kvarstå längre på grund av hormonpåverkan. Att känna sig "normal" handlar också om mer än bara fysisk återhämtning - det handlar även om att anpassa sig till sin nya identitet som förälder. Var uppmärksam på dina egna behov under denna tid. Vad som är "normalt" varierar från person till person, och det viktigaste är att du mår bra – inte hur lång tid återhämtningen tar. När kan man ha sex igen efter förlossning? En vanlig rekommendation är att vänta tills avslaget (blödningen) har upphört, vilket vanligen tar 4-6 veckor. Det viktiga är att du känner dig redo, både fysiskt och psykiskt. Det är helt normalt att sexlusten är förändrad efter en förlossning.  Här berättar vi mer om sex efter förlossning.   Hur länge brukar blödningar pågå? Avslaget varar vanligtvis 4-6 veckor, men kan variera mycket från person till person. Blödningen är oftast kraftigare i början och minskar sedan successivt. När ska man söka vård under postpartum? Sök vård om du har feber över 38 grader, tilltagande smärta, ökande blödning, stark obehaglig lukt från blödningen, svårigheter att kissa, om du känner dig ledsen eller orolig hela tiden, eller om du känner smärta vid amning som inte förbättras. Hur påverkar amning återhämtningen? Amning har flera effekter på din kropps återhämtning. När du ammar frisätts hormonet oxytocin, vilket hjälper livmodern att dra ihop sig snabbare och minska risken för blödningar. Detta är positivt för din fysiska läkning. Amning kan dock också förlänga perioden med låga östrogennivåer, vilket påverkar kroppen på olika sätt. Det kan göra slemhinnor torrare och känsligare, särskilt i underlivet, vilket kan göra samlag obekvämt för vissa. Låga östrogennivåer kan också påverka humöret, bentätheten och leda till mer trötthet hos vissa kvinnor. Många upplever att amning ger en djup anknytning till barnet och kan vara lugnande. Kom ihåg att de flesta effekter av amning på kroppen är tillfälliga och försvinner när amningen avslutas. Vilken är den svåraste tiden under postpartum? Många upplever att vecka 1-2 är de mest utmanande veckorna. Den första tidens naturliga "lyckorus" har då börjat lägga sig, kroppen är mitt i läkningsprocessen, amningen håller på att etableras, och sömnbristen börjar göra sig påmind. Men det är väldigt individuellt. För vissa kan den svåraste tiden komma senare, om man utvecklar en förlossningsdepression som ofta visar sig efter några veckor. Andra kan uppleva att utmaningarna kommer i perioder eller att de största utmaningarna dyker upp när man återgår till vardagslivet utanför 'bebisbubblan'. Vad är postpartum-psykos och hur vanligt är det? Postpartum psykos  är ett mycket ovanligt tillstånd. Det kännetecknas av förändrad verklighetsuppfattning där man kan få svårt att skilja på vad som är verkligt och inte. Vanliga symtom är förvirring, vanföreställningar och i vissa fall ovanliga tankar kring barnet.  Tillståndet utvecklas oftast inom de första veckorna efter förlossningen och kräver omedelbar sjukvård. Psykos är vanligare hos kvinnor som tidigare haft bipolär sjukdom.  Viktigt att veta är att detta är extremt ovanligt, men allvarligt – därför är det viktigt att söka vård omedelbart om sådana symptom uppstår. Kommer jag någonsin få tillbaka min kropp helt efter förlossningen? Kroppen har en bra förmåga att läka efter en förlossning, men alla återhämtar sig olika. Många upplever att magmuskler kan återfå sin styrka med träning, medan huden kan förbli något mer uttänjd. Bäckenbottenfunktionen förbättras för de flesta med rätt övningar. Viktigt att veta är att du inte behöver acceptera bestående besvär som urinläckage, smärta eller andra problem som påverkar din livskvalitet. Det finns hjälp att få, så tveka inte att prata med vården om du har kroppsliga förändringar som besvärar dig. Här kan du läsa fler artiklar om tiden efter förlossningen 6 tips efter en kejsarfödsel 8 tips vid förstoppning under och efter graviditet. Allt du behöver veta om magmuskeldelning Ärrmassage efter kejsarsnitt Ångest vid amning Kvarstående bäckensmärta efter graviditet.

Ida Liss är 36 år, bor i Eskilstuna och arbetar som regionschef på Synsam – ett riktigt drömjobb enligt henne själv. När hon inte är på jobbet spenderar hon tid med sin holländska sambo Nick och deras chow chow-hund Archie. Paret har nyligen köpt hus, vilket innebär nya spännande projekt med renoveringar framöver.  Men bakom vardagens bestyr har Ida en berättelse om en kamp som många andra kvinnor också känner igen sig i. Hon tillhör de ungefär tio procent av alla kvinnor som lever med PCOS – polycystiskt ovarialsyndrom – en hormonsjukdom som på olika sätt påverkar livet och vardagen. Här berättar hon om möten med en vård som inte riktigt förstod, om fördomar och kommentarer kring hennes vikt, om manlig ansiktsbehåring – och hur hon med rätt hjälp fått kontroll över sina symtom. Flera vändor hos vården – men ingen kopplade samman symtomen Jag har haft problem med övervikt i hela mitt liv. Som barn var jag väldigt bastant, och som tonåring vägde jag över 80 kilo. Det är inte så att jag har varit ledsen för det. Tvärtom har jag alltid känt mig stolt över min kropp. Men det är jobbigt när man inte kan reglera vikten och när man bara på en helg kan gå upp fyra kilo utan någon direkt anledning. Känslan av att sakna kontroll har varit frustrerande. Ändå har jag aldrig förstått att det kunde vara kopplat till en sjukdom. I stället har jag skyllt på mig själv. Tänkt att det är mitt fel att jag är överviktig. När jag var i övre tonåren besökte jag en gynekolog för att få hjälp med oregelbunden mens och mellanblödningar. Jag skulle sätta in en spiral, och då kommenterade gynekologen att jag hade mycket äggblåsor på äggstockarna. Men att det skulle kunna bero på PCOS var det aldrig något tal om. Kanske var sjukdomen mindre känd då? Detta var ändå många år sen. Men flera år har passerat och PCOS är fortfarande en diagnos som få känner till – trots att det är en utbredd sjukdom som drabbar en av tio kvinnor. PCOS påverkade Idas dejtingliv – var rädd att vakna upp med skäggstubb När jag var runt 20 år hade jag manlig behåring i ansiktet. Andra tjejkompisar kunde också ha lite fjun. Men det här var inte fjun – det var skägg och mustasch. Svarta hårstrån som växte på natten.  Att som ung kvinna behöva raka sig dagligen kändes jättejobbigt – det ses inte som normalt för kvinnor att behöva göra det. Dessutom var jag livrädd att vakna upp bredvid en dejt som skulle se och känna min skäggstubb. Det skapade mycket stress och oro. När jag nämnde detta för en läkare sa han att ”vissa kvinnor har bara mycket hår i ansiktet – så kan det vara ibland”.  Nu vet jag att det var ett tydligt symtom på PCOS som läkaren borde ha känt igen. Runt samma tid fick jag också problem med hormonell akne. Det blossade upp och jag fick jättemycket prickar i ansiktet och på bröstet som kom och försvann periodvis. Jag hade alltså alla symtom för PCOS – äggblåsor, akne, manlig behåring, oregelbunden mens och övervikt. Ändå var det ingen under alla mina vårdbesök som sa att det kan vara PCOS. Tills jag själv sökte upp information och pratade om mina symtom med gynekologen Linnea Hassbring, som numera arbetar på Femcare. Efter att ha beskrivit mina symtom för henne blev allt plötsligt tydligt: Det är PCOS jag har.  Det var då alla pusselbitarna föll på plats.  Övervikten var aldrig mitt fel Bara att förstå att jag har en sjukdom gjorde stor skillnad för mig. Det förklarar så mycket av allt jag har kämpat med. Håret. Aknen. Mensen. Och framförallt: vikten. Övervikten har alltid varit det symtom som varit jobbigast. Att få veta att detta är något jag fötts med, och inte något jag helt kan kontrollera själv, var väldigt viktigt för mitt självförtroende. Linnea har hjälpt mig förstå hur min kropp fungerar – och vad jag kan göra utifrån mina förutsättningar. Den första behandlingen som sattes in var p-piller. Det har minskat både min akne och behåring, samtidigt som det reglerat min mens. Tidigare visste jag aldrig riktigt när mensen skulle komma, men med p-piller kan jag styra det själv. Att få denna kunskap och hjälp har gjort att jag äntligen kunde sluta anklaga mig själv – det var inte för att jag var lat, åt för mycket eller hade dålig karaktär som jag gick upp i vikt.  Det var aldrig mitt fel.  Gick ner 22 kilo med Wegovy – mindre oro för framtiden Under 2024 fick jag även Wegovy utskrivet. Wegovy är viktsprutor som är gjorda just för behandling av övervikt (till skillnad från det omdebatterade läkemedlet Ozempic som främst är till för diabetes). PCOS påverkar insulinkänsligheten och ämnesomsättningen, vilket ofta leder till ökat sötsug och gör det svårare att hålla vikten. Ungefär hälften av alla kvinnor med PCOS har övervikt eller fetma. Personer med PCOS löper också större risk att utveckla insulinresistens – vilket kan leda till typ 2-diabetes och hjärt-kärlsjukdomar. Wegovy fungerar genom att aktivera receptorer som signalerar mättnadskänsla till hjärnan. Med hjälp av det har jag lyckats få en bättre balans med hälsosammare matvanor och mindre småätande. Sen jag började med Wegovy har jag gått ner 22 kilo och jag har hållit samma vikt länge nu. Förutom att det har gett mig ett helt nytt självförtroende så har det också hjälpt mig otroligt mycket ur ett hälsoperspektiv. Nu mår jag bättre än någonsin i min kropp – och behöver inte oroa mig för att bli sjuk i framtiden. Fördomar om PCOS: “Alla kan gå ner i vikt, du behöver bara kämpa lite hårdare” Förutom att man hela tiden lever med sina egna tankar om sig själv innebär PCOS en ständig utsatthet för fördomar. Framförallt när det kommer till övervikt. Jag kan förklara för människor att jag har PCOS och att det påverkar min vikt. En del förstår. Andra väljer att inte förstå. De kan säga saker som att jag äter för mycket och att det bara är att kämpa hårdare så kommer jag gå ner i vikt. Är man överviktig i dagens samhälle – då lever man ett osunt liv. Allt är så himla svart eller vitt. Många tar sig också friheter att kommentera min vikt och hur jag borde leva. Jag kan ibland välja att snälltolka när någon säger att jag inte behöver gå ner i vikt för att jag "redan är så fin". Jag förstår att det kan komma av omtanke. Men samtidigt blir jag provocerad. För det handlar inte om att vara fin. Det handlar inte om att vara smal. Det handlar om att må bra i sin kropp. Om att orka med vardagen. Det handlar om att kunna gå till gymmet för att det är härligt att träna – inte för att man mår så dåligt att man inte orkar gå upp för en trappa. Det finns också många som har fördomar kring viktsprutor. Men för mig har det varit en livsomvälvande hjälp som gett mig en helt ny vardag. Något jag inte hade kunnat skapa själv på grund av min sjukdom. Vi måste prata mer om PCOS Okunskapen om PCOS – både från vården men också från hela samhället – är det svåraste med sjukdomen. För man kan känna sig väldigt ensam och oförstådd. Som kvinna med PCOS ska du inte behöva acceptera övervikt som faktiskt kan behandlas – om du själv önskar en förändring. Du ska inte behöva höra att dina upplevelser av manlig hårväxt, oregelbunden mens och akne är något du bara får leva med. Att det inte finns någon hjälp. För det stämmer inte. Det finns hjälp att få.  Jag har sagt det innan och säger det igen: en av tio kvinnor har PCOS. Ändå är det få som ens hört talas om sjukdomen. Vi måste börja prata om detta mer. Många kvinnor med PCOS har dessutom svårt att bli gravida. Även där finns det bra hjälp att få – om du bara vet att det är PCOS som är orsaken. Jag är tacksam för Linnea på Femcare som lyssnade på mig. Som kopplade samman mina symtom. Som förstod att det jag kämpat med är en sjukdom. Jag hoppas att fler får träffa en Linnea och att fler kvinnor får hjälp med sina symtom. För mig har hjälpen varit ovärderlig. Misstänker du att du har PCOS eller vill du få hjälp med dina symtom?   Boka ett möte med en av våra barnmorskor på Femcare här.   PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) är en hormonell sjukdom som påverkar ägglossning, hormonbalans och ämnesomsättning. Vill du veta mer om vad PCOS egentligen är och hur det påverkar kroppen? Läs vår artikel om PCOS här.

Kajsa är 32 år och bor i Skövde tillsammans med sin sambo och deras lilla dotter Ella. Hon är mammaledig och spenderar dagarna med att ta hand om dottern som nu är tre månader.  Men att bli mamma var inte något Kajsa tog för givet. Bakom den nya familjelyckan ligger en tid av utmaningar och oro. På grund av PCOS – polycystiskt ovariesyndrom, en hormonell sjukdom som påverkar fertiliteten – visste hon att vägen till graviditet skulle bli allt annat än enkel.  Här berättar hon om sin 16 månader långa resa till att bli gravid, om hur hon med professionellt stöd från dietist och läkemedelsbehandling till slut fick se det efterlängtade pluset på stickan – och om vikten av att söka hjälp från rätt experter när drömmen om barn känns avlägsen. Läs mer om vad PCOS är och hur det påverkar kroppen här. Fick PCOS-diagnos vid uppehåll av p-piller Jag började ta p-piller när jag var 16 år. Som tonåring hade jag mycket akne – något jag nu förstår kan ha varit ett tidigt tecken på min PCOS. P-piller behandlar många PCOS-symtom utan att man vet om det. Så det var först när jag gjorde uppehåll med tabletterna, elva år senare, som jag fick min diagnos. Efter två månader utan mens sökte jag vård. Hos gynekologen upptäckte de äggblåsor på mina äggstockar och blodprover visade förhöjda testosteronnivåer – två tydliga tecken på PCOS.  Två år senare, när jag träffat min nuvarande sambo, började vi planera för barn. Och med min PCOS-diagnos i åtanke visste vi att vägen till graviditet kunde bli lång och kräva medicinsk hjälp. Medicinsk behandling för att stimulera ägglossning Efter samråd med min gynekolog bestämde vi oss för att först försöka bli gravida naturligt i tre månader. Men eftersom jag inte hade någon ägglossning insåg vi snabbt att det inte skulle fungera utan medicinsk hjälp. Jag fick då ägglossningsstimulerande läkemedel utskrivet för att hjälpa min kropp att släppa ägg. Jag gjorde verkligen allt jag kunde komma på för att förbättra mina chanser. Jag bytte ut mina stekpannor mot gjutjärn för att undvika PFAS, ersatte allt mitt smink och hudvård med naturliga produkter, och avstod helt från både koffein och alkohol under hela perioden.  Men efter nio månader av misslyckade försök insåg jag att jag behövde ytterligare hjälp. Då vände jag mig till Sara, dietist på Femcare, för att få stöd med viktminskning.  Vid den tidpunkten hade jag ett BMI på över 30, vilket klassas som obesitas och kan ha en negativ inverkan på fertiliteten. Från BMI 30+ till 27 med dietisthjälp – sen kom äntligen pluset på stickan Jag skulle inte säga att jag har haft en ohälsosam livsstil. Jag vet ungefär hur man ska äta för att gå ner i vikt och jag har sedan ett antal år tillbaka tränat regelbundet.  Men PCOS gör det svårare att hålla en hälsosam vikt. Ett missförstånd som ibland sprids är att man inte kan gå ner i vikt alls när man har PCOS, men det stämmer inte. Det är absolut möjligt, även om det ofta kräver mer arbete och tålamod än för personer utan PCOS. Läs även om Idas erfarenheter med PCOS och vikthantering här. Även om jag har rätt bra koll på kost, gjorde det stor skillnad för mig att få Saras expertkunskap. Under första mötet fick jag hjälp att komma igång med en app där jag skulle logga allt jag äter. Jag har haft liknande appar innan, men den här var annorlunda.  Förutom att den hjälper till att räkna kalorier kan man se vilka näringsämnen man saknar i sin kost. Det var något som var helt nytt för mig och väldigt hjälpsamt. Trots att jag äter kött regelbundet kunde jag med hjälp av appen och samtal med Sara se att jag får i mig för lite järn.  Jag fick också tips och råd på hur jag kunde förenkla vardagen med praktiska knep för matlagning – små vardagslösningar som verkligen underlättade. Till en början hade vi digitala samtal med någon veckas mellanrum och sedan med någon månad emellan. Alla är olika och man väljer själv hur ofta man vill prata. Men jag tyckte det var skönt att ha Saras stöd och någon som höll koll på mina framsteg. Efter några månader med behandling och viktnedgång – från BMI på 30+ till BMI på 27 – kunde jag skymta ett ljust, ljust streck på stickan.  Jag var efter 16 månader med försök äntligen gravid. Fortsatte att ta hjälp av dietist under graviditeten Självklart var jag otroligt glad över att äntligen vara gravid. Men lyckan följdes av extrem oro. Jag hade försökt och drömt om detta så länge, och var livrädd för missfall och sen intrauterin fosterdöd. Jag gjorde ett tidigt ultraljud under vecka sju. Från första stunden jag såg den lilla bönan på skärmen älskade jag henne. Men det blev också enormt tufft med alla tankar kring vad som kunde hända.  När man har PCOS finns dessutom en hög risk för graviditetsdiabetes – något som ökade min oro ytterligare. På grund av det, och för att jag inte ville att vikten skulle skena, fortsatte jag ha kontakt med Sara under hela graviditeten.  Det finns många som har åsikter om att räkna kalorier under graviditeten. Men för mig var det aldrig något konstigt. Jag ville inte släppa tyglarna helt bara för att jag var gravid.  Jag ville fortsätta göra hälsosamma val, och med hjälp av Sara gick jag inte upp mer än nödvändigt under de nio månaderna. Jag fick också hjälp att anpassa näringsämnen efter mina behov – vilket var bra både för mitt mående och för min dotter.  Nu när Ella är född har jag fortfarande kontakt med Sara, även om det kan gå längre tid mellan mötena. Jag är inte klar med min viktresa än. Målet är att nå ett BMI på 24-25, som ligger inom det hälsosamma spannet. Och jag planerar att behålla stödet från Sara tills jag når dit. Till dig som kämpar: Ta hjälp av riktiga experter De 16 månaderna det tog för mig att bli gravid var de värsta i mitt liv. Även om det gick fortare för mig än för många andra med fertilitetsproblem, levde jag hela tiden med de jobbiga tankarna: Tänk om det aldrig kommer att gå? Tänk om jag aldrig kommer att kunna bli mamma?  Medan andra vänner, bekanta och kollegor fick både ett och två barn under samma period, fick jag fortsätta kämpa. Det var verkligen tufft och jag kände mig ibland skamsen och trasig, som att min kropp inte fungerade som den skulle.  Om du som läser detta precis som jag har det svårare att bli gravid, på grund av PCOS eller något annat, vill jag ge dig ett viktigt råd: lyssna inte på vad självutnämnda experter säger i diverse grupper och forum.  Under min resa har jag varit med i flera grupper på sociala medier som handlar om PCOS. Och något som verkligen slår mig är hur tvärsäkra råd man kan få om dieter och annat som rör fertiliteten – råd som helt saknar vetenskaplig grund. Det finns så mycket kvacksalveri och människor som försöker tjäna pengar på den desperation och sorg man känner.  Ta istället hjälp av riktiga experter. Utbildade personer som arbetar inom sjukvården. Personer som inte grundar sina råd på vad de tror, utan på vad forskningen faktiskt säger.  För mig var professionell hjälp från en dietist en viktig del av min gravidresa. Sara hjälpte mig att se vad jag faktiskt behövde äta för att må bra och hålla en hälsosam vikt. Istället för tillfälliga dieter fick jag verktyg för långsiktiga förändringar – kunskap jag kommer ha nytta av i framtiden, oavsett om jag väljer att försöka få fler barn eller inte.