Många gravida känner oro inför NIPT-testet. Det är helt naturligt – det handlar ju om ditt barn. I den här artikeln får du svar på de vanligaste frågorna och all information du behöver för att känna dig trygg med ditt beslut. Vad är NIPT? NIPT står för Non-Invasive Prenatal Testing – på svenska betyder det "icke-invasiv fosterdiagnostik". Det är ett enkelt blodprov som kan upptäcka vissa kromosomavvikelser hos fostret redan från graviditetsvecka 10. Testet fungerar genom att analysera fostrets DNA som cirkulerar i ditt blod. Under graviditeten släpper moderkakan ut små mängder av fostrets DNA i ditt blodomlopp, och genom att analysera detta kan laboratoriet upptäcka vissa kromosomavvikelser. Till skillnad från fostervattenprov eller moderkaksprov behöver läkaren inte föra in instrument i livmodern. Det räcker med ett vanligt blodprov i armen, vilket inte innebär någon risk för missfall. Läs mer om NIPT-test och vad som ingår När kan du göra NIPT-testet? NIPT kan göras från graviditetsvecka 10+0. Innan dess finns det inte tillräckligt med fostrets DNA i ditt blod för att analysen ska vara tillförlitlig. Innan du gör NIPT måste du ha gjort ett ultraljud som visar exakt graviditetslängd, att fostret lever och utvecklas normalt, samt om det är ett eller flera foster. Läs mer om tidigt ultraljud här. Vilka kromosomavvikelser kan NIPT upptäcka? NIPT-testet undersöker de vanligaste kromosomavvikelserna: Trisomi 21 (Downs syndrom)  Den vanligaste kromosomavvikelsen, som påverkar barnets utveckling och kan ge varierande grad av intellektuell funktionsnedsättning Trisomi 18 (Edwards syndrom)  En mer komplex avvikelse som ofta medför allvarliga hälsoutmaningar Trisomi 13 (Pataus syndrom)  En ovanlig men allvarlig avvikelse som påverkar flera organ Könskromosomavvikelser som Turners syndrom och Klinefelters syndrom  Avvikelser som kan påverka tillväxt och utveckling Testet kan också berätta fostrets kön om du vill veta det, vilket många uppskattar som en bonus. Vad kan NIPT inte upptäcka?  NIPT undersöker bara kromosomavvikelser. Testet kan inte upptäcka hjärtfel, neuralrörsdefekter som ryggmärgsbråck, andra strukturella avvikelser eller genmutationer. Vad kostar NIPT och när är det gratis? Kostnaden för NIPT varierar mellan olika leverantörer. Inom offentlig vård erbjuds NIPT kostnadsfritt om du har hög risk på KUB-testet, tidigare barn med kromosomavvikelse, ärftlig benägenhet för kromosomavvikelser eller specifika medicinska indikationer. Tillgången varierar dock mellan regioner. Många väljer att göra NIPT privat för att få svar tidigare, få snabbare resultat och slippa vänta på remiss och köer. Hur går NIPT-testet till? Processen är enkel och smidig. Innan du bokar är det viktigt att du läser på om hur testet går till och vad som händer vid ett eventuellt avvikande resultat, så att du känner dig förberedd oavsett utfall. Läs gärna Socialstyrelsens information om kromosomavvikelser samt informationen från Svenskt nätverk för information kring fosterdiagnostik . För att kunna göra NIPT krävs ett ultraljud som visar exakt graviditetslängd, att fostret lever och utvecklas normalt, samt om det är ett eller flera foster. Om du har gjort ett ultraljud som är max en vecka gammalt behöver du inte boka ett nytt – men utan ultraljud kan NIPT-testet inte utföras. Du bokar tid för NIPT med eller utan ultraljud beroende på om du redan har ett aktuellt ultraljud. Du behöver inte fasta innan testet. På mottagningen görs ultraljudet först om du valt det, följt av ett enkelt blodprov i armen. Det går snabbt och enkelt, precis som ett vanligt blodprov, och enda biverkningen kan vara en liten ömhet på stickstället. Väntetiden på svar varierar. Hos oss på Femcare får du oftast resultat inom 4-8 arbetsdagar. Vid normalt resultat får du skriftligt besked, och då behövs inga ytterligare åtgärder. Om testet visar avvikande resultat kontaktas du för ett personligt samtal där vi går igenom resultatet tillsammans. Oavsett utfall finns vi här för att ge dig stöd och vägledning. Vad händer vid avvikande NIPT-resultat? Det kan kännas överväldigande om NIPT-testet visar ökad risk för kromosomavvikelse. Men det är viktigt att komma ihåg att NIPT är ett screeningtest, inte en diagnos. Det betyder att resultatet behöver bekräftas med ytterligare tester. Nästa steg innebär vanligtvis: Ett samtal med barnmorska eller läkare där vi går igenom resultatet tillsammans Remiss till fostermedicinskt centrum för fortsatt utredning Du får hjälp att välja mellan fostervattenprov eller moderkaksprov för att få en säker diagnos Vägledning och stöd under hela processen  När det gäller tillförlitlighet har NIPT en träffsäkerhet på 99,9 % för trisomi 21. För trisomi 18 och 13 är den något lägre, vilket är anledningen till att avvikande resultat alltid behöver bekräftas med ytterligare tester. Att tänka på innan NIPT-testet Innan du bestämmer dig för NIPT kan det vara bra att diskutera några grundläggande frågor med din partner. Vad kommer ni att göra med informationen? Hur påverkar resultatet era beslut? Vilka avvikelser vill ni känna till och vill ni veta fostrets kön? Vissa kvinnor känner att testet ger trygghet och kontroll, medan andra upplever att det skapar onödig oro eller går emot deras värderingar. Det finns inget rätt eller fel svar – bara det som känns rätt för er. Det är helt normalt att känna oro inför testet, ångest under väntetiden och osäkerhet om vad man vill veta. Du behöver inte bestämma dig ensam. Prata med din partner, vänner eller med våra läkare – vi finns här för att stötta dig. Gör det som känns bäst för dig Välkommen till oss på Vasamamma i centrala Stockholm. Vissa vill ha information tidigt i graviditeten, andra föredrar att vänta eller avstå helt. Det finns inget rätt eller fel val, bara det som känns bäst för dig. Vill du göra ett NIPT-test? Läs mer och boka tid för NIPT i Stockholm här. Vanliga frågor om NIPT Är NIPT bättre än KUB-testet? NIPT- och KUB-testet kompletterar varandra snarare än konkurrerar. NIPT kan göras tidigare (från vecka 10) och har högre träffsäkerhet för kromosomavvikelser. KUB-testet (vecka 11-14) undersöker samma kromosomavvikelser men har något lägre träffsäkerhet – fördelen är dock att det också kontrollerar fostrets organ genom ultraljud. Gör du NIPT i vecka 10 rekommenderas du ändå att göra ett första trimester-ultraljud (FTUL) i vecka 12 för att kontrollera fostrets utveckling. Vid mycket hög risk på KUB-testet (1/2 till 1/50) rekommenderas fostervattenprov eller moderkaksprov direkt, utan NIPT. Hur tillförlitligt är NIPT? När det gäller tillförlitlighet har NIPT en träffsäkerhet på 99,9 % för trisomi 21. För trisomi 18 och 13 är den något lägre, vilket är anledningen till att avvikande resultat alltid behöver bekräftas med ytterligare tester. Vilken vecka gör man NIPT-test? NIPT kan tidigast göras i graviditetsvecka 10+0. Innan dess finns det inte tillräckligt med fostrets DNA i blodet för en tillförlitlig analys. Kan man göra NIPT i vecka 9? Nej, NIPT kan inte göras före vecka 10+0 eftersom andelen fostrets DNA i mammans blod är för låg för att ge ett tillförlitligt resultat. Vad kostar NIPT hos Femcare? Hos oss på Femcare kostar NIPT-testet: NIPT: 4 790 kr NIPT + ultraljud: 5 190 kr Du får svar inom 4-10 arbetsdagar. Varför erbjuder ni inte komplett analys av alla kromosomer? Vi erbjuder NIPT som undersöker de vanligaste kromosomavvikelserna (trisomi 13, 18 och 21) samt könskromosomavvikelser. Detta baseras på omfattande forskning och dokumentation som visar hög tillförlitlighet. För de avvikelser vi undersöker – som utgör de absolut vanligaste kromosomavvikelserna – har NIPT visat sig vara mycket tillförlitligt med en träffsäkerhet på 99,9% för trisomi 21. Vad händer om NIPT visar att fostret kan ha en kromosomavvikelse? Vid avvikande NIPT-resultat behövs fortsatt utredning med invasiv fosterdiagnostik (fostervattenprov eller moderkaksprov) för att bekräfta resultatet. Om du önskar, så skickar vi remiss för vidare bedömning och utredning.   Kan man göra NIPT om man bär tvillingar? Ja, men det är något mer komplicerat. Vissa laboratorier kan analysera tvillingar medan andra inte kan det. Diskutera med din vårdgivare vad som gäller för just ditt fall. Vad händer om NIPT måste göras om? I cirka 1% av fallen får provet tas om på grund av tekniska orsaker eller för låg andel fostrets DNA. Detta ingår i kostnaden och du får en ny tid så snart som möjligt. Kan NIPT visa fel kön? Risken för fel könsbestämning är mycket liten, under 1%, när testet görs från vecka 10. Hur ofta visar NIPT falskt resultat? NIPT kan ge både falskt positiva (visar risk när det inte finns någon) och falskt negativa (missar en verklig avvikelse) resultat. Falskt negativa är mycket ovanliga - testet missar mindre än 1% av verkliga fall. Falskt positiva är vanligare och varierar beroende på vilken avvikelse det gäller och mammans ålder. Kan man göra NIPT-test gratis? Ja, NIPT erbjuds kostnadsfritt inom offentlig vård om du har hög risk på KUB-testet, tidigare barn med kromosomavvikelse, ärftlig benägenhet eller specifika medicinska indikationer. Tillgången varierar dock mellan regioner. Läs mer på 1177.  Hur ofta visar NIPT falskt positivt? Falskt positiva resultat varierar beroende på vilken kromosomavvikelse det gäller. För Downs syndrom (trisomi 21) är det omkring 0,1-0,5% falskt positiva. För andra avvikelser kan siffran vara högre. Det är därför fortsatt utredning med fostervattenprov eller moderkaksprov alltid rekommenderas vid avvikande NIPT-resultat.

Att se sitt barn för första gången på en ultraljudsskärm är en av graviditetens mest minnesvärda stunder. För många blivande föräldrar väcker ultraljudet både förväntan och oro – är barnet friskt och kommer jag höra hjärtslagen?  Ultraljud är en undersökning som använder ljudvågor för att skapa bilder av ditt barn, helt utan strålning. Metoden anses vara helt säker för både dig och barnet. I den här guiden får du veta: När du kan göra ultraljud under graviditeten Vad man kan se vid olika tidpunkter Hur undersökningen går till Vad som händer om något upptäcks Svar på vanliga frågor om ultraljud När gör man ultraljud under graviditeten? Alla gravida i Sverige erbjuds ett rutinultraljud runt graviditetsvecka 18–20. Det är en del av mödrahälsovården och syftet är att kontrollera att barnet utvecklas normalt.  Ultraljud kan även göras tidigare eller senare i graviditeten. Redan från vecka 6–7 kan ett tidigt ultraljud  visa att graviditeten sitter i livmodern, bekräfta hjärtslag och ge en mer exakt beräkning av graviditetslängden.  Utöver rutinultraljudet kan ytterligare ultraljud erbjudas om det finns medicinska skäl. Det kan handla om att kontrollera barnets tillväxt, följa fostervattenmängden för att se att moderkakan fungerar som den ska eller följa upp avvikelser från ett tidigare ultraljud. Vad kan man se vid olika tidpunkter? Vecka 7-8 – den första bekräftelsen Det är först nu ultraljud brukar kunna ge tydlig information. Under den här perioden kan man se hinnsäcken i livmodern och ofta de första hjärtslagen – en liten fladdrande rörelse – som brukar vara ett starkt känslomässigt ögonblick. Man kan även se om det är ett eller flera foster och mäta graviditetslängden. Om du nyligen upptäckt att du är gravid eller känner igen de tidiga tecknen på graviditet , kan ett tidigt ultraljud ge bekräftelse och trygghet. Tidigt ultraljud ingår inte i mödrahälsovården utan görs privat.  Hos oss på Femcare kan du boka ett tidigt ultraljud redan från vecka 7+0, utfört av erfarna barnmorskor på vår mottagning Vasamamma i centrala Stockholm. Läs mer och boka tidigt ultraljud här. Vecka 12 – tidigt ultraljud eller KUB Vid vecka 12 syns barnet tydligare. Huvud, armar och ben går att urskilja och barnet rör sig. Ett tidigt ultraljud i vecka 12 kan ge en tydligare bild av utvecklingen och bekräfta beräknad förlossningsdag. Fosterdiagnostik, som KUB-test (kombinerat ultraljud och biokemi), görs i vecka 11-14 (vanligtvis vecka 12-13) via regionens barnmorskemottagningar. Vid KUB mäter man även nacktransparensen – en vätskeansamling i barnets nacke. En ökad nacktransparens kan vara en tidig signal om kromosomavvikelser, men det ger inte ett definitivt svar. Tillsammans med blodprover från mamman kan det ge en riskbedömning. I Region Stockholm erbjuds alla gravida antingen FTUL (fosterultraljudsundersökning med nackuppklarning) eller KUB. Hör av dig till din barnmorska för information om hur det fungerar i din region. Om du vill ha mer säker information om kromosomavvikelser finns möjligheten att göra ett NIPT-test – ett blodprov som kan visa olika typer av avvikelser. Läs mer och boka NIPT här.   Vecka 18-20 – rutinultraljudet Detta är det ultraljud som alla gravida i Sverige erbjuds. Nu går det att se barnets organ i detalj.  Barnmorskan eller läkaren går igenom: Hjärnans struktur och skallens form Hjärtat och de stora blodkärlen Ryggraden Njurar, mage och urinblåsa Armar, ben, händer och fötter Ansiktet, särskilt läpp och gom Moderkakans placering Fostervattenmängden Navelsträngen I många fall kan könet synas, men inte alltid beroende på hur barnet ligger. Viktigt att veta är att inte alla avvikelser går att upptäcka på ultraljud. Mindre missbildningar, vissa hjärtfel, funktionsnedsättningar och problem som utvecklas senare i graviditeten kan vara svåra att se. Senare i graviditeten – tillväxtkontroller Efter vecka 30 kan tillväxtultraljud göras om det finns medicinska skäl, till exempel om barnet verkar vara litet, stort, eller om man behöver följa moderkakan och fostervattnet extra noga. Olika typer av ultraljud Tidigt dateringsultraljud (v. 7-12)  – bekräftar graviditeten, visar hjärtslag, antal foster och graviditetslängd. Läs mer och boka tidigt ultraljud här.  Fosterdiagnostik: FTUL och KUB-ultraljud (v. 11-13) – kombineras med blodprov och används för att bedöma sannolikheten för trisomi 13, 18 och 21 (Downs syndrom). Detta erbjuds via regionens barnmorskemottagningar. I Region Stockholm erbjuds alla gravida antingen FTUL eller KUB. Rutinultraljud (v. 18-20)  – erbjuds alla gravida genom mödrahälsovården Tillväxtultraljud  – görs vid behov senare i graviditeten. Vaginalt ultraljud  – används ibland i stället för vanligt ultraljud. Detta används framför allt tidigt i graviditeten och när man behöver extra tydliga bilder. Hur går ett ultraljud till? När du kommer till undersökningen får du ligga på en brits, oftast på rygg. Den som utför ultraljudet stryker en gel över magen. Det är ofta en barnmorska, läkare eller sonograferare med särskild utbildning i ultraljud. Gelen kan kännas lite kall men behövs för att ljudvågorna ska ledas in i kroppen. Med hjälp av en liten handhållen apparat, en transducer, förs ljudvågorna in och omvandlas till bilder på skärmen. Du får se bilderna i realtid, samtidigt som barnmorskan eller läkaren förklarar vad som syns och mäter barnet. Efteråt får du vanligtvis med dig några utskrivna bilder hem – ett fint minne från första mötet med ditt barn.  Ett rutinultraljud tar ungefär 20-30 minuter. Ett tidigt ultraljud är kortare, omkring 10-15 minuter. Vad händer om något avvikande upptäcks? Att få besked om att något inte ser helt normalt ut kan vara omtumlande. Men om det skulle visa något avvisande, kommer du få mycket stöttning.  Om ultraljudet visar något som behöver utredas erbjuds du: En mer detaljerad undersökning (fosterdiagnostiskt ultraljud) där specialister tittar närmare på fostret Samtal med en läkare som förklarar vad som upptäckts och vad det kan innebära Genetisk vägledning – en kurator eller läkare som är specialist på ärftlighet och kan hjälpa er förstå situationen Fler kontroller och uppföljningar under graviditeten Det är viktigt att veta att även ett helt normalt ultraljud inte kan garantera att barnet är helt friskt. Vissa tillstånd eller funktionsnedsättningar går inte att upptäcka. Men undersökningen ger viktig information om utvecklingen och kan ge trygghet under graviditeten. Om du vill ha ytterligare information om kromosomavvikelser finns möjligheten att komplettera ultraljudet med ett NIPT-test – ett blodprov som kan påvisa kromosomavvikelser tidigt i graviditeten. Läs mer och boka NIPT . Är ultraljud säkert för barnet? Ja, ultraljud är en säker metod. Det används över hela världen och har gjort det i decennier utan att man sett några skadliga effekter för barnet. Till skillnad från röntgen använder ultraljud inga strålar, utan ljudvågor. Du kan göra ultraljud flera gånger under graviditeten om det finns medicinska skäl. Enligt svenska rekommendationer  bör ultraljud ha ett tydligt syfte – som en del av mödrahälsovården, för att utreda symtom eller för att ge dig trygghet tidigt i graviditeten. Detta är en försiktighetsprincip, även om ultraljud anses vara en säker metod. Alla undersökningar under graviditeten är frivilliga, och du bestämmer själv över din vård. Om du känner oro eller osäkerhet inför ett ultraljud är det viktigt att prata med din barnmorska eller läkare så att du kan göra ett informerat val. Förberedelser inför ultraljud Inför de flesta ultraljud krävs inga förberedelser. Vid rutinultraljudet i vecka 18-20 kan du gå på toaletten precis som vanligt innan besöket. Vid tidiga ultraljud som görs på magen kan man ibland bli ombedd att ha en lite fylld blåsa för tydligare bilder. Vid vaginalt ultraljud är det tvärtom – då ska blåsan vara tom. Du får information om vad som gäller för din undersökning i samband med bokningen. Ta gärna med din partner eller någon närstående om du vill. Det kan vara en känslomässig stund som många vill dela. Boka ultraljud i centrala Stockholm Graviditet väcker många känslor och frågor. Hos oss på Femcare kan du boka tidigt ultraljud från vecka 7+0 på barnmorskemottagningen Vasamamma i centrala Stockholm . Våra erfarna barnmorskor ger dig tydlig information och svarar på alla dina frågor. För fosterdiagnostik med nackuppklarning (FTUL) eller KUB hänvisar vi till din ordinarie barnmorskemottagning. Vanliga frågor om ultraljud När gör man ultraljud under graviditeten? Alla gravida i Sverige erbjuds ett rutinultraljud i vecka 18-20 genom mödrahälsovården. Du kan också välja att göra ett tidigt ultraljud privat redan från vecka 7+0. Ytterligare ultraljud kan erbjudas om det finns medicinska skäl, som oro för barnets tillväxt eller om något behöver följas upp. Har du precis blivit gravid? I den här artikeln berättar vi bland annat om vem du ska kontakta först, och hur dina besök hos vården kommer se ut: Tidiga tecken på graviditet Hur tidigt kan graviditet synas på ultraljud? Graviditet kan synas på ultraljud redan i vecka 5. Vid den tidpunkten ser man hinnsäcken i livmodern, men det är inte vanligt att man gör ett ultraljud så tidigt.  Runt vecka 6-7 kan man oftast också se hjärtslag. Ett tidigt ultraljud från vecka 6 kan bekräfta graviditeten och ge dig svar på dina frågor och funderingar tidigt.  När kan man se hjärtat slå på ultraljud? Hjärtat börjar slå runt vecka 6 i graviditeten, och det är ofta möjligt att se det redan då vid ett tidigt ultraljud. Det ser ut som en liten pulserande rörelse på skärmen. I vecka 7-8 syns hjärtslaget tydligare. Vad kan man se på ultraljud i vecka 12? I vecka 12 kan man se barnets storlek och form, se hjärtslag tydligt, och bekräfta hur långt gången graviditeten är. Vid fosterdiagnostik (KUB-ultraljud) kan man även mäta nacktransparensen. Man kan också se om du väntar ett eller flera barn. Könsorgan är oftast för tidigt att se i vecka 12. Vilken vecka kan man se könsorgan på ultraljud? Könsorgan börjar oftast synas runt vecka 16-20, men det beror på hur barnet ligger och hur tydligt det syns. Vid rutinultraljudet i vecka 18-20 kan man ofta se könet, men inte alltid. Om barnet ligger med ryggen mot ultraljudet eller har benen tätt ihop kan det vara svårt att se. Kan man se könet på KUB i vecka 12? Det är ovanligt att kunna se könet säkert i vecka 12, även vid KUB-ultraljud. Könsorgan är fortfarande mycket små och utvecklas under vecka 12-16. De flesta får veta könet vid rutinultraljudet i vecka 18-20. Kan man se Downs syndrom på ultraljud? Ultraljud kan visa tecken som kan tyda på Downs syndrom, som en ökad nacktransparens vid KUB-ultraljud i vecka 11-13.  Men ultraljud ger ingen säker diagnos. För mer säker information kan du göra ett NIPT-test, som är ett blodprov som kan påvisa kromosomavvikelser tidigt i graviditeten. Läs mer och boka NIPT här.   Vilka missbildningar syns inte på ultraljud? Mindre missbildningar, vissa hjärtfel, funktionsnedsättningar och problem som utvecklas senare i graviditeten kan vara svåra eller omöjliga att se på ultraljud. Ett normalt ultraljud är lugnande, men kan inte garantera att barnet är helt friskt. Hur mycket kostar ett tidigt ultraljud? Kostnaden för tidigt ultraljud varierar mellan olika mottagningar, oftast från runt 1000 kronor och uppåt. Rutinultraljudet i vecka 18-20 som erbjuds via mödrahälsovården är kostnadsfritt. Se priser för tidigt ultraljud hos Femcare här. Måste man betala för ultraljud? Rutinultraljudet i vecka 18-20 som erbjuds genom mödrahälsovården är kostnadsfritt. Om du vill göra ett tidigt ultraljud eller andra ultraljud privat utanför mödrahälsovården kostar det, vanligtvis från runt 1000 kronor och uppåt. Se priser för tidigt ultraljud hos Femcare här. När får man kallelse till ultraljud? Du får information om rutinultraljudet via din barnmorskemottagning, oftast runt vecka 12-16. Då bokar du tid för ultraljudet som görs i vecka 18-20. Om du vill göra ett tidigt ultraljud privat bokar du det själv direkt hos mottagningen. Vad gör man hos barnmorskan vecka 20? Runt vecka 20 (oftast vecka 18-20) gör du ditt rutinultraljud. Där kontrolleras barnets anatomi, tillväxt, moderkakans läge och fostervattenmängden. Du träffar också din barnmorska för graviditetskontroller där ni pratar om hur du mår och tar blodtryck och urinprov. I vilken vecka syns gravidmagen? Det varierar mycket mellan olika personer. Många börjar se en liten mage runt vecka 12-16, men för förstagångsgravida kan det dröja till vecka 16-20. Om du varit gravid tidigare syns magen ofta tidigare. Detta påverkar inte ultraljudet – barnets storlek syns på ultraljud oavsett om magen syns utanpå. Vad ser man på ultraljud vecka 5? I vecka 5 kan man oftast se hinnsäcken i livmodern på ultraljud, vilket bekräftar att embryot har fastnat på rätt plats. Hjärtslag syns oftast inte än i vecka 5, utan börjar bli synligt runt vecka 6-7. Det är ovanligt att man gör ultraljud i vecka fem, men däremot väljer många att göra det från vecka 6.  Kan ultraljud visa fel kön? Ja, det kan hända att könet bedöms felaktigt på ultraljud, särskilt om barnet ligger ogynnsamt (med ryggen mot ultraljudet eller benen tätt ihop) eller om ultraljudet görs tidigt. De flesta gånger stämmer bedömningen vid rutinultraljudet i vecka 18-20, men ingen undersökning är 100% säker. Vad är skillnaden mellan vaginalt ultraljud och ultraljud på magen? Vaginalt ultraljud används främst vid tidiga dateringsultraljud, vanligtvis fram till vecka 10. Det ger tydligare bilder tidigt i graviditeten eftersom undersökningshuvudet placeras närmare livmodern. När fostret är litet kan det vara svårt att se tydligt med ultraljud på magen. Vaginalt ultraljud gör det lättare att bekräfta hjärtslag och se att graviditeten sitter på rätt plats. Från vecka 10-12 och framåt görs ultraljud oftast på magen istället, eftersom fostret då är större och lättare att se. Din barnmorska eller läkare informerar dig om vilken metod som används vid din undersökning.

Ida är 41 år och bor i Stockholm med sin man och deras två barn på åtta respektive fem år. Hon arbetar som barnmorska och ägnar fritiden åt familjen, tennis och träning. Hon tillhör också de 75% av Sveriges kvinnor som har PMS-besvär varje månad. Det var dock när hon fick sitt andra barn som symtomen blev så påtagliga att hon inte längre kunde ignorera dem. Här berättar Ida om hur det är att leva med PMS, om att inte bli tagen på allvar i möten med vården och vad som till slut hjälpte henne till ett bättre mående. Symtomen var lättare att hantera innan barnen Jag har haft besvär med PMS så länge jag kan minnas. För mig har det alltid varit de psykiska symtomen som varit problemet, inte de fysiska. Jag blir ledsen, nedstämd, irriterad, har noll tålamod och blir helt ur balans veckan innan mens. Tidigare kunde jag hantera det tack vare min otroligt förstående man som jag varit tillsammans med i 22 år. Han håller koll på min menscykel och kan skriva i sin kalender saker som "köp blommor och choklad till Ida" när det är dags. Med hans stöd har det gått att leva med symtomen även om de varit jobbiga. Men när mitt andra barn kom förändrades allt. Förut hade jag alltid lyckats hålla tillbaka mitt dåliga humör utan att låta det påverka andra, och kunde dra mig undan när jag kände att humöret började svikta.  Med två barn fanns det inte längre någon tid till vila – det var bara att köra på. Vardagen blev alldeles för svår att hantera under de dagar jag mådde som sämst. Så började måendet gå ut över barnen Även om jag alltid hade mått dåligt veckan innan mens var det ändå svårt att göra kopplingen till PMS när vardagen blev kaotisk. Det rullade på och det var så mycket enklare att skylla måendet på annat som var närmare till hands, som stress på jobbet och livet som småbarnsförälder. Jag klandrade mig själv för min korta stubin och hade ständigt dåligt samvete för att jag tappade humöret framför barnen. Jag kände mig som en dålig mamma. Det var då jag kom till en punkt där jag kände att det inte gick längre. Mitt humör påverkade familjen och det gjorde ont att inte kunna vara den person jag ville vara. Jag ville inte fortsätta må så dåligt. Därför tog jag beslutet att söka hjälp hos en gynekolog. Blev inte tagen på allvar hos vården Men att söka hjälp visade sig inte vara så enkelt som jag trott. När jag träffade den första gynekologen möttes jag av oförståelse. Han verkade inte tro att det var PMS, och kommenterade något om att livet är tufft när man har barn. Jag fick en spiral eftersom jag bad om det, men lämnade mötet med en dålig känsla i kroppen. Månader gick och spiralen hjälpte inte. Jag fortsatte må dåligt och kände mig nedstämd varje månad, precis som innan. När jag nämnde det för några kollegor rekommenderade flera av dem Linnea på Femcare – och då bestämde jag mig för att boka en tid hos henne. Äntligen – ny behandling och en bra plan framåt Skillnaden var som natt och dag. Direkt när jag träffade Linnea förstod jag att jag skulle få hjälp på riktigt. Till skillnad från mitt tidigare möte var det helt självklart för henne att jag inte skulle behöva må så dåligt som jag gjorde. Hon lyssnade, tog det jag sa på allvar och förminskade inte mina symtom. Hon sa precis de orden jag behövde höra just då: “Vi kommer hitta en lösning för dig. Självklart ska du inte må dåligt – detta kommer att bli bra.” Linnea började med att ta ut min spiral som inte gav någon effekt. Sen förklarade hon hur olika preventivmedel kan påverka PMS och presenterade ett förslag med kombinerade p-piller som jag skulle testa. Hon la också upp en plan framåt, med uppföljning både via telefon och digitalt. Hon berättade att när jag fyller 45 år behöver vi göra en ny plan eftersom risken för blodpropp och bröstcancer ökar med åldern. Det kändes tryggt och hållbart. Man fick aldrig känslan av att någon bara gjorde sitt jobb. Linnea brydde sig om mig på riktigt. I den här artikeln kan du läsa mer om symtom och behandling för PMS. Så känns det idag – psykiskt stabil genom hela månaden De kombinerade p-piller som jag fick utskrivet av Linnea blev verkligen vändningen i mitt mående. Jag vet att det inte är så för alla – vissa behöver testa flera olika preventivmedel innan de hittar rätt. Men för mig blev det bra på andra försöket, och jag är så tacksam och glad över att jag äntligen fick den hjälp jag behövde. Idag känner jag mig mycket mer psykiskt stabil över hela månaden. Skillnaden är enorm jämfört med hur det var innan. Självklart kan jag fortfarande tappa tålamodet, bli ledsen eller arg – det kan alla föräldrar. Men inte alls på samma sätt som innan. Dessutom känner jag mig mer lugn och kan ta till mig mina känslor utan att de tar över.  Framför allt kan jag nu vara den mamma och människa jag vill vara, utan att behöva kämpa mot mina hormoner varje månad. Till dig som har PMS: Det finns hjälp att få Ida arbetar som barnmorska Jag önskar verkligen att jag hade gått till Femcare tidigare. Det gjorde så stor skillnad på mitt mående. Det var inte bara behandlingen som hjälpte. Det var bemötandet. Att någon sa: “Jag tror dig – vi löser det här.” För första gången fick jag känna att mina problem var verkliga och värda att tas på allvar. Om du precis som jag kämpar med PMS så är mitt råd till dig: Sök hjälp direkt! Stå inte ut. Du förtjänar att må bra hela månaden.  Om du får oturen att prata med någon från vården som inte förstår – byt vårdgivare direkt. För det finns kunniga gynekologer som har koll på hur hormoner påverkar ditt mående. Och för mig blev skillnaden enorm när jag äntligen fick rätt hjälp. Läs mer om behandling för PMS och boka tid hos våra barnmorskor här.

Matilda (längst till höger i bild) och hennes kollegor på Oxbacksklinikens MVC i Södertälje Matilda Videgård är barnmorska på Oxbackskliniken  i Södertälje, som är en av Femcares  mottagningar för mödravård. Hon blev färdig barnmorska i juni 2024 och det här är hennes första jobb i yrket. Men vägen hit började långt tidigare, genom ett mångårigt engagemang för kvinnors hälsa och empowerment. Innan Matilda blev barnmorska höll hon kvinnogrupper, yogaklasser och workshops. När hon själv blev gravid 2017 växte önskan att ta sitt arbete med kvinnor till nästa nivå. Hon pluggade till sjuksköterska och sedan barnmorska, driven av passionen för kvinnors hälsa. Matilda är också engagerad i forskning och har nyligen färdigställt en vetenskaplig studie om bröststimulering som värkförstärkande metod under förlossning. Här svarar hon på frågor om sitt arbete på Oxbackskliniken, om vad som är viktigast i mötet med gravida och hur digitala verktyg kan göra vården mer tillgänglig. 1. Vad lockade dig till Oxbackskliniken och Femcare? Det som verkligen fångade mig var känslan av att här skulle jag få vara kreativ och vara med och utveckla verksamheten. Redan i svaret på min spontanansökan märkte jag att de förstod vem jag är som person. Det var någonting i bemötandet som bara kändes rätt. Det jag tycker är extra speciellt med Femcare är hur öppna de är för nya idéer. På andra arbetsplatser har jag upplevt att det inte alltid finns utrymme för medarbetares synpunkter, men här är det tvärtom. Man får vara kreativ i hur man utvecklar jobbet och man får vara med på den resan. När ett företag växer och utvecklas så snabbt som Femcare gör, och ledningen verkligen vill höra vad vi som jobbar här tycker, då blir det otroligt spännande att vara med. Jag kände direkt att här kommer jag bli uppskattad för mitt engagemang, för att jag vill dela med mig och lära mig samtidigt som jag bidrar till att utveckla organisationen. 2. Du har startat föräldragrupper på Oxbackskliniken, berätta om det! Jag har jobbat med kvinnogrupper i så många år och när jag kom hit fanns det ingen sådan verksamhet, så det kändes som en naturlig sak för mig att starta upp. Vi började med en vecka 20-grupp förra året, med fokus på tidigt föräldraskap och amning. I början av 2026 kommer vi även att starta en eftervårdsgrupp med fokus på bäckenbotten och övningar för dem som fött barn. Det är så mycket kraft i att mötas i grupp. Saker man fångar upp där, det stöd som uppstår mellan deltagarna, det är något helt annat än vad vi kan erbjuda i individuella besök. Föräldragrupper behövs verkligen, och de är enormt uppskattade av dem som deltar. 3. Vad är det bästa med att vara barnmorska? Alla fina möten kvinnor emellan. Mitt arbete som barnmorska handlar om att skapa rum för samtal om viktiga saker. Varje dag är det flera som skrattar på mitt rum och varje dag är det några som gråter. Man kommer så nära varandra när man spenderar en graviditet tillsammans.  4. Vad är viktigast för dig i mötet med kvinnorna? Att de verkligen känner sig lyssnade på. Att jag tar in det som är viktigt för dem, från deras perspektiv, inte mitt. Jag kommer inte med tyckande och dömande, jag lyssnar och försöker finnas där för dem på det sätt de behöver. Min uppgift är att finnas med som en trygg stöttepelare på deras resa, någon som finns där för dem och hejar på dem när de navigerar genom graviditet och födande på sitt unika vis, på det sätt som är rätt för dem.   Det ska kännas tryggt att ha sin barnmorska. Om man har en fråga mitt i natten ska man inte behöva sitta och googla. Istället skriver man ett meddelande till mig när man vaknar, och jag finns där som en trygg punkt under hela graviditeten och även efteråt. Jag vill skapa en relation där kvinnorna känner att de kan vara helt ärliga, även med saker som känns svåra att prata om. Jag dömer inte om någon inte rör på sig så mycket som de borde, om de har svårt att sluta röka, eller har det jobbigt med sin partner. Självklart kommer jag försöka hjälpa dem att ha en så frisk graviditet som möjligt och försöka stötta dem på bästa sätt utifrån deras förutsättningar. Det är viktigt för mig att vara en barnmorska som man kan vara helt ärlig med utan rädsla för att bli dömd.  5. Hur använder ni digitala verktyg och vilka fördelar ser du? På Oxbacksklinikens MVC kan du prata med din barnmorska digitalt. Vi använder digitala möten för första inskrivningsbesöket, för preventivmedelsrådgivning och när det uppstår frågor under graviditeten som inte kräver fysiskt besök. Tröskeln blir så mycket lägre när man kan ta första besöket digitalt. Även om man plussade igår och är jättetidigt i graviditeten kan man prata med en barnmorska direkt. Kanske är man orolig för missfall, eller bara vill få bekräftat att allt är okej. Då behöver man inte ta sig hela vägen till mottagningen, det räcker med ett videosamtal. Det är enkelt, lättillgängligt och det finns gott om tider. Sen är det guld värt att kunna boka in extra besök digitalt under graviditeten. Om man ligger hemma och bara kräks, eller har en fråga som dykt upp, då räcker det ibland med tio minuter för att hitta en lösning. Kvinnorna får det extra stödet de behöver utan att behöva ta sig till mottagningen. 6. Vad är det som gör att ni kan erbjuda så god tillgänglighet? Det är faktiskt det jag tycker är mest lyxigt med Oxbackskliniken. Vi har verkligen tid med våra gravida. Man får alltid tag på någon här och kan komma samma vecka om man behöver det. Vi har tid för extrabesök när det behövs. Detta är möjligt eftersom jag som barnmorska själv styr min kalender.  7. Var ser du Oxbackskliniken om några år? Jag hoppas vi växer mer. Vi är en jättebra mottagning som skulle kunna ha fler gravida och fortsätta utvecklas. Det jag drömmer om är fler grupper. En förlossningsförberedande grupp skulle vara fantastisk att kunna erbjuda. Det är så värdefullt att förbereda sig tillsammans med andra som är i samma situation. Men framför allt ska vi behålla den goda tillgängligheten och den nära kontakten med våra gravida. För det är verkligen det som gör skillnad. Att de vet att de har någon som finns där, som lyssnar och som bryr sig. Om Oxbackskliniken:  Kliniken ligger i Södertälje har funnits i över 20 år och har ett mycket gott rykte. Mottagningen blev en del av Femcare 2023 och erbjuder både mödravård och gynekologisk vård  med erfarna barnmorskor och gynekologer på plats.

Här på Sundbyberg Barnmorskemottagning trivs Maria allra bäst tillsammans med sina erfarna kollegor i ett sammansvetsat team där glädjen och skratten hörs ut i korridorerna. Maria Refsgaard är barnmorska och chef på Sundbybergs barnmorskemottagning , som är en av Femcares  mottagningar för mödravård. Vid sidan av sitt arbete som barnmorska och chef undervisar Maria studenter på barnmorskeprogrammet på Karolinska Institutet  och Sophiahemmet Högskola. I den här artikeln svarar hon på frågor om sitt arbete på Sundbybergs BMM, om vad som driver henne i mötet med kvinnor och familjer, och hur det är att leda ett team samtidigt som man själv är ute i verksamheten. 1. Hur kom det sig att du blev barnmorska? Jag har alltid velat jobba med människor. Min mamma jobbar inom vården, vilket påverkade mig tidigt. Efter gymnasiet läste jag statsvetenskap, men insåg under sista året att det inte var min väg. Det som fick mig att vilja bli just barnmorska var faktiskt ett UR-program jag såg där de intervjuade en barnmorska. Jag tyckte att det verkade fantastiskt och bestämde mig för att jag skulle utbilda mig till det.  Jag utbildade mig till sjuksköterska med målet att bli barnmorska. Efter tre år som sjuksköterska läste jag vidare på barnmorskeprogrammet. Sedan jobbade jag på förlossning i 3,5 år innan jag kom till barnmorskemottagningen. Det var en bra erfarenhet att ha med sig. 2. Hur länge har du arbetat på Sundbybergs Barnmorskemottagning? Jag jobbade här i åtta år men lämnade ett tag för att arbeta på en annan barnmorskemottagning. När Femcare köpte Sundbybergs Barnmorskemottagning erbjöds jag att komma tillbaka som enhetschef. Det kändes som en spännande möjlighet att både leda verksamheten och fortsätta jobba kliniskt. Jag har följt familjer här genom flera graviditeter, och det betyder mycket att få vara med så länge i människors liv. 3. Vad lockade med just Femcare? Framför allt nytänket. Femcare ligger i framkant kring kvinnosjukvård och kvinnohälsa, vilket är viktigt för mig. De värnar om att medarbetarna ska ha det bra. Möjligheten finns att jobba hemifrån ibland, vilket inte är så vanligt inom vården och gör vardagen mer flexibel. Ledningen på Femcare strävar hela tiden efter att göra det bättre för våra patienter men också för oss medarbetare. Det är en framåtanda som känns spännande. Att vara en del av Femcare innebär också att vi har fler resurser. Vi har tre barnmorskemottagningar och kan hjälpas åt på ett helt annat sätt än vad man kan på en enskild mottagning. Vi har ett bredare nätverk med fler kollegor. Om en patient behöver komma till en gynekolog kan vi enkelt hjälpa till, eftersom vi har både barnmorskemottagningar och gynekologmottagningar inom Femcare. 4. Vad driver dig i arbetet som barnmorska? Mötet med kvinnan och familjen. Det handlar om allt från preventivmedelsrådgivning  och cellprov  till att följa gravida och deras familjer. Jag tycker det är häftigt att se kvinnors utveckling från osäkerhet till tilltro. Många är oroliga under graviditeten, har rädsla för födandet eller känner ovisshet inför föräldraskapet. Jag håller stödsamtal med kvinnor som har förlossningsrädsla. Att få följa deras resa och se hur de hittar tillit till sin egen förmåga, det driver mig. Från ”jag är jätterädd” till ”jag kommer klara detta”. Jag drivs också av att få utveckla kvinnohälsan och jobba förebyggande. Vi träffar unga kvinnor som söker preventivmedel för första gången, och då handlar det inte bara om rådgivning utan att verkligen fånga upp hur kvinnan mår. 5. Hur funkar det att vara både barnmorska och chef? Jag är ganska ny chef och det innebär såklart många nya utmaningar. Men det är fantastiskt att jag fortfarande har kvar mitt kliniska arbete och möter patienter. Arbetet med patienter hjälper mig att förstå hur medarbetarna har det. Att det kan vara stressiga dagar till exempel. En chef som inte alls jobbar kliniskt är inte inne i verksamheten på samma sätt.  Som chef vill jag leda på ett sätt där medarbetarna känner sig delaktiga. Det är viktigt att kollegor trivs, känner sig kompetenta i sin arbetsroll och får möjlighet till professionell utveckling. Och framför allt att de känner glädje när de går till sitt jobb. 6. Vad är viktigast för er i mötet med kvinnorna? Att ge individanpassad vård och se vem man har framför sig. Vi barnmorskor är lite som kameleonter, vi anpassar oss efter den vi träffar. Vi möter gravida i väldigt olika livssituationer. Utmaningarna ser olika ut, och det viktiga är att utgå från kvinnan man har framför sig och vad hon behöver just nu. För mig handlar barnmorskeyrket om att få vara en väldigt viktig del av någons liv. Att skaffa barn och bli förälder är ofta det största vi gör. Och det är fantastiskt att få vara en del av det. 7. Var ser du Sundbybergs Barnmorskemottagning om några år? Då har vi vuxit med fler barnmorskor. Vi har redan nu den fysiska möjligheten och extra rum, så förutsättningarna finns. Men framför allt vill jag utveckla vår gruppverksamhet med föräldragrupper. Både digitala föräldrautbildningar som man kan vara med på hemifrån och även eftervårdsgrupper. Att träffa andra gravida och andra mammor är viktigt och givande när man blir förälder. Om Sundbybergs barnmorskemottagning:  Mottagningen har funnits länge och har ett gott rykte i området. Den blev en del av Femcare 2025 och erbjuder mödravård med erfarna barnmorskor i ett sammansvetsat team där glädjen och skratten hörs ut i korridorerna.

Det är väldigt vanligt med ett förändrat blödningsmönster i klimakteriet. Från att mensen har varit tämligen likadan och kommit som en klocka börjar det nu förändras, från kortare cykler till att mensen ibland hoppar över. Blödningar på grund av hormonella förändringar Det är vanligt med blödningsbesvär under klimakteriet. Vissa får ökade blödningar i klimakteriet, andra får täta blödningar, eller att det är mer klumpar i blödningen.  Det är väldigt individuellt vad som händer med blödningsmönstret och oftast beror det på hormonella förändringar men det kan också finnas andra anledningar. Förändringar är helt normala när hormonerna börjar förändras i klimakteriet men om blödningarna påverkar ens vardag eller om man upplever smärta eller får en blödning efter menopaus så bör man kontakta en vårdgivare.  Här kan du läsa om de vanligaste symptomen under klimakteriet.  Blödningar under klimakteriet I perimenopaus uppträder ofta förändrade blödningsmönster. Kanske har du kortare menstruationscykler eller oregelbundna blödningar. En del kvinnor drabbas även av rikliga och långa blödningar. Perioder med oregelbundna blödningar uppträder hos cirka 90 % av alla kvinnor och pågår i genomsnitt ett par år. Vissa kvinnor kan dock blöda mindre än vanligt och få små blödningar med långa mellanrum mellan varje. Medan andra vittnar om täta blödningar.  När man inte har haft sin mens på 12 månader har man nått menopaus. Allt därefter är postmenopaus. Läs mer om de olika faserna här.  Myom under klimakteriet Risken att ha myom ökar med ålder. Myom är muskelknutor inuti eller utanpå livmodern som förekommer hos 40% av 35-åringar och 70 % av 50-åringar . Ett av tecknen vid myom är just rikliga blödningar. Upplever du rikliga blödningar kan det påverka dina järn- och blodvärden. Om du tycker att blödningarna påverkar din livskvalitet och är orolig för dina värden kontakta en vårdgivare för det finns hjälp att få.  Du kan alltid prata med en gynekolog eller barnmorska digitalt. Läs mer om digital klimakterievård här. Ofarliga blödningar efter sista mensen När du inte har haft mens på ett år så har du passerat menopaus, sista mensen. På svenska kallar vi hela perioden när östrogenet sjunker för klimakteriet, och denna process fortsätter även efter sista mensen. Blödningar efter menopaus är inte normalt och ska undersökas av gynekolog. Det kan bero på något helt ofarligt men i sällsynta fall kan det bero på cellförändringar eller avvikande slemhinna i livmoderkroppen.  Om du står på hormonbehandling i klimakteriet kan det uppstå en blödning inom första sex månaderna från behandlingsstart. Vid byte av hormonpreparat kan blödning uppstå inom de första tre månaderna. Upprepade blödningar eller blödning efter dessa tidsintervall behöver undersökas av gynekolog. När ska jag söka vård för blödningar i klimakteriet? Du bör söka vård för blödningar i klimakteriet om: Blödningarna påverkar din vardag eller livskvalitet negativt Du upplever smärta i samband med blödningarna Du får en blödning efter menopaus (när du inte haft mens på ett år) Du har rikliga blödningar som kan påverka dina blodvärden Du får kvarstående eller nytillkomna blödningar efter 6 månaders hormonbehandling eller efter 3 månader vid byte av hormonpreparat Vårt mål är att varje kvinna får den vård hon behöver. Sök vård hos oss och berätta om dina besvär, så hjälper vi dig med professionell rådgivning och behandling. Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. Vanliga frågor om blödningar i klimakteriet Är oregelbundna blödningar normalt i klimakteriet? Ja, oregelbundna blödningar är helt normalt i klimakteriet. Enligt statistik upplever cirka 90% av alla kvinnor perioder med oregelbundna blödningar under klimakteriet. Dessa förändrade blödningsmönster pågår i genomsnitt ett par år och börjar ofta i perimenopaus. Varför får jag kraftigare mensblödningar i klimakteriet? Kraftigare blödningar i klimakteriet beror oftast på hormonella förändringar. I klimakteriet börjar hormonbalansen förändras, vilket kan leda till rikligare blödningar. Det kan också bero på myom (muskelknutor i livmodern) som ofta uppstår efter 35 års ålder och kan orsaka ökade blödningar. Hur förändras mensen i övergångsåldern? I övergångsåldern kan menstruationen förändras på olika sätt. Du kan få kortare menstruationscykler, oregelbundna blödningar, eller rikliga och långa blödningar. Vissa kvinnor upplever istället mindre blödningar med längre intervall, medan andra får tätare blödningar. Det är mycket individuellt hur blödningsmönstret förändras. Är det farligt med blödningar efter klimakteriet? Blödningar efter att mensen har upphört helt (mer än 12 månader utan mens) bör alltid undersökas av läkare. Om du får en blödning när du befinner dig i postmenopaus och inte tar hormoner ska du kontakta vården. Det kan bero på något helt ofarligt, men i sällsynta fall kan det tyda på cellförändringar eller avvikande slemhinna i livmoderkroppen. Är täta blödningar ett tecken på klimakteriet? Ja, täta blödningar kan vara ett tecken på att du befinner dig i perimenopaus. Förändrade blödningsmönster, där mensen kommer med kortare intervall än tidigare, är ett vanligt tecken på att kroppen börjar gå in i klimakteriet. Detta beror på att hormonerna börjar förändras. Vad är myom och hur påverkar det blödningar i klimakteriet? Myom är godartade muskelknutor inuti eller utanpå livmodern som ofta uppstår efter 35 års ålder. Ett av de vanligaste symtomen på myom är rikliga mensblödningar. Om du upplever kraftiga blödningar på grund av myom kan det påverka dina järn- och blodvärden, vilket kan leda till trötthet och andra symtom.

Har du kliande, röd hud i underlivet? Det kan vara eksem. Här kan du läsa om symtom, orsaker och behandling. I den här artikeln går vi igenom: Hur du känner igen eksem i underlivet Vanliga orsaker till eksem Behandlingsalternativ När du ska söka vård Vanliga frågor och svar om eksem i underlivet Så känner du igen eksem i underlivet Vanliga symtom: Klåda i huden på vulva (här kan du läsa om andra orsaker till klåda i underlivet ) Röd, irriterad hud som kan fjälla Utslag som kan sprida sig till ljumskarna Inga förändrade flytningar Hur skiljer sig eksem från andra besvär i underlivet? Eksem sitter i huden på yttre blygdläpparna och området runt vulva, men inte inne i vagina. Svampinfektioner i underlivet  ger däremot klåda inne i slidan tillsammans med vita, gryniga flytningar. Bakteriell obalans ger lukt men ingen hudförändring. Även ett torrt underliv kan orsaka klåda. Läs mer om torrhet i underlivet här. Vanliga orsaker till eksem i underlivet Det finns olika orsaker till eksem i underlivet. Här berättar vi om de vanligaste orsakerna. Tidigare hudproblem Om du haft eksem som barn (så kallat atopisk eksem ) eller andra hudproblem har du större risk att få eksem även i underlivet. Atopisk eksem innebär att huden lätt blir torr och röd samtidigt som det kliar. Det är en hudsjukdom som kan förekomma på olika ställen på kroppen. Allergiska reaktioner Många får hudreaktioner från tvättmedel, sköljmedel eller parfymerade produkter. Nickel från jeansknappar, bälten eller smycken kan också orsaka besvär med eksem. Även intimhygienprodukter, bindor och trosskydd kan innehålla ämnen som irriterar huden. Kläder, överdrivet tvättande och stress Tajta kläder som inte släpper igenom luft skapar ett fuktigt, varmt klimat som gynnar eksem. Överdrivet tvättande kan torka ut huden och göra den känsligare. Även stress kan utlösa eksem hos personer som har anlag för det. Spridning från svampinfektioner Ibland kan   svampinfektioner i underlivet sprida sig från slidan ut till huden och skapa så kallat svampeksem. Detta kan finnas kvar även efter att svampen i slidan behandlats. Behandling av eksem i underlivet Eksem i underlivet kräver ofta starkare behandling än eksem på andra ställen på kroppen. Detta beror på att området är fuktigt och varmt, vilket gör det svårare för huden att läka. Kläder som skaver gör också problemen värre. Receptfria behandlingar Du kan börja med en mild kortisonkräm som hydrokortison, men ofta räcker det inte för eksem i underlivet. Om det inte hjälper behöver du söka vård. Receptbelagda läkemedel Kortisonkrämer på recept är ofta nödvändiga för eksem i underlivet. Daktacort och Cortimyk innehåller både kortison och svampdödande medel, vilket kan hjälpa vid mildare eksem eller svampeksem. För envisare eksem som inte går över med mild behandling behövs ofta stark kortisonkräm som används i cirka tre veckor. Behandlingen pågår vanligtvis i tre veckor för att säkerställa att eksemet inte kommer tillbaka. Viktigt under behandlingen – klia inte! Det viktigaste är att försöka sluta klia – även om det kan vara svårt.  Klåda skapar mer inflammation som leder till ännu mer klåda, vilket kan göra eksemet värre.  Prova istället att: Klappa lätt på området istället för att klia Hålla något kallt mot huden (kallt vatten eller kall kompress) Klipp naglarna korta så du inte kan skada huden om du råkar klia Använd kortisonkräm när det kliar som värst. Det lindrar både klåda och inflammation På natten: Tunna bomullsvantar kan hjälpa om du kliar i sömnen Håll sovrummet svalt När ska du söka vård? Sök vård om du provat mild kortison utan att det hjälpt, eller om du har andra symtom som oroar dig. Kontakta din vårdcentral om du har: Röda, kliande utslag som inte försvinner efter några dagar Klåda som stör sömnen eller vardagsaktiviteter Testat mild kortisonkräm utan förbättring Utslag som sprider sig till större områden Sår som inte läker Osäker på om det är eksem eller något annat?  Du kan alltid boka ett kostnadsfritt videomöte med en av våra barnmorskor för att få diagnos och behandling. Vid behov bokar vi in dig på en av våra mottagningar för vidare bedömning. Vanliga frågor om eksem i underlivet Hur vet jag om det är eksem eller svamp? Eksem ger klåda i huden utan flytning och sprider sig ofta till ljumskarna. Svamp ger intensiv klåda med vita, gryniga flytningar inne i vagina. Varför hjälper inte mild kortisonkräm? Eksem i underlivet är svårare att behandla än eksem på andra ställen på grund av det fuktiga, varma klimatet och kläder som skaver. Mild receptfri kortison som hydrokortison räcker sällan – du behöver oftast starkare behandling från läkare. Kan stress orsaka eksem? Stress kan utlösa eksemutbrott hos personer som har anlag för det, men orsakar inte eksem hos de som aldrig haft hudproblem tidigare. Kommer eksemet ofta tillbaka? Med rätt behandling och förebyggande åtgärder kan många undvika återfall. Men personer med atopisk eksem  har livslång benägenhet och kan få nya utbrott, särskilt vid stress eller kontakt med retande ämnen. Kan eksem läka av sig själv? Eksem kan läka av sig själv, men det händer sällan i underlivet. Kläder gnider hela tiden och det fuktiga klimatet gör det svårt att läka. Kortisonkräm behövs nästan alltid. Kan man smörja underlivet med kortison? Ja, kortisonkräm är standardbehandlingen för eksem i underlivet. Men det är viktigt att använda rätt styrka. Mild kortison som hydrokortison räcker ofta inte, utan det behövs starkare kortisonkräm på recept för att behandla eksemet ordentligt. Vad är bäst att smörja underlivet med? Det beror på vad problemet är. Vid eksem behövs kortisonkräm. För torr eller känslig hud rekommenderas en mjukgörande kräm regelbundet, tex Mildison, Canoderm eller Decubal. Undvik parfymerade produkter som kan irritera känslig hud. Hur ser psoriasis i underlivet ut? Psoriasis ger tjocka, upphöjda plack som fjällar och kliar mindre än eksem. Till skillnad från eksem som ger platt röd hud med sprickbildning, är psoriasis-plack tjockare och mer upphöjda. Vad är skillnaden mellan eksem och psoriasis? Eksem ger röd hud med sprickbildning medan psoriasis ger tjocka, fjällande plack som kliar mindre. Psoriasis kräver ofta specialistbedömning.

Klimakteriet orsakar en rad förändringar i din kropp vilket gör att även din vikt påverkas och fördelningen av fettvävnad förändras. När vikten går upp under klimakteriet sker den största fettinlagringen i bukområdet istället för omkring höfterna och låren. Det kan göra dig mer uppmärksam på att kroppen börjar förändras jämfört med tidigare.  Det fett som sitter runt buken kallas för visceralt fett och lägger sig omkring organen. Mycket visceralt fett eller “bukfett” ökar risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Det går att minska på mängden bukfett och gå ner i vikt under klimakteriet, men det kan vara utmanande.  Här kan du läsa mer om vanliga symtom vid klimakteriet. Varför har jag plötsligt gått upp i vikt? Det är normalt att gå upp i vikt med åldern och framförallt känner många igen sig i att det är svårare att hålla vikten. Det är flera olika faktorer som påverkar ämnesomsättningen. Bland annat visar en studie  från Karolinska Institutet att en minskad omsättning av lipider (fettämnen) gör att vi lättare går upp i vikt även om vi inte äter mer eller rör på oss mindre än tidigare. Detta blir extra tydligt under klimakteriet. Leptinet som reglerar mättnaden minskar dessutom och ni vån av ghrelin ökar i kroppen som stimulerar aptiten.   Även muskelmassan har en tendens att gå ner på grund av att östrogenet minskar , visar forskning.  Vid 25 års ålder börjar även muskelmassan att minska för alla om man inte utför regelbunden styrketräning. Perioden mellan 25-50 årsåldern upptas ofta av ett familjeliv och ett karriärsliv med mindre tid för fysisk aktivitet och styrketräning. Det är därmed vanligt att muskelmassan är mindre under klimakteriet jämfört med när man var yngre, som i sig gör att ämnesomsättningen är lägre. Det kan bidra till känslan av att den mat som du åt som ung gör att du går upp i vikt.  Klimakteriet kan också medföra en högre kortisolnivå på grund av ett ökat stresspåslag vilket påverkar sömnen som i sin tur påverkar aptiten, så allt har ett samband. Allt detta väcker oro och det känns som att det är något fel på kroppen – men det finns saker som du kan göra för att ändå må bra, bromsa viktuppgången eller uppnå ditt mål om viktminskning.   Är du i klimakteriet och har symtom som du vill ha hjälp med? Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här. 5 saker du kan göra för att gå ner i vikt under klimakteriet Styrketräna och vardagsmotionera Träning är bra för hälsan på flera sätt, dels kan träning bidra med att sänka stressnivån i kroppen som ofta är hög under klimakteriet. Här berättar vi mer om utmattning och stress under förklimakteriet . Träning kan även göra oss mer tåliga mot stress. Dock kan högintensiv träning bidra med mer stress i kroppen, så tuffa HIIT-pass och påfrestande lopp är bra att avvakta med när klimakteriebesvären är stora. Du kan även arbeta med att kombinera konditionsträning med moment av yoga.  Vad gäller vikten är det viktigt att bibehålla sin muskelmassa och gärna bygga lite mer för att öka ämnesomsättningen. Det är möjligt att bygga muskler under klimakteriet och efter menopaus, det är även en träningsform som kan minska dina vallningar enligt svensk forskning. Styrketräna gärna 2-3 gånger i veckan för att stimulera muskeltillväxt. Vardaglig rörelse, minst 30 minuter om dagen, bidrar även till att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång.  Ät viktiga näringsämnen som hjälper dig hålla vikten På grund av sämre sömn, mer stress, sämre psykiskt mående och förändringar i hormoner som reglerar hunger och mättnad, så är det svårare att styra sina matvanor. Småätande och oregelbundna måltider är ofta två stora utmaningar som leder till viktuppgång för många under klimakteriet.  Genom att arbeta med strategier runt kosten och fokusera på att äta livsmedel som fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter/veganska motsvarigheter, så kommer du få i dig viktiga näringsämnen och enklare hålla vikten eller gå ner i vikt.  Här berättar vi mer om bra mat i klimakteriet. Försök sova ordentligt Sömn är A och O för att må bra. Försök att undvika skärmar i god tid innan du lägger dig, läs gärna en bok och ändra gärna ljuset i mobilen till nattläge. Se till att inte göra saker som stressar dig innan du lägger dig,   sakta ner och förbered dig för att du ska sova inom kort. Här kan även en liten kvällspromenad hjälpa till att slappna av innan du ska sova. Försök också att få dagsljus på dig under dagen, det hjälper hormonet Melatonin som reglerar sömn och vakenhet i kroppen. Här har vi skrivit en artikel med 10 tips för bättre sömn i klimakteriet Minska stress med djupandning, meditation och reflektion Det är allmänt känt att kroppen påverkas mycket av stress och stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång. Det är viktigt att aktivt arbeta med stressen för att förbättra måendet och även gynna vikten.  Prova avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga. Att hitta tid för dig själv och aktiviteter som du njuter av kan också vara stressreducerande. Försök att sänka kraven på dig själv och reflektera över vilka delar i ditt liv som stressar dig. Påminn dig själv om vilka saker som tidigare har varit rogivande och återhämtande för dig.  Hormonbehandling kan hjälpa dig hålla vikten Många tror att man går upp i vikt av hormoner men det stämmer inte.  Istället förbättrar det dina chanser att bibehålla din vikt och även gå ner i vikt. Se den medicinska vården som något som hjälper och inte stjälper! Här kan du läsa mer om hormonbehandling i klimakteriet Vanliga frågor om viktnedgång i klimakteriet Varför går jag upp i vikt i klimakteriet? Viktuppgång i klimakteriet beror på flera faktorer: minskad omsättning av fettämnen, ändrad hormonbalans där leptin (mättnadshormon) minskar och ghrelin (aptithormon) ökar, minskning av muskelmassa när östrogenet sjunker, och högre kortisolnivåer på grund av ökat stresspåslag. Varför samlas fettet främst runt magen i klimakteriet? I klimakteriet sker den största fettinlagringen runt bukområdet (visceralt fett) istället för kring höfter och lår som tidigare. Detta viscerala fett lägger sig runt organen och kan öka risken för diabetes typ 2, hjärtinfarkt, högt blodtryck och höga blodfetter. Kan jag bygga muskler under klimakteriet? Ja, det är absolut möjligt att bygga muskler även under och efter klimakteriet. Styrketräning 2-3 gånger i veckan kan stimulera muskeltillväxt, öka ämnesomsättningen och enligt svensk forskning även minska vallningar. Vilken träning är bäst för viktnedgång i klimakteriet? En kombination av styrketräning för att bevara och bygga muskelmassa samt vardagsmotion (minst 30 minuter dagligen) är mest effektivt. Under perioder med kraftiga klimakteriebesvär bör du undvika högintensiv träning som HIIT-pass, då det kan öka stresspåslaget i kroppen. Vilka livsmedel bör jag fokusera på för att gå ner i vikt i klimakteriet? Fokusera på fiberrika grönsaker, rotfrukter, frukt, magert kött, fisk rik på omega 3, fågel, baljväxter, ägg, skaldjur, frön, nötter, oljor, fullkornsspannmål och magra mejeriprodukter eller veganska alternativ. Dessa livsmedel ger viktiga näringsämnen och hjälper dig hålla vikten eller gå ner i vikt. Hjälper hormonbehandling mot viktuppgång? Tvärt emot vad många tror leder inte hormonbehandling till viktuppgång. Det kan istället förbättra dina chanser att bibehålla din vikt eller gå ner i vikt under klimakteriet genom att balansera hormonnivåerna. Påverkar stress min vikt i klimakteriet? Ja, stresshormonet kortisol ökar under klimakteriet och kan kopplas till viktuppgång, särskilt runt buken. Att aktivt hantera stress genom avslappningstekniker som djupandning, meditation eller yoga kan därför gynna både ditt allmänna välmående och din vikt. Spelar sömnen roll för min vikt i klimakteriet? Ja, sömn är avgörande för viktkontroll. Sömnbrist påverkar hormonerna som reglerar hunger och mättnad, vilket kan leda till ökad aptit och småätande. Att förbättra din sömnkvalitet kan hjälpa dig att kontrollera vikten bättre. Varför är det svårare att hålla vikten med åldern? Från 25 års ålder börjar muskelmassan naturligt minska om man inte styrketränar regelbundet. Mellan 25-50 år har många fokus på familj och karriär med mindre tid för fysisk aktivitet. Detta, i kombination med hormonella förändringar, gör att ämnesomsättningen sjunker med åldern. Är det normalt att gå upp i vikt i klimakteriet? Ja, det är normalt att gå upp något i vikt med åldern och särskilt under klimakteriet på grund av hormonella förändringar. Det betyder dock inte att du inte kan påverka din vikt genom livsstilsförändringar. Vilka vardagsvanor kan hjälpa mig att gå ner i vikt i klimakteriet? Regelbundna måltider istället för småätande, daglig rörelse, tillräcklig sömn, stresshantering och fokus på näringsrik mat är viktiga vardagsvanor som kan hjälpa dig hantera vikten under klimakteriet. Hur mycket vardagsmotion behöver jag för viktkontroll? Minst 30 minuter vardaglig rörelse dagligen rekommenderas för att lättare hålla vikten och undvika viktuppgång under klimakteriet. Detta behöver inte vara intensiv träning utan kan vara promenader, trädgårdsarbete eller andra vardagsaktiviteter. Hjälper det att äta mindre portioner för viktnedgång i klimakteriet? Portionsstorlek kan vara viktigt, men ännu viktigare är regelbundna måltider med näringsrik mat. Eftersom hormoner som reglerar hunger och mättnad förändras under klimakteriet, är det bra att fokusera på mat som ger mättnad och stabiliserar blodsockret. Kan jag gå ner i vikt efter klimakteriet? Ja, det är fullt möjligt att gå ner i vikt även efter klimakteriet, även om det kan vara mer utmanande. Med rätt kost, träning, stresshantering och eventuellt medicinsk hjälp kan du nå dina viktmål även efter menopaus. På Femcare kan vi hjälpa dig med dina klimakteriebesvär digitalt. Läs mer om digital klimakterievård här.

Det finns nog inget som är så omdebatterat inom kvinnovården som hormonbehandling. Allt detta på grund av WHI-studien som kom 2002 och som påvisade risker med behandlingen men som i uppföljande studier  visade sig inte riktigt stämde.  Idag vet vi bättre och kan därför skräddarsy en individanpassad behandling där nyttan överstiger eventuella risker. Det finns starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling effektivt lindrar symtom som vallningar, sömnbesvär och andra östrogenbristrelaterade besvär under klimakteriet.  Lider du av sömnbesvär? Läs våra tips för bättre sömn under klimakteriet. Hormonbehandling även vid psykisk ohälsa Den senaste forskningen visar dessutom hur vårt sinande östrogen påverkar vår kognitiva förmåga  och även har en ökad risk för mental påverkan i form av psykisk ohälsa.  Studier visar till och med att perimenopaus, tiden då hormonerna svänger mycket, kan utlösa svår depression eller manier  hos kvinnor som tidigare inte har haft psykiska besvär. En del kvinnor i klimakterieåldern får antidepressiv medicin för psykisk ohälsa, och medan detta kan vara avgörande för den mentala hälsan för vissa, kan andra inte uppleva någon större skillnad. Hormonbehandling i klimakteriet (MTHT) kan vara till stor hjälp, antingen som komplement till antidepressiv behandling eller i utbyte mot sådan. Läs mer om psykisk ohälsa i klimakteriet. Bioidentiska hormoner Idag finns det något som heter bioidentiska hormoner. Det vill säga att de molekylärt sett är såsom våra egna kroppars hormoner. Med det sagt så tenderar de inte att ge samma biverkningar som de syntetiska hormonerna kan ge hos en del kvinnor, men några kan uppleva humörpåverkan eller trötthet.  Biverkningar och risker med dagens hormonbehandling är små. Innan insättning gör läkaren alltid en risk/nytta-bedömning utifrån varje patients individuella hälsa, men mycket pekar på att nyttan är större än risken för de flesta.  Vad ingår i en hormonbehandling?  Du behöver alltid ta en kombinationsbehandling om du har en livmoder kvar, det vill säga östrogen plus gulkroppshormon och detta är för att skydda livmoderslemhinnan. De preparat som finns tillgängliga i Sverige innehåller alla bioidentiskt östrogen, östradiol. Östrogen finns bland annat i dessa former: östradiol östriol Det är vanligast att börja med östradiol som har en mer systemisk (heltäckande) påverkan på kroppen. Östriol används bara lokalt i slidan. Ofta är det bra med både en systemisk och lokal behandling.  Östradiol finns alltså i tabletter, plåster, gelé och spray. Gulkroppshormonet finns i en bioidentisk form och benämns då som bioidentiskt progesteron, samt syntetiska gulkroppshormonet kallat gestagen eller syntetiskt progesteron. Idag används både tabletter, hormonspiral och vaginal behandling som tillägg i en kombinationsbehandling. Det bioidentiska progesteronet finns både som oral och vaginal behandling.  Tar man behandlingen varje dag?  Om man fortfarande har mens, är det vanligast att börja med östrogen varje dag och lägga till progesteron 12–14 dagar per månad. Valet mellan syntetiskt eller bioidentiskt progesteron anpassas efter kvinnans sjukhistoria, preferenser och risk för biverkningar. Hormonspiral och östrogentillägg är en annan vanlig kombination. Om man passerat sista mensen erbjuds sk kontinuerlig regim, då man tillför lite östradiol och lite progesteron varje dag. Vilken hormonbehandling som passar anpassas individuellt efter om kvinnan fortfarande menstruerar (regelbundet eller oregelbundet) eller passerat menopaus (mensen har slutat sedan ett år tillbaka). Vi på Femcare är öppna för att skriva ut bioidentiska hormoner då evidensen visar att biverkningar kan vara mindre med dessa.  Ska man ta testosteron som tillägg?  Testosteron kan läggas till i din behandling om du passerat sista mensen och lider av låg libido (sexlust), då det kan förbättra just detta. Här berättar vi mer om testosteron för kvinnor i klimakteriet. När ska man påbörja en hormonbehandling?  Beroende på hur symtomen påverkar din livskvalitet är det du och din läkare som tillsammans kommer överens om när det är rimligt att påbörja en behandling. På Femcare använder vi oss av en validerad självskattningsskala (Menopause Rating Scale) och den tillsammans med en symtom- och riskgenomgång är grunden till ett beslut.  Oftast påbörjar du en behandling kring 45-55 års ålder men det finns ibland indikationer för att börja tidigare. Om du når menopaus innan 45 års ålder är det en tydlig indikation för att du bör starta en hormonbehandling. Idag finns det ett starkt vetenskapligt stöd för att tidpunkten för när du börjar är viktigare än man tidigare har trott. Fördelen med att börja vid rätt tidpunkt kan minska riskerna för hjärt- och kärlsjukdom  och benskörhet . Om behandlingen påbörjas innan man har fyllt 60 år och i nära anslutning till när mensen upphör verkar det vara mest fördelaktigt.  Läs mer om ålder och olika faser i klimakteriet. Fördelar med hormonbehandling Det finns redan idag starkt vetenskapligt stöd för att hormonbehandling gör att risken för hjärt- och kärlsjukdomar halveras. 2 av 3 som får Alzheimers sjukdom är kvinnor. Kunskapsläget gällande menopausal hormonterapi (MHT) och risken för sjukdomen är dock ännu inte helt klarlagd. Medan flera mindre studier har visat att MHT som sätts in nära sista mensen och tar i minst fem år ger skydd mot Alzheimer, visade en stor finsk studie tvärtom. I denna studie såg man en ökad risk för Alzheimers sjukdom efter 10 års användning och framförallt vid behandling med tabletter med östrogen och syntetiskt gulkroppshormon. Vi vet också idag att hormonbehandling minskar sömnbesvär och psykiska besvär.  I Finland rekommenderas redan att man förskriver hormonbehandling  som förstahandsbehandling vid sömnproblem  för kvinnor i klimakterieålder.  Gå ner i vikt av hormonbehandling Det finns inte mycket vetenskap bakom att en behandling med östrogen ökar din vikt. Snarare är det så att hormonbehandlingen gör att du bibehåller din vikt. Att komma i klimakteriet innebär ofta att du går upp i vikt och har svårt att få effekt av träning. Vissa studier visar att hormonbehandling kan få dig att gå ner i vikt lättare.   Här berättar vår dietist om hur du går ner i vikt under klimakteriet. Biverkningar med hormonbehandling Det är svårt att kortfattat översätta all den forskning som idag görs på hormonbehandling och risker. Det man har kunnat fastställa är: Det finns en minimalt ökad risk för bröstcancer med en kombinationsbehandling.  Kvinnor utan livmoder, som enbart har östrogen, har i flera studier minskad risk för bröstcancer. Risken att få bröstcancer är högre av till exempel alkohol och BMI >30 än av kombinerad MHT. Det finns ett fåtal studier än så länge som ger bioidentiskt progesteron aningen lägre risk för bröstcancer än det syntetiska men det har också visat sig att det bioidentiska ökar risken något för livmoderkroppscancer. Hormonbehandling efter bröstcancer Kvinnor med tidigare bröstcancer rekommenderas att inte påbörja systemisk hormonbehandling. Idag finns det olika alternativ för dessa kvinnor som kan fungera som ett lämpligt substitut.  Fytoöstrogener är växtföreningar med östrogenlika egenskaper och återfinns i tex linfrö, fullkorn, grönsaker och frukt. Fytoöstrogener kan ha god effekt på vasomotorsymtom, och finnas att köpa på apotek och hälsokost. Akupunktur kan minska vallningar och svettningar. Fysisk aktivitet, och framförallt styrketräning, kan ge mycket god symtomlindring för vallningar och svettningar, sänka kolesterolet, förbättra blodsockerkontrollen och minska bukomfång. En form av antidepressiv medicinering kan även påverka vallningarna och nyligen har ett nytt läkemedel lanserats mot vallningar. Vissa typer av läkemedel utan hormoner har viss effekt mot vallningar. Behandlingen görs bäst när din onkolog och din gynekolog samarbetar. Vaginalt östrogen används idag även hos bröstcancerpatienter när ickehormonella medel inte är tillräckliga för att skydda slemhinnorna. Vanliga frågor och svar om hormonbehandling i klimakteriet  Vilken hormonbehandling är bäst som klimakteriebehandling? Det finns flera alternativ att välja bland men studier pekar mot att en kombinationsbehandling med bioidentiskt transdermalt östrogen och bioidentiskt progesteron är den behandling som troligtvis innebär lägre risk för bröstcancer. När kan man få hormonbehandling? När symtomen påverkar ens dagliga liv bör man diskutera med sin gynekolog om behandling är lämplig. Ofta sker det efter 45 års ålder men kan i vissa fall vara innan. Det är ett beslut som tas i samråd med en gynekolog.  Måste man ta östrogen i klimakteriet? Det finns inga rekommendationer ännu att kvinnor bör ta hormonbehandling i klimakteriet i preventivt syfte. Däremot bör kvinnor med POI (sista mensen innan 40 års ålder) och tidig menopaus (före 45 års ålder) informeras och erbjudas hormonbehandling då de har en ökad risk för hjärt-kärlsjukdom och benskörhet.  Kan man ta hormonbehandling när man fortfarande har mens? Ja, man kan ta östrogen och gulkroppshormon trots att man fortfarande har blödningar.  Hur höjer man östrogen naturligt? Det är svårt att höja sitt östrogen naturligt även om livsstilsförändringar som som rökstopp, minskat alkoholintag och styrketräning kan göra att symtomen minskar. Kan progesteron ge cancer? Studier visar att framförallt syntetsikt progesteron, det vill säga gestagen, ger en något förhöjd risk för bröstcancer. Hur går det till när jag vill börja med hormonbehandling? När du kommer till oss på Femcare så får du först och främst fylla i en hälsodeklaration och skatta dina symtom i klimakteriet enligt "Menopause Rating Scale". Efter samtal med en av våra gynekologer görs sedan en bedömning om eventuell behandling, och valet av sådan görs i samråd med dig.  Boka gärna ett  samtal med en av våra barnmorskor som gör en första utvärdering och  bedömer om det är dags för samtal digitalt eller fysiskt med en av våra gynekologer. Här berättar vi om hur digital klimakterievård funkar . Läs mer om hur du kan få hjälp med klimakteriebesvär här och boka tid.

Lukt från underlivet kan kännas jobbigt och pinsamt, men det är oftast helt ofarligt och många gånger enkelt att behandla. Här får du veta vad som orsakar lukten och hur du blir av med den. I den här artikeln går vi igenom: Vad som är normal lukt från underlivet Vanliga orsaker till avvikande lukt När du ska söka vård Behandlingsalternativ som finns Vanliga frågor och svar Ett hälsosamt underliv ska lukta lite syrligt En mild, syrlig doft från underlivet är hälsosamt och visar att du har rätt bakteriebalans med mycket "goda" bakterier som kallas laktobaciller. Den syrliga doften kommer från mjölksyran som laktobacillerna producerar i slidan. Denna sura miljö skyddar mot skadliga bakterier och infektioner. Lukten kan variera något under menscykeln, efter träning, eller beroende på vad du har på dig. Det som inte är normalt är en stark, fiskaktig lukt eller lukt tillsammans med andra symtom som smärta eller ovanliga flytningar. Vanliga orsaker till avvikande lukt från underlivet Den vanligaste orsaken till stark lukt från underlivet är bakteriell obalans – när balansen i bakteriefloran förändras. Det ger en fiskaktig lukt och rikliga, vita flytningar. Det är inte samma sak som en infektion, utan en obalans som behöver återställas. Bakteriell obalans ger vanligtvis ingen klåda eller smärta, till skillnad från svampinfektioner i underlivet . Du kan få bakteriell obalans efter att ha träffat en ny partner, när hormonbalansen förändras, eller om du tvättar dig för mycket. Andra orsaker till lukt kan vara en kvarglömd tampong eller vissa medicinska tillstånd. Sök vård om lukten inte försvinner trots behandling eller om du har andra symtom som oroar dig. Behandling av lukt från underlivet Receptfria behandlingar Du kan börja med att prova receptfria alternativ som finns på apoteket. Donaxyl är vagitorier, små kapslar som du för in i slidan. Dessa är specifikt utvecklade för att behandla bakteriell obalans och används varje kväll i sex dagar. Ibland kan du ha både bakteriell obalans och svamp samtidigt.  Då behöver du behandla svampen först. Läs mer om svamp i underlivet här. Många produkter marknadsförs som bra för intimhygien och bakteriebalans, men saknar vetenskaplig grund. Produkter som DeoDoc och liknande har ingen dokumenterad effekt på bakteriell obalans. Receptbelagda behandlingar När receptfria alternativ inte räcker finns starkare behandlingar på recept. Antibiotikabehandling:  Vid bakteriell obalans kan läkaren förskriva antibiotika som Dalacin eller Flagyl. Dessa behandlingar är effektiva för att återställa bakteriebalansen när receptfria alternativ inte hjälper. Kombinationsbehandling:  Gynoflor är små kapslar som förs in i slidan och innehåller både laktobaciller och en låg dos östrogen. Östrogenet hjälper de goda bakterierna att växa till och gör behandlingen extra effektiv vid återkommande bakteriell obalans. Partnerbehandling:  Vid återkommande bakteriell obalans kan din partner vara en källa till återinfektion, även om han inte har några symptom. Män kan bära bakterier som orsakar obalans utan att själva märka det. Om du får bakteriell obalans mer än tre gånger per år kan läkaren rekommendera att även din partner behandlas för att bryta cykeln. Tips för att undvika bakteriell obalans Det finns enkla saker du kan göra för att minska risken för bakteriell obalans. Daglig vård:  Tvätta bara vulva (utsidan) med vatten och undvik tvål och parfymerade produkter som kan störa balansen. Slemhinnorna inne i slidan sköter sig själva och behöver inga specialprodukter. Kläder:  Välj luftiga bomullstrosor istället för syntetiska material. Undvik trosskydd dagligen eftersom de håller kvar fukt som gynnar obalans. När ska du söka vård? Om du inte blir av med besvären trots egenvård ska du söka vård hos en vårdcentral eller gynekolog. Sök vård om du har: Använt receptfria läkemedel utan resultat Feber över 38 grader tillsammans med lukt Ont i magen eller bäckenet Gul flytning tillsammans med smärta Blödningar när du inte har mens Återkommande bakteriell obalans trots behandling På Femcare arbetar barnmorskor som kan hjälpa dig att hitta orsaken till varför ditt underliv luktar avvikande. Boka ett kostnadsfritt videomöte med en av våra barnmorskor. Vid behov kan vi boka in dig hos en gynekolog på en av våra mottagningar. Vanliga frågor om lukt från underlivet Hur vet jag om det är en infektion i livmodern som luktar? Lukt från underlivet är sällan tecken på infektion i livmodern. Livmodertappen fungerar som en barriär som skyddar livmodern från bakterier. Vid infektion i livmodern får du konstant molande värk, feber och mår allmänt dåligt. Kontakta din vårdcentral direkt om du har dessa symtom. Du kan också boka ett kostnadsfritt möte med en barnmorska hos oss på Femcare för rådgivning om du är osäker.  Vad är skillnaden mellan bakteriell obalans och svamp? Bakteriell obalans luktar fiskaktigt men kliar inte, och ger rikliga vita flytningar. Svamp luktar inte alls men ger intensiv klåda och vit, grynig flytning. Du kan ha båda samtidigt. Hur ofta ska man tvätta underlivet? Tvätta bara vulva (utsidan) med vatten när det behövs, helst inte oftare än en gång om dagen. Slemhinnorna inne i slidan ska inte tvättas alls, de rengör sig själva. Vad ska man tvätta underlivet med? Du kan använda mild tvål i ljumskar och runt könshåret, men tvätta inte med tvål i slemhinnorna. Undvik parfymerade produkter för underlivet eftersom det kan torka ut och störa den naturliga balansen. Hur ska en frisk vagina lukta? En frisk vagina ska ha en mild, syrlig doft. Det är helt normalt och hälsosamt. Lukten kan variera lite under menscykeln men ska inte vara stark eller fiskaktig. Hjälper probiotika mot bakteriell obalans? Gynoflor, Vagisan, Lactal Balans och liknande produkter som används direkt i slidan har visat sig hjälpa. Probiotikatabletter du tar genom munnen är inte lika effektiva för underlivet. Kan man äta något för att lukta "gott" i underlivet? Nej, det finns ingen evidens för att mat påverkar lukten från underlivet. Hur återställer jag pH-värdet i underlivet? Du behöver återställa de goda bakterierna. Om det beror på hormoner kan läkaren ge östrogenbehandling för underlivet. Kan stress påverka lukten från underlivet? Stress kan påverka hormonbalansen och immunförsvaret, vilket indirekt kan påverka bakteriebalansen i underlivet.

I filmen svarar Veronica på frågor om digital klimakterievård och klimakteriet Många kvinnor har frågor kring klimakteriebesvär och hur man får hjälp – särskilt när det gäller digital vård. Kan man verkligen få bra klimakterievård via videomöte? Behöver man inte undersökas fysiskt? Veronica Calembe är barnmorska och arbetar med digital klimakterievård på Tudorkliniken . I den här intervjun svarar hon på de vanligaste frågorna om klimakterievård via video – från de första tecknen på klimakteriebesvär till hur behandling och uppföljning fungerar. Hur fungerar det att få klimakterievård via videomöte? Många tänker att man behöver göra en gynundersökning för att bedöma klimakteriebesvär. Det man egentligen utgår ifrån i första hand är de symptom som du upplever. Första besöket, oavsett om det är till barnmorska eller gynekolog, är ett samtal. Det gäller även när bedömning om hormonbehandling ska sättas in. Under ditt första möte med oss går vi igenom dina besvär, symtom och vårdhistoria. Du får kunskap om de olika perioderna under klimakteriet samt förutsättningarna för hormonbehandling och vilka behandlingar som finns. Vi lyfter även vikten av livsstilsförändringar, som är en viktig pelare under den här perioden. Mycket kan vi hantera digitalt, eftersom vård för symtomen du upplever i hög grad bygger på samtal. Om det uppkommer att du behöver en gynekologisk undersökning bokar vi in det efteråt. Videomöten ger dig möjlighet att få vård oavsett var i landet du bor. Det sparar tid och du behöver inte ta ledigt från arbetet. Vad kan du som barnmorska hjälpa till med vid klimakteriebesvär? Jag kan hjälpa dig med mycket av det som rör klimakteriebesvär. I första mötet gör jag en bedömning av dina symtom och besvär, och vi går igenom vad du upplever. Du får praktiska råd kring egenvård och vägledning kring biverkningar vid hormonbehandling. Jag kan också bedöma när det är dags att söka uppföljning hos läkare, och du får råd om livsstilsförändringar som kan hjälpa under klimakteriet. Behöver du annan vård hänvisar jag vidare så att du alltid får rätt hjälp. Hur vet man när det är dags att söka hjälp för klimakteriebesvär? Om dina besvär påverkar vardagen och livskvaliteten ska du söka vård. Vilka symtom eller besvär är de vanligaste att kvinnor söker för? Oftast beskriver kvinnor en känsla av att de inte känner igen sig själva. Symtomen kan vara kognitiv påverkan, ont i leder, sömnsvårigheter, nedsatt sexlust, torra slemhinnor, oregelbunden blödning eller värmevallningar. Finns det symtom man inte ska vänta med att söka för? Om du är under 45 år och har flera symtom som indikerar klimakteriet ska du ha en skyndsam bedömning, eftersom det kan leda till följdsjukdomar. Då behöver en läkare göra en medicinsk bedömning om hormonbehandling ska sättas in. Om du är i klimakteriet och varit blödningsfri i tolv månader och sen får en blödning är det viktigt att utesluta till exempel Endometriehyperplasi, som är förtjockad slemhinna i livmodern. Hur ska man förbereda sig inför det första videomötet? Till oss barnmorskor behöver du inte förbereda något speciellt. Men det är bra om du skrivit ner vad du söker för, så vi lättare kan göra en helhetsbedömning. Om du ska träffa en läkare föredrar vi att du tagit ditt blodtryck innan videobesöket. Det kan du till exempel göra på  apoteket  eller en vårdcentral. Vilken typ av hormonbehandling kan man få i klimakteriet? Det finns flera olika alternativ: Östrogenplåster, östrogenspray och östrogengel Östrogen i tablettform Kombinerade tabletter med östrogen och gestagen Olika varianter av gestagen Bioidentiskt progesteron Läkaren gör en sammanvägd bedömning av din vårdhistorik, symtomens karaktär och grad samt din preferens. Symtomen behandlas med östradiol (bioidentiskt östrogen). I första hand tittar vi på transdermala behandlingar, det vill säga östrogenspray, plåster eller gel. Men en del kvinnor föredrar hormonbehandling i tablettform. Alla kvinnor med livmoder behöver också progesterontillägg för att skydda livmoderslemhinnan. Hur lång tid tar det innan hormonbehandling ger effekt? Det beror på vilka symtom du sökt behandling för, även graden av dina symtom.  Det kan vara allt från några timmar till dagar innan du märker effekt. Tänk att det oftast kan vara en uppstartssträcka innan du märker en tillräcklig effekt.  Vilka livsstilsförändringar ger ni råd kring? Det finns fyra viktiga pelare, oavsett om du står på hormonbehandling eller inte: stressreducering, återhämtning, fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan med fokus på tung styrketräning och kost. Hur följer ni upp behandlingen? Vi rekommenderar alltid en uppföljning efter tre månader första gången du sätts in på hormonbehandling. Det är för att följa upp effekterna av hormonbehandlingen. Sen är rekommendationen ett fysiskt besök med ultraljud inom spannet 1-2 år när du står på hormonbehandling.   Behöver alla hormonbehandling i klimakteriet? Nej, en del klarar av det med fysisk aktivitet, kost och andra livsstilsförändringar. Det är väldigt individuellt. Alla kvinnor behöver inte hjälp med sina besvär. Boka ditt första videomöte Har du klimakteriebesvär och vill få hjälp? Eller är du osäker på om det är klimakteriet eller något annat? Boka ett videomöte med en av våra barnmorskor, så hjälper vi dig. Boka videomöte

Preventivmedel påverkar kvinnor olika mycket – både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att hitta ett som passar just dig. I den här artikeln kan du läsa om olika preventivmedel och deras fördelar och biverkningar.  Läs mer om: Hur du väljer rätt preventivmedel för dig Hormonella preventivmedel och deras för- och nackdelar Icke-hormonella alternativ Uppföljning och när du ska byta Att sluta med preventivmedel Hur vi på Femcare kan hjälpa dig Vanliga frågor om preventivmedel Hur väljer jag rätt preventivmedel för mig? För att du ska få rätt preventivmedel behöver barnmorskan eller gynekologen ställa frågor som hjälper dig hitta rätt. De gör sedan en individuell bedömning av din situation och dina behov. Här är saker du kan fundera på innan samtalet: Vill du ha något som du "sätter in och glömmer" eller föredrar du att ha kontroll över intaget? Planerar du graviditet inom en snar framtid? Hur har du reagerat på hormonella preventivmedel tidigare? Har du märkt samband mellan hormoner och ditt mående, din hud eller din sexlust? Har du PCOS, endometrios, migrän eller andra hälsotillstånd? Har du problem med akne, mensvärk eller rikliga blödningar? Finns det blodproppar, stroke eller hjärtproblem i din familj? Glömmer du lätt att ta dagliga mediciner? Rådgivning kan göras både digitalt och fysiskt. Det viktiga är att din vårdgivare ställer rätt frågor och får den information som behövs för en säker bedömning. Hör av dig direkt om du inte mår bra I den här artikeln berättar vi om olika preventivmedel. Men viktigt att tänka på är att samma preventivmedel kan påverka kvinnor på helt skilda sätt. Därför bör du ha en tät kontakt med din barnmorska eller gynekolog när du provar ut preventivmedel. Du ska aldrig behöva stå ut med biverkningar som påverkar din livskvalitet. Om du mår dåligt av ditt preventivmedel ska du kontakta din vårdgivare direkt – oavsett om det är första veckan eller efter flera år. Du förtjänar att må bra, och det finns alltid andra alternativ att prova. Tveka inte att byta vårdgivare om du inte känner dig lyssnad på. Hormonella preventivmedel Hormonella preventivmedel innehåller syntetiska versioner av kroppens egna könshormoner – östrogen och gestagen (progesteron). Östrogen är det hormon som styr menscykeln och ägglossningen, medan gestagen hjälper till att förbereda livmodern för eventuell graviditet. Genom att tillföra dessa hormoner konstgjort kan vi förhindra graviditet på olika sätt. Hormonella preventivmedel fungerar främst genom att förhindra ägglossning, men de gör även slemhinnan i livmodern mindre mottaglig för ett befruktat ägg och förtjockar slemhinnan i livmoderhalsen så att spermier får svårare att ta sig fram. Det finns två huvudtyper av hormonella preventivmedel: kombinerade som innehåller både östrogen och gestagen, och sådana som bara innehåller gestagen. Här går vi igenom de olika alternativen och vilka biverkningar och fördelar de har. Kombinerade preventivmedel (östrogen + gestagen) Kombinerade preventivmedel innehåller både östrogen och gestagen. Kombinationen gör att mensen ofta blir mer regelbunden och förutsägbar. Dessa metoder kan också lindra mensrelaterade besvär som kraftig mensvärk eller rikliga blödningar. Kombinerade p-piller Varumärken:  Prionelle, Yasmin 28, med flera Så fungerar det:  Förhindrar ägglossning, påverkar livmoderslemhinnan och förtjockar sekretet i livmoderhalsen så att spermier har svårt att ta sig igenom. Tas i 21-dagarspaket med 7 dagars uppehåll för mens. Sockerpiller (utan hormoner) finns ofta med för att bibehålla rutinen. Du kan skippa uppehållet och bli mensfri. Fördelar: Regelbunden och ofta lättare mens Minskad mensvärk och rikliga blödningar Ofta förbättrad akne och lindrigare PMS Möjlighet att skippa sockerpiller och bli mensfri Fertiliteten återkommer snabbt efter avslut Möjliga biverkningar Något ökad risk för blodproppar vid rökning , högt BMI eller ärftlig risk Humörförändringar (vissa mår bättre, andra sämre) Minskad sexlust hos vissa Illamående, huvudvärk, ömma bröst Lätt viktuppgång genom vätskeansamling Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91–99 % beroende på hur noggrant du tar dem. Missade tabletter minskar skyddet. P-ring Varumärken:  NuvaRing Så fungerar det:  En flexibel ring som du själv för in i slidan och som sitter där i tre veckor. Ringen avger hormoner lokalt som tas upp av kroppen. Du tar ut ringen efter tre veckor, har en veckas uppehåll (då mensen kommer), och sätter sedan in en ny ring. Fördelar Behöver bara hanteras en gång i månaden Lägre hormondos än p-piller eftersom hormonerna tas upp direkt Du sätter in och tar ut ringen själv hemma Ger ofta regelbunden mens och kan lindra akne Samma övriga fördelar som kombinerade p-piller Möjliga biverkningar Samma hormonella biverkningar som p-piller, men ofta mildare Lokala irritationer eller förändrad flytning Partnern kan känna ringen under samlag Risk att ringen glider ut, till exempel vid förstoppning Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91-99%. Skyddet påverkas om ringen glöms bort eller glider ut. P-plåster Varumärken:  Evra Så fungerar det  Ett plåster som fästs på huden och byts varje vecka. Plåstret kan sitta på överarm, mage, rygg eller skinkan – men inte på brösten. Hormoner tas upp genom huden till blodet. Fördelar Behöver bara bytas en gång i veckan Samma fördelar som andra kombinerade metoder Möjliga biverkningar Hudirritation där plåstret sitter Synligt på huden Kan lossna vid träning eller dusch Samma hormonella biverkningar som p-piller Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91-99%. Skyddet kan minska om plåstret glöms bort eller lossnar. Gestagenbaserade preventivmedel (utan östrogen) Gestagenbaserade preventivmedel innehåller endast gestagen. De passar bra för den som inte vill eller bör använda östrogen, till exempel vid ökad risk för blodpropp. Eftersom de bara innehåller ett hormon kan biverkningarna skilja sig från kombinerade metoder. Mellanpiller  Varumärken: Cerazette, Desogestrel, Slinda Så fungerar det:  Innehåller gestagen i en medelhög dos. Förhindrar ägglossning hos de flesta och förtjockar sekretet i livmoderhalsen så att spermier har svårt att komma förbi. Fördelar: Innehåller inget östrogen – lägre risk för blodpropp Kan minska mensvärk Många blir blödningsfria Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar, oftast i början Humörpåverkan hos vissa Akne kan förvärras hos personer med acnebenägen hud Minskad sexlust kan förekomma Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91–99 % – kräver att de tas samma tid varje dag. Minipiller Varumärken:  Mini-Pe, Exluton Så fungerar det:  Innehåller lägre dos gestagen. Förhindrar oftast inte ägglossning men förtjockar sekretet och påverkar livmoderslemhinnan så att spermier har svårt att komma förbi. Fördelar: Lägst hormondos av alla hormonella metoder Passar dig som är känslig för hormoner Möjliga biverkningar: Mycket oregelbundna blödningar Humörpåverkan hos vissa Kräver mycket noggrann timing Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  87–99 % – måste tas inom tre timmar från samma tid varje dag. Hormonspiral Varumärken:  Mirena, Kyleena, Jaydess Så fungerar det:  En T-formad plastspiral som sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog och avger gestagen lokalt. Verkar i 3-8 år beroende på typ. Fördelar: Långvarig metod (3–8 år beroende på modell) Många får lättare eller ingen mens Låg påverkan på resten av kroppen Kan lindra mensvärk Ekonomiskt fördelaktigt på sikt Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar första 3–6 månaderna Akne kan förvärras hos personer med acnebenägen hud Humörpåverkan hos en del Ömhet vid insättning Liten risk för infektion Partnern kan ibland känna tråden Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – mycket hög skyddseffekt som inte påverkas av användaren. P-stav  Varumärke:  Nexplanon Så fungerar det:  En tunn stav med gestagen sätts in av barnmorska eller gynekolog under huden på överarmen. Verkar i upp till 3 år. Fördelar: Mycket hög effektivitet Håller i tre år Fertiliteten återkommer snabbt vid uttagning Lätt att använda  Kan användas under amning Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar  Humörpåverkan Viktuppgång hos vissa Ökad akne Ömhet vid insättningsplatsen Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – påverkas inte av användaren. P-spruta  Varumärke: Depo-Provera Så fungerar det:  En injektion med långverkande gestagen som ges av barnmorska eller gynekolog var tredje månad. Fördelar: Endast fyra injektioner per år Diskret Många blir blödningsfria Möjliga biverkningar Viktuppgång (vanligare än med andra metoder) Kan påverka bentäthet negativt vid långvarig användning, men återgår när man slutar med sprutorna Humörpåverkan Oregelbundna blödningar Fertilitet kan dröja upp till 18 månader efter avslut Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99% - mycket säker om injektionerna ges i tid. Viktigt att veta:  Rekommenderas inte som förstahandsval till unga under 18 år vid långvarig användning på grund av  risk för minskad benmassa . Icke-hormonella preventivmedel För dig som vill undvika hormoner finns det alternativ som verkar genom att blockera eller påverka spermiernas möjlighet att befrukta ett ägg. Kopparspiral Varumärke:  Nova-T  Så fungerar det:  En T-formad plastspiral med koppartråd sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog. Koppar påverkar spermiernas rörlighet och överlevnad. Fördelar: Helt hormonfri Håller i upp till 5 år Ingen påverkan på humör eller sexlust Ekonomiskt fördelaktig Fertiliteten återkommer snabbt vid uttagning Möjliga biverkningar: Rikligare, längre menstruationer Ökad mensvärk Mellanblödningar i början Liten risk för infektion vid insättning Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – mycket säker och oberoende av användning. Kondom Så fungerar det:   En tunn hölsa som sätts på penis för att förhindra att spermier når ägget. Fördelar: Skyddar mot könssjukdomar Hormonfri och fri från medicinska biverkningar Finns tillgängligt överallt Används vid behov – inget dagligt åtagande Eventuella nackdelar Kan gå sönder eller glida av Vissa upplever mindre fysisk känslighet/njutning under samlag Kan påverka spontaniteten Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  85% vid vanlig användning, alltså hur människor faktiskt använder kondomer i verkligheten. Ibland glöms de bort, sätts på fel eller går sönder. 98% vid perfekt användning, alltså när de alltid används rätt. Pessar Så fungerar det:  En silikonkopp som du själv för in i slidan före samlag. Pessaret sätts djupt i slidan så att det täcker livmoderhalsen. Innan insättning stryker du spermiedödande gel eller kräm på pessaret. Det kan vara lite krångligt i början och kräver övning för att sitta rätt. Fördelar: Hormonfri och fri från medicinska biverkningar Kan sättas in flera timmar innan samlag Återanvändbart Ger kontroll över användning Eventuella nackdelar:  Kräver viss övning och planering Måste vara kvar minst 6 timmar efter samlag Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  84-94 % med korrekt användning och spermiedödande medel. Natural Cycles och fertilitetsförståelse Så fungerar det:  Du mäter din kroppstemperatur varje morgon (basaltemperatur) och följer din menscykel för att identifiera när du har ägglossning. Basaltemperaturen är din kroppstemperatur när du precis vaknat, innan du gjort något annat. Under de fertila dagarna undviker du oskyddat sex eller använder kondom.  Fördelar: Helt naturlig och hormonfri metod Hjälper dig förstå din kropp och cykel Kan även användas för att planera graviditet Inga biverkningar Eventuella nackdelar Kräver disciplin och regelbunden mätning Fungerar sämre vid oregelbunden cykel Få ”säkra” dagar för oskyddat sex Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  76–99 % beroende på hur noggrant metoden följs. Natural Cycles är godkänd som medicinteknisk produkt i både EU och USA. Uppföljning och byte av preventivmedel När du börjar med ett nytt preventivmedel är det viktigt att få rätt uppföljning. Oavsett vilket preventivmedel du börjar med bör du alltid ha en uppföljning efter tre månader. Under denna tid kan biverkningar komma och gå, och din kropp behöver tid att anpassa sig. Du ska aldrig behöva härda ut biverkningar som påverkar din livskvalitet. Hör av dig till din barnmorska direkt om du mår dåligt, har kraftiga humörsvängningar, får blödningar som oroar dig, upplever stark illamående som inte går över, får kraftig huvudvärk eller helt enkelt inte mår bra av ditt preventivmedel. Om du är osäker på om dina symtom beror på preventivmedlet kan det vara bra att föra dagbok över humör, blödningar, huvudvärk och andra symtom som oroar dig. Digital rådgivning för preventivmedel hos Femcare Preventivmedel är något som kan påverka dig dagligen – både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att ta sig tid att hitta rätt alternativ tillsammans med en erfaren vårdgivare som förstår dina behov. Femcares barnmorskor och gynekologer tar alltid dina symtom på allvar och lyssnar på dina upplevelser. Vi möter tyvärr alltför många kvinnor som inte har blivit lyssnade på tidigare, och vi vill att det ska vara annorlunda. Att välja preventivmedel kräver en individuell bedömning. Hos Femcare får du: Digital rådgivning där du kan genomföra ditt besök hemifrån Korta väntetider för både rådgivning och kontakt vid biverkningar Specialistkompetens från barnmorskor och gynekologer som fokuserar på kvinnohälsa Helhetsperspektiv som inkluderar din vårdhistoria, PCOS, endometrios och andra faktorer Om du inte känner dig lyssnad på av din nuvarande vårdgivare, tveka inte att byta. Du förtjänar att få bra vård.  Boka din tid för preventivmedelsrådgivning här Vanliga frågor om preventivmedel Vilket preventivmedel är säkrast? P-stav är det säkraste preventivmedlet med endast 0,05% risk för oplanerad graviditet. Därefter kommer: Hormonspiral, kopparspiral och p-stav  är mest effektiva (över 99% säkra) eftersom de inte påverkas av användaren P-piller, p-ring och p-plåster  är också mycket effektiva (91-99%) men kräver att du kommer ihåg att använda dem rätt Kondom  är något mindre effektivt (85% vid typisk användning) men det enda som skyddar mot könssjukdomar Natural Cycles och avbrutet samlag  är betydligt mindre säkra metoder Vad betyder "typisk användning" och "perfekt användning"? Perfekt användning : När metoden används exakt enligt instruktionerna, utan några misstag eller glömska. Typisk användning : Hur metoden fungerar i verkligheten, där människor ibland glömmer, gör fel eller inte följer instruktionerna perfekt. Skillnaden visar hur viktigt det är att använda metoden rätt – till exempel har p-piller 0,3% risk vid perfekt användning men 9% risk vid typisk användning. Hur ska jag tolka Pearl Index-tabellen? Pearl Index visar hur många av 100 kvinnor som blir gravida under ett år med metoden. Ju lägre siffra, desto säkrare metod. Exempelvis betyder P-stavens 0,05% att endast 5 av 10 000 kvinnor blir gravida under ett år, medan "ingen metod" (85%) betyder att 85 av 100 kvinnor blir gravida inom ett år. Vilket preventivmedel påverkar humöret minst? Hormonfria alternativ som kondom, kopparspiral, pessar och Natural Cycles påverkar inte humöret alls eftersom de inte innehåller hormoner. Bland hormonella preventivmedel varierar det mycket mellan personer. Vissa mår bra på kombinerade p-piller medan andra mår bättre på enbart gestagen. Det går inte att förutsäga vem som reagerar hur. Forskning har visat att vissa syntetiska gestagen kan påverka receptorer i hjärnan  som är kopplade till depression och ångest. Om du märker en tydlig förändring i humör, energi eller livskvalitet efter att du börjat med ett preventivmedel ska du prata med din vårdgivare om att byta. Kan preventivmedel påverka sexlusten? Hormonella preventivmedel kan påverka sexlusten på flera sätt. P-piller ökar ett protein som binder upp fritt testosteron, som är kopplat till sexlust. Humörförändringar kan också påverka intresset för sex, och när den naturliga hormoncykeln dämpas kan vissa kroppssignaler minska. Om du märker tydlig skillnad i sexlust och detta påverkar din livskvalitet kan du överväga att byta till ett annat hormonellt preventivmedel, prova hormonfria alternativ som kondom eller kopparspiral, eller ge kroppen tid att hitta balans i upp till tre månader. Går man upp i vikt av preventivmedel? Forskning visar ingen koppling mellan  långvarig viktuppgång och de flesta preventivmedel . Det många upplever som "viktuppgång" är ofta vätskeansamling första månaderna, förändrad aptit eller kroppssammansättning. P-spruta (Depo-Provera) är det preventivmedel som tydligast kopplats till viktuppgång eftersom det syntetiska progesteronet kan påverka aptiten. Om du går upp mycket i vikt snabbt eller om viktuppgången påverkar din självkänsla ska du diskutera detta med din vårdgivare. Får man akne av hormonella preventivmedel? Det beror på vilket preventivmedel du använder och hur din kropp reagerar på hormoner. Kombinerade p-piller innehåller östrogen som ofta förbättrar akne, medan preventivmedel som bara innehåller gestagen (som hormonspiral, mellanpiller och p-stav) kan förvärra akne hos vissa. Om du redan har anlag för förhöjda testosteronnivåer (till exempel från PCOS) kan gestagen-baserade preventivmedel ge ökad akne. Tecken på att du kan vara känslig är om du haft akne tidigare, oönskad hårväxt, PCOS-diagnos eller familjehistoria av hormonella problem. Om du har problem med akne kan kombinerade p-piller ofta hjälpa eftersom östrogenet motverkar androgena effekter. Läs mer om  Ida som fick minskade PCOS-symtom med preventivmedel.   Måste man ha mens när man använder preventivmedel? Nej, det är inte nödvändigt att ha mens varje månad. När du använder hormonella preventivmedel är den blödning du får när du tar sockerpiller inte en "riktig" menstruation utan en konstgjord blödning. Sockerpillerna (tabletter utan hormoner) finns med i förpackningen för att bibehålla rutinen och skapa en konstgjord mensblödning. Idag vet vi att denna blödning inte är medicinskt nödvändig. Vissa kvinnor väljer ändå att ha den regelbundna blödningen för att känna sig tryggare med att veta att de inte är gravida, behålla känslan av en "normal" cykel eller undvika oro för vad som händer i kroppen. Är det farligt med preventivmedel? För de allra flesta kvinnor är preventivmedel säkra att använda. Men kombinerade preventivmedel som innehåller östrogen kan öka risken för blodproppar något. Risken är högst för rökare över 35 år, personer med familjehistoria av blodproppar, övervikt, migrän med aura och vissa medfödda blodkoagulationsrubbningar. För friska kvinnor utan riskfaktorer är riskerna små jämfört med fördelarna. Din vårdgivare gör alltid en individuell riskbedömning innan du börjar med preventivmedel. Gestagen-baserade preventivmedel, som hormonspiral, mellanpiller och p-stav, har inte samma blodproppsrisk eftersom de är fria från östrogen. Hur snabbt kan man bli gravid efter preventivmedel? För de flesta preventivmedel kommer fertiliteten tillbaka inom några månader. Efter p-piller tar det oftast 1-3 månader, efter spiraler kommer den tillbaka omedelbart efter borttagning, efter p-stav tar det 1-3 månader, medan p-spruta kan ta 6-18 månader. Om du planerar att bli gravid inom ett år bör du undvika p-spruta eftersom det kan ta lång tid innan ägglossningen kommer tillbaka. Kan man sluta med preventivmedel när som helst? Många hör av sig till oss på Femcare och säger att de vill testa att vara hormonfri för att lära känna sin naturliga cykel. Det funkar oftast bra, men tänk på att planera andra alternativ om du vill undvika graviditet. Det viktigaste är att planera alternativt skydd (som kondom) om du inte vill bli gravid, och att förstå att kroppen behöver tid att ställa om. För p-piller är det bäst att äta färdigt din pågående karta. För spiraler och p-stav behöver du boka tid för borttagning hos vårdgivare. När du slutar med hormonella preventivmedel återställs din naturliga hormonbalans gradvis. De första veckorna normaliseras hormonnivåerna och ägglossningen kommer igång. Under de första månaderna kan du uppleva en "hormonell rebound" med akne eller humörsvängningar medan menscykeln stabiliserar sig. Efter 3-6 månader har de flesta återgått till sin naturliga hormonbalans. Var tålmodig med din kropp under övergången och sök stöd om du mår dåligt.