Ida är 41 år och bor i Stockholm med sin man och deras två barn på åtta respektive fem år. Hon arbetar som barnmorska och ägnar fritiden åt familjen, tennis och träning. Hon tillhör också de 75% av Sveriges kvinnor som har PMS-besvär varje månad. Det var dock när hon fick sitt andra barn som symtomen blev så påtagliga att hon inte längre kunde ignorera dem. Här berättar Ida om hur det är att leva med PMS, om att inte bli tagen på allvar i möten med vården och vad som till slut hjälpte henne till ett bättre mående. Symtomen var lättare att hantera innan barnen Jag har haft besvär med PMS så länge jag kan minnas. För mig har det alltid varit de psykiska symtomen som varit problemet, inte de fysiska. Jag blir ledsen, nedstämd, irriterad, har noll tålamod och blir helt ur balans veckan innan mens. Tidigare kunde jag hantera det tack vare min otroligt förstående man som jag varit tillsammans med i 22 år. Han håller koll på min menscykel och kan skriva i sin kalender saker som "köp blommor och choklad till Ida" när det är dags. Med hans stöd har det gått att leva med symtomen även om de varit jobbiga. Men när mitt andra barn kom förändrades allt. Förut hade jag alltid lyckats hålla tillbaka mitt dåliga humör utan att låta det påverka andra, och kunde dra mig undan när jag kände att humöret började svikta.  Med två barn fanns det inte längre någon tid till vila – det var bara att köra på. Vardagen blev alldeles för svår att hantera under de dagar jag mådde som sämst. Så började måendet gå ut över barnen Även om jag alltid hade mått dåligt veckan innan mens var det ändå svårt att göra kopplingen till PMS när vardagen blev kaotisk. Det rullade på och det var så mycket enklare att skylla måendet på annat som var närmare till hands, som stress på jobbet och livet som småbarnsförälder. Jag klandrade mig själv för min korta stubin och hade ständigt dåligt samvete för att jag tappade humöret framför barnen. Jag kände mig som en dålig mamma. Det var då jag kom till en punkt där jag kände att det inte gick längre. Mitt humör påverkade familjen och det gjorde ont att inte kunna vara den person jag ville vara. Jag ville inte fortsätta må så dåligt. Därför tog jag beslutet att söka hjälp hos en gynekolog. Blev inte tagen på allvar hos vården Men att söka hjälp visade sig inte vara så enkelt som jag trott. När jag träffade den första gynekologen möttes jag av oförståelse. Han verkade inte tro att det var PMS, och kommenterade något om att livet är tufft när man har barn. Jag fick en spiral eftersom jag bad om det, men lämnade mötet med en dålig känsla i kroppen. Månader gick och spiralen hjälpte inte. Jag fortsatte må dåligt och kände mig nedstämd varje månad, precis som innan. När jag nämnde det för några kollegor rekommenderade flera av dem Linnea på Femcare – och då bestämde jag mig för att boka en tid hos henne. Äntligen – ny behandling och en bra plan framåt Skillnaden var som natt och dag. Direkt när jag träffade Linnea förstod jag att jag skulle få hjälp på riktigt. Till skillnad från mitt tidigare möte var det helt självklart för henne att jag inte skulle behöva må så dåligt som jag gjorde. Hon lyssnade, tog det jag sa på allvar och förminskade inte mina symtom. Hon sa precis de orden jag behövde höra just då: “Vi kommer hitta en lösning för dig. Självklart ska du inte må dåligt – detta kommer att bli bra.” Linnea började med att ta ut min spiral som inte gav någon effekt. Sen förklarade hon hur olika preventivmedel kan påverka PMS och presenterade ett förslag med kombinerade p-piller som jag skulle testa. Hon la också upp en plan framåt, med uppföljning både via telefon och digitalt. Hon berättade att när jag fyller 45 år behöver vi göra en ny plan eftersom risken för blodpropp och bröstcancer ökar med åldern. Det kändes tryggt och hållbart. Man fick aldrig känslan av att någon bara gjorde sitt jobb. Linnea brydde sig om mig på riktigt. I den här artikeln kan du läsa mer om symtom och behandling för PMS. Så känns det idag – psykiskt stabil genom hela månaden De kombinerade p-piller som jag fick utskrivet av Linnea blev verkligen vändningen i mitt mående. Jag vet att det inte är så för alla – vissa behöver testa flera olika preventivmedel innan de hittar rätt. Men för mig blev det bra på andra försöket, och jag är så tacksam och glad över att jag äntligen fick den hjälp jag behövde. Idag känner jag mig mycket mer psykiskt stabil över hela månaden. Skillnaden är enorm jämfört med hur det var innan. Självklart kan jag fortfarande tappa tålamodet, bli ledsen eller arg – det kan alla föräldrar. Men inte alls på samma sätt som innan. Dessutom känner jag mig mer lugn och kan ta till mig mina känslor utan att de tar över.  Framför allt kan jag nu vara den mamma och människa jag vill vara, utan att behöva kämpa mot mina hormoner varje månad. Till dig som har PMS: Det finns hjälp att få Ida arbetar som barnmorska Jag önskar verkligen att jag hade gått till Femcare tidigare. Det gjorde så stor skillnad på mitt mående. Det var inte bara behandlingen som hjälpte. Det var bemötandet. Att någon sa: “Jag tror dig – vi löser det här.” För första gången fick jag känna att mina problem var verkliga och värda att tas på allvar. Om du precis som jag kämpar med PMS så är mitt råd till dig: Sök hjälp direkt! Stå inte ut. Du förtjänar att må bra hela månaden.  Om du får oturen att prata med någon från vården som inte förstår – byt vårdgivare direkt. För det finns kunniga gynekologer som har koll på hur hormoner påverkar ditt mående. Och för mig blev skillnaden enorm när jag äntligen fick rätt hjälp. Läs mer om behandling för PMS och boka tid hos våra barnmorskor här.

Preventivmedel påverkar kvinnor olika mycket – både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att hitta ett som passar just dig. I den här artikeln kan du läsa om olika preventivmedel och deras fördelar och biverkningar.  Läs mer om: Hur du väljer rätt preventivmedel för dig Hormonella preventivmedel och deras för- och nackdelar Icke-hormonella alternativ Uppföljning och när du ska byta Att sluta med preventivmedel Hur vi på Femcare kan hjälpa dig Vanliga frågor om preventivmedel Hur väljer jag rätt preventivmedel för mig? För att du ska få rätt preventivmedel behöver barnmorskan eller gynekologen ställa frågor som hjälper dig hitta rätt. De gör sedan en individuell bedömning av din situation och dina behov. Här är saker du kan fundera på innan samtalet: Vill du ha något som du "sätter in och glömmer" eller föredrar du att ha kontroll över intaget? Planerar du graviditet inom en snar framtid? Hur har du reagerat på hormonella preventivmedel tidigare? Har du märkt samband mellan hormoner och ditt mående, din hud eller din sexlust? Har du PCOS, endometrios, migrän eller andra hälsotillstånd? Har du problem med akne, mensvärk eller rikliga blödningar? Finns det blodproppar, stroke eller hjärtproblem i din familj? Glömmer du lätt att ta dagliga mediciner? Rådgivning kan göras både digitalt och fysiskt. Det viktiga är att din vårdgivare ställer rätt frågor och får den information som behövs för en säker bedömning. Läs mer om hur Femcare kan hjälpa dig med preventivmedel och boka här.   Hör av dig direkt om du inte mår bra I den här artikeln berättar vi om olika preventivmedel. Men viktigt att tänka på är att samma preventivmedel kan påverka kvinnor på helt skilda sätt. Därför bör du ha en tät kontakt med din barnmorska eller gynekolog när du provar ut preventivmedel. Du ska aldrig behöva stå ut med biverkningar som påverkar din livskvalitet. Om du mår dåligt av ditt preventivmedel ska du kontakta din vårdgivare direkt – oavsett om det är första veckan eller efter flera år. Du förtjänar att må bra, och det finns alltid andra alternativ att prova. Tveka inte att byta vårdgivare om du inte känner dig lyssnad på. Hormonella preventivmedel Hormonella preventivmedel innehåller syntetiska versioner av kroppens egna könshormoner – östrogen och gestagen (progesteron). Östrogen är det hormon som styr menscykeln och ägglossningen, medan gestagen hjälper till att förbereda livmodern för eventuell graviditet. Genom att tillföra dessa hormoner konstgjort kan vi förhindra graviditet på olika sätt. Hormonella preventivmedel fungerar främst genom att förhindra ägglossning, men de gör även slemhinnan i livmodern mindre mottaglig för ett befruktat ägg och förtjockar slemhinnan i livmoderhalsen så att spermier får svårare att ta sig fram. Det finns två huvudtyper av hormonella preventivmedel: kombinerade som innehåller både östrogen och gestagen, och sådana som bara innehåller gestagen. Här går vi igenom de olika alternativen och vilka biverkningar och fördelar de har. Kombinerade preventivmedel (östrogen + gestagen) Kombinerade preventivmedel innehåller både östrogen och gestagen. Kombinationen gör att mensen ofta blir mer regelbunden och förutsägbar. Dessa metoder kan också lindra mensrelaterade besvär som kraftig mensvärk eller rikliga blödningar. Kombinerade p-piller Varumärken:  Prionelle, Yasmin 28, med flera Så fungerar det:  Förhindrar ägglossning, påverkar livmoderslemhinnan och förtjockar sekretet i livmoderhalsen så att spermier har svårt att ta sig igenom. Tas i 21-dagarspaket med 7 dagars uppehåll för mens. Sockerpiller (utan hormoner) finns ofta med för att bibehålla rutinen. Du kan skippa uppehållet och bli mensfri. Fördelar: Regelbunden och ofta lättare mens Minskad mensvärk och rikliga blödningar Ofta förbättrad akne och lindrigare PMS Möjlighet att skippa sockerpiller och bli mensfri Fertiliteten återkommer snabbt efter avslut Möjliga biverkningar Något ökad risk för blodproppar vid rökning , högt BMI eller ärftlig risk Humörförändringar (vissa mår bättre, andra sämre) Minskad sexlust hos vissa Illamående, huvudvärk, ömma bröst Lätt viktuppgång genom vätskeansamling Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91–99 % beroende på hur noggrant du tar dem. Missade tabletter minskar skyddet. P-ring Varumärken:  NuvaRing Så fungerar det:  En flexibel ring som du själv för in i slidan och som sitter där i tre veckor. Ringen avger hormoner lokalt som tas upp av kroppen. Du tar ut ringen efter tre veckor, har en veckas uppehåll (då mensen kommer), och sätter sedan in en ny ring. Fördelar Behöver bara hanteras en gång i månaden Lägre hormondos än p-piller eftersom hormonerna tas upp direkt Du sätter in och tar ut ringen själv hemma Ger ofta regelbunden mens och kan lindra akne Samma övriga fördelar som kombinerade p-piller Möjliga biverkningar Samma hormonella biverkningar som p-piller, men ofta mildare Lokala irritationer eller förändrad flytning Partnern kan känna ringen under samlag Risk att ringen glider ut, till exempel vid förstoppning Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91-99%. Skyddet påverkas om ringen glöms bort eller glider ut. P-plåster Varumärken:  Evra Så fungerar det  Ett plåster som fästs på huden och byts varje vecka. Plåstret kan sitta på överarm, mage, rygg eller skinkan – men inte på brösten. Hormoner tas upp genom huden till blodet. Fördelar Behöver bara bytas en gång i veckan Samma fördelar som andra kombinerade metoder Möjliga biverkningar Hudirritation där plåstret sitter Synligt på huden Kan lossna vid träning eller dusch Samma hormonella biverkningar som p-piller Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91-99%. Skyddet kan minska om plåstret glöms bort eller lossnar. Gestagenbaserade preventivmedel (utan östrogen) Gestagenbaserade preventivmedel innehåller endast gestagen. De passar bra för den som inte vill eller bör använda östrogen, till exempel vid ökad risk för blodpropp. Eftersom de bara innehåller ett hormon kan biverkningarna skilja sig från kombinerade metoder. Mellanpiller  Varumärken: Cerazette, Desogestrel, Slinda Så fungerar det:  Innehåller gestagen i en medelhög dos. Förhindrar ägglossning hos de flesta och förtjockar sekretet i livmoderhalsen så att spermier har svårt att komma förbi. Fördelar: Innehåller inget östrogen – lägre risk för blodpropp Kan minska mensvärk Många blir blödningsfria Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar, oftast i början Humörpåverkan hos vissa Akne kan förvärras hos personer med acnebenägen hud Minskad sexlust kan förekomma Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91–99 % – kräver att de tas samma tid varje dag. Minipiller Varumärken:  Mini-Pe, Exluton Så fungerar det:  Innehåller lägre dos gestagen. Förhindrar oftast inte ägglossning men förtjockar sekretet och påverkar livmoderslemhinnan så att spermier har svårt att komma förbi. Fördelar: Lägst hormondos av alla hormonella metoder Passar dig som är känslig för hormoner Möjliga biverkningar: Mycket oregelbundna blödningar Humörpåverkan hos vissa Kräver mycket noggrann timing Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  87–99 % – måste tas inom tre timmar från samma tid varje dag. Hormonspiral Varumärken:  Mirena, Kyleena, Jaydess Så fungerar det:  En T-formad plastspiral som sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog och avger gestagen lokalt. Verkar i 3-8 år beroende på typ. Fördelar: Långvarig metod (3–8 år beroende på modell) Många får lättare eller ingen mens Låg påverkan på resten av kroppen Kan lindra mensvärk Ekonomiskt fördelaktigt på sikt Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar första 3–6 månaderna Akne kan förvärras hos personer med acnebenägen hud Humörpåverkan hos en del Ömhet vid insättning Liten risk för infektion Partnern kan ibland känna tråden Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – mycket hög skyddseffekt som inte påverkas av användaren. P-stav  Varumärke:  Nexplanon Så fungerar det:  En tunn stav med gestagen sätts in av barnmorska eller gynekolog under huden på överarmen. Verkar i upp till 3 år. Fördelar: Mycket hög effektivitet Håller i tre år Fertiliteten återkommer snabbt vid uttagning Lätt att använda  Kan användas under amning Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar  Humörpåverkan Viktuppgång hos vissa Ökad akne Ömhet vid insättningsplatsen Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – påverkas inte av användaren. P-spruta  Varumärke: Depo-Provera Så fungerar det:  En injektion med långverkande gestagen som ges av barnmorska eller gynekolog var tredje månad. Fördelar: Endast fyra injektioner per år Diskret Många blir blödningsfria Möjliga biverkningar Viktuppgång (vanligare än med andra metoder) Kan påverka bentäthet negativt vid långvarig användning, men återgår när man slutar med sprutorna Humörpåverkan Oregelbundna blödningar Fertilitet kan dröja upp till 18 månader efter avslut Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99% - mycket säker om injektionerna ges i tid. Viktigt att veta:  Rekommenderas inte som förstahandsval till unga under 18 år vid långvarig användning på grund av  risk för minskad benmassa . Icke-hormonella preventivmedel För dig som vill undvika hormoner finns det alternativ som verkar genom att blockera eller påverka spermiernas möjlighet att befrukta ett ägg. Kopparspiral Varumärke:  Nova-T  Så fungerar det:  En T-formad plastspiral med koppartråd sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog. Koppar påverkar spermiernas rörlighet och överlevnad. Fördelar: Helt hormonfri Håller i upp till 5 år Ingen påverkan på humör eller sexlust Ekonomiskt fördelaktig Fertiliteten återkommer snabbt vid uttagning Möjliga biverkningar: Rikligare, längre menstruationer Ökad mensvärk Mellanblödningar i början Liten risk för infektion vid insättning Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – mycket säker och oberoende av användning. Kondom Så fungerar det:   En tunn hölsa som sätts på penis för att förhindra att spermier når ägget. Fördelar: Skyddar mot könssjukdomar Hormonfri och fri från medicinska biverkningar Finns tillgängligt överallt Används vid behov – inget dagligt åtagande Eventuella nackdelar Kan gå sönder eller glida av Vissa upplever mindre fysisk känslighet/njutning under samlag Kan påverka spontaniteten Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  85% vid vanlig användning, alltså hur människor faktiskt använder kondomer i verkligheten. Ibland glöms de bort, sätts på fel eller går sönder. 98% vid perfekt användning, alltså när de alltid används rätt. Pessar Så fungerar det:  En silikonkopp som du själv för in i slidan före samlag. Pessaret sätts djupt i slidan så att det täcker livmoderhalsen. Innan insättning stryker du spermiedödande gel eller kräm på pessaret. Det kan vara lite krångligt i början och kräver övning för att sitta rätt. Fördelar: Hormonfri och fri från medicinska biverkningar Kan sättas in flera timmar innan samlag Återanvändbart Ger kontroll över användning Eventuella nackdelar:  Kräver viss övning och planering Måste vara kvar minst 6 timmar efter samlag Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  84-94 % med korrekt användning och spermiedödande medel. Natural Cycles och fertilitetsförståelse Så fungerar det:  Du mäter din kroppstemperatur varje morgon (basaltemperatur) och följer din menscykel för att identifiera när du har ägglossning. Basaltemperaturen är din kroppstemperatur när du precis vaknat, innan du gjort något annat. Under de fertila dagarna undviker du oskyddat sex eller använder kondom.  Fördelar: Helt naturlig och hormonfri metod Hjälper dig förstå din kropp och cykel Kan även användas för att planera graviditet Inga biverkningar Eventuella nackdelar Kräver disciplin och regelbunden mätning Fungerar sämre vid oregelbunden cykel Få ”säkra” dagar för oskyddat sex Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  76–99 % beroende på hur noggrant metoden följs. Natural Cycles är godkänd som medicinteknisk produkt i både EU och USA. Uppföljning och byte av preventivmedel När du börjar med ett nytt preventivmedel är det viktigt att få rätt uppföljning. Oavsett vilket preventivmedel du börjar med bör du alltid ha en uppföljning efter tre månader. Under denna tid kan biverkningar komma och gå, och din kropp behöver tid att anpassa sig. Du ska aldrig behöva härda ut biverkningar som påverkar din livskvalitet. Hör av dig till din barnmorska direkt om du mår dåligt, har kraftiga humörsvängningar, får blödningar som oroar dig, upplever stark illamående som inte går över, får kraftig huvudvärk eller helt enkelt inte mår bra av ditt preventivmedel. Om du är osäker på om dina symtom beror på preventivmedlet kan det vara bra att föra dagbok över humör, blödningar, huvudvärk och andra symtom som oroar dig. Digital rådgivning för preventivmedel hos Femcare Preventivmedel är något som kan påverka dig dagligen – både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att ta sig tid att hitta rätt alternativ tillsammans med en erfaren vårdgivare som förstår dina behov. Femcares barnmorskor och gynekologer tar alltid dina symtom på allvar och lyssnar på dina upplevelser. Vi möter tyvärr alltför många kvinnor som inte har blivit lyssnade på tidigare, och vi vill att det ska vara annorlunda. Att välja preventivmedel kräver en individuell bedömning. Hos Femcare får du: Digital rådgivning där du kan genomföra ditt besök hemifrån Korta väntetider för både rådgivning och kontakt vid biverkningar Specialistkompetens från barnmorskor och gynekologer som fokuserar på kvinnohälsa Helhetsperspektiv som inkluderar din vårdhistoria, PCOS, endometrios och andra faktorer Om du inte känner dig lyssnad på av din nuvarande vårdgivare, tveka inte att byta. Du förtjänar att få bra vård.  Boka din tid för preventivmedelsrådgivning här Vanliga frågor om preventivmedel Vilket preventivmedel är säkrast? P-stav är det säkraste preventivmedlet med endast 0,05% risk för oplanerad graviditet. Därefter kommer: Hormonspiral, kopparspiral och p-stav  är mest effektiva (över 99% säkra) eftersom de inte påverkas av användaren P-piller, p-ring och p-plåster  är också mycket effektiva (91-99%) men kräver att du kommer ihåg att använda dem rätt Kondom  är något mindre effektivt (85% vid typisk användning) men det enda som skyddar mot könssjukdomar Natural Cycles och avbrutet samlag  är betydligt mindre säkra metoder Vad betyder "typisk användning" och "perfekt användning"? Perfekt användning : När metoden används exakt enligt instruktionerna, utan några misstag eller glömska. Typisk användning : Hur metoden fungerar i verkligheten, där människor ibland glömmer, gör fel eller inte följer instruktionerna perfekt. Skillnaden visar hur viktigt det är att använda metoden rätt – till exempel har p-piller 0,3% risk vid perfekt användning men 9% risk vid typisk användning. Hur ska jag tolka Pearl Index-tabellen? Pearl Index visar hur många av 100 kvinnor som blir gravida under ett år med metoden. Ju lägre siffra, desto säkrare metod. Exempelvis betyder P-stavens 0,05% att endast 5 av 10 000 kvinnor blir gravida under ett år, medan "ingen metod" (85%) betyder att 85 av 100 kvinnor blir gravida inom ett år. Vilket preventivmedel påverkar humöret minst? Hormonfria alternativ som kondom, kopparspiral, pessar och Natural Cycles påverkar inte humöret alls eftersom de inte innehåller hormoner. Bland hormonella preventivmedel varierar det mycket mellan personer. Vissa mår bra på kombinerade p-piller medan andra mår bättre på enbart gestagen. Det går inte att förutsäga vem som reagerar hur. Forskning har visat att vissa syntetiska gestagen kan påverka receptorer i hjärnan  som är kopplade till depression och ångest. Om du märker en tydlig förändring i humör, energi eller livskvalitet efter att du börjat med ett preventivmedel ska du prata med din vårdgivare om att byta. Kan preventivmedel påverka sexlusten? Hormonella preventivmedel kan påverka sexlusten på flera sätt. P-piller ökar ett protein som binder upp fritt testosteron, som är kopplat till sexlust. Humörförändringar kan också påverka intresset för sex, och när den naturliga hormoncykeln dämpas kan vissa kroppssignaler minska. Om du märker tydlig skillnad i sexlust och detta påverkar din livskvalitet kan du överväga att byta till ett annat hormonellt preventivmedel, prova hormonfria alternativ som kondom eller kopparspiral, eller ge kroppen tid att hitta balans i upp till tre månader. Går man upp i vikt av preventivmedel? Forskning visar ingen koppling mellan  långvarig viktuppgång och de flesta preventivmedel . Det många upplever som "viktuppgång" är ofta vätskeansamling första månaderna, förändrad aptit eller kroppssammansättning. P-spruta (Depo-Provera) är det preventivmedel som tydligast kopplats till viktuppgång eftersom det syntetiska progesteronet kan påverka aptiten. Om du går upp mycket i vikt snabbt eller om viktuppgången påverkar din självkänsla ska du diskutera detta med din vårdgivare. Får man akne av hormonella preventivmedel? Det beror på vilket preventivmedel du använder och hur din kropp reagerar på hormoner. Kombinerade p-piller innehåller östrogen som ofta förbättrar akne, medan preventivmedel som bara innehåller gestagen (som hormonspiral, mellanpiller och p-stav) kan förvärra akne hos vissa. Om du redan har anlag för förhöjda testosteronnivåer (till exempel från PCOS) kan gestagen-baserade preventivmedel ge ökad akne. Tecken på att du kan vara känslig är om du haft akne tidigare, oönskad hårväxt, PCOS-diagnos eller familjehistoria av hormonella problem. Om du har problem med akne kan kombinerade p-piller ofta hjälpa eftersom östrogenet motverkar androgena effekter. Läs mer om  Ida som fick minskade PCOS-symtom med preventivmedel.   Måste man ha mens när man använder preventivmedel? Nej, det är inte nödvändigt att ha mens varje månad. När du använder hormonella preventivmedel är den blödning du får när du tar sockerpiller inte en "riktig" menstruation utan en konstgjord blödning. Sockerpillerna (tabletter utan hormoner) finns med i förpackningen för att bibehålla rutinen och skapa en konstgjord mensblödning. Idag vet vi att denna blödning inte är medicinskt nödvändig. Vissa kvinnor väljer ändå att ha den regelbundna blödningen för att känna sig tryggare med att veta att de inte är gravida, behålla känslan av en "normal" cykel eller undvika oro för vad som händer i kroppen. Är det farligt med preventivmedel? För de allra flesta kvinnor är preventivmedel säkra att använda. Men kombinerade preventivmedel som innehåller östrogen kan öka risken för blodproppar något. Risken är högst för rökare över 35 år, personer med familjehistoria av blodproppar, övervikt, migrän med aura och vissa medfödda blodkoagulationsrubbningar. För friska kvinnor utan riskfaktorer är riskerna små jämfört med fördelarna. Din vårdgivare gör alltid en individuell riskbedömning innan du börjar med preventivmedel. Gestagen-baserade preventivmedel, som hormonspiral, mellanpiller och p-stav, har inte samma blodproppsrisk eftersom de är fria från östrogen. Hur snabbt kan man bli gravid efter preventivmedel? För de flesta preventivmedel kommer fertiliteten tillbaka inom några månader. Efter p-piller tar det oftast 1-3 månader, efter spiraler kommer den tillbaka omedelbart efter borttagning, efter p-stav tar det 1-3 månader, medan p-spruta kan ta 6-18 månader. Om du planerar att bli gravid inom ett år bör du undvika p-spruta eftersom det kan ta lång tid innan ägglossningen kommer tillbaka. Kan man sluta med preventivmedel när som helst? Många hör av sig till oss på Femcare och säger att de vill testa att vara hormonfri för att lära känna sin naturliga cykel. Det funkar oftast bra, men tänk på att planera andra alternativ om du vill undvika graviditet. Det viktigaste är att planera alternativt skydd (som kondom) om du inte vill bli gravid, och att förstå att kroppen behöver tid att ställa om. För p-piller är det bäst att äta färdigt din pågående karta. För spiraler och p-stav behöver du boka tid för borttagning hos vårdgivare. När du slutar med hormonella preventivmedel återställs din naturliga hormonbalans gradvis. De första veckorna normaliseras hormonnivåerna och ägglossningen kommer igång. Under de första månaderna kan du uppleva en "hormonell rebound" med akne eller humörsvängningar medan menscykeln stabiliserar sig. Efter 3-6 månader har de flesta återgått till sin naturliga hormonbalans. Var tålmodig med din kropp under övergången och sök stöd om du mår dåligt.

Har du besvär dagarna innan mens som påverkar ditt mående och din vardag? Du är inte ensam – premenstruellt syndrom (PMS) drabbar många kvinnor, och det finns effektiv hjälp att få.  För vissa kan symtomen vara så kraftiga att det klassas som premenstruellt dysforiskt syndrom (PMDS). I den här artikeln går vi igenom: Vad PMS och PMDS tros bero på Hur vanligt PMS och PMDS är Hur diagnosen ställs 5 medicinska behandlingar vid PMS och PMDS Vad som händer i kroppen När du bör söka vård Vanliga frågor och svar om behandling Vad beror PMS och PMDS på? Orsaken till PMS och PMDS är inte helt känd, men vi vet att symtomen bara uppstår när en ägglossning har skett. Efter ägglossningen bildas en så kallad gulkropp (corpus luteum) i äggstocken. Gulkroppen producerar progesteron, även kallat gulkroppshormon. Detta hormon och dess nedbrytningsprodukter, främst allopregnanolon, påverkar hjärnan genom att binda till GABA-receptorer. Svängningar i nivåerna av dessa ämnen verkar vara orsaken till besvären, och vissa personer är mer känsliga för dessa förändringar än andra. Ny forskning visar att GABA-receptorn fungerar annorlunda hos kvinnor med PMDS . Detta är något som sker på biologisk nivå och inget man kan styra över själv. Även östrogen spelar en roll för PMS-symtom, eftersom det påverkar hur gulkroppshormonet fungerar i hjärnan. När östrogennivån stiger snabbt innan ägglossning, förändras också effekten av gulkroppshormonet - och det är just dessa hormonella svängningar som tros orsaka problemen vid PMS och PMDS. Hur vanligt är PMS och PMDS? PMS är ett av de vanligaste hormonella tillstånden som drabbar kvinnor i fertil ålder. Det förekommer i olika svårighetsgrader, från lätta symtom som knappt märks till svårare besvär som påverkar vardagen betydligt. Studier visar att:  Milda besvär  förekommer hos upp till 75% av alla kvinnor Måttliga besvär  drabbar omkring 30% PMDS , den svårare formen, drabbar 3-5% av kvinnor Läs mer om förekomsten av PMS och PMDS här.   PMDS är en allvarligare form av PMS, med symtom som kan påverka hela vardagen – från relationer till arbetsliv. Det är ett behandlingsbart tillstånd, och du har rätt att få hjälp. Hur ställs diagnosen PMS eller PMDS? PMS och PMDS kan ibland vara svåra att särskilja från andra tillstånd som depression eller ångest, men det finns tydliga kriterier som läkare utgår ifrån. En tydlig egenskap hos PMS är att symtomen kommer före eller i samband med mens. Om du har PMS kan du vara helt symtomfri emellanåt. För att ställa diagnos behöver du under minst två menscykler föra daglig anteckning över dina symtom – ofta med hjälp av en symtomdagbok eller skattningsskala. Detta kännetecknar de olika diagnoserna: PMS : Minst två symtom som återkommer varje månad, varav ett påverkar humöret (till exempel nedstämdhet, irritabilitet, svullnadskänsla, ömma bröst eller sötsug) PMDS : Minst fem symtom , varav minst ett påverkar känsloläget (till exempel ångest, ilska, nedstämdhet, brist på energi eller koncentrationssvårigheter) och som påverkar vardagen tydligt Syftet med daglig skattning är att se mönster över tid och utesluta andra orsaker till symtomen. Att förstå och hantera PMS – första steget i behandlingen Innan vi går in på medicinska behandlingsalternativ är det viktigt att lyfta fram att det första och ofta viktigaste steget i behandlingen av PMS och PMDS är att förstå vad som händer i din kropp. För många kvinnor kan insikten om att det är reaktioner på hormonsvängningar – och inte din personlighet – som orsakar symtomen göra det lättare att hantera och acceptera situationen. Så kan du hantera dina PMS-besvär i vardagen: Föra dagbok över dina symtom för att identifiera mönster Hitta stresshanteringsmetoder som fungerar för dig, till exempel lugn träning, yoga eller meditation Andningsövningar för att minska ångest när den uppkommer Anpassa aktiviteter och krav under de dagar då symtomen är som värst Informera närstående om ditt tillstånd så att de förstår och kan stötta dig Många kvinnor upplever att medvetenheten om att det handlar om en faktisk fysiologisk reaktion i sig gör symtomen mer hanterbara. När du vet att det är tillfälligt och att det kommer gå över, kan det bli lättare att ta dig igenom de svåra dagarna. För vissa med mildare symtom kan dessa strategier vara tillräckliga, medan andra behöver komplettera med någon av de medicinska behandlingar vi går igenom nedan. Fem medicinska behandlingar vid PMS – hitta den som fungerar för dig  PMS och den svårare formen PMDS kan behandlas på flera olika sätt. Vilken behandling som passar dig bäst beror på vilka symtom du har och hur kraftiga de är.  Här går vi igenom de fem vanligaste behandlingsalternativen och vad som passar för olika typer av besvär.  Behandling vid främst psykiska besvär: SSRI-läkemedel Om dina PMS-besvär mest handlar om humöret – som när du känner dig nedstämd, orolig eller lättirriterad – kan en typ av medicin som kallas SSRI  vara till stor hjälp.  SSRI står för "selektiva serotoninåterupptagshämmare". Dessa läkemedel hjälper hjärnan att hålla kvar mer av ett ämne som gör att du känner dig lugnare och gladare. Form och exempel på läkemedel: SSRI-läkemedel finns huvudsakligen som tabletter eller kapslar som tas via munnen. Vanliga preparat är Premalex, Cipralex (Escitalopram) och Cipramil (Citalopram). Premalex är det enda läkemedlet som är godkänt för PMDS i Sverige. Bra att veta: Du behöver oftast bara en låg dos för att lindra PMS-symtomen – ofta lägre än vid behandling av depression. Behandlingen kan tas dagligen eller cykliskt. Cykliskt innebär att du tar medicinen under en viss period under din cykel – vanligtvis från ägglossning till och med mensens första till tredje dag, beroende på när dina symtom brukar försvinna. Din läkare hjälper dig att hitta det upplägg som passar dig bäst. Om du tar SSRI-medicinen dagligen (kontinuerlig behandling) och vill avsluta behandlingen bör nedtrappning ske gradvis, i samråd med läkare, för att undvika utsättningsbesvär som yrsel, humörsvängningar eller stickningar i kroppen. För cyklisk behandling, som är vanligast vid PMS/PMDS där du bara tar medicinen under en del av menscykeln, behövs ingen nedtrappning – eftersom du redan gör ett naturligt uppehåll varje månad. Vissa upplever minskad sexlust eller svårare att få orgasm under behandlingen. Om du påverkas, prata med din läkare – det finns ofta sätt att justera dosen eller ändra behandlingsformen. En studie från Göteborgs universitet visade att SSRI gav snabb och tydlig lindring av irritabilitet och ilska vid svåra premenstruella besvär . Hormonell behandling PMS-besvär hänger alltid ihop med ägglossningen – det är just detta som skiljer PMS från vanlig depression eller ångest.  Symtomen uppstår på grund av den gulkropp som bildas i äggstocken efter ägglossning. Hormonella preventivmedel som hämmar ägglossningen kan därför minska både fysiska och psykiska symtom – men effekten varierar från person till person. Det är inte alltid självklart vad som passar just dig, och det är vanligt att behöva prova sig fram tillsammans med en läkare. Exempel på hormonella alternativ: P-piller med både östrogen och gestagen. Vissa kombinerade p-piller kan hjälpa mot PMS. De som innehåller hormonet drospirenon – till exempel Yaz – har visat särskilt god effekt i studier. Gestagena p-piller (minipiller). Om du har haft biverkningar av östrogen tidigare, eller inte bör använda det av medicinska skäl, finns det flera gestagena alternativ. Bra att veta: Kvinnor med PMDS kan vara extra känsliga för syntetiska hormoner. För vissa kan symtomen till och med bli värre. Det är vanligt att det tar 2–3 månader innan man märker om behandlingen har effekt. Om du är över 40 år behöver läkaren ta hänsyn till en något ökad risk för blodpropp vid användning av vissa p-piller. Spironolakton – hjälper mot både svullnad och psykiska besvär Om du brukar känna dig svullen dagarna före mens, få ömma bröst eller samlar på dig vätska i kroppen, kan Spironolakton vara ett alternativ att diskutera med din läkare. Detta läkemedel hjälper kroppen att göra sig av med överskottsvätska – och kan även lindra vissa psykiska symtom, genom att påverka hur kroppen reagerar på hormonförändringar. Form och dosering: Spironolakton finns som tabletter som tas via munnen. Den vanliga dosen är 100 mg till natten, under de dagar då du har mest besvär. Många upplever att det fungerar bäst när det tas på kvällen, eftersom det kan orsaka yrsel på grund av lågt blodtryck. Bra att veta: Spironolakton påverkar inte ägglossningen och påverkar inte din fertilitet. Det kan vara ett bra alternativ om du inte vill eller kan använda SSRI eller p-piller. Din läkare hjälper dig att hitta rätt dos och upplägg för just dina behov. Bioidentiska hormoner Detta är ett alternativ som din läkare kan rekommendera när andra behandlingar inte passar eller ger tillräcklig effekt.  Form och dosering: Finns som krämer, gel eller tabletter som tas via munnen. Ges vanligtvis under lutealfasen, alltså tiden mellan ägglossning och mens.  Bra att veta: Bioidentiska hormoner liknar kroppens egna hormoner och kan hjälpa till att jämna ut hormonsvängningar som orsakar dina symtom.  Denna behandling skyddar inte mot graviditet så om du vill undvika graviditet behöver du använda preventivmedel. Det saknas långtidsstudier på hur behandlingen påverkar risken för vissa cancerformer vid långvarig användning i ung ålder. Många upplever förvärrade besvär med PMS/PMDS efter 35, och denna behandling kan då vara ett lämpligt alternativ.  Vid svårare fall – när inget annat hjälper För vissa kvinnor ger inte de vanligaste behandlingarna som SSRI, p-piller eller Spironolakton tillräcklig lindring. Det kan bero på att den hormonella balansen är mer komplex eller att symtomen är så svåra att de påverkar livet kraftigt, trots behandling. I sådana fall kan läkaren rekommendera mer specialiserade behandlingsalternativ som är utformade för just svårare former av PMDS. GnRH-agonister Dessa läkemedel sänker hormonnivåerna kraftigt och försätter kroppen i ett klimakterieliknande tillstånd, vilket ofta ger god effekt vid svår PMDS. Eftersom de sänker kroppens egna nivåer av östrogen, kombineras behandlingen alltid med hormontillskott för att minska biverkningar. Finns som nässpray (Synarela) som används dagligen. Finns som injektioner (Enanthon) som ges med några veckors mellanrum. Tas tillsammans med hormontillskott för att förhindra biverkningar. Provera Provera innehåller gestagen – ett konstgjort hormon som liknar kroppens eget progesteron. I högre doser kan det dämpa svåra PMDS-symtom genom att påverka hormoncykeln. Behandlingen anpassas individuellt och kräver tät uppföljning av läkare, eftersom höga doser kan ge biverkningar och inte passar alla. Finns som tabletter som tas via munnen. Dosering anpassas individuellt av läkare. Det är helt naturligt att känna sig tveksam inför starkare behandling, men du får professionellt stöd och noggrann uppföljning hela vägen. Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   PMS är en verklig fysisk reaktion - så här fungerar det i din kropp PMS och PMDS är medicinska tillstånd, inte något du "bara ska stå ut med" eller något som bara sitter i huvudet.  Nyare forskning visar att det handlar om hur din hjärna reagerar på hormoner, och denna kunskap hjälper oss att förstå varför vissa behandlingar fungerar. Forskning visar att: Symtomen uppstår endast i cykler med ägglossning. En nedbrytningsprodukt från progesteron som kallas allopregnanolon påverkar hjärnans signalsystem. Kvinnor med PMDS har en annorlunda reglering av GABA-receptorer i hjärnan. Dessa receptorer hjälper normalt till att dämpa signaler i hjärnan – när ämnen binder till dem blir man vanligtvis lugn och ångestfri. Vid PMDS fungerar inte denna dämpande mekanism som den ska, vilket kan förklara känslor av ökad stress och ångest. De svängande östrogennivåerna under tiden mellan ägglossning och mens påverkar också hur hjärnan hanterar känslor. Östrogenet påverkar även progesteronreceptorerna, vilket kan skapa ytterligare hormonella svängningar. Enligt en svensk studie kan PMDS kopplas till förändrad nervaktivitet i hjärnans känslocentra , särskilt under perioden mellan ägglossning och mens.  Det är därför många med PMDS kan känna att de "blir en annan person" innan mens. Det är biokemiska förändringar som ligger bakom, inte något du kan kontrollera genom att "ta dig samman". Forskare vid Karolinska Institutet har visat att PMDS har en tydlig biologisk förklaring kopplad till hjärnans hormonkänslighet. Läs om en ny studie från Karolinska institutet om biologisk förklaring till PMDS. När ska du söka hjälp för PMS? Du behöver inte leva med PMS som påverkar din vardag negativt. Det är viktigt att söka hjälp, och du har rätt till behandling som gör att du kan må bra hela månaden. Du bör söka vård om: Dina PMS-symtom påverkar ditt arbete, dina relationer eller din livskvalitet. Du känner att du "inte är dig själv" under perioden före mens. Du upplever stark nedstämdhet, ångest eller irritabilitet som påverkar din vardag. Du har färre än 8 menstruationer per år (detta kan tyda på andra hormonella obalanser). Du har provat egenvård men fortfarande har besvärande symtom. Hos Femcare tar vi dina PMS-besvär på allvar. Våra gynekologer har erfarenhet av att utreda och behandla både PMS och PMDS, och kan hjälpa dig att hitta en behandling som fungerar för just dig.  Här berättar vi mer om hur du kommer igång med behandling för PMS.   Vanliga frågor om behandling av PMS och PMDS Vad är skillnaden mellan PMS och PMDS?  PMDS är en svårare form av PMS där de psykiska symtomen är mer intensiva och har en påtaglig negativ inverkan på arbete, relationer och livskvalitet. Hur länge behöver jag ta SSRI-mediciner?  Vid PMS/PMDS kan du ofta ta SSRI bara under de dagar du har symtom, oftast 7-10 dagar innan mens. Detta skiljer sig från behandling av depression där medicinen tas kontinuerligt. Kan jag bli hjälpt av livsstilsförändringar?  Regelbunden motion som promenader, yoga, bra sömn, mindre socker, alkohol och koffein före mens – allt detta kan hjälpa till att minska PMS-besvären. Många mår också bättre av att hitta sätt att hantera stress, till exempel genom att ta pauser i vardagen, träna lugnt eller prova avslappningsövningar. För vissa med lindrig PMS kan det räcka med sådana förändringar medan andra kan behöva medicinsk behandling också. Hur snabbt kan jag förvänta mig effekt av behandlingen?  SSRI-läkemedel verkar ofta redan inom några dagar vid PMS/PMDS, till skillnad från vid depression. Hormonella behandlingar kan ta 2-3 menscykler innan full effekt uppnås. Spironolakton har ofta effekt inom 1-2 dagar mot svullnad. Påverkar behandlingarna mot PMS möjligheten att bli gravid?  Det beror på vilken behandling du får. P-piller och GnRH-agonister förhindrar graviditet medan du tar dem, men påverkar inte din framtida fertilitet. SSRI och Spironolakton påverkar inte din fertilitet men bör diskuteras med läkare om du planerar graviditet. Kan jag ta flera olika behandlingar samtidigt?  Ja, ibland kan en kombination av behandlingar ge bäst effekt. Till exempel kan SSRI kombineras med Spironolakton för att lindra både psykiska symtom och svullnad. Din läkare kommer att hjälpa dig hitta rätt kombination. Kan p-piller göra min PMS värre?  Ja, för vissa kvinnor kan p-piller förvärra symtomen eftersom du tillför hormoner. Särskilt de med PMDS kan vara känsliga för syntetiska hormoner. Det är viktigt att du provar dig fram tillsammans med läkare – ibland kan det behövas flera försök innan du hittar ett preventivmedel som fungerar för dig. Blir PMS värre med åldern?  Ja, PMS-besvär kan förvärras från 40-årsåldern och framåt – en tid då östrogennivåerna ofta börjar svänga mer. Kvinnor i den här åldersgruppen är extra känsliga för hormonella förändringar och kan behöva anpassad behandling, till exempel med bioidentiska hormoner.  Är PMDS en riktig diagnos?  Ja, PMDS är en erkänd diagnos som sedan 2019 är införd i ICD-11 (den internationella sjukdomsklassifikationen). Det är ett allvarligt tillstånd som kan påverka livet lika mycket som andra psykiatriska sjukdomar. Vad händer om ingen behandling hjälper?  Det finns flera alternativ att prova och behandlingen kan anpassas individuellt. Om GnRH-behandling (som helt stoppar ägglossningen) inte hjälper, kan det tyda på att symtomen har en annan orsak än PMDS. I sådana fall kan din läkare remittera dig till en psykiater för utredning och behandling av andra eventuella orsaker till dina besvär. Hur länge kommer jag behöva behandling?  Behovet av behandling varierar. Vissa behöver behandling under en begränsad period medan andra kan behöva längre behandling. Många kvinnor upplever att symtomen förändras över tid och behandlingen kan justeras därefter. Vill du läsa mer om PMS och PMDS så beskriver 1177 det bra här.

Att amma är ett av de mest naturliga sätten att ge ditt barn näring, men det ställer också extra krav på din egen kost. Bröstmjölkens sammansättning och mängd anpassar sig automatiskt efter ditt barns behov och kommer att förändras under hela amningsperioden.  Det som du äter påverkar direkt bröstmjölkens kvalitet, vilket gör din egen näring extra viktig just nu. Ditt ökade näringsbehov under amning Amning är riktigt energikrävande! När du helammar producerar du runt 750 ml bröstmjölk dagligen, vilket ökar ditt energibehov med cirka 500 kalorier extra per dag. Det motsvarar ungefär en mindre lagad måltid eller ett stort mellanmål utöver din vanliga kost. Även ditt proteinbehov ökar med cirka 20 gram extra om dagen. Det är därför smart att inkludera mer proteinrika mellanmål i din vardag, som till exempel ägg, keso eller fiskpålägg. Ökat vätskebehov Glöm inte bort att dricka! Ditt vätskebehov ökar med ungefär en liter extra per dag när du ammar. Många ammande mödrar känner sig extra törstiga, vilket är kroppens naturliga sätt att påminna dig om att dricka mer. Viktnedgång under amning – vad du behöver veta Det är helt naturligt att vilja gå ner i vikt efter graviditeten, och många använder amningsperioden för detta. Rekommendationen är att försöka återgå till din inskrivningsvikt inom ett år efter förlossningen, särskilt om du planerar att bli gravid igen. Viktigt att komma ihåg: Viktnedgången bör inte vara snabbare än max 0,5 kg per vecka. En snabbare viktnedgång kan frisätta miljögifter Som finns lagrat i din fettväv och nyttjas när viktminskning sker. Detta hamnar i bröstmjölken och förs över till ditt barn. Praktiska tips för att äta bra under amning Många blir extra hungriga av amningen, vilket är helt normalt. Här är några tips för att hantera det: Ät regelbundet för att undvika sug och stora portioner Veckoplanera så att det alltid finns bra mat hemma Överväg matkassar eller färdiga veckomenyer under en period Ha alltid nyttiga mellanmål till hands Rekommendation för fysisk aktivitet: Minst 30 minuter aktivitet per dag och minst 10 minuters sammanhängande rörelse per tillfälle. Viktiga näringsämnen under amning Järn – ofta brist efter förlossning Många har järnbrist efter graviditeten, så det kan vara bra att fortsätta med järntillskott en period. Naturliga järnkällor att fokusera på: Rött kött, ägg och leverprodukter Fullkornsprodukter och baljväxter Mörkgröna grönsaker Tips: Ät järnrika livsmedel tillsammans med frukt eller grönsaker för bättre upptagning, och undvik mejeriprodukter i anslutning till måltiden. Använder du gjutjärnsgryta eller gjutjärnstekpanna kan du öka järninnehållet i maten. Vitamin A – ett ökat behov  Behovet av vitamin A ökar när du ammar. Bra källor är: Mejeriprodukter, kött, fisk och ägg Morötter och margarin Leverprodukter som leverpastej Goda nyheter:  Nu går det äntligen bra att äta lever igen, vilket avråds under graviditeten! Kalcium – viktigt för både dig och barnet Bröstmjölksproduktionen ställer stora krav på ditt kalciumintag. Kalcium behövs både för ditt skelett och för bröstmjölken. Sikta mot cirka 5 dl mejeriprodukter eller växtalternativ per dag. Bra kalciumkällor: Mejeriprodukter eller kalciumberikade vegetabiliska alternativ Sojabönor och sojabaserade produkter Mörkgröna grönsaker som broccoli, brytbönor och grönkål Vitamin D – extra viktigt under vinterhalvåret Vitamin D behövs för att kroppen ska kunna ta upp kalcium. I Norden kan vi bara omvandla solens strålar till vitamin D under maj-augusti. Resten av året behöver vi få det via kosten. Vitamin D finns i: Berikade mejeriprodukter och vegetabiliska alternativ Berikat bordsmargarin och matfett Fet fisk, ägg och kött Raps- och linförolja samt valnötter Vad du bör undvika eller vara försiktig med Alkohol under amning Forskningen om alkohol och amning är begränsad av etiska skäl, men vi vet att alkohol kan: Minska bröstmjölksproduktionen Få barnet att amma mindre Störa barnets sömn Rekommendation: 1-2 glas vin 1-2 gånger i veckan har inga medicinska konsekvenser för ditt barn, så måttlig alkoholkonsumtion är okej. Tobak och nikotin – fortsätt vara nikotinfri Nikotin från cigaretter, e-cigaretter och snus följer med i bröstmjölken. Du bör därför fortsätta vara nikotinfri under hela amningsperioden. Nikotin kan ge ditt barn: Andningsstörningar och blekhet Illamående och diarré Hjärtklappning och sömnstörningar Naturläkemedel och kosttillskott Var försiktig med: Naturläkemedel och örtprodukter Örtteer (utöver vanliga te-sorter) Kosttillskott (vitamintillskott går bra) Algprodukter som kan innehålla för mycket jod Undantag:  Algolja som omega 3-tillskott är okej att använda. Om du väljer vitamintillskott är de som är anpassade för gravida mest lämpliga, då vissa näringsämnen som vitamin A kan överdoseras. Koffein – ja, du får dricka kaffe! Goda nyheter för alla kaffetörstiga mammor: Det går alldeles utmärkt att dricka koffeininnehållande drycker under amning. Så din morgonkaffe behöver du inte avstå från! Få personlig hjälp med din kost under amning Känner du dig osäker på din kost under amningen eller har specifika frågor om näring?  På Femcare förstår vi att amning kan väcka många frågor om både din egen hälsa och barnets välmående.  Vår erfarna dietist kan ge dig skräddarsydda råd som passar just din situation och hjälpa dig skapa en kostplan som fungerar för dig och ditt barn. Du förtjänar att känna dig trygg och välmående under denna viktiga period. Läs mer och boka tid för digitalt möte med dietist här.  Vanliga frågor om kost under amning Behöver jag äta annorlunda om mitt barn får kolik?  Det finns inget vetenskapligt stöd för att din kost orsakar kolik hos barnet. Fortsätt äta varierat och välj bort livsmedel endast om du märker en tydlig koppling. Kan jag fortsätta vara vegetarian/vegan under amning?  Ja, men var extra noga med att få i dig tillräckligt med protein, järn, vitamin B12 och omega-3. Överväg kosttillskott efter rådgivning. Hur länge behöver jag äta extra under amning?  Så länge du ammar har du ökat närings- och energibehov. Detta gäller även om du kombinerar med modersmjölksersättning. Påverkar vad jag äter smaken på bröstmjölken?  Ja, lite grand! Starka smaker som vitlök kan märkas i bröstmjölken, men det är inget problem. Tvärtom kan det hjälpa barnet att vänja sig vid olika smaker. Lär mer om kost under och efter graviditeten. 18 tips för att lindra illamående under graviditeten Vegetarisk och vegansk mat under graviditeten: Så får du i dig all näring Mat vid graviditetsdiabetes: Så äter du för stabilt blodsocker Bra mat under graviditeten: Vad ska du äta som gravid?

Att äta vegetariskt eller veganskt under graviditeten är absolut möjligt, men det kräver lite extra planering för att säkerställa att både du och ditt barn får all näring ni behöver. En kost utan eller delvis utan animaliska livsmedel kräver goda baskunskaper för att tillgodose ditt näringsbehov, framförallt när du är gravid. De fem livsmedelsgrupperna du behöver varje dag För att få i dig tillräckligt med näring bör dessa livsmedelsgrupper finnas med i din kost dagligen: Baljväxter, nötter och frön - din viktigaste proteinkälla Fett - för att kroppen ska kunna ta upp viktiga vitaminer Fullkornsspannmålsprodukter - för energi och B-vitaminer Grönsaker, frukt och bär - för vitaminer, mineraler och fibrer Mejeriprodukter eller veganska motsvarigheter - för kalcium och vitamin D Viktiga tillskott för vegetarianer och veganer Tillskott som alla gravida behöver Folsyra:  Alla gravida som är tidigt i graviditeten rekommenderas äta tillskott med folsyra motsvarande 400 mikrogram fram till vecka 12. Omega-3: Det är också aktuellt att börja med algolja dagligen hela graviditeten som innehåller minst 200 milligram DHA (dokosahexaensyra, en typ av omega-3 som är viktig för barnets hjärn- och ögonutveckling). Extra tillskott för veganer Vitamin B12:  Äter du en vegansk kost bör du alltid inta B12-tillskott eftersom detta vitamin endast finns i animaliska produkter. Andra tillskott: Ibland kan det vara nödvändigt med andra tillskott som vitamin D och järn. Diskutera detta med din barnmorska eller läkare. Baljväxter, nötter och frön: Din proteinkraft Baljväxter - grundstenen i din kost Baljväxter är ett samlingsnamn för bönor, ärter och linser. Dessa är rika på zink, selen, B-vitaminer, kalium, järn samt protein och bör finnas med i minst två av dina huvudmål. Andra bra proteinkällor:  Vegetariska och veganska köttsubstitut  Tofu, tempeh och seitan Nötter och frön - näringstäta powerhouses Nötter och frön innehåller massor av viktiga näringsämnen: Magnesium, zink, koppar, kalium och fosfor  Järn, selen och vitamin E Tiamin, vitamin B6, folat och niacin Enkel- och fleromättat fett som är bra för hälsan Rekommendation:  Ät gärna ½ deciliter blandade nötter om dagen. Fett: Nödvändigt för vitaminupptagning Fett behövs för att kroppen ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna A, D, E och K. Omega-3 - extra viktigt under graviditeten Omega-3 är en viktig fettsyra som finns i:  Rapsolja (stek gärna i rapsolja dagligen) Valnötter  Linfröolja Viktigt:  ½ matsked linfröolja per dag är ett alternativ till omega-3 kapslar när du inte är gravid. Under graviditet rekommenderas specifikt algolja som innehåller minst 200 milligram DHA. Fullkorn: Energi och näringsämnen Bra fullkornsalternativ: Havregryn och korngryn Råris (brunt ris)  Fullkornsbröd och fullkornspasta Dessa bidrar bland annat med järn, magnesium, protein, fibrer och viktiga B-vitaminer. Tips för bättre järnupptagning:  Kombinera fullkorn med C-vitaminrika livsmedel som paprika, vitkål eller apelsin för att öka upptaget av järn i kosten. Grönsaker, frukt och bär: Vitaminer och mineraler Gravida rekommenderas äta minst 500 gram frukt och grönt varje dag och gärna upp emot 800 gram. De bidrar med viktiga vitaminer, mineraler och fibrer. Tips för att få mest näring Välj grova sorter:  De innehåller mer näring och fler fibrer än de ljusare alternativen. Järnrika grönsaker:  Mörkgröna grönsaker som spenat, mangold och broccoli samt torkad frukt innehåller järn. Mejeriprodukter och veganska alternativ: Kalcium och vitaminer Dessa livsmedel är stora källor till kalcium, D-vitamin och B12. Rekommenderat dagligt intag är 5 deciliter av naturella alternativ av mejeriprodukter eller veganska alternativ som mjölk, yoghurt eller fil. Viktigt att tänka på med veganska alternativ Kontrollera att de är berikade: Läs på förpackningen så att de veganska produkterna är berikade med vitaminer och mineraler. Ekologiska växtbaserade produkter är ofta inte berikade. Matlagningsprodukter:  Det är vanligt att veganska matlagningsprodukter som till exempel havregrädde inte är berikade, så dessa räknas inte till ditt dagliga intag. Praktiska tips för en hälsosam vegetarisk/vegansk graviditet Planera dina måltider Se till att varje huvudmål innehåller protein från baljväxter eller köttsubstitut Kombinera olika proteinkällor för att få alla essentiella aminosyror Ha alltid nötter och frön till hands som mellanmål Fokusera på järnrika livsmedel Ät järnrika livsmedel tillsammans med C-vitamin för bättre upptag Undvik te och kaffe direkt till måltider eftersom de försämrar järnupptaget  Använd gjutjärnspanna när du lagar mat - det kan öka järninnehållet Var extra uppmärksam på B12 Ta B12-tillskott dagligen om du äter veganskt  Välj berikade produkter när det är möjligt  Diskutera med din vårdgivare om ditt B12-behov Digital kostrådgivning kring vegetarisk eller vegansk mat under graviditeten Att äta vegetariskt eller veganskt under graviditeten kan kännas utmanande, särskilt när du vill vara säker på att ditt barn får all näring det behöver. På Femcare förstår vår erfarna dietist de specifika utmaningarna med växtbaserad kost under graviditeten.  Vi kan hjälpa dig skapa en måltidsplan som säkerställer att du får i dig alla viktiga näringsämnen, ge råd om vilka tillskott som passar just dig, och stötta dig genom hela graviditeten.  Läs mer och boka tid för digitalt möte med dietist här.  Vanliga frågor om vegetarisk/vegansk kost under graviditeten Får mitt barn tillräckligt med protein?  Ja, om du varierar dina proteinkällor och äter baljväxter till minst två huvudmål per dag. Kombinera gärna olika proteinkilllor under dagen. Räcker det med vegetariska omega-3 källor?  Under graviditeten rekommenderas specifikt algolja med DHA eftersom det är den typ av omega-3 som är viktigast för barnets utveckling. Kan jag få järnbrist?  Vegetarianer och veganer har högre risk för järnbrist, men genom att äta järnrika livsmedel tillsammans med C-vitamin och undvika te/kaffe till måltider kan du minska risken. Behöver jag fler tillskott än andra gravida?  Som vegan behöver du definitivt B12-tillskott, och ofta är vitamin D och järntillskott också nödvändiga. Diskutera med din vårdgivare. Är det säkert för mitt barn att jag äter veganskt?  Ja, med rätt planering och tillskott kan en vegansk kost vara helt säker för både dig och ditt barn. Lär mer om kost under och efter graviditeten. 18 tips för att lindra illamående under graviditeten Mat under amning: Vad ska du äta och vad bör du undvika? Mat vid graviditetsdiabetes: Så äter du för stabilt blodsocker Bra mat under graviditeten: Vad ska du äta som gravid?

Att få diagnosen graviditetsdiabetes kan kännas överväldigande, men med rätt mat och måltidsvanor kan du hålla ditt blodsocker stabilt. Vid graviditetsdiabetes är blodsockret tillfälligt förhöjt i samband med graviditet. Ett förhöjt blodsocker behandlas med hälsosamma levnadsvanor i första hand och i vissa fall med läkemedel. Blodsockret går oftast tillbaka till normala värden efter förlossning, men det innebär en ökad risk att utveckla diabetes typ 2 senare i livet. Därför är det bra att fortsätta tänka på maten och träningen även efteråt för att minska risken för diabetes typ 2. Regelbunden måltidsordning: Grunden för stabilt blodsocker Att fördela intaget jämnt över dagen genom att äta frukost, lunch, middag och 1-3 mellanmål kan hjälpa till att hålla blodsockret på en jämn nivå. Fördelar med regelbundna mellanmål:   Du blir inte alltför hungrig till huvudmålen  Du äter mer långsamt Lättare att äta lagom mycket Mindre sötsug Kolhydrater: Viktiga men välj rätt sorter Kolhydrater ger oss energi samt näringsämnen och är en viktig del i maten även vid graviditetsdiabetes. Rådet är inte att utesluta dem helt ur kosten.  Kolhydrater är det i maten som höjer blodsockret, och det finns olika sorters kolhydrater - vissa höjer blodsockret snabbt och andra höjer det långsamt. Vad som påverkar blodsockerhöjningen:  Mängd kolhydrater  Kostfiberinnehåll Struktur och tillagningssätt Måltidens sammansättning Långsamma kolhydrater - dina bästa vänner Välj gärna:    Grönsaker och baljväxter  Frukt (i lagom mängder) Fullkornsprodukter Dessa är långsamma kolhydrater och bör ingå i en hälsosam kost. Snabba kolhydrater - begränsa intaget Begränsa dessa:   Läsk, saft och juice  Vitt bröd och fikabröd  Godis Intaget av dessa produkter bör begränsas och endast utgöra en liten del av kosten. Tallriksmodellen: Din guide till rätt proportioner Tallriksmodellen kan hjälpa dig att fördela maten på tallriken i rätt proportion. Kom ihåg att portionsstorleken är individuell och kan behöva anpassas efter dina blodsocker­värden. Grönsaker, frukt och bär: Ät mycket grönsaker Ät gärna mycket grönsaker, frukt och bär då de innehåller rikligt med fibrer, vitaminer och mineraler. Det rekommenderade dagsintaget är minst 500 gram. Viktigt att komma ihåg:  Grönsaker har en lägre påverkan på blodsockret än frukt och bör bidra med minst halva dagsintaget. Fett: Välj de rätta sorterna Undvik för mycket mättat fett Ett högt intag av mättat fett (smör, grädde, fett i köttdelar) kan öka risken för att drabbas av hjärtkärlsjukdom. Prioritera omättat fett De omättade fetterna (oljor, nötter, fet fisk, avokado) kan istället ha en skyddande effekt. Bonus:  Fett i kosten kan bromsa blodsockerhöjningen, så ha gärna med en omättad fettkälla i dina måltider. Exempel:   Frukt med en näve nötter   Knäckebröd med lite avokado Fet fiskpålägg Protein: Mättande och blodsockerstabiliserande Protein är mättande och har liksom fett en bromsande effekt på blodsockret. Bra proteinkällor:   Fisk och fågel  Magert kött och ägg  Keso och kvarg Bönor och baljväxter Syra: Ett enkelt knep för bättre blodsocker Syra i kosten, det vill säga något som bidrar med lågt pH i kosten, kan också bromsa blodsockret. Använd gärna lite vinäger, färskpressad citron eller lime i maten där det passar. Drycker: Vatten är bäst Undvik söta drycker Söta drycker som saft, läsk, juice, cider och liknande höjer ditt blodsocker snabbt. Begränsa även mjölkprodukter Även mjölk, vegodrycker, fil och yoghurt höjer ditt blodsocker och intaget bör därför begränsas till 3-5 deciliter per dag, gärna i kombination med fett eller protein för att bromsa blodsockret. Smartare alternativ Lightsaft och lightläsk påverkar inte blodsockret och kan vara ett alternativ  Var dock uppmärksam på lättdrycker som kan innehålla mycket socker  Vatten är bästa drycken  både vid måltid och för att släcka törsten Nyckelhålsmärkning: Din hjälp i butiken Nyckelhålsmärkningen kan hjälpa dig att göra bra val i butiken. Märkningen omfattar många olika livsmedelsgrupper och indikerar: Lägre innehåll av socker, fett och salt  Högre innehåll av fiber och fullkorn  Mindre eller bättre fettkvalitet Smarta mellanmål med lågt kolhydratinnehåll Här är praktiska mellanmålsförslag som hjälper dig hålla blodsockret stabilt: Bröd och pålägg:   1 hård smörgås med pålägg  2 Finn Crisp med pålägg Frukt och nötter:    1 frukt med 1 näve nötter (cirka ½ deciliter) Mejeriprodukter: 1 deciliter keso eller kvarg + 1 deciliter bär/halv frukt  2 deciliter naturell yoghurt, fil, kvarg eller grekisk yoghurt 0,5% med 2 matskedar frön/nötter Övriga alternativ:   ½ deciliter nötter eller mandlar  ½ avokado med ½ deciliter keso  Grönsaksstavar med dip  Kokt ägg Få personlig rådgivning om mat vid graviditetsdiabetes Att hantera graviditetsdiabetes genom kosten kan kännas komplicerat, och du behöver inte göra det ensam. På Femcare förstår vår erfarna dietist att varje person har olika behov och utmaningar.  Vi kan hjälpa dig skapa en måltidsplan som passar just din livsstil och dina blodsocker­värden. Med rätt stöd och kunskap kan du känna dig trygg och säker på att du gör det bästa för både dig och ditt barn. Läs mer och boka tid för digitalt möte med dietist här.  Vanliga frågor om mat vid graviditetsdiabetes Kan jag äta frukt om jag har graviditetsdiabetes?  Ja, men i lagom mängder och gärna tillsammans med protein eller fett för att bromsa blodsockerhöjningen. Behöver jag räkna kolhydrater vid graviditetsdiabetes?  Det kan vara hjälpsamt i början för att lära sig hur olika mat påverkar ditt blodsocker. Din vårdgivare kan ge dig mer specifik vägledning. Kan jag äta sötsaker alls om jag har graviditetsdiabetes?  Små mängder ibland kan vara okej, men fokusera på näringsrik mat och spara sötsaker till speciella tillfällen. Vad händer om mitt blodsocker blir för högt under graviditeten?  Kontakta din vårdgivare för råd. Ibland kan läkemedel behövas utöver kostförändringar. Kommer jag få diabetes typ 2 senare?  Det är en ökad risk, men genom att fortsätta med hälsosamma matvanor och regelbunden träning kan du minska risken betydligt. Lär mer om kost under och efter graviditeten. 18 tips för att lindra illamående under graviditeten Mat under amning: Vad ska du äta och vad bör du undvika? Vegetarisk och vegansk mat under graviditeten: Så får du i dig all näring Bra mat under graviditeten: Vad ska du äta som gravid?

Att äta rätt under graviditeten kan kännas överväldigande med alla olika råd som florerar. Sanningen är att du inte behöver äta för två, men du behöver äta smartare.  Under graviditeten ökar behovet av flera näringsämnen medan energibehovet inte ökar i samma utsträckning. Näring (vitaminer och mineraler) är inte samma sak som energi (det kroppen använder som bränsle för att leva). I början av graviditeten behöver du inte äta mer än vanligt, men det är extra viktigt att maten är näringsrik. I mitten av graviditeten kan du lägga till ett extra mellanmål om dagen, och i slutet kan två extra mellanmål varje dag vara aktuellt. Rätt kolhydrater för dig som gravid Kolhydrater bidrar med mycket näring i kosten som järn, magnesium, folat (folsyra), kalium, vitamin E samt fenoler. Du behöver minst 130 gram kolhydrater per dag för att täcka hjärnans behov av glukos. Som gravid vill du undvika att hamna i ketos, vilket kan hända om du äter för lite kolhydrater. Bästa kolhydratkällorna för gravida Välj gärna fullkornsvarianter av:  Bröd, pasta och bulgur  Havreris och grynsorter som havregryn, matvete och korngryn Fullkornsvarianter har mer näring än de ljusare sorterna och bidrar med längre mättnadskänsla. De minskar också risken att utveckla diabetes typ 2 och hjärt-kärlsjukdom längre fram i livet. Begränsa snabba kolhydrater Begränsa intaget av snabba kolhydrater som finns i vitt bröd, bakverk och godis. Dessa tillför inte mycket näring och ger endast kortvarig mättnad. Rimliga mängder per vecka: Maximalt 100 gram lösgodis, choklad eller chips  Välj lightvariant istället för vanlig läsk eller saft om du vill dricka sådant Protein: Hur mycket behöver du som gravid? Protein mättar bra och gör att du håller dig mätt längre. Proteinbehovet ökar gradvis genom hela graviditeten, och under sista trimestern bör dina mellanmål inte enbart bestå av frukter. Bästa proteinkällorna under graviditeten Magra alternativ att prioritera: Kyckling i olika former: färs, kycklingbacon, filéer och kycklingben Fisk som odlad lax, sill, konserverad makrill, konserverad tonfisk, torsk, sej och alaska pollock  Bönor, linser och vegetariska eller veganska köttalternativ Begränsa rött kött: Försök att begränsa mängden rött kött till maximalt 350 gram per vecka. Tips: Variera proteinkällorna för att öka intaget av näringsämnen. Smarta proteinrika mellanmål Exempel på näringsrika mellanmål:  Ett mjukt fullkornsbröd med smör, 2 skivor skinka, lite grönsaker ovanpå och ett kokt ägg  En skål naturell yoghurt, sockerfri yoghurt, kvarg eller mager grekisk yoghurt med 1,5 deciliter havrekuddar och ett litet äpple Fett: Kvalitet före kvantitet Kosten måste innehålla fett för att vi ska kunna ta upp de fettlösliga vitaminerna. Vilken typ av fett och mängden fett har stor betydelse för din hälsa. Undvik för mycket mättat fett Ett stort intag av mättat fett ökar risken för hjärt-kärlsjukdomar. Begränsa intaget av mättat fett som finns i:  Feta mejeriprodukter  Charkprodukter Tips: Välj mejeriprodukter med lägre fetthalt och leta efter nyckelhålet på förpackningarna. Prioritera nyttiga fetter Ät mer av enkel- och fleromättat fett som finns i:  Rapsolja och olivolja   Avokado och nötter  Fet fisk Extra viktigt: Fet fisk, rapsolja och valnötter innehåller även omega 3 som är extra viktigt under graviditeten. Gravida rekommenderas äta minst 200 gram fet fisk per vecka (lax, sill, konserverad makrill), annars rekommenderas omega 3-tillskott motsvarande minst 200 milligram DHA (dokosahexaensyra, en typ av omega-3 som är viktig för barnets hjärn- och ögonutveckling). Håll koll på mängden Fett är mycket energirikt. En matsked olja, flytande margarin eller smör innehåller 130 kalorier, vilket motsvarar ett litet mellanmål. Se över hur mycket du använder i matlagningen och på grönsakerna. Frukt och grönsaker: Målet är minst 500 gram per dag Rekommenderad daglig mängd Gravida rekommenderas äta minst 500 gram frukt, bär och grönsaker dagligen, men gärna upp emot 800 gram per dag. Två frukter och två portioner (nävar) grönsaker motsvarar cirka 500 gram. Kom ihåg:  Grönsaker i maten som lök och krossade tomater räknas också med! Smart tallriksplanering En bra tumregel är att fylla tallriken med hälften grönsaker och alltid börja ta grönsaker innan du fyller på med det andra. Grova grönsaker som mättar länge: Vitkål, morötter och broccoli Blomkål, brytbönor och ärtor Dessa är rika på fibrer och ger en långvarig mättnadskänsla. Tips:  Prova att köpa en ny sorts grönsak eller frukt varje gång du handlar och engagera gärna din partner eller dina barn om du har några sedan tidigare. Mejeriprodukter: Din viktigaste kalciumkälla Mejeriprodukter är den största källan till kalcium i kosten och är rik på vitamin D, B12, fosfor och riboflavin. Välj gärna sorter med låg fetthalt. Rekommenderad daglig mängd Gravida rekommenderas äta 5 deciliter magra mejeriprodukter per dag. Det kan till exempel vara:  Olika yoghurtsorter, fil och mjölk  Kvarg och keso  Hårdost (1 skiva hårdost = 1 deciliter)  Mjukost (drygt 1 matsked) Viktigt: Om du regelbundet får i dig mindre än 3 deciliter och vet att du inte kommer att få i dig mer via kosten är alternativet att ta ett separat kalciumtillskott under graviditeten. Ät regelbundet för bästa välmående De allra flesta av oss mår bra av att äta regelbundet. Det bidrar till en jämnare mättnad- och hungerkänsla under dagen och eventuellt sug minskar. Det underlättar också för att minska intaget av sockerrika livsmedel som godis, fikabröd och söt dryck. Rekommenderad måltidsfördelning: Tre huvudmål per dag  Två till tre mellanmål per dag Kom ihåg:  Mellanmål är mellan huvudmålen och behöver därför inte vara så stora. Praktiska verktyg för en bra kost Nyckelhålet – din guide till nyttigare val Nyckelhålet är en symbol som olika livsmedelstillverkare har med på sina förpackningar för att visa att de innehåller:  Mindre salt och socker  Mer fibrer och fullkorn  Mindre eller bättre fetter Dessa är till exempel vanliga på bröd-, fling- och mejeriförpackningar. Försök att välja nyckelhålsmärkta livsmedel när det är möjligt. Tallriksmodellen – för perfekt balans För att ha en bra balans av de olika delarna på tallriken är tallriksmodellen ett utmärkt verktyg. Den hjälper dig att få rätt proportioner av grönsaker, protein och kolhydrater. Tips för att använda tallriksmodellen:    Om du motionerar mycket kan du ta mer av kolhydrat- och proteinportionerna Oftast räcker en portion – vänta några minuter innan du tar mer eftersom det tar tid innan mättnadskänslan kommer Om du fortfarande är hungrig, ät mer grönsaker eller ta en frukt till efterrätt Drick gärna vatten till alla måltider Få personlig kostrådgivning under graviditeten Känner du dig osäker på din kost under graviditeten eller har specifika frågor om näring?  Det är helt naturligt att vilja göra allt rätt för ditt barn. På Femcare förstår vår erfarna dietist att graviditet kan väcka många frågor om kost och näring.  Vi erbjuder personlig rådgivning som är anpassad efter just dina behov, preferenser och livsstil. Läs mer och boka tid för digitalt möte med dietist här.  Vanliga frågor om kost under graviditeten Behöver jag verkligen äta för två under graviditeten?  Nej, det är en myt! Ditt energibehov ökar endast måttligt under graviditeten, men näringsbehovet ökar mer. Fokusera på kvalitet före kvantitet. Kan jag fortsätta med min vegetariska eller veganska kost under graviditeten?  Ja, men var extra noga med att få i dig tillräckligt med protein, järn, vitamin B12, kalcium och omega-3. Överväg kosttillskott efter rådgivning. Vilka livsmedel ska jag undvika helt när jag är gravid?  Undvik vissa fisksorter, charkuterier, naturläkemedlel, opastöriserade mejeriprodukter, alkohol och begränsa koffeinintaget.  Hur vet jag om jag äter tillräckligt under graviditeten?  Din barnmorska följer din viktökning och kan ge dig råd. Lyssna på din kropp och ät när du är hungrig, men fokusera på näringsrik mat. Lär mer om kost under och efter graviditeten. 18 tips för att lindra illamående under graviditeten Mat under amning: Vad ska du äta och vad bör du undvika? Vegetarisk och vegansk mat under graviditeten: Så får du i dig all näring Mat vid graviditetsdiabetes: Så äter du för stabilt blodsocker

Att må illa under början av graviditeten är verkligen jobbigt – och du är absolut inte ensam om att uppleva det. Mellan 50-90% av alla gravida går igenom graviditetsillamående , och för de flesta pågår det från vecka fyra fram till runt vecka 20. En del kan tyvärr ha kvar illamåendet längre än så. Illamåendet orsakas bland annat av alla hormonella förändringar som sker i din kropp. Och under tiden du mår illa kan du vara extra känslig mot matens utseende, konsistens och lukt. Det kan kännas frustrerande att inte kunna äta som vanligt, men det viktigaste är att du äter av det som du faktiskt klarar av under denna period. Viktiga tillskott under graviditeten Det är viktigt att fortsätta ta ditt folsyratillskott på 400 mg fram till v 12 och om du har svårt att äta fet fisk som lax, sill eller makrill (minst 200 gram/v), är det också rekommenderat att du äter omega 3 tillskott som innehåller minst 200 mg DHA dagligen. Om du inte får behålla maten som du äter bör du komplettera med valfritt multivitamintillskott (tablett, brustablett, tuggtablett, flytande form, spray). Syftet med den här korta guiden är att hjälpa dig hitta saker i kosten som du tolererar, ge förslag på hur du kan anpassa ditt ätande för att få dig bättre, samt hitta vägar att förbättra närings- och energiintaget i den mån det går. 18 praktiska tips för att minska graviditetsillamående 1. Ät mindre portioner oftare Små mängder mat är lättare för kroppen att hantera när du mår illa. Börja med några tuggor varje kvart  När det känns enklare, försök att äta lite varje halvtimme och därefter ytterligare lite var 45:e min  Arbeta dig fram till att äta mindre måltider var 3:e timme 2. Välj mat med mycket kolhydrater Kolhydrater är ofta lättare att tolerera och ger snabb energi. Exempel på bra kolhydratkällor är bröd, pasta, ris, potatis och flingor. 3. Drick smart och regelbundet Vätskeintag är viktigt, men tajmningen kan göra stor skillnad. Alla drycker går bra, försök även att använda drycker som energikällor, tex juice, mjölk eller dylikt  Vänta med att dricka till måltider och drick mellan måltider, vänta helst mer än 30 min efter en måltid  Drick lite åt gången 4. Undvik fet och friterad mat Dessa livsmedel kan förvärra illamåendet och är svårare att smälta. Smör, margarin, majonnäs, bacon, såser, salladsdressingar, pajskal, bakelser, friterat kött, pommes frittes, gräddglass 5. Håll dig borta från starka lukter Lukter kan trigga illamående, särskilt när du redan mår illa. Drycker, maträtter, livsmedel som t.ex. fisk 6. Undvik koffein Koffein kan förvärra illamåendet för vissa. Detta finns i kaffe, svart te, coladrycker som Coca Cola och Pepsi 7. Tänk på matens temperatur Extrema temperaturer kan göra det svårare att äta. Väldigt varm eller kall mat kan göra det svårt att äta en måltid. Frysta glasspinnar kan dock gå bra för en del. Du kan prova att frysa smoothie till glasspinnar  Ljummen mat kan tolereras bättre för en del 8. Ät direkt när du vaknar Att äta något innan du går upp kan minska morgonillamåendet. Prova att ha lite salta kex/knäckebröd/dylikt vid sängen. Ät lite innan du går upp på morgonen. För en del minskar yrsel och illamående Vänta inte för länge med frukosten 9. Hantera kraftiga kräkningar rätt Vid intensiva kräkningar behöver du anpassa ditt vätskeintag. Undvik att dricka juice eller mjölk och återintroducera när detta avtagit Drick hellre andra drycker som vatten eller kolsyrade drycker, sug på isbitar för att undvika uttorkning Drick rikligt med vätskeersättning gärna flera tabletter om dagen 10. Undvik favoritmat Skydda dina favoriträtter från negativa associationer. Undvik att äta det du tycker om väldigt mycket. Det finns en risk att du tar avstånd från dessa livsmedel/maträtter efter graviditeten på grund av dåliga matminnen 11. Prova ingefära Ingefära är ett naturligt medel mot illamående. Ingefära kan dämpa illamående, prova att ha det i mat eller dryck. Du kan även tugga på mindre bitar av torkad ingefära. (ej mer än totalt en tumnagel stor) 12. Testa sura smaker Sura smaker kan ofta tolereras bättre och minska illamåendet. Sura livsmedel som citron och lime brukar uppskattas av många 13. Ha alltid något att äta med dig En tom mage kan förvärra illamåendet. Se till att alltid ha med dig något att äta. En tom mage kan i sig leda till illamående 14. Välj flytande kost Drycker kan ibland vara lättare att få i sig än fast mat. Smoothies, kalla soppor, näringsdrycker, flytande måltidsersättningar, proteindrycker, gainers  Flytande kan ibland tolereras bättre än fast mat 15. Undvik matlagning Matos och lukter från köket kan trigga illamående. Matos triggar för många illamående, det kan därför vara bra att låta någon annan laga maten och vara noga med att sätta på fläkten och möjligen öppna fönstren för att vädra 16. Minimera luktpåverkan Starka lukter från andra källor än mat kan också påverka. Matos, rengöringsmedel, sköljmedel, parfymer 17. Distrahera dig själv Mental avledning kan hjälpa dig att fokusera på annat än illamåendet. Prova att göra andra saker för att distraherad dig från ditt illamående, till exempel gå på en promenad, träffa vänner eller genomför dina intressen. 18. Undvik andra triggers Olika faktorer i miljön kan förvärra illamåendet. Blinkande eller starkt ljus Tryck över magen  Höga ljud (tv, buller, barn)  Stå upp för länge  Rörelser, till exempel ostabilt underlag  Tom mage Livsmedel som ofta fungerar bra Här är förslag på mat som många gravida tolererar väl när de mår illa. Kolhydrater och torr mat Kex, rostat bröd, knäckebröd, brödpinnar, majskakor, smörgåsrån Småkakor, måltidsbarer, flingor utan tillbehör, ingefärskakor  Vitt ris  Mosad kokt potatis, kokt potatis  Kokt pasta Ostkaka  Kalla pannkakor Vätska och kalla alternativ Ingefära i varmt vatten med citron, gingerale  All dryck med citron  Fruktjuice som kan spädas med vatten eller tillsättas citronsaft  Vanligt vatten, kolsyrat vatten • Isglass, sorbet, nedfrusen juice, nedfrusen näringsdryck, nedfrusen smoothie  Buljong  Frukt, färsk eller fryst Mat efter smakpreferenser Salt:  chips, pretzels, nachos, ost, saltiner Surt:  picklade grönsaker, lemonad/citronvatten Sött:  söta flingor, kakor tex Belvita, smoothie, picklad ingefära Jordigt:  brunt ris, svampsoppa, quinoa, hummus, aubergine Crunchy:  nötter, fröknäcke, stjälkselleri, gröna äpplen, majskakor Smaklöst:  pannkakor (kalla), kokt potatis, mosad potatis, pasta, risgrynsgröt, mannagrynsgröt, ostkaka Mjukt:  puréer, mosad potatis, nudlar Fuktigt:  melon, ananas, isglass, sorbet, juice Torrt:  torra kex, rån, skorpor, knäckebröd Skydda dina tänder under graviditeten Det är viktigt att sköta sin tandhälsa om du kräks mycket. Magsäcken innehåller saltsyra som kan fräta på tänderna. Borsta inte tänderna direkt efter kräkning, vänta i minst en timme och skölj med vatten eller flourskölj direkt efteråt för att bli av med saltsyran. Borsta alltid med flourtandkräm och använd gärna flourskölj. Det är bra att välja vatten som dryck och undvika sura drycker som juice och läsk för att gynna emaljen på dina tänder och minska risken för karies. Tuggummi och flourtabletter är också bra för tänderna. Få personlig rådgivning kring ditt graviditetsillamående Mår du illa under graviditeten och känner att du behöver personlig rådgivning? Vår erfarna dietist på Femcare förstår hur utmanande det kan vara och erbjuder skräddarsydda råd som passar just din situation.  Vi finns här för att stötta dig genom denna tid och hjälpa dig hitta strategier som fungerar för dig. Läs mer och boka tid för digitalt möte med dietist här.  Vanliga frågor om graviditetsillamående Hur länge varar graviditetsillamåendet?  För de flesta pågår illamåendet från vecka fyra fram till runt vecka 20, men en del kan ha ett ihållande illamående under hela graviditeten. Är det normalt att må illa under graviditeten?  Ja, mellan 50-90% av alla gravida upplever graviditetsillamående. Det är en helt normal del av graviditeten. Vad orsakar graviditetsillamåendet?  Illamåendet orsakas bland annat av hormonella förändringar som sker i kroppen under graviditeten. Kan jag äta mindre varierat när jag mår illa?  Ja, det är okej att äta av det som du klarar av under tiden som illamåendet pågår. Det viktigaste är att du får i dig näring och energi. Vilka tillskott ska jag ta om jag inte får behålla maten?  Fortsätt med folsyratillskott på 400 mg fram till vecka 12 och omega 3 med minst 200 mg DHA dagligen. Om du inte får behålla maten bör du komplettera med ett multivitamintillskott. När ska jag söka hjälp för mitt illamående?  Om du har kraftiga kräkningar och inte kan behålla vätska eller mat, eller om illamåendet påverkar ditt dagliga liv kraftigt, bör du kontakta vården. Lär mer om kost under och efter graviditeten. Mat under amning: Vad ska du äta och vad bör du undvika? Vegetarisk och vegansk mat under graviditeten: Så får du i dig all näring Mat vid graviditetsdiabetes: Så äter du för stabilt blodsocker Bra mat under graviditeten: Vad ska du äta som gravid?

Har du en känsla av att du är gravid, men är osäker på om det är PMS eller verkliga graviditetstecken? Eller har du nyligen fått ett positivt graviditetstest och undrar vad du kan förvänta dig i tidig graviditet? Många kvinnor upplever liknande symtom vid både graviditet och vanlig PMS, vilket kan göra det svårt att veta säkert innan ett graviditetstest.  I den här artikeln går vi igenom de vanligaste tidiga tecknen på graviditet och vad som händer i din kropp under den första tiden – från misstanke till bekräftad graviditet och din första kontakt med barnmorskemottagningen. Du kommer kunna läsa om: När man kan märka de första tecknen på graviditet Vilka tidiga tecken du kan hålla utkik efter När du bör ta ett graviditetstest Vad som händer i kroppen under tidig graviditet Vem du kontaktar när du är gravid Dina besök hos barnmorskan Vanliga frågor om tidig graviditet Om längtan att veta tidigt – tecken innan graviditetstest Väntan på att få veta om du är gravid kan kännas oändlig. Många kvinnor känner igen känslan av att leta efter varje möjligt tecken på graviditet. Det är helt naturligt att vilja ha svar direkt, men att leta efter tidiga tecken innan förväntad mens kan göra det svårare att hantera besvikelsen om mensen ändå kommer.  Det säkraste och minst stressande är att vänta till dagarna runt din förväntade mens och ta ett graviditetstest om mensen är försenad. Men vi förstår också att det är svårt att bara sitta och vänta, och därför går vi igenom vilka tidiga tecken som skulle kunna uppstå redan innan mensens första dag.  När kan man märka tecken på graviditet? För att förstå när graviditetstecken kan uppstå, är det viktigt att känna till hur graviditetsveckor räknas – något som kan verka förvirrande eftersom graviditeten räknas från innan du ens är gravid: Graviditetsvecka 1-2 : Detta är tiden innan befruktning – räkningen börjar från första dagen på din senaste mens. Graviditetsvecka 3 : Nu sker ägglossning och eventuell befruktning. Graviditetsvecka 4 : Ägget har implanterats i livmodern. Först nu börjar kroppen producera graviditetshormonet hCG. De allra första tecknen kan märkas först efter implantationen, alltså 6-10 dagar efter ägglossningen, när kroppen börjar producera graviditetshormon. För många kvinnor sammanfaller detta med tidpunkten för förväntad mens, eller strax innan. Vissa kvinnor kan känna en molande, stickande känsla, liknande mensvärk, när ägget fäster vid livmoderväggen. Ibland kan även en liten blödning uppstå. Växtvärk i buken kan sedan komma och gå under den tidiga graviditeten.  Kom ihåg att de flesta kvinnor inte känner några symtom alls under denna tidiga fas. Det är helt normalt och inget att oroa sig för. 13 tidiga tecken på graviditet – symtom som kan avslöja om du är gravid Alla kvinnor upplever graviditet på olika sätt. Du kanske får många av dessa symtom, bara några få, eller inga alls. Det kan därför vara svårt, att leta efter tecken på graviditet. Din upplevelse av tidig graviditet är personlig, och det finns inget rätt eller fel. 1. Utebliven mens Det mest pålitliga tecknet på graviditet är att mensen uteblir. Om din mens brukar vara regelbunden och den inte kommer som förväntat, kan det vara dags att ta ett graviditetstest. Många tester är tillräckligt känsliga för att visa ett resultat redan från den dag då mensen skulle ha kommit. Det finns även extra känsliga graviditetstester som kan visa resultat några dagar innan förväntad mens, men dessa kan ge falskt negativa svar om de tas för tidigt. 2. Trötthet En överväldigande trötthet är vanlig i tidig graviditet. Många blir plötsligt andfådda och känner att de har sämre kondition än vanligt, vilket kan märkas redan mycket tidigt. 3. Ömma och spända bröst Hormonförändringar kan göra brösten ömma, svullna och känsliga. Detta kan likna känslan före mens, men ofta mer intensivt. 4. Illamående och/eller kräkningar Illamående kan uppträda när som helst på dygnet och börjar ofta runt vecka 6, men kan komma både tidigare och senare. 5. Förändrat lukt- och smaksinne Många blir plötsligt överkänsliga för vissa dofter eller får avsmak för mat de tidigare tyckt om. Du kan märka att dofter som aldrig besvärat dig förut nu känns överväldigande. 6. Humörsvängningar Plötslig gråtmildhet, irritabilitet eller andra humörsvängningar kan uppstå på grund av den hormonella omställningen. 7. Behov att kissa oftare Ett tidigt tecken på graviditet är att du kan behöva kissa oftare än tidigare. Detta beror inte på att livmodern trycker på blåsan (som senare i graviditeten) utan på att kroppen redan i tidig graviditet har mer vätska som behöver passera genom njurarna. 8. Förstoppning Hormoner som påverkar matsmältningen kan leda till förstoppning redan i tidig graviditet. 9. Huvudvärk Huvudvärk i tidig graviditet kan bero på sjunkande järnvärden och förändringar i blodnivåerna. Du kan också få hormonell huvudvärk. 10. Nästäppa Ökad blodvolym kan göra slemhinnorna svullna, vilket leder till nästäppa och en känsla av att vara täppt i näsan utan att vara förkyld. 11. Ökade flytningar Många kvinnor kan märka en ökning av flytningar i tidig graviditet. Detta är en naturlig förändring som hjälper till att skydda slidan. De mer vattniga flytningarna kommer oftast senare under graviditeten. 12. Metallsmak i munnen En del kvinnor upplever en metallisk smak i munnen eller en känsla av torrhet i munnen under tidig graviditet.  13. Implantationsblödning En liten blödning kan inträffa när det befruktade ägget fäster vid livmoderväggen. Den är oftast mycket mindre än en vanlig mens. När ska jag ta ett graviditetstest? Ett graviditetstest mäter nivån av hCG (humant choriongonadotropin) i urinen, ett hormon som produceras när ett befruktat ägg fäster vid livmoderslemhinnan. De tidigaste testerna kan visa ett positivt resultat 6-10 dagar efter ägglossningen. För mest tillförlitligt resultat rekommenderas att vänta till tiden för förväntad mens, alltså ungefär två veckor efter ägglossning. Detta motsvarar ungefär graviditetsvecka 4. För bästa resultat, ta ett test: När din mens är försenad  Med morgonurin (när hCG-koncentrationen är högst) Enligt instruktionerna på förpackningen Är testet negativt men mensen fortfarande uteblir? Vänta några dagar och testa igen. Tidiga test kan ibland missa en graviditet eftersom hormonnivåerna ännu inte är tillräckligt höga. Ett positivt graviditetstest är nästan alltid pålitligt – det är mycket ovanligt att det visar fel. Däremot behöver ett negativt test inte nödvändigtvis utesluta graviditet, eftersom det kan vara taget för tidigt. Vad händer i kroppen under tidig graviditet? Kroppen genomgår enorma förändringar redan i graviditetens början: Hormonomställning : Kroppen börjar producera hCG, och nivåerna av progesteron och östrogen ökar kraftigt. Dessa hormonförändringar orsakar många av de tidiga graviditetssymtomen som trötthet, illamående och humörsvängningar. Livmoderns förändring : Livmodern, som normalt är ungefär 7-8 cm lång i bäckenet, börjar förbereda sig för att växa. De kraftiga hormonpåslagen hjälper livmoderns glatta muskulatur att bli mer töjbar. Detta är nödvändigt för att livmodern ska kunna expandera och ge plats för det växande fostret. Blodvolym och vätskebalans : Kroppen börjar producera mer vätska som påverkar många organ. Blodtrycket sjunker ofta något och kan orsaka yrsel. Den ökade vätskenivån påverkar också blodvärdena, och många känner sig därför andfådda och upplever sämre kondition redan i tidig graviditet. Energiomsättningen : Din kropp jobbar hårdare och förbränner mer energi under tidig graviditet. Detta kan göra dig både tröttare och hungrigare än vanligt. Kan symtom komma och gå under graviditeten? Ja, det är helt normalt att symtom varierar i intensitet under graviditeten, och det är inget att oroa sig för om ett symtom försvinner. Många kvinnor mår generellt sämre under graviditetsvecka 6-9, när nivåerna av hCG är som högst. När man sedan börjar må bättre runt vecka 9-10 kan det ibland leda till oro, men att symtomen minskar är en naturlig del av graviditetens förlopp. Även bröstspänningar och andra symtom kan komma och gå. Ibland vänjer sig kroppen vid vissa symtom, som spända bröst, vilket gör att de inte känns lika intensiva efter ett tag. Dagsformen spelar också in – en dålig natts sömn kan förvärra illamåendet nästa dag, medan en bättre natts sömn kan ge en dag med mindre symtom. Vem kontaktar jag om jag är gravid? När du har fått ett positivt graviditetstest är det dags att kontakta en barnmorskemottagning (BMM, tidigare kallad mödravårdscentral eller MVC). Det rekommenderas att göra detta så snart du vet att du är gravid, för att få en tid för ett första inskrivningsbesök. När du är gravid och vill behålla barnet är det barnmorskor som ansvarar för din vård genom hela graviditeten – inte att förväxla med BVC (barnavårdscentral) som tar vid efter barnets födelse. Vid den första kontakten med BMM bokar de in en inskrivningstid, som kan ske från det att du fått ett positivt graviditetstest upp till ungefär graviditetsvecka 8. Femcares barnmorskemottagningar Femcare driver två fullständiga barnmorskemottagningar: Oxbackskliniken  i Södertälje Vasamamma  i Stockholm Hos Femcare kan ditt första inskrivningsmöte ske digitalt om du önskar. Detta hälsosamtal fokuserar på livsstil, kost och vanliga frågor, och lägger grunden för planeringen av graviditeten och den första tiden som förälder.  Det digitala alternativet gör att du kan få viktiga frågor besvarade utan att behöva ta ledigt från jobbet. Du kan sitta bekvämt hemma eller på en plats där du känner dig trygg, vilket många föredrar. Mellan dina inbokade besök kan du enkelt nå din barnmorska via chatt, något som många uppskattar när frågor dyker upp. Du har också möjlighet att boka videomöte samma dag om du behöver snabb rådgivning kring exempelvis mediciner eller symtom. På Femcare får du träffa samma barnmorska genom hela graviditeten, både digitalt och fysiskt.  Det gör att din barnmorska lär känna just din graviditet och dina behov, vilket ger mer personlig vård och färre upprepningar vid varje besök. Förutom första inskrivningssamtalet kan även vissa andra besök som inte kräver fysisk undersökning göras via videomöte, men de flesta besök sker naturligtvis på plats på våra mottagningar. Dina besök hos barnmorskan under graviditeten Under graviditeten följer alla barnmorskemottagningar ett basprogram med rutinbesök. Här är en översikt över besöken i basprogrammet: Vecka 5-12 – Första inskrivningsbesöket : Hälsosamtal om dina levnadsvanor, provtagning och information om fosterdiagnostik. Vecka 7-12 – Andra inskrivningsbesöket : Genomgång av sjukdomshistoria, ärftlighet och livssituation. Planering av graviditeten och beslut om eventuell fosterdiagnostik. Vecka 16 : Enskilt samtal om hur du mår och tankar kring förlossning, amning och föräldraskap. Vecka 18-20 – Rutinultraljud : Undersökning av fostrets anatomi där du oftast kan få veta barnets kön om du önskar. Vecka 20-25 : Kontroll och samtal om amning och kroppsliga förändringar (främst för förstföderskor). Vecka 25 : Första mätningen av magen (symfys-fundus). Blodprover och information om fosterrörelser. Vecka 29 : Graviditetskontroll med mätningar och provtagning. Fortsatta besök : Om du väntar ditt första barn besöker du barnmorskan ungefär varannan vecka från vecka 29. Om du fött barn tidigare kommer du på besök ungefär var tredje vecka från vecka 29. Eftervårdsbesök : Cirka 6-12 veckor efter förlossningen för uppföljning av din hälsa och förlossningsupplevelse. Läs mer om tiden efter förlossningen här  för att förbereda dig redan under graviditeten. Här kan du läsa mer om besöken på 1177 på Vårdguiden . Utöver dessa grundläggande besök anpassas vården efter dina individuella behov. Graviditet väcker många frågor och ibland oro – och det är helt normalt att behöva mer stöd än vad basprogrammet erbjuder.  Som patient på Femcare kan du höra av dig när som helst mellan besöken via vår chatt. Vår barnmorska finns tillgänglig för att besvara dina frågor eller boka in ett extra besök om det behövs. Vanliga frågor och svar om tidig graviditet Vad är skillnaden mellan PMS och graviditetssymtom? Skillnaden mellan PMS och tidiga graviditetssymtom kan vara mycket svår att upptäcka, innan förväntad mens. Symtomen är i princip desamma – förstoppning, svullnad i kroppen, humörsvängningar – eftersom de orsakas av liknande hormonförändringar. En viktig sak att komma ihåg är att vissa kvinnor inte känner några graviditetssymtom alls. Detta kan skapa oro när de möter andra gravida kvinnor som berättar om alla symtom de upplever. Men variation är helt normalt – vissa känner mycket, andra känner ingenting. Om du aldrig tidigare haft PMS och plötsligt får symtom som spända bröst, förstoppning, svullnad eller humörsvängningar, kan det vara ett tydligare tecken på graviditet. Men det mest pålitliga sättet att veta är ändå att ta ett graviditetstest när mensen är försenad. Kan man få mens trots att man är gravid? Nej, tekniskt sett får du inte mens när du är gravid, men det kan förekomma blödningar som liknar mens. Dessa blödningar är i de flesta fall helt ofarliga. En så kallad nidblödning kan uppstå när kroppen, som är van vid menstruationscykeln, reagerar med en mindre blödning när det befruktade ägget fäster vid livmoderväggen. Denna blödning är vanligtvis mycket mindre än en normal mens. Det kan också förekomma andra blödningar i tidig graviditet. Slemhinnorna i underlivet blir mer känsliga när du är gravid på grund av ökat östrogen. Det gör att aktiviteter som samlag eller ansträngning vid förstoppning lättare kan orsaka små blödningar. Dessa är oftast helt ofarliga. En viktig skillnad att känna till:  Blödningar utan smärta är sällan något att oroa sig för. Om du däremot får en blödning tillsammans med mensvärksliknande smärtor, kontakta din barnmorska för råd. I tidig graviditet kan man inte alltid göra något åt blödningar, men barnmorskan kan ge stöd och råd om när du eventuellt behöver söka akut vård. När ska jag berätta om min graviditet för andra? Det finns ingen absolut regel för när du ska berätta om din graviditet – det är ett personligt beslut. Traditionellt har många väntat till efter graviditetsvecka 12, då risken för missfall minskar avsevärt. Men denna kultur håller på att förändras. Det viktigaste är att du berättar när det känns rätt för dig. Om du vill dela glädjen tidigt med nära vänner och familj som du skulle anförtro dig till även vid ett missfall, finns det ingen anledning att vänta. Varje kvinna och par behöver göra sitt eget val baserat på sin livssituation och hur bekväma de känner sig med att dela nyheten. Jag är orolig för missfall – hur stor är risken? Att känna viss oro för missfall är normalt, men kom ihåg att sannolikheten för en lyckad graviditet är mycket större än risken för missfall. Efter graviditetsvecka 12 har risken minskat avsevärt, vilket är en anledning till att många väljer att vänta med att berätta om graviditeten till efter denna tidpunkt. En blödning utan smärta i tidig graviditet behöver inte betyda att något är fel – många kvinnor får mindre blödningar under graviditeten utan komplikationer. Om du upplever en blödning tillsammans med smärta, kontakta din barnmorska.  Även om det i tidig graviditet ofta inte finns någon behandling som kan förhindra ett pågående missfall, är det värdefullt att få prata med din barnmorska för stöd och för att få veta när du bör söka akut vård. Kom ihåg att missfall oftast beror på kromosomala avvikelser eller andra biologiska faktorer som ligger utanför din kontroll – inte på något du gjort eller inte gjort. När kan jag göra ett tidigt ultraljud? Ett tidigt ultraljud kan göras från graviditetsvecka 6-7, vilket är tidigare än det rutinmässiga ultraljudet som ingår i basprogrammet (vanligtvis vecka 18-20). Vid ett tidigt ultraljud kan man bekräfta att: Graviditeten är i livmodern (inte en utomkvedsgraviditet) Det finns hjärtaktivitet hos embryot Graviditetslängden stämmer Det är ett eller flera foster (tvillingar eller fler) För många kan ett tidigt ultraljud ge trygghet och en första visuell kontakt med graviditeten.  På Femcare erbjuder vi tidiga ultraljud för dig som önskar det. Läs mer och boka tid för tidigt ultraljud här. Vad är NIPT och vad visar testet? NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing) är ett blodprov som kan upptäcka kromosomavvikelser hos fostret med hög säkerhet, utan risk för barnet. Testet görs genom ett vanligt blodprov från mamman och kan utföras från graviditetsvecka 10. På Femcare kan du boka NIPT-test och få professionell rådgivning om resultatet. Läs mer om vad NIPT visar  eller boka tid för NIPT hos Femcare här. Vad gör jag om jag är gravid men inte vill behålla barnet? Om du är gravid men inte vill behålla barnet finns det möjlighet till abort. I Sverige har alla kvinnor rätt till abort till och med graviditetsvecka 18, utan att behöva uppge skäl för beslutet. Fram till graviditetsvecka 22 kan abort beviljas efter särskild prövning. För att få hjälp med en abort kan du kontakta en gynekologisk mottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning.  Det finns olika metoder för abort beroende på hur långt gången graviditeten är. Du kommer att få information och stöd genom hela processen. Läs mer om abortlagen på 1177. Lita på din kropp och din barnmorska Tidig graviditet kan vara en spännande men också orolig tid. Kom ihåg att varje graviditet är unik, och det finns inget "rätt" sätt att känna eller uppleva den första tiden. Om du fått ett positivt graviditetstest kan du boka tid för inskrivning hos Femcare .  Hos oss får du: Träffa samma barnmorska genom hela graviditeten  Möjlighet till digitala möten – flexibelt för din vardag Direktkontakt via chatt – ställ frågor när de dyker upp utan att vänta på nästa besök Snabb tillgänglighet – boka videomöte samma dag vid behov Våra barnmorskor finns här för att ta hand om dig genom hela graviditeten, svara på dina frågor och ge dig det stöd du behöver – både digitalt och på plats på våra mottagningar.

Är du osäker på om du behöver boka en tid på en mottagning, eller om det räcker med ett digitalt besök?  Den här artikeln hjälper dig att förstå vad som passar i olika situationer, och vem du ska vända dig till – barnmorska eller gynekolog – beroende på vilka besvär eller frågor du har. Du får veta: Vilka besvär som kan hanteras digitalt När fysisk undersökning krävs Hur digitala besök går till och vad de kostar Du är alltid välkommen att boka ett kostnadsfritt videobesök hos barnmorska för att få rådgivning och guidning kring ditt besvär. Vid behov kommer hon att hjälpa dig vidare till rätt typ av besök, så att du får den hjälp du behöver.  Boka tid hos en av våra barnmorskor här När digital vård fungerar bra – och varför barnmorskan ofta är rätt start Har du besvär som mensvärk, klimakteriesymtom, humörsvängningar eller frågor om preventivmedel? I många fall går det att få hjälp med den här typen av besvär direkt genom ett digitalt samtal. Du beskriver dina symtom, får rådgivning och kan ofta påbörja behandling utan att behöva resa någonstans. Det här är ett smidigt alternativ om du till exempel har svårt att ta dig till en mottagning, har ett pressat schema eller är hemma med barn. Barnmorskan är ofta den bästa vägen in i kvinnovården. Du kanske tänker att gynekologisk vård alltid innebär en fysisk undersökning, men så är det inte. I många fall räcker det långt att få prata med någon som förstår sig på kvinnokroppen och kan hjälpa dig att hitta rätt orsak och behandling för dina symtom. Ett digitalt samtal med en barnmorska är ett bra första steg, oavsett om du söker för något nytt eller behöver uppföljning. Det kostar inget och kan ge både svar och vägledning – ofta utan att du behöver betala för att träffa en gynekolog. Barnmorskor har bred kunskap inom kvinnohälsa och kan hjälpa dig med bland annat: Preventivmedel och receptförnyelse Mensbesvär och PMS Klimakterierådgivning och behandlingsalternativ Frågor kring graviditet Urinläckage och knipövningar Fertilitetsrådgivning på grundläggande nivå Smärta vid sex Råd om sexuell hälsa och egenvård Om du behöver en fysisk undersökning eller specialiserad bedömning, hjälper barnmorskan dig vidare till rätt vårdgivare. Du får hjälp att ta rätt väg från början och slipper gissa själv om ditt besvär kräver en gynekolog eller inte. När fungerar digitala besök bra? Många besvär kan hanteras utan att du behöver komma in på en mottagning. Här är några exempel på när ett digitalt besök ofta fungerar bra: 1. Preventivmedelsrådgivning Preventivmedelsrådgivning är en av de vanligaste sakerna vi hjälper till med digitalt. Det bygger ofta på samtal snarare än fysisk undersökning. Vid ett digitalt besök kan du få hjälp med: Förnyelse av recept på p-piller, p-plåster eller p-ring Rådgivning om vilket preventivmedel som kan passa dig Riskbedömningar om du är över 40 år eller har högt BMI Frågor om biverkningar Läs mer och boka tid för rådgivning om preventivmedel här.   2. PMS- och PMDS-besvär Vid PMS och PMDS är det din beskrivning av symtomen som är avgörande för diagnosen – inte en fysisk undersökning. Digitala besök passar bra om du upplever: Humörsvängningar före mens Irritabilitet eller nedstämdhet kopplat till menscykeln Ökad känslighet eller ångest Fysiska symtom som ömmande bröst, huvudvärk eller svullnad. Här berättar vi mer om behandling vid PMS och PMDS.   Barnmorskan kan hjälpa dig förstå vad som händer i din kropp och ge råd om behandling. Läs mer och boka tid för rådgivning kring PMS och PMDS här.   3. Klimakteriebesvär Klimakteriet är en naturlig fas i livet, men kan innebära besvärliga symtom. Vid ett digitalt besök kan du få råd och eventuell behandling anpassad efter dina behov. Om du redan vet att du vill ha hormonbehandling för dina klimakteriebesvär kan du boka tid direkt hos en gynekolog . Är du osäker på vad som är rätt för dig kan en barnmorska vara ett bra första steg för rådgivning. Du kan få hjälp med symtom som: Värmevallningar och svettningar Sömnstörningar Humörsvängningar, nedstämdhet eller ångest Hjärtklappning och trötthet Torrhet i underlivet Andra vanliga och ovanliga klimakteriesymtom Läs mer och boka tid för klimakteriebesvär här.   4. Graviditetsrådgivning Många frågor och besvär under graviditeten kan hanteras digitalt – inte minst i början av graviditeten. Exempel på vad du kan få hjälp med: Inskrivningssamtal i början av graviditeten Rådgivning vid graviditetsillamående Frågor om bäckensmärta Vanliga bekymmer under tidig graviditet Förlossningsrädsla och mentalt stöd Information om fosterdiagnostik och ultraljud Råd om kost och livsstil under graviditeten Boka tid för graviditetsrelaterade besvär/frågor hos våra barnmorskor. 5. Frågor kring fertilitet Om du har svårt att bli gravid, eller vill förstå mer om hur fertilitet fungerar, kan ett första digitalt besök vara ett bra sätt att komma igång. Du kan få hjälp med: Råd om kost, stress och sömnens påverkan på fertilitet Förklaring av faktorer som ägglossning, ålder och menscykel Vägledning kring om och när du bör gå vidare med utredning Boka tid för kostnadsfri rådgivning om fertilitet här. 6. Egenvårdsrådgivning Många vanliga besvär kan behandlas med egenvård. En barnmorska kan hjälpa dig att förstå vad du kan göra själv, till exempel vid: Svampinfektion:  Klåda, sveda och vita flytningar. Råd om receptfria läkemedel och förebyggande åtgärder. Bakteriell vaginos:  Illaluktande flytningar och obalans i underlivet. Råd om behandling och förebyggande. Torrhet i underlivet:  Sveda och obehag, särskilt efter klimakteriet. Råd om fuktgivande produkter och eventuell lokal östrogenbehandling. Oro för sexuellt överförbara infektioner (STI):  Råd om testning, skydd och när du bör söka vidare vård. Flytningar:  Förändringar i färg, konsistens eller lukt. Råd om vad som är normalt och när det kan vara tecken på infektion. 7. Andra vanliga besvär som kan hanteras digitalt Du kan också få rådgivning vid många andra typer av besvär. Det här kan vara ett bra första steg för att få hjälp att förstå vad som händer i kroppen och vilket vårdbehov du har.  Exempel på besvär: Blödningsrubbningar Endometrios PCOS Urinvägsinfektion under graviditet Sexuella besvär Smärta efter förlossning Urinläckage Digital rådgivning hos dietist – ett extra stöd för hormonell balans Kost och livsstil påverkar mer än många tror, inte minst när det gäller hormonell hälsa. Besvär som PMS, klimakteriesymtom, PCOS eller trötthet kan ofta lindras med rätt matvanor och rutiner. Här kan en dietist ge ett bra och viktigt stöd.  I ett digitalt samtal går ni tillsammans igenom dina kostvanor, symtom och mål. Utan att behöva lämna hemmet får du vägledning som är anpassad efter dig och din vardag.  Dietisten kan hjälpa dig med: Kostråd för att lindra hormonella besvär Strategier för att jämna ut blodsockersvängningar, till exempel vid PMS Råd vid PCOS för att minska insulinresistens Vägledning kring kosttillskott i olika faser av livet Förståelse för kopplingen mellan mat, energi och humör Precis som vid samtal med barnmorska eller gynekolog behövs ingen fysisk undersökning. Du får ett individanpassat upplägg  och möjlighet till uppföljning om du vill följa upp hur förändringarna fungerar för dig. Läs mer och boka tid med vår dietist här.   När behöver du ett fysiskt besök? Även om mycket kan hanteras digitalt finns det situationer där en fysisk undersökning behövs. Det kan handla om långvariga besvär, smärta som inte går över eller symtom som kräver att vårdpersonalen undersöker dig mer noggrant. Tillstånd där du bör boka ett fysiskt besök: Besvär i underlivet som inte går över trots egenvård, eller som ofta kommer tillbaka Kraftig buksmärta som inte lindras av receptfria läkemedel Långdragna eller mycket rikliga blödningar med klumpar Utebliven mens (amenorré), där det kan behövas provtagning eller undersökning av äggstockarna Knölar eller andra förändringar i underlivet Sök vård direkt vid följande symtom: Ensidig buksmärta under graviditet (kan vara tecken på utomkvedshavandeskap) Mycket kraftig smärta som inte går över Feber efter förlossning utan tydlig förklaring Kraftig blödning med klumpar efter abort eller missfall Du behöver inte själv avgöra vilken typ av vård som krävs. Ett digitalt möte med en barnmorska kan vara ett bra första steg även vid mer allvarliga besvär – du får hjälp att bedöma situationen och vägledning till rätt vårdgivare.  Korta väntetider och större flexibilitet  En stor fördel med digital vård är att du ofta kan få en tid mycket snabbare än vid fysiska besök. På Femcare kan du i många fall boka ett samtal redan samma dag – ibland inom bara några timmar. Det gör det lättare att söka hjälp även när livet är fullt av annat. Du slipper restid, kan prata med vårdpersonal från ditt eget hem och behöver inte anpassa dig efter mottagningens öppettider. Det passar bra om du har svårt att ta ledigt, är hemma med barn eller bara vill få hjälp utan att vänta i flera dagar. Digitala besök gör det också möjligt att söka vård även när du känner dig trött eller krasslig. Och under perioder då många är sjuka minskar dessutom risken för att du själv blir smittad. Praktiska tips inför digitala besök med Femcare För att ditt digitala besök ska bli så bra som möjligt finns det några saker att tänka på. För det tekniska behöver du en smartphone där du har laddat ner Femcares app .  Du loggar in med BankID för säker identifiering.  Välj en plats med bra internetuppkoppling där du kan prata ostört. Inför besöket kan du förbereda dig genom att: Kolla ditt blodtryck om du söker för klimakteriebesvär eller preventivmedel. Du kan kolla blodtrycket på de flesta apoteken i Sverige. Ha koll på dina aktuella läkemedel (via 1177  eller apoteket.se ) Anteckna dina symtom och frågor så du inte glömmer något Många är oroliga för att de behöver visa upp sitt underliv vid ett digitalt besök, men det gör man bara fysiskt på plats hos oss. Vi undersöker aldrig underlivet digitalt – besöket handlar enbart om samtal, rådgivning och uppföljning. Vanliga frågor om digitala vårdbesök Hur hanteras läkemedelsrecept och receptförnyelse digitalt? Det beror på vilket läkemedel det gäller: Klimakteriebehandling:  Ofta skrivs det första receptet ut för tre månader. Därefter behövs en uppföljning, till exempel blodtryckskontroll, innan ett längre recept på upp till ett år kan ges. Preventivmedel:  Kan ofta förnyas digitalt, antingen av barnmorska eller gynekolog. Det beror på vilken typ av preventivmedel det gäller, samt din ålder och eventuella riskfaktorer. Läkemedel vid PMS eller PMDS:  Förskrivs efter samtal med gynekolog och följs upp årligen innan fortsatt behandling. Om du är osäker på vad som gäller – boka en tid med en barnmorska kostnadsfritt så hjälper vi dig reda ut det. Hur fungerar provtagning när man har digital vård? Även om mycket kan skötas digitalt, finns det tillfällen då provtagning behövs – till exempel för att följa upp en behandling eller ställa en mer säker diagnos. Du får då en digital remiss från oss och kan lämna prov på en av Unilabs provtagningsenheter . Om det inte finns en mottagning nära dig, finns oftast andra alternativ. Vi samarbetar också med Testmottagningen , som har över 160 provtagningsställen runt om i Sverige. Det gör att de flesta kan lämna prover nära sin bostad. Vid vissa behandlingar, som till exempel testosteronbehandling, bokar vi ett digitalt uppföljningssamtal när provsvaren kommit. Då går vi tillsammans igenom resultatet och anpassar behandlingen vid behov. Vad kostar digitala och fysiska besök hos barnmorska? Alla barnmorskebesök, oavsett om de är digitala eller fysiska, är kostnadsfria för patienter i Sverige. Vad kostar digitala och fysiska besök hos gynekolog på Femcare? Digitalt besök:  800 kronor (ingår inte i högkostnadsskyddet) Fysiskt besök:  275 kronor (ingår i högkostnadsskyddet genom vårt regionavtal) Exempel: Om du söker hjälp för klimakteriebesvär kan det innebära ett första samtal, en uppföljning efter tre månader och därefter en årlig kontroll. Första året kan kostnaden landa på cirka 1 600 kronor – utöver eventuella kostnader för provtagning. Kan ungdomar under 18 år söka digital vård hos Femcare? Ja, det går bra att söka vård hos oss även om du är under 18 år, men det finns vissa skillnader beroende på vilken typ av vård du söker. Digital vård hos gynekolog och fysiska besök: Från 15 år:  Du kan i regel söka vård själv, utan att föräldrar behöver informeras. Det gäller framför allt frågor som rör sexuell hälsa, preventivmedel och STI-provtagning. Under 15 år:  Då görs en mognadsbedömning. I vissa fall kan vårdnadshavare behöva kopplas in, beroende på vad du söker för. Digital vård hos barnmorska:  Tillgänglig från 23 års ålder. För yngre personer kan även ungdomsmottagningen  vara ett bra alternativ. Där finns ofta både barnmorskor och gynekologer. När ska jag söka hos barnmorska och när hos gynekolog? Vid många besvär är det en bra idé att börja med att boka ett digitalt besök hos en barnmorska. Barnmorskor har bred kompetens inom kvinnohälsa och kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning och vägledning vidare om det behövs. Om ditt ärende kräver en fysisk undersökning eller specialistvård, hjälper barnmorskan dig att komma vidare till en gynekolog. Det gör att du slipper gissa själv vem du ska vända dig till. Barnmorskebesök är avgiftsfria, och du får hjälp av någon med djup kunskap om till exempel mens, preventivmedel, klimakteriet och fertilitet. I många fall är det ett bättre första steg än att söka hos en allmänläkare eller en digital vårdtjänst utan specialicering på kvinnovård.  Hur långa är väntetiderna hos Femcare? För digitala besök hos barnmorska eller gynekolog på Femcare kan du ofta få en tid samma vecka – ibland redan samma dag. Om du behöver ett fysiskt besök hos gynekolog är väntetiden vanligtvis omkring fyra veckor på våra mottagningar. Sök hjälp hos Femcare – vi finns här för dig Du behöver inte gå med besvär som påverkar din vardag. Många problem inom kvinnohälsa går att hantera snabbt och smidigt – utan att lämna hemmet. Ett digitalt besök hos en barnmorska är kostnadsfritt och kan vara ett bra första steg. Våra barnmorskor har lång erfarenhet och bred kunskap inom kvinnohälsa. De kan ofta hjälpa dig direkt eller guida dig vidare vid behov. På Femcare erbjuder vi både digitala och fysiska besök. För många är digitala samtal ett enklare sätt att få hjälp: Kortare väntetider, ofta samma vecka Du slipper restid och kan delta hemifrån Passar bra om du är hemma med barn eller har svårt att ta ledigt Samma höga kvalitet som ett fysiskt besök – för många besvär Ingen fråga är för stor eller för liten. På Femcare tar vi dina symtom på allvar och finns här för att du ska få rätt hjälp – utan långa väntetider.  Boka en tid för digitalt besök här.

Magmuskeldelning, eller rektusdiastas, är något många gravida känner till och i många fall är ordet förknippat med oro. I denna artikel ska vi förkovra oss lite kring vad rektusdiastas faktiskt är, och hur vi kan tänka kring det. Vad är en rektusdiastas? För att förstå vad det är som delas, kan det vara bra att ha lite bättre koll på bålens anatomi. Enkelt förklarat kan man säga att vi har tre lager av bukmuskler, vi har de djupa (m. transversus abdominis), de sneda (m. obliquus externus och internus) och de raka bukmusklerna (m. rectus abdominis). Alla dessa kommer gemensamt att fästa in i det vertikala bindvävsstråk i linje med naveln som kallas linea alba. Linea alba har alltså en bredd, och de raka bukmusklerna kommer inte sitta ihop hos någon. Bredden mellan de raka bukmusklerna varierar från person till person, så detta kan vara bra information att ha med sig! Det finns alltså alltid en delning mellan de raka magmusklerna. I takt med att graviditeten fortgår kommer magmusklerna att sträckas ut för att ge plats till den växande livmodern. Vi vet från forskning att alla gravida har en delning mellan de raka magmusklerna i vecka 35, och avståndet mellan de raka bukmusklerna kommer nu att öka. När detta avstånd blir mer än 2,7 cm brukar det i forskningen definieras som en “diastas”, men detta avstånd varierar och det är omdiskuterat gällande detta mätvärde, eftersom det inte är många som vet hur avståndet var innan graviditeten. Delningen efter graviditeten Det sker en spontan återhämtning av magmusklerna de första åtta veckorna postpartum men i många fall kan det ta upp till ett år för delningen att minska efter graviditeten. Ca 30% av alla kvinnor beräknas ha kvar ett litet ökat avstånd ett år postpartum och detta i sig är ingenting farligt eller avvikande. Det är inte själva avståndet mellan magmusklerna som är det viktiga utan muskelfunktionen! Att träna upp bålmusklerna och klara av att skapa en god spänning i bålmuskulatur och linea alba är det viktiga, inte hur stort avståndet är. Viktigt att poängtera att det inte finns några vetenskapliga belägg för att det finns något samband mellan rektusdiastas, ländryggssmärta, bäckenbottendysfunktion, framfall eller inkontinens. Skulle du däremot uppleva smärta, obehag och nedsatt funktion kring bålen och diastasen är det viktigt att få hjälp. Börja hos en fysioterapeut för hjälp med övningar för att stärka funktionen kring bålen! ‍Har du nyss genomgått en förlossning? Här berättar vi mer om postpartum och tiden efter förlossningen.   ‍ Källor Bö K, Hilde G, Kolberg Tennfjord M, Bakken Sperstad J, Ellström Eng M. Pelvic floor muscle function, pelvic floor dysfunction and diastasis recti abdominis: Prospective cohort study. Neurourology and urodynamics. 2017;36:716-721. Bakken Sperstad J, Kolberg Tennfjord M, Hilde G, Ellström Eng M, Bö K. Diastasis recti abdominis during pregnancy and 12 months after childbirths: prevalence, risk factors and report of lumbopelvic pain. Br J Sports Med. 2016;0:1-6. Coldron Y, Stokes M J, Newham D J, Cook K. Postpartum characteristics of rectus abdominis on ultrasound imaging. Manual Therapy. 2008;13:112-121. Gilleard WL, Brown LM. Structure and function of the abdominal muscles in primigravid subjects during pregnancy and immediate postbirths period. PhysTher. 1996;76:750-762.

Att vilja komma tillbaka till sin tidigare träningsnivå eller att vilja komma igång med löpning är en känsla många upplever efter att de fött barn. Löpning är en lättillgänglig och bra aktivitet, men det kan vara en fördel att vara återhållsam med just löpning den första tiden efter att du har fött barn. Femcare guidar dig i hur du på ett säkert och tryggt sätt kan komma tillbaka till löpning efter graviditet och förlossning. Löpning kräver en stark bäckenbotten och bål‍ Efter både graviditet och förlossning kommer bäckenbotten vara påverkad. Även efter en kejsarfödsel har bäckenbotten blivit uttänjd samt att vi i rehabiliteringen även har en bukoperation att förhålla oss till. Under en vaginal födsel tänjs strukturerna i bäckenbotten ut mer än 300 %, vilket gör att de inte är i toppform och behöver tid att komma tillbaka till god funktion. Vid löpning har vi en mark-kraft-reaktion på 1,6-2,5 ggr/kroppsvikt. Detta innebär att vi behöver ha en stark och koordinerad bäckenbotten för att strukturerna ska orka bära våra inre organ och hålla oss kontinenta, det vill säga inte läcka urin, gas eller avföring. Vi behöver också ha god styrka i bålen då även bålmuskulaturen påverkas under graviditeten. Därför behöver dessa muskler stärkas upp! En nyförlöst kropp har inte samma förmåga att stå emot krafterna som uppstår vid löpning. Rekommendationen är därmed att avvakta med löpning de 3-6 första månaderna efter förlossningen. ‍Att tänka på när du börjar löpträna Att direkt gå ut och springa samma runda, på samma hastighet som innan graviditeten är ofta fel ambitionsnivå. För att träningen ska bli rolig och hållbar behöver stegringen ske successivt. Ett kanadensiskt forskarteam har tagit fram riktlinjer som guidar oss i om kroppen är redo för att komma igång med löpning efter att vi fött barn. Det är till exempel bra att börja med att växla mellan att springa och gå, exempelvis 1-2 minuter av varje. Det viktigaste är att känna efter hur det känns under och efter träningen. Våga lita på kroppen, känns det bra så är det bra! ‍Viktiga symtom att vara vaksam över: Urin/analinkontinens Att snabbt känna ett behov av att kissa eller bajsa som du inte kan hålla Tyngdkänsla/tryck/obehag i underlivet Samlagssmärta Smärta i ländrygg/bäcken Obehag, nedsatt styrka från bålen Problem med tarmtömning Pågående blödning eller ökad blodförlust mer än 8 veckor efter förlossningen, som inte är kopplade till menstruation Upplever du någon av dessa symtom är det bra att ta kontakt med vården. Hos en fysioterapeut kan du få hjälp att lägga upp träningen efter dina individuella behov. ‍Har du nyligen genomgått en förlossning? Här berättar vi mer om postpartum och tiden efter förlossningen.   Källor Goom T, Donnelly G & Brockwell E. (2019). Returning to running postnatal – guidelines for medical, health and fitness professionals managing this population. 10.13140/RG.2.2.35256.90880/2.