Har du en känsla av att du är gravid, men är osäker på om det är PMS eller verkliga graviditetstecken? Eller har du nyligen fått ett positivt graviditetstest och undrar vad du kan förvänta dig i tidig graviditet? Många kvinnor upplever liknande symtom vid både graviditet och vanlig PMS, vilket kan göra det svårt att veta säkert innan ett graviditetstest.  I den här artikeln går vi igenom de vanligaste tidiga tecknen på graviditet och vad som händer i din kropp under den första tiden – från misstanke till bekräftad graviditet och din första kontakt med barnmorskemottagningen. Du kommer kunna läsa om: När man kan märka de första tecknen på graviditet Vilka tidiga tecken du kan hålla utkik efter När du bör ta ett graviditetstest Vad som händer i kroppen under tidig graviditet Vem du kontaktar när du är gravid Dina besök hos barnmorskan Vanliga frågor om tidig graviditet Om längtan att veta tidigt – tecken innan graviditetstest Väntan på att få veta om du är gravid kan kännas oändlig. Många kvinnor känner igen känslan av att leta efter varje möjligt tecken på graviditet. Det är helt naturligt att vilja ha svar direkt, men att leta efter tidiga tecken innan förväntad mens kan göra det svårare att hantera besvikelsen om mensen ändå kommer.  Det säkraste och minst stressande är att vänta till dagarna runt din förväntade mens och ta ett graviditetstest om mensen är försenad. Men vi förstår också att det är svårt att bara sitta och vänta, och därför går vi igenom vilka tidiga tecken som skulle kunna uppstå redan innan mensens första dag.  När kan man märka tecken på graviditet? För att förstå när graviditetstecken kan uppstå, är det viktigt att känna till hur graviditetsveckor räknas – något som kan verka förvirrande eftersom graviditeten räknas från innan du ens är gravid: Graviditetsvecka 1-2 : Detta är tiden innan befruktning – räkningen börjar från första dagen på din senaste mens. Graviditetsvecka 3 : Nu sker ägglossning och eventuell befruktning. Graviditetsvecka 4 : Ägget har implanterats i livmodern. Först nu börjar kroppen producera graviditetshormonet hCG. De allra första tecknen kan märkas först efter implantationen, alltså 6-10 dagar efter ägglossningen, när kroppen börjar producera graviditetshormon. För många kvinnor sammanfaller detta med tidpunkten för förväntad mens, eller strax innan. Vissa kvinnor kan känna en molande, stickande känsla, liknande mensvärk, när ägget fäster vid livmoderväggen. Ibland kan även en liten blödning uppstå. Växtvärk i buken kan sedan komma och gå under den tidiga graviditeten.  Kom ihåg att de flesta kvinnor inte känner några symtom alls under denna tidiga fas. Det är helt normalt och inget att oroa sig för. 13 tidiga tecken på graviditet – symtom som kan avslöja om du är gravid Alla kvinnor upplever graviditet på olika sätt. Du kanske får många av dessa symtom, bara några få, eller inga alls. Det kan därför vara svårt, att leta efter tecken på graviditet. Din upplevelse av tidig graviditet är personlig, och det finns inget rätt eller fel. 1. Utebliven mens Det mest pålitliga tecknet på graviditet är att mensen uteblir. Om din mens brukar vara regelbunden och den inte kommer som förväntat, kan det vara dags att ta ett graviditetstest. Många tester är tillräckligt känsliga för att visa ett resultat redan från den dag då mensen skulle ha kommit. Det finns även extra känsliga graviditetstester som kan visa resultat några dagar innan förväntad mens, men dessa kan ge falskt negativa svar om de tas för tidigt. 2. Trötthet En överväldigande trötthet är vanlig i tidig graviditet. Många blir plötsligt andfådda och känner att de har sämre kondition än vanligt, vilket kan märkas redan mycket tidigt. 3. Ömma och spända bröst Hormonförändringar kan göra brösten ömma, svullna och känsliga. Detta kan likna känslan före mens, men ofta mer intensivt. 4. Illamående och/eller kräkningar Illamående kan uppträda när som helst på dygnet och börjar ofta runt vecka 6, men kan komma både tidigare och senare. 5. Förändrat lukt- och smaksinne Många blir plötsligt överkänsliga för vissa dofter eller får avsmak för mat de tidigare tyckt om. Du kan märka att dofter som aldrig besvärat dig förut nu känns överväldigande. 6. Humörsvängningar Plötslig gråtmildhet, irritabilitet eller andra humörsvängningar kan uppstå på grund av den hormonella omställningen. 7. Behov att kissa oftare Ett tidigt tecken på graviditet är att du kan behöva kissa oftare än tidigare. Detta beror inte på att livmodern trycker på blåsan (som senare i graviditeten) utan på att kroppen redan i tidig graviditet har mer vätska som behöver passera genom njurarna. 8. Förstoppning Hormoner som påverkar matsmältningen kan leda till förstoppning redan i tidig graviditet. 9. Huvudvärk Huvudvärk i tidig graviditet kan bero på sjunkande järnvärden och förändringar i blodnivåerna. Du kan också få hormonell huvudvärk. 10. Nästäppa Ökad blodvolym kan göra slemhinnorna svullna, vilket leder till nästäppa och en känsla av att vara täppt i näsan utan att vara förkyld. 11. Ökade flytningar Många kvinnor kan märka en ökning av flytningar i tidig graviditet. Detta är en naturlig förändring som hjälper till att skydda slidan. De mer vattniga flytningarna kommer oftast senare under graviditeten. 12. Metallsmak i munnen En del kvinnor upplever en metallisk smak i munnen eller en känsla av torrhet i munnen under tidig graviditet.  13. Implantationsblödning En liten blödning kan inträffa när det befruktade ägget fäster vid livmoderväggen. Den är oftast mycket mindre än en vanlig mens. När ska jag ta ett graviditetstest? Ett graviditetstest mäter nivån av hCG (humant choriongonadotropin) i urinen, ett hormon som produceras när ett befruktat ägg fäster vid livmoderslemhinnan. De tidigaste testerna kan visa ett positivt resultat 6-10 dagar efter ägglossningen. För mest tillförlitligt resultat rekommenderas att vänta till tiden för förväntad mens, alltså ungefär två veckor efter ägglossning. Detta motsvarar ungefär graviditetsvecka 4. För bästa resultat, ta ett test: När din mens är försenad  Med morgonurin (när hCG-koncentrationen är högst) Enligt instruktionerna på förpackningen Är testet negativt men mensen fortfarande uteblir? Vänta några dagar och testa igen. Tidiga test kan ibland missa en graviditet eftersom hormonnivåerna ännu inte är tillräckligt höga. Ett positivt graviditetstest är nästan alltid pålitligt – det är mycket ovanligt att det visar fel. Däremot behöver ett negativt test inte nödvändigtvis utesluta graviditet, eftersom det kan vara taget för tidigt. Vad händer i kroppen under tidig graviditet? Kroppen genomgår enorma förändringar redan i graviditetens början: Hormonomställning : Kroppen börjar producera hCG, och nivåerna av progesteron och östrogen ökar kraftigt. Dessa hormonförändringar orsakar många av de tidiga graviditetssymtomen som trötthet, illamående och humörsvängningar. Livmoderns förändring : Livmodern, som normalt är ungefär 7-8 cm lång i bäckenet, börjar förbereda sig för att växa. De kraftiga hormonpåslagen hjälper livmoderns glatta muskulatur att bli mer töjbar. Detta är nödvändigt för att livmodern ska kunna expandera och ge plats för det växande fostret. Blodvolym och vätskebalans : Kroppen börjar producera mer vätska som påverkar många organ. Blodtrycket sjunker ofta något och kan orsaka yrsel. Den ökade vätskenivån påverkar också blodvärdena, och många känner sig därför andfådda och upplever sämre kondition redan i tidig graviditet. Energiomsättningen : Din kropp jobbar hårdare och förbränner mer energi under tidig graviditet. Detta kan göra dig både tröttare och hungrigare än vanligt. Kan symtom komma och gå under graviditeten? Ja, det är helt normalt att symtom varierar i intensitet under graviditeten, och det är inget att oroa sig för om ett symtom försvinner. Många kvinnor mår generellt sämre under graviditetsvecka 6-9, när nivåerna av hCG är som högst. När man sedan börjar må bättre runt vecka 9-10 kan det ibland leda till oro, men att symtomen minskar är en naturlig del av graviditetens förlopp. Även bröstspänningar och andra symtom kan komma och gå. Ibland vänjer sig kroppen vid vissa symtom, som spända bröst, vilket gör att de inte känns lika intensiva efter ett tag. Dagsformen spelar också in – en dålig natts sömn kan förvärra illamåendet nästa dag, medan en bättre natts sömn kan ge en dag med mindre symtom. Vem kontaktar jag om jag är gravid? När du har fått ett positivt graviditetstest är det dags att kontakta en barnmorskemottagning (BMM, tidigare kallad mödravårdscentral eller MVC). Det rekommenderas att göra detta så snart du vet att du är gravid, för att få en tid för ett första inskrivningsbesök. När du är gravid och vill behålla barnet är det barnmorskor som ansvarar för din vård genom hela graviditeten – inte att förväxla med BVC (barnavårdscentral) som tar vid efter barnets födelse. Vid den första kontakten med BMM bokar de in en inskrivningstid, som kan ske från det att du fått ett positivt graviditetstest upp till ungefär graviditetsvecka 8. Femcares barnmorskemottagningar Femcare driver tre fullständiga barnmorskemottagningar: Oxbacksklinikens MVC  i Södertälje Femcare Odenplan (tidigare: Vasamamma )  i Stockholm Sundbybergs Barnmorskemottagning i Sundbyberg Hos Femcare kan ditt första inskrivningsmöte ske digitalt om du önskar. Detta hälsosamtal fokuserar på livsstil, kost och vanliga frågor, och lägger grunden för planeringen av graviditeten och den första tiden som förälder.  Det digitala alternativet gör att du kan få viktiga frågor besvarade utan att behöva ta ledigt från jobbet. Du kan sitta bekvämt hemma eller på en plats där du känner dig trygg, vilket många föredrar. Mellan dina inbokade besök kan du enkelt nå din barnmorska via chatt, något som många uppskattar när frågor dyker upp. Du har också möjlighet att boka videomöte samma dag om du behöver snabb rådgivning kring exempelvis mediciner eller symtom. På Femcare får du träffa samma barnmorska genom hela graviditeten, både digitalt och fysiskt.  Det gör att din barnmorska lär känna just din graviditet och dina behov, vilket ger mer personlig vård och färre upprepningar vid varje besök. Förutom första inskrivningssamtalet kan även vissa andra besök som inte kräver fysisk undersökning göras via videomöte, men de flesta besök sker naturligtvis på plats på våra mottagningar. Dina besök hos barnmorskan under graviditeten Under graviditeten följer alla barnmorskemottagningar ett basprogram med rutinbesök. Här är en översikt över besöken i basprogrammet: Vecka 5-12 – Första inskrivningsbesöket : Hälsosamtal om dina levnadsvanor, provtagning och information om fosterdiagnostik. Vecka 7-12 – Andra inskrivningsbesöket : Genomgång av sjukdomshistoria, ärftlighet och livssituation. Planering av graviditeten och beslut om eventuell fosterdiagnostik. Vecka 16 : Enskilt samtal om hur du mår och tankar kring förlossning, amning och föräldraskap. Vecka 18-20 – Rutinultraljud : Undersökning av fostrets anatomi där du oftast kan få veta barnets kön om du önskar. Vecka 20-25 : Kontroll och samtal om amning och kroppsliga förändringar (främst för förstföderskor). Vecka 25 : Första mätningen av magen (symfys-fundus). Blodprover och information om fosterrörelser. Vecka 29 : Graviditetskontroll med mätningar och provtagning. Fortsatta besök : Om du väntar ditt första barn besöker du barnmorskan ungefär varannan vecka från vecka 29. Om du fött barn tidigare kommer du på besök ungefär var tredje vecka från vecka 29. Eftervårdsbesök : Cirka 6-12 veckor efter förlossningen för uppföljning av din hälsa och förlossningsupplevelse. Läs mer om tiden efter förlossningen här  för att förbereda dig redan under graviditeten. Här kan du läsa mer om besöken på 1177 på Vårdguiden . Utöver dessa grundläggande besök anpassas vården efter dina individuella behov. Graviditet väcker många frågor och ibland oro – och det är helt normalt att behöva mer stöd än vad basprogrammet erbjuder.  Som patient på Femcare kan du höra av dig när som helst mellan besöken via vår chatt. Vår barnmorska finns tillgänglig för att besvara dina frågor eller boka in ett extra besök om det behövs. Vanliga frågor och svar om tidig graviditet Vad är skillnaden mellan PMS och graviditetssymtom? Skillnaden mellan PMS och tidiga graviditetssymtom kan vara mycket svår att upptäcka, innan förväntad mens. Symtomen är i princip desamma – förstoppning, svullnad i kroppen, humörsvängningar – eftersom de orsakas av liknande hormonförändringar. En viktig sak att komma ihåg är att vissa kvinnor inte känner några graviditetssymtom alls. Detta kan skapa oro när de möter andra gravida kvinnor som berättar om alla symtom de upplever. Men variation är helt normalt – vissa känner mycket, andra känner ingenting. Om du aldrig tidigare haft PMS och plötsligt får symtom som spända bröst, förstoppning, svullnad eller humörsvängningar, kan det vara ett tydligare tecken på graviditet. Men det mest pålitliga sättet att veta är ändå att ta ett graviditetstest när mensen är försenad. Kan man få mens trots att man är gravid? Nej, tekniskt sett får du inte mens när du är gravid, men det kan förekomma blödningar som liknar mens. Dessa blödningar är i de flesta fall helt ofarliga. En så kallad nidblödning kan uppstå när kroppen, som är van vid menstruationscykeln, reagerar med en mindre blödning när det befruktade ägget fäster vid livmoderväggen. Denna blödning är vanligtvis mycket mindre än en normal mens. Det kan också förekomma andra blödningar i tidig graviditet. Slemhinnorna i underlivet blir mer känsliga när du är gravid på grund av ökat östrogen. Det gör att aktiviteter som samlag eller ansträngning vid förstoppning lättare kan orsaka små blödningar. Dessa är oftast helt ofarliga. En viktig skillnad att känna till:  Blödningar utan smärta är sällan något att oroa sig för. Om du däremot får en blödning tillsammans med mensvärksliknande smärtor, kontakta din barnmorska för råd. I tidig graviditet kan man inte alltid göra något åt blödningar, men barnmorskan kan ge stöd och råd om när du eventuellt behöver söka akut vård. När ska jag berätta om min graviditet för andra? Det finns ingen absolut regel för när du ska berätta om din graviditet – det är ett personligt beslut. Traditionellt har många väntat till efter graviditetsvecka 12, då risken för missfall minskar avsevärt. Men denna kultur håller på att förändras. Det viktigaste är att du berättar när det känns rätt för dig. Om du vill dela glädjen tidigt med nära vänner och familj som du skulle anförtro dig till även vid ett missfall, finns det ingen anledning att vänta. Varje kvinna och par behöver göra sitt eget val baserat på sin livssituation och hur bekväma de känner sig med att dela nyheten. Jag är orolig för missfall – hur stor är risken? Att känna viss oro för missfall är normalt, men kom ihåg att sannolikheten för en lyckad graviditet är mycket större än risken för missfall. Efter graviditetsvecka 12 har risken minskat avsevärt, vilket är en anledning till att många väljer att vänta med att berätta om graviditeten till efter denna tidpunkt. En blödning utan smärta i tidig graviditet behöver inte betyda att något är fel – många kvinnor får mindre blödningar under graviditeten utan komplikationer. Om du upplever en blödning tillsammans med smärta, kontakta din barnmorska.  Även om det i tidig graviditet ofta inte finns någon behandling som kan förhindra ett pågående missfall, är det värdefullt att få prata med din barnmorska för stöd och för att få veta när du bör söka akut vård. Kom ihåg att missfall oftast beror på kromosomala avvikelser eller andra biologiska faktorer som ligger utanför din kontroll – inte på något du gjort eller inte gjort. När kan jag göra ett tidigt ultraljud? Ett tidigt ultraljud kan göras från graviditetsvecka 6-7, vilket är tidigare än det rutinmässiga ultraljudet som ingår i basprogrammet (vanligtvis vecka 18-20). Vid ett tidigt ultraljud kan man bekräfta att: Graviditeten är i livmodern (inte en utomkvedsgraviditet) Det finns hjärtaktivitet hos embryot Graviditetslängden stämmer Det är ett eller flera foster (tvillingar eller fler) För många kan ett tidigt ultraljud ge trygghet och en första visuell kontakt med graviditeten.  På Femcare erbjuder vi tidiga ultraljud för dig som önskar det. Läs mer och boka tid för tidigt ultraljud här. Vad är NIPT och vad visar testet? NIPT (Non-Invasive Prenatal Testing) är ett blodprov som kan upptäcka kromosomavvikelser hos fostret med hög säkerhet, utan risk för barnet. Testet görs genom ett vanligt blodprov från mamman och kan utföras från graviditetsvecka 10. På Femcare kan du boka NIPT-test och få professionell rådgivning om resultatet. Läs mer om vad NIPT visar  eller boka tid för NIPT hos Femcare här. Vad gör jag om jag är gravid men inte vill behålla barnet? Om du är gravid men inte vill behålla barnet finns det möjlighet till abort. I Sverige har alla kvinnor rätt till abort till och med graviditetsvecka 18, utan att behöva uppge skäl för beslutet. Fram till graviditetsvecka 22 kan abort beviljas efter särskild prövning. För att få hjälp med en abort kan du kontakta en gynekologisk mottagning, barnmorskemottagning eller ungdomsmottagning.  Det finns olika metoder för abort beroende på hur långt gången graviditeten är. Du kommer att få information och stöd genom hela processen. Läs mer om abortlagen på 1177. Lita på din kropp och din barnmorska Tidig graviditet kan vara en spännande men också orolig tid. Kom ihåg att varje graviditet är unik, och det finns inget "rätt" sätt att känna eller uppleva den första tiden. Om du fått ett positivt graviditetstest kan du boka tid för inskrivning hos Femcare .  Hos oss får du: Träffa samma barnmorska genom hela graviditeten  Möjlighet till digitala möten – flexibelt för din vardag Direktkontakt via chatt – ställ frågor när de dyker upp utan att vänta på nästa besök Snabb tillgänglighet – boka videomöte samma dag vid behov Våra barnmorskor finns här för att ta hand om dig genom hela graviditeten, svara på dina frågor och ge dig det stöd du behöver – både digitalt och på plats på våra mottagningar.

Är du osäker på om du behöver boka en tid på en mottagning, eller om det räcker med ett digitalt besök?  Den här artikeln hjälper dig att förstå vad som passar i olika situationer, och vem du ska vända dig till – barnmorska eller gynekolog – beroende på vilka besvär eller frågor du har. Du får veta: Vilka besvär som kan hanteras digitalt När fysisk undersökning krävs Hur digitala besök går till och vad de kostar När digital vård fungerar bra – och varför barnmorskan ofta är rätt start Har du besvär som mensvärk, klimakteriesymtom, humörsvängningar eller frågor om preventivmedel? I många fall går det att få hjälp med den här typen av besvär direkt genom ett digitalt samtal. Du beskriver dina symtom, får rådgivning och kan ofta påbörja behandling utan att behöva resa någonstans. Det här är ett smidigt alternativ om du till exempel har svårt att ta dig till en mottagning, har ett pressat schema eller är hemma med barn. Barnmorskan är ofta den bästa vägen in i kvinnovården. Du kanske tänker att gynekologisk vård alltid innebär en fysisk undersökning, men så är det inte. I många fall räcker det långt att få prata med någon som förstår sig på kvinnokroppen och kan hjälpa dig att hitta rätt orsak och behandling för dina symtom. Ett digitalt samtal med en barnmorska är ett bra första steg, oavsett om du söker för något nytt eller behöver uppföljning. Besök om preventivmedel är avgiftsfria och du kan boka ett sådant här , via Alltid Öppet. Barnmorskor har bred kunskap inom kvinnohälsa och kan hjälpa dig med bland annat: Preventivmedel och receptförnyelse Mensbesvär och PMS Klimakterierådgivning och behandlingsalternativ Frågor kring graviditet Urinläckage och knipövningar Fertilitetsrådgivning på grundläggande nivå Smärta vid sex Råd om sexuell hälsa och egenvård Om du behöver en fysisk undersökning eller specialiserad bedömning, hjälper barnmorskan dig vidare till rätt vårdgivare. Du får hjälp att ta rätt väg från början och slipper gissa själv om ditt besvär kräver en gynekolog eller inte. När fungerar digitala besök bra? Många besvär kan hanteras utan att du behöver komma in på en mottagning. Här är några exempel på när ett digitalt besök ofta fungerar bra: 1. Preventivmedelsrådgivning Preventivmedelsrådgivning är en av de vanligaste sakerna vi hjälper till med digitalt. Det bygger ofta på samtal snarare än fysisk undersökning. Vid ett digitalt besök kan du få hjälp med: Förnyelse av recept på p-piller, p-plåster eller p-ring Rådgivning om vilket preventivmedel som kan passa dig Riskbedömningar om du är över 40 år eller har högt BMI Frågor om biverkningar Läs mer och boka tid för rådgivning om preventivmedel här.   2. PMS- och PMDS-besvär Vid PMS och PMDS är det din beskrivning av symtomen som är avgörande för diagnosen – inte en fysisk undersökning. Digitala besök passar bra om du upplever: Humörsvängningar före mens Irritabilitet eller nedstämdhet kopplat till menscykeln Ökad känslighet eller ångest Fysiska symtom som ömmande bröst, huvudvärk eller svullnad. Här berättar vi mer om behandling vid PMS och PMDS.   Barnmorskan kan hjälpa dig förstå vad som händer i din kropp och ge råd om behandling. Läs mer och boka tid för rådgivning kring PMS och PMDS här.   3. Klimakteriebesvär Klimakteriet är en naturlig fas i livet, men kan innebära besvärliga symtom. Vid ett digitalt besök kan du få råd och eventuell behandling anpassad efter dina behov. Om du redan vet att du vill ha hormonbehandling för dina klimakteriebesvär kan du boka tid direkt hos en gynekolog . Är du osäker på vad som är rätt för dig kan en barnmorska vara ett bra första steg för rådgivning. Du kan få hjälp med symtom som: Värmevallningar och svettningar Sömnstörningar Humörsvängningar, nedstämdhet eller ångest Hjärtklappning och trötthet Torrhet i underlivet Andra vanliga och ovanliga klimakteriesymtom Läs mer och boka tid för klimakteriebesvär här.   4. Graviditetsrådgivning Många frågor och besvär under graviditeten kan hanteras digitalt – inte minst i början av graviditeten. Exempel på vad du kan få hjälp med: Inskrivningssamtal i början av graviditeten Rådgivning vid graviditetsillamående Frågor om bäckensmärta Vanliga bekymmer under tidig graviditet Förlossningsrädsla och mentalt stöd Information om fosterdiagnostik och ultraljud Råd om kost och livsstil under graviditeten Boka tid för graviditetsrelaterade besvär/frågor hos våra barnmorskor. 5. Frågor kring fertilitet Om du har svårt att bli gravid, eller vill förstå mer om hur fertilitet fungerar, kan ett första digitalt besök vara ett bra sätt att komma igång. Du kan få hjälp med: Råd om kost, stress och sömnens påverkan på fertilitet Förklaring av faktorer som ägglossning, ålder och menscykel Vägledning kring om och när du bör gå vidare med utredning Boka tid för rådgivning om fertilitet här. 6. Egenvårdsrådgivning Många vanliga besvär kan behandlas med egenvård. En barnmorska kan hjälpa dig att förstå vad du kan göra själv, till exempel vid: Svampinfektion:  Klåda, sveda och vita flytningar. Råd om receptfria läkemedel och förebyggande åtgärder. Bakteriell vaginos:  Illaluktande flytningar och obalans i underlivet. Råd om behandling och förebyggande. Torrhet i underlivet:  Sveda och obehag, särskilt efter klimakteriet. Råd om fuktgivande produkter och eventuell lokal östrogenbehandling. Oro för sexuellt överförbara infektioner (STI):  Råd om testning, skydd och när du bör söka vidare vård. Flytningar:  Förändringar i färg, konsistens eller lukt. Råd om vad som är normalt och när det kan vara tecken på infektion. 7. Andra vanliga besvär som kan hanteras digitalt Du kan också få rådgivning vid många andra typer av besvär. Det här kan vara ett bra första steg för att få hjälp att förstå vad som händer i kroppen och vilket vårdbehov du har.  Exempel på besvär: Blödningsrubbningar Endometrios PCOS Urinvägsinfektion under graviditet Sexuella besvär Smärta efter förlossning Urinläckage Digital rådgivning hos dietist – ett extra stöd för hormonell balans Kost och livsstil påverkar mer än många tror, inte minst när det gäller hormonell hälsa. Besvär som PMS, klimakteriesymtom, PCOS eller trötthet kan ofta lindras med rätt matvanor och rutiner. Här kan en dietist ge ett bra och viktigt stöd.  I ett digitalt samtal går ni tillsammans igenom dina kostvanor, symtom och mål. Utan att behöva lämna hemmet får du vägledning som är anpassad efter dig och din vardag.  Dietisten kan hjälpa dig med: Kostråd för att lindra hormonella besvär Strategier för att jämna ut blodsockersvängningar, till exempel vid PMS Råd vid PCOS för att minska insulinresistens Vägledning kring kosttillskott i olika faser av livet Förståelse för kopplingen mellan mat, energi och humör Precis som vid samtal med barnmorska eller gynekolog behövs ingen fysisk undersökning. Du får ett individanpassat upplägg  och möjlighet till uppföljning om du vill följa upp hur förändringarna fungerar för dig. Läs mer och boka tid med vår dietist här.   När behöver du ett fysiskt besök? Även om mycket kan hanteras digitalt finns det situationer där en fysisk undersökning behövs. Det kan handla om långvariga besvär, smärta som inte går över eller symtom som kräver att vårdpersonalen undersöker dig mer noggrant. Tillstånd där du bör boka ett fysiskt besök: Besvär i underlivet som inte går över trots egenvård, eller som ofta kommer tillbaka Kraftig buksmärta som inte lindras av receptfria läkemedel Långdragna eller mycket rikliga blödningar med klumpar Utebliven mens (amenorré), där det kan behövas provtagning eller undersökning av äggstockarna Knölar eller andra förändringar i underlivet Sök vård direkt vid följande symtom: Ensidig buksmärta under graviditet (kan vara tecken på utomkvedshavandeskap) Mycket kraftig smärta som inte går över Feber efter förlossning utan tydlig förklaring Kraftig blödning med klumpar efter abort eller missfall Du behöver inte själv avgöra vilken typ av vård som krävs. Ett digitalt möte med en barnmorska kan vara ett bra första steg även vid mer allvarliga besvär – du får hjälp att bedöma situationen och vägledning till rätt vårdgivare.  Korta väntetider och större flexibilitet  En stor fördel med digital vård är att du ofta kan få en tid mycket snabbare än vid fysiska besök. På Femcare kan du i många fall boka ett samtal redan samma dag – ibland inom bara några timmar. Det gör det lättare att söka hjälp även när livet är fullt av annat. Du slipper restid, kan prata med vårdpersonal från ditt eget hem och behöver inte anpassa dig efter mottagningens öppettider. Det passar bra om du har svårt att ta ledigt, är hemma med barn eller bara vill få hjälp utan att vänta i flera dagar. Digitala besök gör det också möjligt att söka vård även när du känner dig trött eller krasslig. Och under perioder då många är sjuka minskar dessutom risken för att du själv blir smittad. Praktiska tips inför digitala besök med Femcare För att ditt digitala besök ska bli så bra som möjligt finns det några saker att tänka på. Du får ett SMS precis innan mötet med länk till videomötet. Klicka på länken så kommer du rätt. Du loggar in med BankID för säker identifiering.  Välj en plats med bra internetuppkoppling där du kan prata ostört. Inför besöket kan du förbereda dig genom att: Kolla ditt blodtryck om du söker för klimakteriebesvär eller preventivmedel. Du kan kolla blodtrycket på de flesta apoteken i Sverige. Ha koll på dina aktuella läkemedel (via 1177  eller apoteket.se ) Anteckna dina symtom och frågor så du inte glömmer något Många är oroliga för att de behöver visa upp sitt underliv vid ett digitalt besök, men det gör man bara fysiskt på plats hos oss. Vi undersöker aldrig underlivet digitalt – besöket handlar enbart om samtal, rådgivning och uppföljning. Vanliga frågor om digitala vårdbesök Hur hanteras läkemedelsrecept och receptförnyelse digitalt? Det beror på vilket läkemedel det gäller: Klimakteriebehandling:  Ofta skrivs det första receptet ut för tre månader. Därefter behövs en uppföljning, till exempel blodtryckskontroll, innan ett längre recept på upp till ett år kan ges. Preventivmedel:  Kan ofta förnyas digitalt, antingen av barnmorska eller gynekolog. Det beror på vilken typ av preventivmedel det gäller, samt din ålder och eventuella riskfaktorer. Läkemedel vid PMS eller PMDS:  Förskrivs efter samtal med gynekolog och följs upp årligen innan fortsatt behandling. Om du är osäker på vad som gäller – boka en tid med en barnmorska så hjälper vi dig reda ut det. Hur fungerar provtagning när man har digital vård? Även om mycket kan skötas digitalt, finns det tillfällen då provtagning behövs – till exempel för att följa upp en behandling eller ställa en mer säker diagnos. Du får då en digital remiss från oss och kan lämna prov på en av Unilabs provtagningsenheter . Om det inte finns en mottagning nära dig, finns oftast andra alternativ. Vi samarbetar också med Testmottagningen , som har över 160 provtagningsställen runt om i Sverige. Det gör att de flesta kan lämna prover nära sin bostad. Vid vissa behandlingar, som till exempel testosteronbehandling, bokar vi ett digitalt uppföljningssamtal när provsvaren kommit. Då går vi tillsammans igenom resultatet och anpassar behandlingen vid behov. Vad kostar digitala besök hos Femcare? Digitalt besök hos gynekolog:  890 kronor (ingår inte i högkostnadsskyddet) Digitalt besök hos barnmorska om annat än preventivmedel och graviditet:  275 kr (privat) Digitalt besök hos barnmorska om preventivmedel: 0 kr (regionfinansierat) Digitalt besök hos barnmorska för dig som är gravid : 0 kr (regionfinansierat) Digitalt besök hos gynekolog för dig som är gravid:  0 kr (regionfinansierat) Exempel: Om du söker hjälp för klimakteriebesvär kan det innebära ett första samtal, en uppföljning efter tre månader och därefter en årlig kontroll. Första året kan kostnaden landa på cirka 1 600 kronor – utöver eventuella kostnader för provtagning. Kan ungdomar under 18 år söka digital vård hos Femcare? Ja, det går bra att söka vård hos oss även om du är under 18 år, men det finns vissa skillnader beroende på vilken typ av vård du söker. Digital vård hos gynekolog och fysiska besök: Från 15 år:  Du kan i regel söka vård själv, utan att föräldrar behöver informeras. Det gäller framför allt frågor som rör sexuell hälsa, preventivmedel och STI-provtagning. Under 15 år:  Då görs en mognadsbedömning. I vissa fall kan vårdnadshavare behöva kopplas in, beroende på vad du söker för. Digital vård hos barnmorska:  Tillgänglig från 23 års ålder. För yngre personer kan även ungdomsmottagningen  vara ett bra alternativ. Där finns ofta både barnmorskor och gynekologer. När ska jag söka hos barnmorska och när hos gynekolog? Vid många besvär är det en bra idé att börja med att boka ett digitalt besök hos en barnmorska. Barnmorskor har bred kompetens inom kvinnohälsa och kan hjälpa dig med rådgivning, bedömning och vägledning vidare om det behövs. Om ditt ärende kräver en fysisk undersökning eller specialistvård, hjälper barnmorskan dig att komma vidare till en gynekolog. Det gör att du slipper gissa själv vem du ska vända dig till. Barnmorskebesök är avgiftsfria, och du får hjälp av någon med djup kunskap om till exempel mens, preventivmedel, klimakteriet och fertilitet. I många fall är det ett bättre första steg än att söka hos en allmänläkare eller en digital vårdtjänst utan specialicering på kvinnovård.  Hur långa är väntetiderna hos Femcare? För digitala besök hos barnmorska eller gynekolog på Femcare kan du ofta få en tid samma vecka – ibland redan samma dag. Om du behöver ett fysiskt besök hos gynekolog är väntetiden vanligtvis omkring fyra veckor på våra mottagningar. Sök hjälp hos Femcare – vi finns här för dig Du behöver inte gå med besvär som påverkar din vardag. Många problem inom kvinnohälsa går att hantera snabbt och smidigt – utan att lämna hemmet. Ett digitalt besök hos en barnmorska är kostnadsfritt och kan vara ett bra första steg. Våra barnmorskor har lång erfarenhet och bred kunskap inom kvinnohälsa. De kan ofta hjälpa dig direkt eller guida dig vidare vid behov. På Femcare erbjuder vi både digitala och fysiska besök. För många är digitala samtal ett enklare sätt att få hjälp: Kortare väntetider, ofta samma vecka Du slipper restid och kan delta hemifrån Passar bra om du är hemma med barn eller har svårt att ta ledigt Samma höga kvalitet som ett fysiskt besök – för många besvär Ingen fråga är för stor eller för liten. På Femcare tar vi dina symtom på allvar och finns här för att du ska få rätt hjälp – utan långa väntetider.

Preventivmedel påverkar kvinnor olika mycket – både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att hitta ett som passar just dig. I den här artikeln kan du läsa om olika preventivmedel och deras fördelar och biverkningar.  Läs mer om: Hur du väljer rätt preventivmedel för dig Hormonella preventivmedel och deras för- och nackdelar Icke-hormonella alternativ Uppföljning och när du ska byta Att sluta med preventivmedel Hur vi på Femcare kan hjälpa dig Vanliga frågor om preventivmedel Hur väljer jag rätt preventivmedel för mig? För att du ska få rätt preventivmedel behöver barnmorskan eller gynekologen ställa frågor som hjälper dig hitta rätt. De gör sedan en individuell bedömning av din situation och dina behov. Här är saker du kan fundera på innan samtalet: Vill du ha något som du "sätter in och glömmer" eller föredrar du att ha kontroll över intaget? Planerar du graviditet inom en snar framtid? Hur har du reagerat på hormonella preventivmedel tidigare? Har du märkt samband mellan hormoner och ditt mående, din hud eller din sexlust? Har du PCOS, endometrios, migrän eller andra hälsotillstånd? Har du problem med akne, mensvärk eller rikliga blödningar? Finns det blodproppar, stroke eller hjärtproblem i din familj? Glömmer du lätt att ta dagliga mediciner? Rådgivning kan göras både digitalt och fysiskt. Det viktiga är att din vårdgivare ställer rätt frågor och får den information som behövs för en säker bedömning. Hör av dig direkt om du inte mår bra I den här artikeln berättar vi om olika preventivmedel. Men viktigt att tänka på är att samma preventivmedel kan påverka kvinnor på helt skilda sätt. Därför bör du ha en tät kontakt med din barnmorska eller gynekolog när du provar ut preventivmedel. Du ska aldrig behöva stå ut med biverkningar som påverkar din livskvalitet. Om du mår dåligt av ditt preventivmedel ska du kontakta din vårdgivare direkt – oavsett om det är första veckan eller efter flera år. Du förtjänar att må bra, och det finns alltid andra alternativ att prova. Tveka inte att byta vårdgivare om du inte känner dig lyssnad på. Hormonella preventivmedel Hormonella preventivmedel innehåller syntetiska versioner av kroppens egna könshormoner – östrogen och gestagen (progesteron). Östrogen är det hormon som styr menscykeln och ägglossningen, medan gestagen hjälper till att förbereda livmodern för eventuell graviditet. Genom att tillföra dessa hormoner konstgjort kan vi förhindra graviditet på olika sätt. Hormonella preventivmedel fungerar främst genom att förhindra ägglossning, men de gör även slemhinnan i livmodern mindre mottaglig för ett befruktat ägg och förtjockar slemhinnan i livmoderhalsen så att spermier får svårare att ta sig fram. Det finns två huvudtyper av hormonella preventivmedel: kombinerade som innehåller både östrogen och gestagen, och sådana som bara innehåller gestagen. Här går vi igenom de olika alternativen och vilka biverkningar och fördelar de har. Kombinerade preventivmedel (östrogen + gestagen) Kombinerade preventivmedel innehåller både östrogen och gestagen. Kombinationen gör att mensen ofta blir mer regelbunden och förutsägbar. Dessa metoder kan också lindra mensrelaterade besvär som kraftig mensvärk eller rikliga blödningar. Kombinerade p-piller Varumärken:  Prionelle, Yasmin 28, med flera Så fungerar det:  Förhindrar ägglossning, påverkar livmoderslemhinnan och förtjockar sekretet i livmoderhalsen så att spermier har svårt att ta sig igenom. Tas i 21-dagarspaket med 7 dagars uppehåll för mens. Sockerpiller (utan hormoner) finns ofta med för att bibehålla rutinen. Du kan skippa uppehållet och bli mensfri. Fördelar: Regelbunden och ofta lättare mens Minskad mensvärk och rikliga blödningar Ofta förbättrad akne och lindrigare PMS Möjlighet att skippa sockerpiller och bli mensfri Fertiliteten återkommer snabbt efter avslut Möjliga biverkningar Något ökad risk för blodproppar vid rökning , högt BMI eller ärftlig risk Humörförändringar (vissa mår bättre, andra sämre) Minskad sexlust hos vissa Illamående, huvudvärk, ömma bröst Lätt viktuppgång genom vätskeansamling Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91–99 % beroende på hur noggrant du tar dem. Missade tabletter minskar skyddet. P-ring Varumärken:  NuvaRing Så fungerar det:  En flexibel ring som du själv för in i slidan och som sitter där i tre veckor. Ringen avger hormoner lokalt som tas upp av kroppen. Du tar ut ringen efter tre veckor, har en veckas uppehåll (då mensen kommer), och sätter sedan in en ny ring. Fördelar Behöver bara hanteras en gång i månaden Lägre hormondos än p-piller eftersom hormonerna tas upp direkt Du sätter in och tar ut ringen själv hemma Ger ofta regelbunden mens och kan lindra akne Samma övriga fördelar som kombinerade p-piller Möjliga biverkningar Samma hormonella biverkningar som p-piller, men ofta mildare Lokala irritationer eller förändrad flytning Partnern kan känna ringen under samlag Risk att ringen glider ut, till exempel vid förstoppning Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91-99%. Skyddet påverkas om ringen glöms bort eller glider ut. P-plåster Varumärken:  Evra Så fungerar det  Ett plåster som fästs på huden och byts varje vecka. Plåstret kan sitta på överarm, mage, rygg eller skinkan – men inte på brösten. Hormoner tas upp genom huden till blodet. Fördelar Behöver bara bytas en gång i veckan Samma fördelar som andra kombinerade metoder Möjliga biverkningar Hudirritation där plåstret sitter Synligt på huden Kan lossna vid träning eller dusch Samma hormonella biverkningar som p-piller Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91-99%. Skyddet kan minska om plåstret glöms bort eller lossnar. Gestagenbaserade preventivmedel (utan östrogen) Gestagenbaserade preventivmedel innehåller endast gestagen. De passar bra för den som inte vill eller bör använda östrogen, till exempel vid ökad risk för blodpropp. Eftersom de bara innehåller ett hormon kan biverkningarna skilja sig från kombinerade metoder. Mellanpiller  Varumärken: Cerazette, Desogestrel, Slinda Så fungerar det:  Innehåller gestagen i en medelhög dos. Förhindrar ägglossning hos de flesta och förtjockar sekretet i livmoderhalsen så att spermier har svårt att komma förbi. Fördelar: Innehåller inget östrogen – lägre risk för blodpropp Kan minska mensvärk Många blir blödningsfria Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar, oftast i början Humörpåverkan hos vissa Akne kan förvärras hos personer med acnebenägen hud Minskad sexlust kan förekomma Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  91–99 % – kräver att de tas samma tid varje dag. Minipiller Varumärken:  Mini-Pe, Exluton Så fungerar det:  Innehåller lägre dos gestagen. Förhindrar oftast inte ägglossning men förtjockar sekretet och påverkar livmoderslemhinnan så att spermier har svårt att komma förbi. Fördelar: Lägst hormondos av alla hormonella metoder Passar dig som är känslig för hormoner Möjliga biverkningar: Mycket oregelbundna blödningar Humörpåverkan hos vissa Kräver mycket noggrann timing Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  87–99 % – måste tas inom tre timmar från samma tid varje dag. Hormonspiral Varumärken:  Mirena, Kyleena, Jaydess Så fungerar det:  En T-formad plastspiral som sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog och avger gestagen lokalt. Verkar i 3-8 år beroende på typ. Fördelar: Långvarig metod (3–8 år beroende på modell) Många får lättare eller ingen mens Låg påverkan på resten av kroppen Kan lindra mensvärk Ekonomiskt fördelaktigt på sikt Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar första 3–6 månaderna Akne kan förvärras hos personer med acnebenägen hud Humörpåverkan hos en del Ömhet vid insättning Liten risk för infektion Partnern kan ibland känna tråden Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – mycket hög skyddseffekt som inte påverkas av användaren. P-stav  Varumärke:  Nexplanon Så fungerar det:  En tunn stav med gestagen sätts in av barnmorska eller gynekolog under huden på överarmen. Verkar i upp till 3 år. Fördelar: Mycket hög effektivitet Håller i tre år Fertiliteten återkommer snabbt vid uttagning Lätt att använda  Kan användas under amning Möjliga biverkningar: Oregelbundna blödningar  Humörpåverkan Viktuppgång hos vissa Ökad akne Ömhet vid insättningsplatsen Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – påverkas inte av användaren. P-spruta  Varumärke: Depo-Provera Så fungerar det:  En injektion med långverkande gestagen som ges av barnmorska eller gynekolog var tredje månad. Fördelar: Endast fyra injektioner per år Diskret Många blir blödningsfria Möjliga biverkningar Viktuppgång (vanligare än med andra metoder) Kan påverka bentäthet negativt vid långvarig användning, men återgår när man slutar med sprutorna Humörpåverkan Oregelbundna blödningar Fertilitet kan dröja upp till 18 månader efter avslut Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99% - mycket säker om injektionerna ges i tid. Viktigt att veta:  Rekommenderas inte som förstahandsval till unga under 18 år vid långvarig användning på grund av   risk för minskad benmassa . Icke-hormonella preventivmedel För dig som vill undvika hormoner finns det alternativ som verkar genom att blockera eller påverka spermiernas möjlighet att befrukta ett ägg. Kopparspiral Varumärke:  Nova-T  Så fungerar det:  En T-formad plastspiral med koppartråd sätts in i livmodern av barnmorska eller gynekolog. Koppar påverkar spermiernas rörlighet och överlevnad. Fördelar: Helt hormonfri Håller i upp till 5 år Ingen påverkan på humör eller sexlust Ekonomiskt fördelaktig Fertiliteten återkommer snabbt vid uttagning Möjliga biverkningar: Rikligare, längre menstruationer Ökad mensvärk Mellanblödningar i början Liten risk för infektion vid insättning Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  Över 99 % – mycket säker och oberoende av användning. Kondom Så fungerar det:   En tunn hölsa som sätts på penis för att förhindra att spermier når ägget. Fördelar: Skyddar mot könssjukdomar Hormonfri och fri från medicinska biverkningar Finns tillgängligt överallt Används vid behov – inget dagligt åtagande Eventuella nackdelar Kan gå sönder eller glida av Vissa upplever mindre fysisk känslighet/njutning under samlag Kan påverka spontaniteten Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  85% vid vanlig användning, alltså hur människor faktiskt använder kondomer i verkligheten. Ibland glöms de bort, sätts på fel eller går sönder. 98% vid perfekt användning, alltså när de alltid används rätt. Pessar Så fungerar det:  En silikonkopp som du själv för in i slidan före samlag. Pessaret sätts djupt i slidan så att det täcker livmoderhalsen. Innan insättning stryker du spermiedödande gel eller kräm på pessaret. Det kan vara lite krångligt i början och kräver övning för att sitta rätt. Fördelar: Hormonfri och fri från medicinska biverkningar Kan sättas in flera timmar innan samlag Återanvändbart Ger kontroll över användning Eventuella nackdelar:  Kräver viss övning och planering Måste vara kvar minst 6 timmar efter samlag Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  84-94 % med korrekt användning och spermiedödande medel. Natural Cycles och fertilitetsförståelse Så fungerar det:  Du mäter din kroppstemperatur varje morgon (basaltemperatur) och följer din menscykel för att identifiera när du har ägglossning. Basaltemperaturen är din kroppstemperatur när du precis vaknat, innan du gjort något annat. Under de fertila dagarna undviker du oskyddat sex eller använder kondom.  Fördelar: Helt naturlig och hormonfri metod Hjälper dig förstå din kropp och cykel Kan även användas för att planera graviditet Inga biverkningar Eventuella nackdelar Kräver disciplin och regelbunden mätning Fungerar sämre vid oregelbunden cykel Få ”säkra” dagar för oskyddat sex Hur effektivt det skyddar mot graviditet:  76–99 % beroende på hur noggrant metoden följs. Natural Cycles är godkänd som medicinteknisk produkt i både EU och USA. Uppföljning och byte av preventivmedel När du börjar med ett nytt preventivmedel är det viktigt att få rätt uppföljning. Oavsett vilket preventivmedel du börjar med bör du alltid ha en uppföljning efter tre månader. Under denna tid kan biverkningar komma och gå, och din kropp behöver tid att anpassa sig. Du ska aldrig behöva härda ut biverkningar som påverkar din livskvalitet. Hör av dig till din barnmorska direkt om du mår dåligt, har kraftiga humörsvängningar, får blödningar som oroar dig, upplever stark illamående som inte går över, får kraftig huvudvärk eller helt enkelt inte mår bra av ditt preventivmedel. Om du är osäker på om dina symtom beror på preventivmedlet kan det vara bra att föra dagbok över humör, blödningar, huvudvärk och andra symtom som oroar dig. Digital rådgivning för preventivmedel hos Femcare Preventivmedel är något som kan påverka dig dagligen – både fysiskt och psykiskt. Därför är det viktigt att ta sig tid att hitta rätt alternativ tillsammans med en erfaren vårdgivare som förstår dina behov. Femcares barnmorskor och gynekologer tar alltid dina symtom på allvar och lyssnar på dina upplevelser. Vi möter tyvärr alltför många kvinnor som inte har blivit lyssnade på tidigare, och vi vill att det ska vara annorlunda. Att välja preventivmedel kräver en individuell bedömning. Hos Femcare får du: Digital rådgivning där du kan genomföra ditt besök hemifrån Korta väntetider för både rådgivning och kontakt vid biverkningar Specialistkompetens från barnmorskor och gynekologer som fokuserar på kvinnohälsa Helhetsperspektiv som inkluderar din vårdhistoria, PCOS, endometrios och andra faktorer Om du inte känner dig lyssnad på av din nuvarande vårdgivare, tveka inte att byta. Du förtjänar att få bra vård.  Boka din tid för preventivmedelsrådgivning här. Länken går till Alltid Öppet där du loggar in med BankID, svarar på frågor och väljer en tid för videobesök. Vanliga frågor om preventivmedel Vilket preventivmedel är säkrast? P-stav är det säkraste preventivmedlet med endast 0,05% risk för oplanerad graviditet. Därefter kommer: Hormonspiral, kopparspiral och p-stav  är mest effektiva (över 99% säkra) eftersom de inte påverkas av användaren P-piller, p-ring och p-plåster  är också mycket effektiva (91-99%) men kräver att du kommer ihåg att använda dem rätt Kondom  är något mindre effektivt (85% vid typisk användning) men det enda som skyddar mot könssjukdomar Natural Cycles och avbrutet samlag  är betydligt mindre säkra metoder Vad betyder "typisk användning" och "perfekt användning"? Perfekt användning : När metoden används exakt enligt instruktionerna, utan några misstag eller glömska. Typisk användning : Hur metoden fungerar i verkligheten, där människor ibland glömmer, gör fel eller inte följer instruktionerna perfekt. Skillnaden visar hur viktigt det är att använda metoden rätt – till exempel har p-piller 0,3% risk vid perfekt användning men 9% risk vid typisk användning. Hur ska jag tolka Pearl Index-tabellen? Pearl Index visar hur många av 100 kvinnor som blir gravida under ett år med metoden. Ju lägre siffra, desto säkrare metod. Exempelvis betyder P-stavens 0,05% att endast 5 av 10 000 kvinnor blir gravida under ett år, medan "ingen metod" (85%) betyder att 85 av 100 kvinnor blir gravida inom ett år. Vilket preventivmedel påverkar humöret minst? Hormonfria alternativ som kondom, kopparspiral, pessar och Natural Cycles påverkar inte humöret alls eftersom de inte innehåller hormoner. Bland hormonella preventivmedel varierar det mycket mellan personer. Vissa mår bra på kombinerade p-piller medan andra mår bättre på enbart gestagen. Det går inte att förutsäga vem som reagerar hur. Forskning har visat att vissa syntetiska gestagen kan påverka receptorer i hjärnan  som är kopplade till depression och ångest. Om du märker en tydlig förändring i humör, energi eller livskvalitet efter att du börjat med ett preventivmedel ska du prata med din vårdgivare om att byta. Kan preventivmedel påverka sexlusten? Hormonella preventivmedel kan påverka sexlusten på flera sätt. P-piller ökar ett protein som binder upp fritt testosteron, som är kopplat till sexlust. Humörförändringar kan också påverka intresset för sex, och när den naturliga hormoncykeln dämpas kan vissa kroppssignaler minska. Om du märker tydlig skillnad i sexlust och detta påverkar din livskvalitet kan du överväga att byta till ett annat hormonellt preventivmedel, prova hormonfria alternativ som kondom eller kopparspiral, eller ge kroppen tid att hitta balans i upp till tre månader. Går man upp i vikt av preventivmedel? Forskning visar ingen koppling mellan långvarig viktuppgång och de flesta preventivmedel . Det många upplever som "viktuppgång" är ofta vätskeansamling första månaderna, förändrad aptit eller kroppssammansättning. P-spruta (Depo-Provera) är det preventivmedel som tydligast kopplats till viktuppgång eftersom det syntetiska progesteronet kan påverka aptiten. Om du går upp mycket i vikt snabbt eller om viktuppgången påverkar din självkänsla ska du diskutera detta med din vårdgivare. Får man akne av hormonella preventivmedel? Det beror på vilket preventivmedel du använder och hur din kropp reagerar på hormoner. Kombinerade p-piller innehåller östrogen som ofta förbättrar akne, medan preventivmedel som bara innehåller gestagen (som hormonspiral, mellanpiller och p-stav) kan förvärra akne hos vissa. Om du redan har anlag för förhöjda testosteronnivåer (till exempel från PCOS) kan gestagen-baserade preventivmedel ge ökad akne. Tecken på att du kan vara känslig är om du haft akne tidigare, oönskad hårväxt, PCOS-diagnos eller familjehistoria av hormonella problem. Om du har problem med akne kan kombinerade p-piller ofta hjälpa eftersom östrogenet motverkar androgena effekter. Läs mer om Ida som fick minskade PCOS-symtom med preventivmedel.   Måste man ha mens när man använder preventivmedel? Nej, det är inte nödvändigt att ha mens varje månad. När du använder hormonella preventivmedel är den blödning du får när du tar sockerpiller inte en "riktig" menstruation utan en konstgjord blödning. Sockerpillerna (tabletter utan hormoner) finns med i förpackningen för att bibehålla rutinen och skapa en konstgjord mensblödning. Idag vet vi att denna blödning inte är medicinskt nödvändig. Vissa kvinnor väljer ändå att ha den regelbundna blödningen för att känna sig tryggare med att veta att de inte är gravida, behålla känslan av en "normal" cykel eller undvika oro för vad som händer i kroppen. Är det farligt med preventivmedel? För de allra flesta kvinnor är preventivmedel säkra att använda. Men kombinerade preventivmedel som innehåller östrogen kan öka risken för blodproppar något. Risken är högst för rökare över 35 år, personer med familjehistoria av blodproppar, övervikt, migrän med aura och vissa medfödda blodkoagulationsrubbningar. För friska kvinnor utan riskfaktorer är riskerna små jämfört med fördelarna. Din vårdgivare gör alltid en individuell riskbedömning innan du börjar med preventivmedel. Gestagen-baserade preventivmedel, som hormonspiral, mellanpiller och p-stav, har inte samma blodproppsrisk eftersom de är fria från östrogen. Hur snabbt kan man bli gravid efter preventivmedel? För de flesta preventivmedel kommer fertiliteten tillbaka inom några månader. Efter p-piller tar det oftast 1-3 månader, efter spiraler kommer den tillbaka omedelbart efter borttagning, efter p-stav tar det 1-3 månader, medan p-spruta kan ta 6-18 månader. Om du planerar att bli gravid inom ett år bör du undvika p-spruta eftersom det kan ta lång tid innan ägglossningen kommer tillbaka. Kan man sluta med preventivmedel när som helst? Många hör av sig till oss på Femcare och säger att de vill testa att vara hormonfri för att lära känna sin naturliga cykel. Det funkar oftast bra, men tänk på att planera andra alternativ om du vill undvika graviditet. Det viktigaste är att planera alternativt skydd (som kondom) om du inte vill bli gravid, och att förstå att kroppen behöver tid att ställa om. För p-piller är det bäst att äta färdigt din pågående karta. För spiraler och p-stav behöver du boka tid för borttagning hos vårdgivare. När du slutar med hormonella preventivmedel återställs din naturliga hormonbalans gradvis. De första veckorna normaliseras hormonnivåerna och ägglossningen kommer igång. Under de första månaderna kan du uppleva en "hormonell rebound" med akne eller humörsvängningar medan menscykeln stabiliserar sig. Efter 3-6 månader har de flesta återgått till sin naturliga hormonbalans. Var tålmodig med din kropp under övergången och sök stöd om du mår dåligt.

Ida är 41 år och bor i Stockholm med sin man och deras två barn på åtta respektive fem år. Hon arbetar som barnmorska och ägnar fritiden åt familjen, tennis och träning. Hon tillhör också de 75% av Sveriges kvinnor som har PMS-besvär varje månad. Det var dock när hon fick sitt andra barn som symtomen blev så påtagliga att hon inte längre kunde ignorera dem. Här berättar Ida om hur det är att leva med PMS, om att inte bli tagen på allvar i möten med vården och vad som till slut hjälpte henne till ett bättre mående. Symtomen var lättare att hantera innan barnen Jag har haft besvär med PMS så länge jag kan minnas. För mig har det alltid varit de psykiska symtomen som varit problemet, inte de fysiska. Jag blir ledsen, nedstämd, irriterad, har noll tålamod och blir helt ur balans veckan innan mens. Tidigare kunde jag hantera det tack vare min otroligt förstående man som jag varit tillsammans med i 22 år. Han håller koll på min menscykel och kan skriva i sin kalender saker som "köp blommor och choklad till Ida" när det är dags. Med hans stöd har det gått att leva med symtomen även om de varit jobbiga. Men när mitt andra barn kom förändrades allt. Förut hade jag alltid lyckats hålla tillbaka mitt dåliga humör utan att låta det påverka andra, och kunde dra mig undan när jag kände att humöret började svikta.  Med två barn fanns det inte längre någon tid till vila – det var bara att köra på. Vardagen blev alldeles för svår att hantera under de dagar jag mådde som sämst. Så började måendet gå ut över barnen Även om jag alltid hade mått dåligt veckan innan mens var det ändå svårt att göra kopplingen till PMS när vardagen blev kaotisk. Det rullade på och det var så mycket enklare att skylla måendet på annat som var närmare till hands, som stress på jobbet och livet som småbarnsförälder. Jag klandrade mig själv för min korta stubin och hade ständigt dåligt samvete för att jag tappade humöret framför barnen. Jag kände mig som en dålig mamma. Det var då jag kom till en punkt där jag kände att det inte gick längre. Mitt humör påverkade familjen och det gjorde ont att inte kunna vara den person jag ville vara. Jag ville inte fortsätta må så dåligt. Därför tog jag beslutet att söka hjälp hos en gynekolog. Blev inte tagen på allvar hos vården Men att söka hjälp visade sig inte vara så enkelt som jag trott. När jag träffade den första gynekologen möttes jag av oförståelse. Han verkade inte tro att det var PMS, och kommenterade något om att livet är tufft när man har barn. Jag fick en spiral eftersom jag bad om det, men lämnade mötet med en dålig känsla i kroppen. Månader gick och spiralen hjälpte inte. Jag fortsatte må dåligt och kände mig nedstämd varje månad, precis som innan. När jag nämnde det för några kollegor rekommenderade flera av dem Linnea på Femcare – och då bestämde jag mig för att boka en tid hos henne. Äntligen – ny behandling och en bra plan framåt Skillnaden var som natt och dag. Direkt när jag träffade Linnea förstod jag att jag skulle få hjälp på riktigt. Till skillnad från mitt tidigare möte var det helt självklart för henne att jag inte skulle behöva må så dåligt som jag gjorde. Hon lyssnade, tog det jag sa på allvar och förminskade inte mina symtom. Hon sa precis de orden jag behövde höra just då: “Vi kommer hitta en lösning för dig. Självklart ska du inte må dåligt – detta kommer att bli bra.” Linnea började med att ta ut min spiral som inte gav någon effekt. Sen förklarade hon hur olika preventivmedel kan påverka PMS och presenterade ett förslag med kombinerade p-piller som jag skulle testa. Hon la också upp en plan framåt, med uppföljning både via telefon och digitalt. Hon berättade att när jag fyller 45 år behöver vi göra en ny plan eftersom risken för blodpropp och bröstcancer ökar med åldern. Det kändes tryggt och hållbart. Man fick aldrig känslan av att någon bara gjorde sitt jobb. Linnea brydde sig om mig på riktigt. I den här artikeln kan du läsa mer om symtom och behandling för PMS. Så känns det idag – psykiskt stabil genom hela månaden De kombinerade p-piller som jag fick utskrivet av Linnea blev verkligen vändningen i mitt mående. Jag vet att det inte är så för alla – vissa behöver testa flera olika preventivmedel innan de hittar rätt. Men för mig blev det bra på andra försöket, och jag är så tacksam och glad över att jag äntligen fick den hjälp jag behövde. Idag känner jag mig mycket mer psykiskt stabil över hela månaden. Skillnaden är enorm jämfört med hur det var innan. Självklart kan jag fortfarande tappa tålamodet, bli ledsen eller arg – det kan alla föräldrar. Men inte alls på samma sätt som innan. Dessutom känner jag mig mer lugn och kan ta till mig mina känslor utan att de tar över.  Framför allt kan jag nu vara den mamma och människa jag vill vara, utan att behöva kämpa mot mina hormoner varje månad. Till dig som har PMS: Det finns hjälp att få Ida arbetar som barnmorska Jag önskar verkligen att jag hade gått till Femcare tidigare. Det gjorde så stor skillnad på mitt mående. Det var inte bara behandlingen som hjälpte. Det var bemötandet. Att någon sa: “Jag tror dig – vi löser det här.” För första gången fick jag känna att mina problem var verkliga och värda att tas på allvar. Om du precis som jag kämpar med PMS så är mitt råd till dig: Sök hjälp direkt! Stå inte ut. Du förtjänar att må bra hela månaden.  Om du får oturen att prata med någon från vården som inte förstår – byt vårdgivare direkt. För det finns kunniga gynekologer som har koll på hur hormoner påverkar ditt mående. Och för mig blev skillnaden enorm när jag äntligen fick rätt hjälp. Läs mer om behandling för PMS och boka tid hos oss här.

Har du försökt bli gravid men undrar varför det tar tid? Eller vill du bara förstå mer om fertilitet inför kommande försök? I den här artikeln kan du lära dig om orsaker till fertilitetsutmaningar, vad du kan göra själv och vilken hjälp som finns att få från vården.  Läs mer om: Ålderns avgörande betydelse De vanligaste orsakerna till fertilitetsutmaningar Förstå din kropp och vad du kan göra själv När ska du söka professionell hjälp? Behandlingsalternativ efter en fertilitetsutredning Vänta inte med att söka vård Vanliga frågor om fertilitet Chansen att bli gravid minskar med åldern Ålder påverkar fertiliteten mer än många tror. Som kvinna är du mest fertil mellan 16 och 21 års ålder, men detta är en tid när de flesta inte är redo att bilda familj. Anledningen är att kvinnor föds med alla sina ägg, ungefär 1-2 miljoner. Dessa minskar hela tiden i antal, och eftersom de lagras i kroppen i många år blir de äldre och får kromosomförändringar, vilket kan försvåra chanserna att bli gravid. Många blir gravida senare i livet. Men det är viktigt att förstå hur åldern påverkar dina möjligheter så att du kan planera utifrån det.  Forskning visar tydligt hur fertiliteten minskar med åldern: I 20-årsåldern  har du störst chans att bli gravid snabbt Efter 30 år  börjar fertiliteten minska märkbart Efter 35 år  sjunker fertiliteten kraftigt Vid 40 år  är det betydligt svårare att bli gravid De vanligaste orsakerna till fertilitetsutmaningar Förutom ålder finns det flera andra orsaker till fertilitetsutmaningar. Dessa kan enligt grov skattning  delas in i kategorier med följande fördelning: Oförklarad infertilitet (40%) - oftast relaterat till äggkvalitet Spermieproblem (30%) Anovulation - ingen ägglossning (15%) Tubarfaktor - problem med äggledarna (10%) Problem i livmodern (5%) Oförklarad infertilitet Oförklarad infertilitet innebär att man inte hittar någon tydlig medicinsk orsak trots grundlig utredning. En vanlig hypotes är att försämrad äggkvalitet förklarar många av dessa fall. Forskning pågår även kring andra möjliga orsaker, såsom livmodermiljö , spermiekvalitet  och kroppens immunförsvar. Spermieproblem Spermieproblem står för nästan en tredjedel av alla fertilitetsutmaningar. Det kan handla om för få spermier, spermier som simmar dåligt, eller i sällsynta fall att spermier helt saknas. Spermier påverkas framförallt av rökning och alkohol.  Eftersom män får nya spermier var 72:a dag kan livsstilsförändringar få relativt snabb effekt.  Andra orsaker kan vara testikelretention som barn, vilket innebär att testikeln inte kommit ner i pungen. Då behöver barnet opereras, vilket i vissa fall kan orsaka infertilitet.  Anovulation – ingen ägglossning  Anovulation betyder att kvinnan inte har någon ägglossning alls, eller att ägglossningen är mycket oregelbunden. En vanlig orsak är PCOS (polycystiskt ovariesyndrom) som drabbar cirka 10% av befolkningen . En annan vanlig orsak kallas hypothalamisk amenorré. Det innebär att hjärnan stänger av ägglossningen när kroppen är stressad, till exempel vid för hård träning med för lite mat, snabb viktnedgång eller långvarig stress. Andra orsaker kan vara sköldkörtelproblem eller förhöjt prolaktin (ett hormon som påverkar menstruationen). Tubarfaktor  Tubarfaktor innebär att det inte finns passage för ägget att ta sig från äggstocken till livmodern. Endometrios kan orsaka detta genom att vävnad växer ihop och blockerar äggledarna. Andra orsaker kan vara tidigare infektioner (som klamydia), operationer i buken, eller medfödda missbildningar där äggledarna inte utvecklats normalt. Mindre vanliga orsaker Det finns även mindre vanliga orsaker till fertilitetsutmaningar: Överfunktion av sköldkörteln  Förhöjt prolaktin (kan ge mjölkproduktion utan amning) Påverkan från tidigare cancerbehandling Genetiska faktorer Vissa läkemedel Förstå din kropp och vad du kan göra själv Det finns mycket du kan göra själv för att förstå din kropp bättre och öka dina chanser att bli gravid. Ha sex vid rätt tidpunkt En vanlig missuppfattning är att man ska ha sex när ägglossningen sker, men i själva verket behöver samlaget ske före.   Detta beror på hur menscykeln fungerar.  Din cykel har två faser:  follikelfasen när äggblåsorna växer, och lutealfasen efter ägglossningen. Ägget lever endast i cirka 12-24 timmar efter ägglossning, medan spermier kan överleva 5-6 dagar. Detta betyder att spermierna måste ligga och vänta i äggledaren innan ägget släpps. Behöver du hjälp att förstå din menscykel kan du boka en kostnadsfri digital rådgivning  med en barnmorska på Femcare. Vi hjälper dig med timing för samlag, förklarar hur din kropp fungerar och bedömer om det är dags att söka vidare utredning. Använd LH-stickor LH-stickor kan hjälpa dig att ha sex vid rätt tidpunkt. Dessa mäter luteiniserande hormon som stiger 36 timmar innan ägglossningen. När stickan visar positivt är det dags att ha samlag. Livsstilsförbättringar  Det finns saker i vardagen som kan påverka fertiliteten positivt.  Begränsa alkoholintag. För män kan alkohol påverka spermiekvaliteten, och för kvinnor kan hög konsumtion rubba menstruationscykeln . Undvik nikotin (snus och cigaretter) som påverkar fertiliteten negativt för både män och kvinnor.  En hälsosam vikt gynnar fertiliteten. Både över- och undervikt kan påverka ägglossningen. En dietist kan hjälpa dig  hitta en hållbar väg framåt. Regelbunden motion är bra, men undvik överträning kombinerat med för lite näring då det kan störa hormonbalansen. Här kan du läsa om Kajsa som blev gravid med hjälp av dietist. Fertilitetsutredning efter 12 månader  Grundregeln är att söka hjälp efter 12 månader av försök att bli gravid utan att lyckas. Vid endometrios kan du söka hjälp redan efter 6 månader, eftersom symtomen kan förvärras när du slutar med preventivmedel. Självklart ska du söka hjälp tidigare om du har andra bekymmer eller symtom som oroar dig. Här på trevliga Oxbackskliniken kan du göra en fertilitetsutredning. Vad ingår i en fertilitetsutredning: Utförligt samtal om din hälsa och gynekologisk undersökning Ultraljud för att räkna äggblåsor och bedöma äggstockarnas funktion Blodprover för hormoner (sköldkörtel, AMH för äggreserv) Äggledarspolning med kontrast för att kontrollera passage Spermieprov för mannen Virus- och infektionsprover för båda parter Fertilitetsutredning finns tillgänglig på flera kliniker runt om i landet. På Femcare kan du genomföra en fullständig fertilitetsutredning på Oxbackskliniken  och Tudorkliniken .  Redan innan 12-månaders gränsen kan du boka digital rådgivning med barnmorska  för hjälp med timing av samlag och förståelse för din kropp. Du kan också boka en grundläggande gynekologisk undersökning för att kontrollera om det finns några uppenbara orsaker som kan påverka fertiliteten. Här hittar du alla våra mottagningar. Behandlingsalternativ efter en fertilitetsutredning Sverige har mycket god tillgång till fertilitetsvård, där utredning ofta är kostnadsfri och IVF-behandling subventioneras  i många regioner för första barnet. För andra barnet får man betala själv, men behandlingen finns tillgänglig. När orsaken till att du inte kan bli gravid är klarlagd finns flera behandlingsalternativ tillgängliga. Vilken behandling som passar dig bäst får du hjälp att bedöma när fertilitetsutredningen är klar, men det kan vara bra att känna till vad som finns. IVF – in vitro-befruktning IVF  är ofta den mest effektiva behandlingen. Istället för att förlita sig på endast ett ägg per månad stimuleras äggstockarna för att använda alla ägg som är med i den cykeln.  Äggen hämtas ut och befruktas, antingen genom att spermier får simma runt själva eller genom att man stoppar in dem i ägget. Dessa embryon får sedan växa i fem dagar medan en embryolog (en specialist som arbetar med ägg, spermier och embryon) bedömer kvaliteten enligt vissa kriterier. Det bästa embryot sätts sedan tillbaka i livmodern. ICSI vid spermieproblem ICSI används vid spermieproblem, framför allt när spermierna simmar dåligt (motilitetsproblem), och innebär att man tar en spermie och för in den direkt i ägget. Detta hjälper spermier som inte kan ta sig dit själva. Andra behandlingsalternativ Ovulationsstimulering kan hjälpa kvinnor som inte har regelbunden ägglossning. Donation av ägg eller spermier finns tillgängligt i Sverige för dem som behöver det, och kirurgiska ingrepp kan ibland lösa specifika problem. Vänta inte med att söka vård  Alldeles för många par går runt och oroar sig för sin fertilitet utan att söka hjälp. Kanske har du fått höra att det är "normalt" att det tar tid, eller att du "bara" behöver slappna av. Men fertilitetsutmaningar kan ha konkreta orsaker som kräver behandling.  Du bör söka hjälp om du: Försökt bli gravid i 12 månader utan att lyckas (6 månader vid endometrios eller om du är över 35 år) Har oregelbunden mens eller andra hormonella symtom Oroar dig för din fertilitet eller har frågor om din kropp Vill få professionell vägledning tidigt i processen På Femcare finns barnmorskor och gynekologer med erfarenhet av fertilitet som kan hjälpa dig med utredning, behandling och stöd.  För fullständig fertilitetsutredning kan du vända dig till   Oxbackskliniken  eller   Tudorkliniken . Har du frågor om fertilitet eller behöver stöd? Boka tid med en av våra barnmorskor här. Vanliga frågor om fertilitet Hur länge ska man försöka bli gravid innan man söker hjälp? Grundregeln är 12 månader av aktiva försök om du är under 35 år. Är du över 35 år bör du söka hjälp efter 6 månader eftersom fertiliteten minskar snabbare. Vid misstänkt endometrios gäller endast 6 månader oavsett ålder, då symtomen kan förvärras under tiden du är utan preventivmedel.  Vilken ålder påverkar fertiliteten mest? Fertiliteten minskar gradvis från omkring 30 års ålder  och tydligt efter 35. Studier visar att kvinnor i 25-årsåldern har goda chanser att bli gravid inom ett år, medan kvinnor i 40-årsåldern har betydligt lägre sannolikhet att bli gravida, beroende på hälsa och livsstil. Vad är den vanligaste orsaken till att man inte blir gravid? Oförklarad infertilitet står för 40% av fallen - många av dessa är troligen åldersrelaterade även om det inte alltid går att påvisa. Spermieproblem utgör 30%, ingen ägglossning 15%, problem med äggledarna 10% och problem i livmodern 5%. Påverkar livsstil fertiliteten? Ja, alkohol och nikotin (snus och cigaretter)  påverkar spermiekvaliteten direkt. Eftersom spermier förnyas var 72:a dag kan män se förbättring relativt snabbt om de avstår från alkohol och tobak. För kvinnor kan övervikt påverka ägglossningen.   Läs mer om livsstilsfaktorer och fertilitet . När på månaden ska man ha sex för att bli gravid? En vanlig missuppfattning är att man ska ha sex precis när ägglossningen sker, men rätt timing är faktiskt några dagar tidigare. Ägget lever endast 12 timmar efter ägglossning, medan spermier kan överleva 5-6 dagar. Ha därför samlag regelbundet under den fertila veckan. Då ökar du chanserna att spermier finns på plats när ägget släpps. Vad händer under en fertilitetsutredning? Utredningen kan oftast genomföras under 2-3 besök och inkluderar utförligt samtal om din hälsa och reproduktiva historia, gynekologisk undersökning, ultraljud, blodprover för hormoner, spermieprov och äggledarspolning för att kontrollera att äggledarna är öppna. Vad kostar fertilitetsbehandling i Sverige? Fertilitetsutredning erbjuds kostnadsfritt efter 12 månaders försök. Regionsfinansierad IVF finns tillgänglig upp till 40 års ålder för första barnet. För andra barn får man betala själv, men behandlingen finns tillgänglig. Hur stor chans har man att lyckas med IVF? Efter tre IVF-behandlingar har totalt 60-70% fått barn , beroende på kvinnans ålder. Det är viktigt att veta att inte alla IVF-graviditeter går hela vägen, vilket din läkare kommer att diskutera mer detaljerat med dig. Vad kan Femcare hjälpa mig med? Femcare erbjuder digital rådgivning om menscykel och fertilitet, grundläggande gynekologiska undersökningar och fullständig fertilitetsutredning på våra specialistkliniker   Oxbackskliniken  och   Tudorkliniken . Kan man göra något själv för att öka chanserna att bli gravid?  Ja, det finns flera saker du kan göra. Använd LH-stickor för att hitta rätt timing, undvik alkohol och rökning, och var uppmärksam på symtom som kan tyda på underliggande tillstånd som PCOS eller endometrios.  En hälsosam vikt kan också påverka fertiliteten positivt. Om du behöver stöd med kost och viktnedgång kan en dietist hjälpa dig hitta en hållbar väg framåt.

Klåda i underlivet kan bero på till exempel svampinfektion, torrhet, eksem och allergi. Här kan du lära dig mer om orsaker, behandling och när du ska söka vård. I den här artikeln går vi igenom: Var klådan kan sitta och varför De vanligaste orsakerna till klåda Behandlingar som hjälper När du ska söka vård Vanliga frågor om klåda i underlivet Var sitter klådan – hud eller slemhinna? Du har två olika typer av vävnader i underlivet: hud och slemhinna. Huden går ända in till insidan av inre blygdläpparna, där slemhinnorna börjar. Större delen av vulva består alltså av vanlig hud som du har på resten av kroppen. Både slemhinnorna och huden kan klia, men av olika orsaker. Yngre kvinnor har ofta hudproblem när det kliar mycket, medan äldre kvinnor oftare har problem med sköra slemhinnor inne i vulva och vagina på grund av låga östrogennivåer. Klåda i huden på utsidan av vulva beror oftast på eksem, allergiska reaktioner eller för tajta kläder som inte ger tillräckligt med luft. Klåda i slemhinnorna inne i vulva och vagina beror oftast på svampinfektioner eller sköra slemhinnor. Vanliga orsaker till klåda i underlivet Klåda i underlivet kan ha flera orsaker, och behandlingen beror på vad som orsakar besvären. Svampinfektioner Svamp i underlivet är en av de vanligaste orsakerna till klåda. Svampinfektioner ger vita, gryniga flytningar som inte luktar och ger upphov till intensiv klåda. Klådan är ofta värst på kvällen och kan påverka sömn och vardagsaktiviteter. Svamp finns naturligt på huden, men när den får fäste i slemhinnorna utvecklas en infektion med dessa typiska symtom.   Läs mer om svamp i underlivet här. Eksem Eksem i underlivet är vanligt om du tidigare haft hudproblem som barneksem  eller andra hudsjukdomar. Eksem ger klåda tillsammans med röd, irriterad hud på vulva som kan fjälla och sprida sig till ljumskarna. Till skillnad från svamp påverkas bara huden och flytningarna förändras inte. Eksem kräver ofta kortisonbehandling för att läka. Läs mer om eksem i underlivet här. Allergiska reaktioner Allergiska reaktioner kan ge klåda och hudirritationer i underlivet. Vanliga orsaker är tvättmedel, sköljmedel, parfymerade produkter eller nickel från metallknappar och smycken. Om du har andra allergier eller eksem sedan tidigare har du större risk att få allergiska reaktioner även i underlivet. Om du misstänker allergi men inte vet vad det beror på, kan din vårdcentral hjälpa till med utredning. Torrhet och klåda Ett torrt underliv kan också orsaka klåda och irritation. Det finns många olika orsaker till varför underlivet blir torrt och det finns bra behandling för det. Läs mer om torrhet i underlivet här. Lichen sclerosus Lichen sclerosus et atrophicus  är en ovanlig hudsjukdom, som ger klåda som ofta blir värre på kvällen. Sjukdomen drabbar främst äldre kvinnor men kan även förekomma hos yngre. Eftersom symtomen kan likna andra hudproblem tar det ofta tid innan rätt diagnos ställs. Det är viktigt med rätt behandling då anatomin kan förändras av sjukdomen. Behandling av klåda i underlivet Klåda kan bero på olika saker som kräver olika behandlingar: Svamp:   Läs om svamp och behandling för det här Torrhet:   Läs om torrhet i underlivet och behandling för det här Eksem:   Läs om eksem i underlivet och behandling här Allergier:  Kontakta din vårdcentral för en utredning om du inte vet vad som orsakar allergin. Så förebygger du klåda i underlivet Hur du tvättar dig och vad du har på dig kan förebygga många orsaker till klåda. Slemhinnorna inne i slidan sköter sin rengöring själv och ska inte tvättas. Tvätta bara vulva (utsidan) med vatten, eller mild parfymfri tvål om det behövs. Ge huden luft genom luftiga kläder och bomullstrosor. Undvik syntetiska material som inte andas och byt underkläder dagligen. Undvik även parfymerade produkter helt, både hudvårdsprodukter och tvättmedel. När ska du söka vård? Du bör söka vård om du har en intensiv klåda tillsammans med andra symtom som inte blir bättre med egenvård. Sök vård om du har: Klåda med synliga hudförändringar som rodnad, fjällning eller utslag Vita eller röda fläckar på vulva Klåda som inte försvinner trots behandling med receptfria svampmedel Klåda som påverkar sömn eller vardagsaktiviteter Andra symtom som oroar dig På Femcare arbetar barnmorskor som kan hjälpa dig hitta orsaken till att det kliar. Boka in ett digitalt videomöte via vår hemsida – det kostar ingenting för dig. Vid behov bokar vi in dig på en av våra mottagningar. Vanliga frågor om klåda i underlivet Hur vet man om det är svamp eller obalans som orsakar klådan? Svamp och bakteriell obalans kan ibland förväxlas eftersom båda påverkar underlivet, men de har olika symtom och behandlingar. Svamp ger intensiv klåda med vita, gryniga flytningar utan lukt. Bakteriell obalans  ger fiskaktig lukt men ingen klåda. Du kan ha båda samtidigt. Vilka receptfria läkemedel finns det för klåda i underlivet? Det beror på vad som orsakar klådan. Vid misstänkt svamp kan du prova Canesten och Pevaryl. För andra orsaker finns olika behandlingar. Läs mer i våra artiklar om torrhet , eksem  och svamp . För torr eller känslig hud fungerar vitt vaselin eller mandelolja bra för att smörja underlivet med. Vilken kräm är bäst mot klåda i underlivet? Det beror på orsaken. Vid svamp hjälper Canesten eller Pevaryl. Vid eksem behövs kortisonkräm.  Kan man smörja underlivet med Helosan? Ja, det går bra att använda Helosan på underlivet som hudvård. Kan man ha Pevaryl i underlivet? Ja, Pevaryl är specifikt utvecklat för behandling av svamp i underlivet och finns som både vagitorier (små kapslar som förs in i slidan) och kräm. Kan man använda Xylocain i underlivet? Xylocain är en lokalbedövning som kan användas, men rekommenderas inte för vanlig klåda. Det är kortverkande och ska inte användas om det bränner eller svider utan tydlig diagnos. Kan stress orsaka klåda i underlivet? Stress orsakar inte klåda direkt, men kan sänka immunförsvaret och utlösa andra tillstånd som kan orsaka klådan.  Kan jag använda hydrokortison på underlivet? Om du har eksem kan du prova hydrokortison, men det är en mild kortisonkräm som ofta inte räcker för underlivet. Vid eksem behövs ofta starkare kortisonkräm från läkare. Varför blir klådan i underlivet värre på kvällen? Många hudsjukdomar och svampinfektioner ger värre klåda på kvällen. Det kan bero på hormonella variationer och att du är mer uppmärksam på symtomen när du ska sova. Kan man få klåda av för mycket tvätt? Ja, överdrivet tvättande kan störa den naturliga balansen och göra huden och slemhinnorna känsligare. Tvätta endast underlivet med vatten eller med en mild tvål på utsidan av vulva. När ska jag kontakta läkare akut? Sök akut vård om klådan kommer tillsammans med feber och stark smärta eller om du får stora sår som inte läker.

Känner du dig torr i underlivet? Det är ett vanligt besvär som kan påverka både vardagen och intimiteten. Som tur är finns det flera behandlingar som hjälper. I den här artikeln går vi igenom: Hur torrhet i underlivet känns Vanliga orsaker till ett torrt underliv Behandlingar som hjälper Hur du ska ta hand om ditt underliv När du ska söka vård Vanliga frågor om torrhet i underlivet Så känns ett torrt underliv Torrhet i underlivet kan visa sig på många olika sätt och påverka både vardagen och sexlivet. Här är de vanligaste symtomen du kan känna igen: Fysiska symtom: Obehag och irritation Smärta vid sex – både under och efter Svider när du torkar dig  Klåda då och då utan flytning Brännande känsla eller ömhet Obehag vid cykling eller ridning Symtom kring intimitet: Blir inte fuktig/våt naturligt vid upphetsning Smärta som gör att du spänner dig Rädsla för sex på grund av obehag Vanliga orsaker till ett torrt underliv Torrhet kan ha många olika orsaker, från naturliga hormonförändringar till vardagsvanor som påverkar slemhinnornas hälsa. Här är de vanligaste orsakerna: Hormoner som förändras med ålder och livsstil Klimakteriet och östrogenbrist  är kanske den vanligaste orsaken till torrhet. När äggstockarna slutar producera östrogen blir slemhinnorna tunnare och mindre elastiska och blodflödet till området minskar. Detta är en naturlig del av åldrandet. P-piller kan också orsaka torrhet genom att  minska kroppens naturliga östrogenproduktion från äggstockarna. De sänker även testosteronnivåerna, vilket påverkar slemhinnornas hälsa i vulva och vagina. Om du trivs med ditt p-piller men får besvär med torrhet kan du lägga till olika typer av vagitorier (små tabletter som förs in i slidan), till exempel sådana som innehåller låg dos östrogen, mjölksyrebakterier eller fuktgivande ämnen.Genom att tillföra laktobaciller och östrogen lokalt kan du återställa slemhinnornas hälsa. Du behöver alltså inte alltid sluta med preventivmedlet på grund av torrhet. Amningsperioden innebär också låga östrogennivåer. Det beror på att prolaktin, hormonet som styr mjölkproduktionen, samtidigt hämmar ägglossningen. Detta är vanligtvis ett tillfälligt problem som förbättras när du slutar amma. Överdrivet tvättande För mycket tvättning är en vanlig orsak som många inte tänker på. Tvål och parfymerade produkter torkar ut huden och stör den naturliga balansen i underlivet. Det räcker att tvätta den yttre delen av vulva med bara vatten. Insidan av slidan behöver inte tvättas alls. Den håller sig ren naturligt eftersom slemhinnorna skapar en barriär och renar sig själv genom konstant bildande av sekret. Denna process skyddar mot bakterier, virus och svamp. Andra medicinska orsaker Lichen sclerosus  är en hudsjukdom som kan ge klåda och stramhetskänsla, men den påverkar främst huden och inte slemhinnorna. Den kräver specialistbehandling. Vissa läkemedel som antihistaminer, antidepressiva och blodtrycksmediciner kan också vara orsaken till ett torrt underliv. Behandling av torrhet i underlivet Det finns många olika sätt att behandla ett torrt underliv, från enkla produkter du kan köpa på apoteket till receptbelagda behandlingar som kan ge mer långvarig effekt. Receptfria behandlingar Återfuktande produkter:  Det finns flera receptfria produkter på apoteket som kan lindra torrhet. Vattenbaserad gel och Repadina innehåller hyaluronsyra som återfuktar slemhinnorna och kan användas regelbundet. Vagivital och Vagisan fungerar som fuktkräm för underlivet och kan vara tillräckliga vid lindrigare besvär. Hormonbehandling: För hormonell torrhet finns lokala östrogenpreparat som du kan köpa receptfritt. Ovesterin är vagitorier som ofta är förstahandsvalet, medan Vagifem är tabletter med lägre östrogendos. Dessa behandlingar verkar direkt på slemhinnorna i underlivet utan att påverka hormonbalansen i resten av kroppen. Enkla skyddsprodukter för daglig vård:  För att skydda huden och förebygga torrhet kan du använda vanliga, milda produkter. Vitt vaselin är milt och kan appliceras på vulva morgon och kväll för att skydda huden. Mandelolja och babyolja är också lämpliga alternativ som inte irriterar känslig hud. Receptbelagda behandlingar Vid torrhet relaterad till p-piller kan Gynoflor användas samtidigt som preventivmedlet. Det innehåller laktobaciller och låg östrogendos som hjälper till att återställa slemhinnornas hälsa. Vid menopaus kan lokal behandling behövas under längre tid, ofta med en intensiv startfas som fortsätter med underhållsdoser. Så tar du bäst hand om ditt underliv När det gäller daglig vård av underlivet behöver du inte göra så mycket. Tvätta bara med vatten eller en mild tvål på utsidan av vulva. Undvik parfymerade produkter, även tvättmedel kan irritera känslig hud. Välj bomullstrosor som låter huden andas och smörj gärna med vitt vaselin eller mandelolja för att skydda huden. Under samlag kan det hjälpa att använda glidmedel. Silikonbaserade håller längre än vattenbaserade. Kommunicera med din partner om vad som känns bra och ta den tid ni behöver för förspel så kroppen hinner förbereda sig. När ska du söka vård? Om torrhet påverkar din vardag eller ditt sexliv, eller om egenvård inte ger tillräcklig lindring, är det dags att söka professionell hjälp. Sök vård om du har: Provat receptfria produkter utan resultat Det gör ont när du har sex Daglig torrhet och obehag som påverkar vardagen Smärta som inte förbättras Brännande känsla som inte går över Andra symtom som oroar dig På Femcare arbetar barnmorskor som kan hjälpa dig med behandling för torrt underliv. Boka ett kostnadsfritt digitalt möte med en barnmorska idag. Ofta kan vi hjälpa dig direkt i första mötet. Vid behov bokar vi in dig på en av våra mottagningar. Vanliga frågor om torrhet i underlivet Hur vet jag om det är torrhet eller något annat? Det beror på hur det känns och vilka andra symtom du har. Torrhet ger skav och obehag utan någon flytning alls.   Svampinfektion i underlivet ger intensiv klåda tillsammans med vit, grynig flytning som inte luktar. Känner du en lukt från underlivet beror det oftast på bakteriell obalans. Eksem i underlivet ger klåda i huden med synlig rodnad och fjällning, men ingen flytning från slemhinnorna.   Läs mer om klåda i underlivet och dess orsaker här. Vad ska man smörja underlivet med om det är torrt? Vitt vaselin, mandelolja och babyolja är alla bra alternativ som inte irriterar känslig hud. Är babyolja bra för underlivet? Ja, babyolja är mycket neutralt och bra för känslig hud i underlivet. Mandelolja är också ett bra alternativ. Är kokosolja och mandelolja bra för underlivet? Ja, både kokosolja och mandelolja kan användas för underlivet. De är naturliga alternativ som vanligtvis inte irriterar känslig hud. Är Vagisan bra för torrhet i underlivet? Ja, Vagisan fungerar som en fuktkräm för underlivet och kan hjälpa vid torrhet. Är Laktacyd bra för torrt underliv? Tvål torkar ut huden och slemhinnorna kan bli rena av sig själva. Det är bättre att bara använda vatten eller en mild tvål och eventuellt smörja med vitt vaselin eller olja. Hur vet jag om lågt östrogen påverkar mitt underliv? En gynekolog behöver titta på slemhinnorna för att avgöra detta. Är östrogenet lågt så är slemhinnorna tunna, sköra, lättblödande och ibland bleka. Det kan bara bedömas genom undersökning. Vilket är bäst – Ovesterin eller Vagifem? För hormonell torrhet kan lokala östrogenpreparat vara mycket effektiva. Ovesterin är ofta förstahandsvalet och kommer som vagitorier (små stolpiller som förs in i slidan), medan Vagifem är tabletter som också förs in vaginalt. Båda är effektiva östrogenbehandlingar. Kommer torrhet att förvärras med åldern? Utan behandling blir hormonell torrhet ofta värre efter menopaus. Med rätt behandling kan du dock hålla slemhinnorna friska även i hög ålder. Hur förändras underlivet med åldern? Med åldern krymper och drar underlivet ihop sig eftersom östrogen sjunker. Slemhinnorna blir tunnare, mindre elastisk och får sämre blodgenomströmning. Även blygdläpparna krymper, särskilt de inre blir tunnare och kortare. Varför bränner det i underlivet? Det kan bero på sköra slemhinnor. Underlivet har många nervändar, så om slemhinnorna är skadade eller sköra kan du få en brännande känsla. Ibland kan kroppen bli extra känslig för signaler från underlivet, vilket kallas Vulvodyni, en kronisk smärta som kräver specialisthjälp. Hur känns Vulvodyni? Det känns som en brännande smärta vid vissa aktiviteter som kan bli värre under dagen utan anledning. Oprovocerad Vulvodyni ger smärta hela tiden, medan provocerad Vulvodyni utlöses av beröring eller aktivitet som cykling eller sex. Vulvodyni är en svår diagnos att ställa och kräver specialistutredning hos gynekolog. Om du misstänker att du har Vulvodyni är det viktigt att söka hjälp. Det kan behandlas men kräver professionell vård och ibland psykologiskt stöd.

Svamp i underlivet är ett vanligt besvär som drabbar de flesta kvinnor någon gång i livet. Som tur är finns det effektiv behandling och det går att förebygga återfall med rätt kunskap. I den här artikeln går vi igenom: Hur du känner igen svamp i underlivet Vanliga orsaker till svamp Behandlingsalternativ som finns Hur du kan förebygga svamp När du ska söka vård Vanliga frågor om svamp i underlivet Så känner du igen svamp i underlivet Svamp i underlivet har tydliga symtom som gör det relativt enkelt att känna igen. Vanliga symtom: Intensiv klåda, ofta värst på kvällen Vit, grynig flytning som påminner om keso Ingen lukt  Ömhet och irritation Hur vet jag om det är svamp eller något annat? Det kan ibland vara svårt att veta vad som orsakar besvär i underlivet, eftersom flera olika tillstånd kan ge liknande symtom. Bakteriell obalans  ger vanligtvis en fiskaktig lukt men ingen klåda, medan klamydia orsakar gul, riklig flytning som kan lukta och kan komma med buksmärta. Klåda i underlivet utan flytning kan vara en hudsjukdom eller eksem i underlivet  som behöver annan behandling. Vanliga orsaker till svamp i underlivet Svamp finns naturligt i underlivet, men när balansen rubbas och svampen växer till sig uppstår en infektion. Svampinfektioner drabbar oftast slemhinnorna inne i slidan vilket ger flytning och klåda, men svamp kan även påverka huden på vulva och bidra till hudirritationer. Vissa situationer gör dig mer benägen att utveckla svampinfektioner: Efter mensen  förändras miljön i vagina vilket kan göra det lättare för svamp att överväxa. Antibiotikabehandling  påverkar den naturliga bakteriebalansen och kan öka risken för överväxt. Vid typ 1-diabetes  gynnar högt blodsocker svamptillväxt. Under graviditet  förändrar hormonnivåerna miljön i underlivet. Sex med ny person  kan tillfälligt störa balansen i underlivet. När immunförsvaret är nedsatt  har kroppen svårare att förhindra svamptillväxt. Behandling av svamp i underlivet Receptfria behandlingar Det finns effektiva receptfria läkemedel mot svamp som du kan köpa på apoteket. Canesten och Pevaryl är de vanligaste alternativen och innehåller samma verksamma ämne, vilket gör dem lika effektiva. Båda finns som små kapslar som förs in i slidan (vagitorier) och kräm med vanligtvis tre dagars behandling. Receptbelagda läkemedel Fluconazole eller Diflucan är en effektiva engångstabletter som tas genom munnen och fungerar väl vid återkommande svampinfektioner. Det kan också användas som förebyggande behandling. För svampinfektioner som inte försvinner trots behandling finns specialbehandlingar som borsyrevagitorier som förskrivs av läkare. Behandling av återkommande infektioner Kvinnor som får svampinfektioner mer än tre till fyra gånger per år behöver ofta en annan behandling. Detta kan innebära långtidsbehandling med tabletter, förebyggande behandling för att undvika återfall, eller provtagning för att ta reda på vilken typ av svamp det är och välja rätt behandling.  Det finns flera typer av jästsvamp där Candida albicans är vanligast och svarar bra på behandling, medan Candida glabrata kan vara svårare att behandla. Så minskar du risken för svamp Det finns några enkla saker du kan göra för att minska risken för svampinfektioner. Tvätta bara vulva (utsidan) med vatten – tvål kan torka ut och störa den naturliga balansen. Undvik att tvätta inne i slidan eftersom den håller sig ren av sig själv. Använd antibiotika endast när det verkligen behövs, eftersom det kan störa bakteriebalansen. Om du har diabetes kan bra blodsockerkontroll hjälpa, och luftiga bomullstrosor är bättre än syntetiska material som inte andas. När ska du söka vård? Sök vård om du har: Svampinfektion som inte svarar på receptfri behandling Återkommande infektioner, mer än tre till fyra gånger årligen Ovanliga symtom som feber eller smärta i buken  Misstanke om annan hudsjukdom På Femcare arbetar barnmorskor och gynekologer som kan hjälpa dig hitta orsaken till att du får återkommande svampinfektioner. Boka ett kostnadsfritt videomöte med en barnmorska idag. Vid behov kan vi boka in dig hos en gynekolog. Vanliga frågor om svamp i underlivet Kan svamp överföras mellan partners? Jästsvamp finns naturligt hos alla, men vid kontakt med en ny partners hudflora kan svamp föras över och orsaka överväxt i slemhinnorna i slidan. Män får sällan svampinfektion i underlivet. Kan man behandla svamp när man är gravid? Svampinfektioner är vanligare under graviditet men ofarliga för fostret. Prata alltid med din barnmorska eller läkare innan du behandlar svamp när du är gravid. De kan rekommendera lämplig behandling baserat på din situation. Vad händer om man inte behandlar svamp i underlivet? Obehandlad svamp kan få djupare fäste i slemhinnorna och orsaka sprickor och sår. Detta kan leda till kronisk irritation och ökad risk för återinfektion. Kan man använda Pevaryl mot svamp i underlivet? Ja, Pevaryl är ett effektivt receptfritt läkemedel mot svamp. Det innehåller samma verksamma ämne som Canesten och båda fungerar lika bra. Hur luktar svamp i underlivet? Svampinfektioner luktar inte. Frånvaron av lukt är faktiskt ett typiskt kännetecken. Lukt från underlivet tyder vanligtvis på   bakteriell obalans  snarare än svamp. Hur vet jag om jag har svamp eller klamydia? Svamp ger vita, tjocka flytningar utan lukt. Klamydia orsakar gula, rikliga flytningar som kan lukta och orsaka buksmärta. Vilket är det bästa receptfria läkemedlet mot svamp? Canesten och Pevaryl är de bästa receptfria alternativen. Båda innehåller samma ämne och fungerar lika bra. Kan man ha sex när man har svamp i underlivet? Sex rekommenderas inte under aktiv infektion då det kan förvärra irritationen och sprida infektionen. Vänta tills behandlingen är avslutad och symtomen har försvunnit.

Lukt från underlivet kan kännas jobbigt och pinsamt, men det är oftast helt ofarligt och många gånger enkelt att behandla. Här får du veta vad som orsakar lukten och hur du blir av med den. I den här artikeln går vi igenom: Vad som är normal lukt från underlivet Vanliga orsaker till avvikande lukt När du ska söka vård Behandlingsalternativ som finns Vanliga frågor och svar Ett hälsosamt underliv ska lukta lite syrligt En mild, syrlig doft från underlivet är hälsosamt och visar att du har rätt bakteriebalans med mycket "goda" bakterier som kallas laktobaciller. Den syrliga doften kommer från mjölksyran som laktobacillerna producerar i slidan. Denna sura miljö skyddar mot skadliga bakterier och infektioner. Lukten kan variera något under menscykeln, efter träning, eller beroende på vad du har på dig. Det som inte är normalt är en stark, fiskaktig lukt eller lukt tillsammans med andra symtom som smärta eller ovanliga flytningar. Vanliga orsaker till avvikande lukt från underlivet Den vanligaste orsaken till stark lukt från underlivet är bakteriell obalans – när balansen i bakteriefloran förändras. Det ger en fiskaktig lukt och rikliga, vita flytningar. Det är inte samma sak som en infektion, utan en obalans som behöver återställas. Bakteriell obalans ger vanligtvis ingen klåda eller smärta, till skillnad från svampinfektioner i underlivet . Du kan få bakteriell obalans efter att ha träffat en ny partner, när hormonbalansen förändras, eller om du tvättar dig för mycket. Andra orsaker till lukt kan vara en kvarglömd tampong eller vissa medicinska tillstånd. Sök vård om lukten inte försvinner trots behandling eller om du har andra symtom som oroar dig. Behandling av lukt från underlivet Receptfria behandlingar Du kan börja med att prova receptfria alternativ som finns på apoteket. Donaxyl är vagitorier, små kapslar som du för in i slidan. Dessa är specifikt utvecklade för att behandla bakteriell obalans och används varje kväll i sex dagar. Ibland kan du ha både bakteriell obalans och svamp samtidigt.  Då behöver du behandla svampen först. Läs mer om svamp i underlivet här. Många produkter marknadsförs som bra för intimhygien och bakteriebalans, men saknar vetenskaplig grund. Produkter som DeoDoc och liknande har ingen dokumenterad effekt på bakteriell obalans. Receptbelagda behandlingar När receptfria alternativ inte räcker finns starkare behandlingar på recept. Antibiotikabehandling:  Vid bakteriell obalans kan läkaren förskriva antibiotika som Dalacin eller Flagyl. Dessa behandlingar är effektiva för att återställa bakteriebalansen när receptfria alternativ inte hjälper. Kombinationsbehandling:  Gynoflor är små kapslar som förs in i slidan och innehåller både laktobaciller och en låg dos östrogen. Östrogenet hjälper de goda bakterierna att växa till och gör behandlingen extra effektiv vid återkommande bakteriell obalans. Tips för att undvika bakteriell obalans Det finns enkla saker du kan göra för att minska risken för bakteriell obalans. Daglig vård:  Tvätta bara vulva (utsidan) med vatten och undvik tvål och parfymerade produkter som kan störa balansen. Slemhinnorna inne i slidan sköter sig själva och behöver inga specialprodukter. Kläder:  Välj luftiga bomullstrosor istället för syntetiska material. Undvik trosskydd dagligen eftersom de håller kvar fukt som gynnar obalans. När ska du söka vård? Om du inte blir av med besvären trots egenvård ska du söka vård hos en vårdcentral eller gynekolog. Sök vård om du har: Använt receptfria läkemedel utan resultat Feber över 38 grader tillsammans med lukt Ont i magen eller bäckenet Gul flytning tillsammans med smärta Blödningar när du inte har mens Återkommande bakteriell obalans trots behandling På Femcare arbetar barnmorskor som kan hjälpa dig att hitta orsaken till varför ditt underliv luktar avvikande. Boka ett kostnadsfritt videomöte med en av våra barnmorskor. Vid behov kan vi boka in dig hos en gynekolog på en av våra mottagningar. Vanliga frågor om lukt från underlivet Hur vet jag om det är en infektion i livmodern som luktar? Lukt från underlivet är sällan tecken på infektion i livmodern. Livmodertappen fungerar som en barriär som skyddar livmodern från bakterier. Vid infektion i livmodern får du konstant molande värk, feber och mår allmänt dåligt. Kontakta din vårdcentral direkt om du har dessa symtom. Du kan också boka ett kostnadsfritt möte med en barnmorska hos oss på Femcare för rådgivning om du är osäker.  Vad är skillnaden mellan bakteriell obalans och svamp? Bakteriell obalans luktar fiskaktigt men kliar inte, och ger rikliga vita flytningar. Svamp luktar inte alls men ger intensiv klåda och vit, grynig flytning. Du kan ha båda samtidigt. Hur ofta ska man tvätta underlivet? Tvätta bara vulva (utsidan) med vatten när det behövs, helst inte oftare än en gång om dagen. Slemhinnorna inne i slidan ska inte tvättas alls, de rengör sig själva. Vad ska man tvätta underlivet med? Du kan använda mild tvål i ljumskar och runt könshåret, men tvätta inte med tvål i slemhinnorna. Undvik parfymerade produkter för underlivet eftersom det kan torka ut och störa den naturliga balansen. Hur ska en frisk vagina lukta? En frisk vagina ska ha en mild, syrlig doft. Det är helt normalt och hälsosamt. Lukten kan variera lite under menscykeln men ska inte vara stark eller fiskaktig. Hjälper probiotika mot bakteriell obalans? Gynoflor, Vagisan, Lactal Balans och liknande produkter som används direkt i slidan har visat sig hjälpa. Probiotikatabletter du tar genom munnen är inte lika effektiva för underlivet. Kan man äta något för att lukta "gott" i underlivet? Nej, det finns ingen evidens för att mat påverkar lukten från underlivet. Hur återställer jag pH-värdet i underlivet? Du behöver återställa de goda bakterierna. Om det beror på hormoner kan läkaren ge östrogenbehandling för underlivet. Kan stress påverka lukten från underlivet? Stress kan påverka hormonbalansen och immunförsvaret, vilket indirekt kan påverka bakteriebalansen i underlivet.

Har du kliande, röd hud i underlivet? Det kan vara eksem. Här kan du läsa om symtom, orsaker och behandling. I den här artikeln går vi igenom: Hur du känner igen eksem i underlivet Vanliga orsaker till eksem Behandlingsalternativ När du ska söka vård Vanliga frågor och svar om eksem i underlivet Så känner du igen eksem i underlivet Vanliga symtom: Klåda i huden på vulva (här kan du läsa om andra orsaker till klåda i underlivet ) Röd, irriterad hud som kan fjälla Utslag som kan sprida sig till ljumskarna Inga förändrade flytningar Hur skiljer sig eksem från andra besvär i underlivet? Eksem sitter i huden på yttre blygdläpparna och området runt vulva, men inte inne i vagina. Svampinfektioner i underlivet  ger däremot klåda inne i slidan tillsammans med vita, gryniga flytningar. Bakteriell obalans ger lukt men ingen hudförändring. Även ett torrt underliv kan orsaka klåda. Läs mer om torrhet i underlivet här. Vanliga orsaker till eksem i underlivet Det finns olika orsaker till eksem i underlivet. Här berättar vi om de vanligaste orsakerna. Tidigare hudproblem Om du haft eksem som barn (så kallat atopisk eksem ) eller andra hudproblem har du större risk att få eksem även i underlivet. Atopisk eksem innebär att huden lätt blir torr och röd samtidigt som det kliar. Det är en hudsjukdom som kan förekomma på olika ställen på kroppen. Allergiska reaktioner Många får hudreaktioner från tvättmedel, sköljmedel eller parfymerade produkter. Nickel från jeansknappar, bälten eller smycken kan också orsaka besvär med eksem. Även intimhygienprodukter, bindor och trosskydd kan innehålla ämnen som irriterar huden. Kläder, överdrivet tvättande och stress Tajta kläder som inte släpper igenom luft skapar ett fuktigt, varmt klimat som gynnar eksem. Överdrivet tvättande kan torka ut huden och göra den känsligare. Även stress kan utlösa eksem hos personer som har anlag för det. Spridning från svampinfektioner Ibland kan   svampinfektioner i underlivet sprida sig från slidan ut till huden och skapa så kallat svampeksem. Detta kan finnas kvar även efter att svampen i slidan behandlats. Behandling av eksem i underlivet Eksem i underlivet kräver ofta starkare behandling än eksem på andra ställen på kroppen. Detta beror på att området är fuktigt och varmt, vilket gör det svårare för huden att läka. Kläder som skaver gör också problemen värre. Receptfria behandlingar Du kan börja med en mild kortisonkräm som hydrokortison, men ofta räcker det inte för eksem i underlivet. Om det inte hjälper behöver du söka vård. Receptbelagda läkemedel Kortisonkrämer på recept är ofta nödvändiga för eksem i underlivet. Daktacort och Cortimyk innehåller både kortison och svampdödande medel, vilket kan hjälpa vid mildare eksem eller svampeksem. För envisare eksem som inte går över med mild behandling behövs ofta stark kortisonkräm som används i cirka tre veckor. Behandlingen pågår vanligtvis i tre veckor för att säkerställa att eksemet inte kommer tillbaka. Viktigt under behandlingen – klia inte! Det viktigaste är att försöka sluta klia – även om det kan vara svårt.  Klåda skapar mer inflammation som leder till ännu mer klåda, vilket kan göra eksemet värre.  Prova istället att: Klappa lätt på området istället för att klia Hålla något kallt mot huden (kallt vatten eller kall kompress) Klipp naglarna korta så du inte kan skada huden om du råkar klia Använd kortisonkräm när det kliar som värst. Det lindrar både klåda och inflammation På natten: Tunna bomullsvantar kan hjälpa om du kliar i sömnen Håll sovrummet svalt När ska du söka vård? Sök vård om du provat mild kortison utan att det hjälpt, eller om du har andra symtom som oroar dig. Kontakta din vårdcentral om du har: Röda, kliande utslag som inte försvinner efter några dagar Klåda som stör sömnen eller vardagsaktiviteter Testat mild kortisonkräm utan förbättring Utslag som sprider sig till större områden Sår som inte läker Osäker på om det är eksem eller något annat?  Du kan alltid boka ett kostnadsfritt videomöte med en av våra barnmorskor för att få diagnos och behandling. Vid behov bokar vi in dig på en av våra mottagningar för vidare bedömning. Vanliga frågor om eksem i underlivet Hur vet jag om det är eksem eller svamp? Eksem ger klåda i huden utan flytning och sprider sig ofta till ljumskarna. Svamp ger intensiv klåda med vita, gryniga flytningar inne i vagina. Varför hjälper inte mild kortisonkräm? Eksem i underlivet är svårare att behandla än eksem på andra ställen på grund av det fuktiga, varma klimatet och kläder som skaver. Mild receptfri kortison som hydrokortison räcker sällan – du behöver oftast starkare behandling från läkare. Kan stress orsaka eksem? Stress kan utlösa eksemutbrott hos personer som har anlag för det, men orsakar inte eksem hos de som aldrig haft hudproblem tidigare. Kommer eksemet ofta tillbaka? Med rätt behandling och förebyggande åtgärder kan många undvika återfall. Men personer med atopisk eksem  har livslång benägenhet och kan få nya utbrott, särskilt vid stress eller kontakt med retande ämnen. Kan eksem läka av sig själv? Eksem kan läka av sig själv, men det händer sällan i underlivet. Kläder gnider hela tiden och det fuktiga klimatet gör det svårt att läka. Kortisonkräm behövs nästan alltid. Kan man smörja underlivet med kortison? Ja, kortisonkräm är standardbehandlingen för eksem i underlivet. Men det är viktigt att använda rätt styrka. Mild kortison som hydrokortison räcker ofta inte, utan det behövs starkare kortisonkräm på recept för att behandla eksemet ordentligt. Vad är bäst att smörja underlivet med? Det beror på vad problemet är. Vid eksem behövs kortisonkräm. För torr eller känslig hud rekommenderas en mjukgörande kräm regelbundet, tex Mildison, Canoderm eller Decubal. Undvik parfymerade produkter som kan irritera känslig hud. Hur ser psoriasis i underlivet ut? Psoriasis ger tjocka, upphöjda plack som fjällar och kliar mindre än eksem. Till skillnad från eksem som ger platt röd hud med sprickbildning, är psoriasis-plack tjockare och mer upphöjda. Vad är skillnaden mellan eksem och psoriasis? Eksem ger röd hud med sprickbildning medan psoriasis ger tjocka, fjällande plack som kliar mindre. Psoriasis kräver ofta specialistbedömning.

Att se sitt barn för första gången på en ultraljudsskärm är en av graviditetens mest minnesvärda stunder. För många blivande föräldrar väcker ultraljudet både förväntan och oro – är barnet friskt och kommer jag höra hjärtslagen?  Ultraljud är en undersökning som använder ljudvågor för att skapa bilder av ditt barn, helt utan strålning. Metoden anses vara helt säker för både dig och barnet. I den här guiden får du veta: När du kan göra ultraljud under graviditeten Vad man kan se vid olika tidpunkter Hur undersökningen går till Vad som händer om något upptäcks Svar på vanliga frågor om ultraljud När gör man ultraljud under graviditeten? Alla gravida i Sverige erbjuds ett rutinultraljud runt graviditetsvecka 18–20. Det är en del av mödrahälsovården och syftet är att kontrollera att barnet utvecklas normalt.  Ultraljud kan även göras tidigare eller senare i graviditeten. Redan från vecka 6–7 kan ett tidigt ultraljud  visa att graviditeten sitter i livmodern, bekräfta hjärtslag och ge en mer exakt beräkning av graviditetslängden.  Utöver rutinultraljudet kan ytterligare ultraljud erbjudas om det finns medicinska skäl. Det kan handla om att kontrollera barnets tillväxt, följa fostervattenmängden för att se att moderkakan fungerar som den ska eller följa upp avvikelser från ett tidigare ultraljud. Vad kan man se vid olika tidpunkter? Vecka 7-8 – den första bekräftelsen Det är först nu ultraljud brukar kunna ge tydlig information. Under den här perioden kan man se hinnsäcken i livmodern och ofta de första hjärtslagen – en liten fladdrande rörelse – som brukar vara ett starkt känslomässigt ögonblick. Man kan även se om det är ett eller flera foster och mäta graviditetslängden. Om du nyligen upptäckt att du är gravid eller känner igen de tidiga tecknen på graviditet , kan ett tidigt ultraljud ge bekräftelse och trygghet. Tidigt ultraljud ingår inte i mödrahälsovården utan görs privat.  Hos oss på Femcare kan du boka ett tidigt ultraljud redan från vecka 7+0, utfört av erfarna barnmorskor på vår mottagning Vasamamma i centrala Stockholm. Läs mer och boka tidigt ultraljud här. Vecka 12 – tidigt ultraljud eller KUB Vid vecka 12 syns barnet tydligare. Huvud, armar och ben går att urskilja och barnet rör sig. Ett tidigt ultraljud i vecka 12 kan ge en tydligare bild av utvecklingen och bekräfta beräknad förlossningsdag. Fosterdiagnostik, som KUB-test (kombinerat ultraljud och biokemi), görs i vecka 11-14 (vanligtvis vecka 12-13) via regionens barnmorskemottagningar. Vid KUB mäter man även nacktransparensen – en vätskeansamling i barnets nacke. En ökad nacktransparens kan vara en tidig signal om kromosomavvikelser, men det ger inte ett definitivt svar. Tillsammans med blodprover från mamman kan det ge en riskbedömning. I Region Stockholm erbjuds alla gravida antingen FTUL (fosterultraljudsundersökning med nackuppklarning) eller KUB. Hör av dig till din barnmorska för information om hur det fungerar i din region. Om du vill ha mer säker information om kromosomavvikelser finns möjligheten att göra ett NIPT-test – ett blodprov som kan visa olika typer av avvikelser. Läs mer och boka NIPT här.   Vecka 18-20 – rutinultraljudet Detta är det ultraljud som alla gravida i Sverige erbjuds. Nu går det att se barnets organ i detalj.  Barnmorskan eller läkaren går igenom: Hjärnans struktur och skallens form Hjärtat och de stora blodkärlen Ryggraden Njurar, mage och urinblåsa Armar, ben, händer och fötter Ansiktet, särskilt läpp och gom Moderkakans placering Fostervattenmängden Navelsträngen I många fall kan könet synas, men inte alltid beroende på hur barnet ligger. Viktigt att veta är att inte alla avvikelser går att upptäcka på ultraljud. Mindre missbildningar, vissa hjärtfel, funktionsnedsättningar och problem som utvecklas senare i graviditeten kan vara svåra att se. Senare i graviditeten – tillväxtkontroller Efter vecka 30 kan tillväxtultraljud göras om det finns medicinska skäl, till exempel om barnet verkar vara litet, stort, eller om man behöver följa moderkakan och fostervattnet extra noga. Olika typer av ultraljud Tidigt dateringsultraljud (v. 7-12)  – bekräftar graviditeten, visar hjärtslag, antal foster och graviditetslängd. Läs mer och boka tidigt ultraljud här. Fosterdiagnostik: FTUL och KUB-ultraljud (v. 11-13) – kombineras med blodprov och används för att bedöma sannolikheten för trisomi 13, 18 och 21 (Downs syndrom). Detta erbjuds via regionens barnmorskemottagningar. I Region Stockholm erbjuds alla gravida antingen FTUL eller KUB. Rutinultraljud (v. 18-20)  – erbjuds alla gravida genom mödrahälsovården Tillväxtultraljud  – görs vid behov senare i graviditeten. Vaginalt ultraljud  – används ibland i stället för vanligt ultraljud. Detta används framför allt tidigt i graviditeten och när man behöver extra tydliga bilder. Hur går ett ultraljud till? När du kommer till undersökningen får du ligga på en brits, oftast på rygg. Den som utför ultraljudet stryker en gel över magen. Det är ofta en barnmorska, läkare eller sonograferare med särskild utbildning i ultraljud. Gelen kan kännas lite kall men behövs för att ljudvågorna ska ledas in i kroppen. Med hjälp av en liten handhållen apparat, en transducer, förs ljudvågorna in och omvandlas till bilder på skärmen. Du får se bilderna i realtid, samtidigt som barnmorskan eller läkaren förklarar vad som syns och mäter barnet. Efteråt får du vanligtvis med dig några utskrivna bilder hem – ett fint minne från första mötet med ditt barn.  Ett rutinultraljud tar ungefär 20-30 minuter. Ett tidigt ultraljud är kortare, omkring 10-15 minuter. Vad händer om något avvikande upptäcks? Att få besked om att något inte ser helt normalt ut kan vara omtumlande. Men om det skulle visa något avvisande, kommer du få mycket stöttning.  Om ultraljudet visar något som behöver utredas erbjuds du: En mer detaljerad undersökning (fosterdiagnostiskt ultraljud) där specialister tittar närmare på fostret Samtal med en läkare som förklarar vad som upptäckts och vad det kan innebära Genetisk vägledning – en kurator eller läkare som är specialist på ärftlighet och kan hjälpa er förstå situationen Fler kontroller och uppföljningar under graviditeten Det är viktigt att veta att även ett helt normalt ultraljud inte kan garantera att barnet är helt friskt. Vissa tillstånd eller funktionsnedsättningar går inte att upptäcka. Men undersökningen ger viktig information om utvecklingen och kan ge trygghet under graviditeten. Om du vill ha ytterligare information om kromosomavvikelser finns möjligheten att komplettera ultraljudet med ett NIPT-test – ett blodprov som kan påvisa kromosomavvikelser tidigt i graviditeten. Läs mer och boka NIPT . Är ultraljud säkert för barnet? Ja, ultraljud är en säker metod. Det används över hela världen och har gjort det i decennier utan att man sett några skadliga effekter för barnet. Till skillnad från röntgen använder ultraljud inga strålar, utan ljudvågor. Du kan göra ultraljud flera gånger under graviditeten om det finns medicinska skäl. Enligt svenska rekommendationer  bör ultraljud ha ett tydligt syfte – som en del av mödrahälsovården, för att utreda symtom eller för att ge dig trygghet tidigt i graviditeten. Detta är en försiktighetsprincip, även om ultraljud anses vara en säker metod. Alla undersökningar under graviditeten är frivilliga, och du bestämmer själv över din vård. Om du känner oro eller osäkerhet inför ett ultraljud är det viktigt att prata med din barnmorska eller läkare så att du kan göra ett informerat val. Förberedelser inför ultraljud Inför de flesta ultraljud krävs inga förberedelser. Vid rutinultraljudet i vecka 18-20 kan du gå på toaletten precis som vanligt innan besöket. Vid tidiga ultraljud som görs på magen kan man ibland bli ombedd att ha en lite fylld blåsa för tydligare bilder. Vid vaginalt ultraljud är det tvärtom – då ska blåsan vara tom. Du får information om vad som gäller för din undersökning i samband med bokningen. Ta gärna med din partner eller någon närstående om du vill. Det kan vara en känslomässig stund som många vill dela. Boka ultraljud i centrala Stockholm Graviditet väcker många känslor och frågor. Hos oss på Femcare kan du boka tidigt ultraljud från vecka 7+0 på barnmorskemottagningen Femcare Odenplan i centrala Stockholm . Våra erfarna barnmorskor ger dig tydlig information och svarar på alla dina frågor. För fosterdiagnostik med nackuppklarning (FTUL) eller KUB hänvisar vi till din ordinarie barnmorskemottagning. Vanliga frågor om ultraljud När gör man ultraljud under graviditeten? Alla gravida i Sverige erbjuds ett rutinultraljud i vecka 18-20 genom mödrahälsovården. Du kan också välja att göra ett tidigt ultraljud privat redan från vecka 7+0. Ytterligare ultraljud kan erbjudas om det finns medicinska skäl, som oro för barnets tillväxt eller om något behöver följas upp. Har du precis blivit gravid? I den här artikeln berättar vi bland annat om vem du ska kontakta först, och hur dina besök hos vården kommer se ut: Tidiga tecken på graviditet Hur tidigt kan graviditet synas på ultraljud? Graviditet kan synas på ultraljud redan i vecka 5. Vid den tidpunkten ser man hinnsäcken i livmodern, men det är inte vanligt att man gör ett ultraljud så tidigt.  Runt vecka 6-7 kan man oftast också se hjärtslag. Ett tidigt ultraljud från vecka 6 kan bekräfta graviditeten och ge dig svar på dina frågor och funderingar tidigt.  När kan man se hjärtat slå på ultraljud? Hjärtat börjar slå runt vecka 6 i graviditeten, och det är ofta möjligt att se det redan då vid ett tidigt ultraljud. Det ser ut som en liten pulserande rörelse på skärmen. I vecka 7-8 syns hjärtslaget tydligare. Vad kan man se på ultraljud i vecka 12? I vecka 12 kan man se barnets storlek och form, se hjärtslag tydligt, och bekräfta hur långt gången graviditeten är. Vid fosterdiagnostik (KUB-ultraljud) kan man även mäta nacktransparensen. Man kan också se om du väntar ett eller flera barn. Könsorgan är oftast för tidigt att se i vecka 12. Vilken vecka kan man se könsorgan på ultraljud? Könsorgan börjar oftast synas runt vecka 16-20, men det beror på hur barnet ligger och hur tydligt det syns. Vid rutinultraljudet i vecka 18-20 kan man ofta se könet, men inte alltid. Om barnet ligger med ryggen mot ultraljudet eller har benen tätt ihop kan det vara svårt att se. Kan man se könet på KUB i vecka 12? Det är ovanligt att kunna se könet säkert i vecka 12, även vid KUB-ultraljud. Könsorgan är fortfarande mycket små och utvecklas under vecka 12-16. De flesta får veta könet vid rutinultraljudet i vecka 18-20. Kan man se Downs syndrom på ultraljud? Ultraljud kan visa tecken som kan tyda på Downs syndrom, som en ökad nacktransparens vid KUB-ultraljud i vecka 11-13.  Men ultraljud ger ingen säker diagnos. För mer säker information kan du göra ett NIPT-test, som är ett blodprov som kan påvisa kromosomavvikelser tidigt i graviditeten. Läs mer och boka NIPT här.   Vilka missbildningar syns inte på ultraljud? Mindre missbildningar, vissa hjärtfel, funktionsnedsättningar och problem som utvecklas senare i graviditeten kan vara svåra eller omöjliga att se på ultraljud. Ett normalt ultraljud är lugnande, men kan inte garantera att barnet är helt friskt. Hur mycket kostar ett tidigt ultraljud? Kostnaden för tidigt ultraljud varierar mellan olika mottagningar, oftast från runt 1000 kronor och uppåt. Rutinultraljudet i vecka 18-20 som erbjuds via mödrahälsovården är kostnadsfritt. Se priser för tidigt ultraljud hos Femcare här. Måste man betala för ultraljud? Rutinultraljudet i vecka 18-20 som erbjuds genom mödrahälsovården är kostnadsfritt. Om du vill göra ett tidigt ultraljud eller andra ultraljud privat utanför mödrahälsovården kostar det, vanligtvis från runt 1000 kronor och uppåt. Se priser för tidigt ultraljud hos Femcare här. När får man kallelse till ultraljud? Du får information om rutinultraljudet via din barnmorskemottagning, oftast runt vecka 12-16. Då bokar du tid för ultraljudet som görs i vecka 18-20. Om du vill göra ett tidigt ultraljud privat bokar du det själv direkt hos mottagningen. Vad gör man hos barnmorskan vecka 20? Runt vecka 20 (oftast vecka 18-20) gör du ditt rutinultraljud. Där kontrolleras barnets anatomi, tillväxt, moderkakans läge och fostervattenmängden. Du träffar också din barnmorska för graviditetskontroller där ni pratar om hur du mår och tar blodtryck och urinprov. I vilken vecka syns gravidmagen? Det varierar mycket mellan olika personer. Många börjar se en liten mage runt vecka 12-16, men för förstagångsgravida kan det dröja till vecka 16-20. Om du varit gravid tidigare syns magen ofta tidigare. Detta påverkar inte ultraljudet – barnets storlek syns på ultraljud oavsett om magen syns utanpå. Vad ser man på ultraljud vecka 5? I vecka 5 kan man oftast se hinnsäcken i livmodern på ultraljud, vilket bekräftar att embryot har fastnat på rätt plats. Hjärtslag syns oftast inte än i vecka 5, utan börjar bli synligt runt vecka 6-7. Det är ovanligt att man gör ultraljud i vecka fem, men däremot väljer många att göra det från vecka 6.  Kan ultraljud visa fel kön? Ja, det kan hända att könet bedöms felaktigt på ultraljud, särskilt om barnet ligger ogynnsamt (med ryggen mot ultraljudet eller benen tätt ihop) eller om ultraljudet görs tidigt. De flesta gånger stämmer bedömningen vid rutinultraljudet i vecka 18-20, men ingen undersökning är 100% säker. Vad är skillnaden mellan vaginalt ultraljud och ultraljud på magen? Vaginalt ultraljud används främst vid tidiga dateringsultraljud, vanligtvis fram till vecka 10. Det ger tydligare bilder tidigt i graviditeten eftersom undersökningshuvudet placeras närmare livmodern. När fostret är litet kan det vara svårt att se tydligt med ultraljud på magen. Vaginalt ultraljud gör det lättare att bekräfta hjärtslag och se att graviditeten sitter på rätt plats. Från vecka 10-12 och framåt görs ultraljud oftast på magen istället, eftersom fostret då är större och lättare att se. Din barnmorska eller läkare informerar dig om vilken metod som används vid din undersökning.

I filmen svarar Veronica på frågor om digital klimakterievård och klimakteriet Många kvinnor har frågor kring klimakteriebesvär och hur man får hjälp – särskilt när det gäller digital vård. Kan man verkligen få bra klimakterievård via videomöte? Behöver man inte undersökas fysiskt? Veronica Calembe är barnmorska och arbetar med digital klimakterievård på Tudorklinikens Vårdcentral som är en del av Femcare. I den här intervjun svarar hon på de vanligaste frågorna om klimakterievård via video – från de första tecknen på klimakteriebesvär till hur behandling och uppföljning fungerar. Hur fungerar det att få klimakterievård via videomöte? Många tänker att man behöver göra en gynundersökning för att bedöma klimakteriebesvär. Det man egentligen utgår ifrån i första hand är de symptom som du upplever. Första besöket, oavsett om det är till barnmorska eller gynekolog, är ett samtal. Det gäller även när bedömning om hormonbehandling ska sättas in. Under ditt första möte med oss går vi igenom dina besvär, symtom och vårdhistoria. Du får kunskap om de olika perioderna under klimakteriet samt förutsättningarna för hormonbehandling och vilka behandlingar som finns. Vi lyfter även vikten av livsstilsförändringar, som är en viktig pelare under den här perioden. Mycket kan vi hantera digitalt, eftersom vård för symtomen du upplever i hög grad bygger på samtal. Om det uppkommer att du behöver en gynekologisk undersökning bokar vi in det efteråt. Videomöten ger dig möjlighet att få vård oavsett var i landet du bor. Det sparar tid och du behöver inte ta ledigt från arbetet. Vad kan du som barnmorska hjälpa till med vid klimakteriebesvär? Jag kan hjälpa dig med mycket av det som rör klimakteriebesvär. I första mötet gör jag en bedömning av dina symtom och besvär, och vi går igenom vad du upplever. Du får praktiska råd kring egenvård och vägledning kring biverkningar vid hormonbehandling. Jag kan också bedöma när det är dags att söka uppföljning hos läkare, och du får råd om livsstilsförändringar som kan hjälpa under klimakteriet. Behöver du annan vård hänvisar jag vidare så att du alltid får rätt hjälp. Hur vet man när det är dags att söka hjälp för klimakteriebesvär? Om dina besvär påverkar vardagen och livskvaliteten ska du söka vård. Vilka symtom eller besvär är de vanligaste att kvinnor söker för? Oftast beskriver kvinnor en känsla av att de inte känner igen sig själva. Symtomen kan vara kognitiv påverkan, ont i leder, sömnsvårigheter, nedsatt sexlust, torra slemhinnor, oregelbunden blödning eller värmevallningar. Finns det symtom man inte ska vänta med att söka för? Om du är under 45 år och har flera symtom som indikerar klimakteriet ska du ha en skyndsam bedömning, eftersom det kan leda till följdsjukdomar. Då behöver en läkare göra en medicinsk bedömning om hormonbehandling ska sättas in. Om du är i klimakteriet och varit blödningsfri i tolv månader och sen får en blödning är det viktigt att utesluta till exempel Endometriehyperplasi, som är förtjockad slemhinna i livmodern. Hur ska man förbereda sig inför det första videomötet? Till oss barnmorskor behöver du inte förbereda något speciellt. Men det är bra om du skrivit ner vad du söker för, så vi lättare kan göra en helhetsbedömning. Om du ska träffa en läkare föredrar vi att du tagit ditt blodtryck innan videobesöket. Det kan du till exempel göra på  apoteket  eller en vårdcentral. Vilken typ av hormonbehandling kan man få i klimakteriet? Det finns flera olika alternativ: Östrogenplåster, östrogenspray och östrogengel Östrogen i tablettform Kombinerade tabletter med östrogen och gestagen Olika varianter av gestagen Bioidentiskt progesteron Läkaren gör en sammanvägd bedömning av din vårdhistorik, symtomens karaktär och grad samt din preferens. Symtomen behandlas med östradiol (bioidentiskt östrogen). I första hand tittar vi på transdermala behandlingar, det vill säga östrogenspray, plåster eller gel. Men en del kvinnor föredrar hormonbehandling i tablettform. Alla kvinnor med livmoder behöver också progesterontillägg för att skydda livmoderslemhinnan. Hur lång tid tar det innan hormonbehandling ger effekt? Det beror på vilka symtom du sökt behandling för, även graden av dina symtom.  Det kan vara allt från några timmar till dagar innan du märker effekt. Tänk att det oftast kan vara en uppstartssträcka innan du märker en tillräcklig effekt.  Vilka livsstilsförändringar ger ni råd kring? Det finns fyra viktiga pelare, oavsett om du står på hormonbehandling eller inte: stressreducering, återhämtning, fysisk aktivitet minst tre gånger i veckan med fokus på tung styrketräning och kost. Hur följer ni upp behandlingen? Vi rekommenderar alltid en uppföljning efter tre månader första gången du sätts in på hormonbehandling. Det är för att följa upp effekterna av hormonbehandlingen. Sen är rekommendationen ett fysiskt besök med ultraljud inom spannet 1-2 år när du står på hormonbehandling.   Behöver alla hormonbehandling i klimakteriet? Nej, en del klarar av det med fysisk aktivitet, kost och andra livsstilsförändringar. Det är väldigt individuellt. Alla kvinnor behöver inte hjälp med sina besvär. Boka ditt första videomöte Har du klimakteriebesvär och vill få hjälp? Eller är du osäker på om det är klimakteriet eller något annat? Boka ett videomöte med en av våra barnmorskor eller gynekologer, så hjälper vi dig. Boka videomöte för klimakterievård